Fladdermöss. Av Jens Rydell. na lever i varmare trakter Skandinavien är en. nordisk utpost med extrema förhållanden för

Transkript

1 När det rir mörkt och minst sju, åtta grader plusgrader jagar fladdermöss insekter Ncir.jaktförhållanden rir dåliga går de i dvala. Sverige cir en nordlig utpostförfladdermöss. Bara 16 av uppåt I 000 arter lever i Skandinavien. Vattenfladdermus (Myotis daubentonii) ör en av dem. Fladdermöss snålar med ener$ Av Jens Rydell Svenska fladdermöss kan konsten att snåla med energi. De jagar bara när det är mörkt och relativt varmt. När det är ont om föda går de i dvala. Annars skulle de svälta ihjäi. Fladdermössen rir i grund och botten tropiska djur och de allra flesta av de niira tusen arter- na lever i varmare trakter Skandinavien är en nordisk utpost med extrema förhållanden för fladdermöss. De 16 arter som lever här uppe kan göra det bara tack vare några sdregna anpassningar, som i första hand går ut på att hushålla med den tillgängliga energin. Alla fladdermöss på vara breddgrader lever av insekter som de söker i luften med hjälp av ekolokalisation. Det eir ett enormt energikrä- 18

2 vande sätt att jaga. En flygande fladdermus rör hela tiden vingarna och även ekolokalisation kräver mycket energi. Att ekolokalisation ä så energikrävande beror på att luften inte åir något siirskilt bra medium för transport av ljudvågor. För att ett eko från en liten insekt ska bli hörbart på mer än ett par meters håll måste ljudstyrkan i pul- serna som fladdermusen skickar ut ligga runt 100 decibell eller mer. Om de hrir pulsema varit hörbara för oss hade ljudnivån legat långt över smärtgränsen! Ljudvågorna sprids ut år alla håll och dämpas dessutom av luftens mole ler. Det innebär att endast en liten del av den utsända ljudenergin kommer tillbaka till fladdermusens öron i form av ekon. Små insekter ger ytterst svaga ekon och kan bara upptäckas på nåira håll. Därför måste fladdermusen reagera oerhört snabbt och vara vig i luften. För att hinna med måste den också flyga relativt långsamt. Tunga djur klarar inte det och det är friimst därför som insektsätande fladdermöss dr små och lätta. De flesta väger under tio gram. Jagar bara i mörkret För fladdermöss som lever på våra breddgrader dr möjligheten att få tag i föda kraftigt begränsad. De måste jaga niir det iir mörkt. Annars åir risken stor att de själva blir uppätna av falkar, sparvhökar och andra rovfåglar som är aktiva nåir det är ljust. Fladdermöss flyger långsammare än insektsätande fåglar som exempelvis svalor. Dessutom har de svårare att upptäcka annalkande rovdjur. Synskiirpan åir dåligt utvecklad och ekolokalisation fungerar bara över korta avstånd. För att det ska löna sig att ge sig ut påjakt måste det dessutom vara någorlunda varmt. Ndr temperaturen faller under sju, åtta plusgrader åir det för få aktiva insekter i luften. Fladdermusen måste fånga en liten insekt ungefär var tionde sekund för att få i sig mer energi än det går åt underiakten. På sommaren söker honorna boplatser dör det rir varmt. För att spara på energi trcings de även i kolonief som hcir vid en uppviirmd skorstensmur t9

3 Fladdermöss anvönder sig av ekolokalisation inte bara ncir de jagar utan också niir de orienterar i trånga utrymmen. Bilden visar en nordiskfladdermus (Eptesicus nilssonii). Vår- och försommarnätterna är ofta så kalla att det i praktiken bara blir någon timme per dygn då fladdermöss kan jaga. Under högsommaren ddremot har de tre eller fyra timmar på sig per natt. tidigt begränsas av korta och kalla nätter? I det långa loppet måste det ju också bli energi över for produktion av avkomma. Svaret är att det iir omöjligt att få budgeten att gå ihop, än mindre att få något över till reproduktion, utan att energibehovet på något Svår energibudget Varmblodiga djur, det sätt reduceras. vill säga fåglar och däggdjua spenderar det mesta av den energi de får i sig på att producera värme så att de kan hålla kroppstemperaturen vid 37 grader. Detta gäller siirskilt små djur, som fladdermöss, eftersom små kroppar har förhållandevis stor yta och diirför förlorar värme snabbt. Hur kan våra skandinaviska fladdermöss, som har stora energibehov eftersom de flyger och dessutom har liten kroppshydda, få energibudgeten att gå ihop, ndr energiintaget sam20 Dvala sparar energi Produktion av kroppsvärme utgör den största utgiftsposten i däggdjurens energibudget, och det är också ddr som de största energivinsterna flnns att hämta. Fladdermöss och en del andra små däggtil exempel igelkottar och hasselmöss, har en elegant anpassning som gör att de kan djur, minska energibehovet drastiskt. Kroppens värmeproduktion kan upphöra helt och

4 kroppstemperaturen faller då till omgivningens. Detta tillstånd kallas dvala eller hibernering och ska inte förväxlas med björnens och grävlingens vintersömn. Dvalan är mest effektiv om djuret väljer en boplats ddr temperaturen är några grader över noll, men kan även innebdra en stor energivinst vid högre temperaturer. Förmågan att gå i dvala iir naturligtvis en livsnödviindighet för fladdermössen under vinterhalvåret då det inte finns någon möjlighet alls att få tag i föda. Även vid andra årstider går fladdermöss emellertid ofta i dvala för att spara energi och för att undvika svält niir det är dåligt väder. Under dvalan lever fladdermusen på lagrat fett. Två, tre gram räcker utan vidare ett halvår eller mer, om fladdermusen har tillgång till en ostörd plats där temperaturen håller sig stadigt på några plusgrader. Om en fladdermus i stället skulle hålla kroppstemperaturen vid 37 grader enbart med hjälp av fett skulle lagret räcka högst ett par dygn. Spermier sparas I tempererade trakter har insektsätande fladdermöss en säregen reproduktionscykel. Parningen sker om hösten och under vinterdvalan. Honan förvarar sedan spermierna levande i livmodern fram till ägglossningen, som inträffar då hon åter börjar äta om våren. Drtiktigheten varar fram till slutet av juni eller juli och diperioden pågår sedan ytterligare tre veckor. Ungarna börjar bli någorlunda självstiindiga först i augusti, vilket betyder att fortplantningen tar i stort sett hela sommaren i anspråk. De flesta fladdermöss föder bara en unge per år. Den långsamma fortplantningstakten har sin förklaring i energisituationen. Det iir endast en liten del av energibudgeten som kan spenderas på att producera avkomma. Å andra sidan lever fladdermöss mycket längre än andra smådäggdjur. Tio år zir inget ovanligt. Rekordet ligger på över 30 år. På vintern går fladdermöss i dvcila. Hör har en nordisk fladdermus valt en lugn och sval plats intill ett par spindelkokonger i en jordl«illare. Foster "på is" Under reproduktionstiden kan en hona bara använda sig av dvala i begränsad omfattning, eftersom hon måste hålla kroppen varm för att fostret ska kunna växa och för att mjölk ska kunna bildas. Den bästa strategin för henne om sommaren är därför att leva kolonivis och flytta till en boplats med en temperatur på 30 till 35 grader. Även om energibehovet då är mycket stort, går det ändå att spara en hel del genom att värmeförlusterna från kroppen reduceras. Om många individer sitter tätt sammanpackade och på så sätt minskar den effektiva ytan, kan de spara ytterligare. Under perioder med dåligt väder, även på sommaren, hiinder det att honorna tillftilligt byter till en svalare boplats och går i dvala. Fostertillvåixten avstannar visserligen då, men den startar igen så fort honans kropp åter blir varm. Utan denna unika anpassning skulle fladdermössen behöva vänta med fortplantningen till fram emot högsommaren, då nättema blivit varmare och insektstillgången säkrare. Men då skulle deras ungar inte hinna bli flygfiirdiga under den korta nordliga somma.ren. 2t

5 En nordisk fladdermus hcinger på en skorstensmur och diar sin unge. På sommaren bildar honorna yngelkolonier på vindar i uppviirmda hus. Arstid avgör boplatsen Vilken typ av boplats en fladdermus viiljer beror på tillgangen på mat för tillfället och om fortplantning pågår. Under större delen av året sitter både hanar och honor ensarnma eller i små grupper i dvala på svala boplatser. Då håller de sig varma främst i samband med att de söker föda eller parar sig. Någon gång under försommaren söker emellertid honorna upp en varm boplats, diir de bildar yngelkolonier tillsammans med sliiktingar. Kolonin håller sedan ihop så länge honorna producerar mjölk. Men så fort ungarna iir sjiilvständiga söker fladdermössen åter upp svalare boplatser. Nåir fladdermöss bor ensarnma slipper de alla nackdelar som kolonilivet innebiir, tiil exempel konkurrensen om födan och risken att bli smittad med parasiter. Hus bra boplatser På våra breddgrader finns i dag varma boplatser för dräktiga och diande fladdermushonor framför allt i byggnader, till exempel vid skorstensmurar i boningshus, kyrktorn, stora vindar och solexponerade stenväggar. En del arter håller till godo med timmerväggar eller ihåliga träd, men de verkar då kompensera de något sämre boplatserna genom att bilda större kolonier. Bostadshus erbjuder antagligen de tryggaste förhållandena, eftersom fladdermössen ddr kan få i stort sett den temperatur de vill genom att flytta sig några meter, till exempel mellan skorstensmuren och en yttervägg i norrläge. Tillgång till uppviirmda hus verkar vara en förutsättning för åtminstone vissa fladdermusarter i vårt land. Antagligen 2ir de viktigare ju längre norrut man kommer. Svala boplatser som är lämpliga för honorna under höst, vinter och vår och för hanarna året om verkar det flnnas gott om på våra breddgrader, bland annat i jordkällare, husgrunder, brunnar, stenbroar och gruvor. tr Griffln, D R, Listening in the Dark. Yale University Press, New Haven. Muus, B (red.), Danmarks Pattedyr, del 1. Gyldendalske Boghandel, Nordisk Forlag A S, Köpenhamn. Ransome, R D, The Natural History of Hibernating Bats. Christopher Helm, London. Sales, G & Pye, D, Ultrasonic Communication by Animals. Chapman and Hall, London. Jens Rydell är fii doktor i zooekologi vid Lunds Universitet. Han arbetar för Naturvårdsverket med den naturvårdsproblematik som rör fladdermössen. 22