Vad ska vi göra med kyrkobyggnaden?

Transkript

1 Vad ska vi göra med kyrkobyggnaden? 1 februari inleds samtal om kyrkobyggnadens framtid. Du är inbjuden. Det har varit mycket prat genom åren om vad som ska hända med byggnaden. Den gamla kyrksalen är i dåligt skick. Hur illa? Kan man renovera? Behöver verksamheten större ytor? Eller annorlunda lokaler? Hur kommer behoven att förändras under de år som kommer? Ska vi riva och bygga nytt? Vad kostar det? Vad orkar vi med? Utgångspunkten nu är att församlingen inte kan vänta längre, utan delar av bygganden måste åtgärdas ganska snart. Och det är viktigt att det kommande beslutet har en bred uppslutning från församlingen. Det är dags att prata ihop oss. I det här häftet beskriver vi hur styrelsen tänkt sig att det ska gå till. Vi beskriver ett urval av olika förslag som kommit fram under årens lopp. Vi redovisar det mesta av de organiserade samtal som förts om byggnaden hittills. Och sist finns ritningar av nuvarande lokaler (för att t.ex. prova idéer på). Innehåll Den kommande arbetsprocessen våren Resultat från besiktning i januari Sammanställning av förslag Lokalytor idag...4 Skiss A: Renovera äldre delar utan tillkommande ytor...4 Skiss B: Renovera äldre delar + loft över servering...5 Skiss C: Riv äldsta delen, bygg ny låg byggnad...6 Skiss D: Riv äldsta delen, bygg ny 2-plansbyggnad...7 Skiss E: Riv alla äldre delar, SMU-del på övervåning...8 Några korta nedslag bland mer eller mindre historiska dokument...9 Angående bygget som stod klart Sammanfattning samtal våren Sammanfattning samtal våren Idématerial som använts i styrelsen Kontaktuppgifter för arbetsgruppens deltagare...14 Ritningar av nuvarande byggnad att skissa på...14 Bilagor: Protokoll från statusbesiktning av kyrkans gamla del (3 sid) Rekommendation av placering av fjärrvärmecentral (2 sid) Sid. 1

2 Den kommande arbetsprocessen våren 2009 Ledning och uppdrag Processen leds av en arbetsgrupp tillsatt av styrelsen. Gruppen består av Johan Quist, Linn Jonsson, Jonas Haglund, Lahja Edvardsson, Lennart Thuvander och Tomas Jansson. Vår uppgift i arbetsgruppens är att leda arbetet så att gruppen kan presentera ett förslag till förändringar av kyrkobyggnaden för behandling vid församlingsmöte den 7 juni. Vi ska arbeta så att det förslag som presenteras speglar församlingens samlade vilja och förmåga. Vi kommer inte själva att ta fram förslag och argumentera för dessa inom församlingen, utan kommer att samla upp och utnyttja den kunskap, kreativitet och det engagemang som finns hos församlingens medlemmar och andra aktiva inom kyrkans verksamhet och låta detta bli styrande för det förslag som vi sedan presenterar. Arbetsordning 1. Startmöte Starten är det här materialet och startmötet den 1 februari. 2. Samtalskvällar Därefter bjuds alla församlingsmedlemmar och aktiva inom SMU in till tre samtalskvällar under våren. Dessa är bokade till: - onsdag 18/2 klockan 19, - lördag 7/3 klockan 16 och - söndag 5/4 efter gudstjänsten. Vid den första samtalskvällen kommer deltagarna att få samtala om behov och erfarenheter och ventilera idéer om lösningar i smågrupper. Vi planerar att avsluta med att smågrupperna får redovisa sina olika samtal för varandra. Avsikten är att inventera vilka tankar som finns bland deltagarna: frågor, behov och idéer. Beroende av vad som kommer fram under det första mötet, kommer vi i arbetsgruppen att gå vidare genom att sammanställa resultaten från samtalen och t.ex. illustrera hur framkastade idéer skulle kunna realiseras, ta fram kompletterande bakgrundsinformation och utforma de kommande samtalskvällarna. 3. Förslag till församlingsmötet Efter den tredje samtalskvällen ska arbetsgruppen leda arbetet att ta fram förslag till församlingsmötet den 7 juni. Det är ännu osäkert vilken karaktär förslaget kommer att få: Blir det ett tydligt förslag till byggnad, eller kommer förslaget att handla om vad som måste utredas ytterligare? Detta Sid. 2

3 kommer att bero av lätt eller svårt församlingen visar sig ha att ena sig och av vilka sakfrågor som kommer upp under samtalen. Beroende av vad som kommer fram vid samtalen kan vi också komma att modifiera processen, t.ex. utöka eller komplettera den. Det är viktigt att samtalen ger en bra bild av vad församlingen vill och är beredd att stödja. 4. Löpande information under arbetets gång Det här materialet, liksom t.ex. arbetsmaterial från samtalkvällarna, kommer vi att så långt det är möjligt göra tillgängligt via Om det är tekniskt möjligt kommer vi också att inrätta ett forum för diskussion direkt på hemsidan. Så långt det är praktiskt möjligt kommer vi också att ställa ut arbetsmaterial i kyrkan. 5. Kontakt Kontaktuppgifter till oss i arbetsgruppen finns samlade sist i detta häfte. Vi är var och en mycket intresserade av att bistå så att allas synpunkter kommer fram i processen och att församlingen kan ta ett väl underbyggt beslut i juni! Resultat från besiktning i januari 2009 Kyrkans gamla del Besiktning av status på kyrkans gamla del gjordes av Peter Dahlborg, Grontmij, den Besiktningsmannen konstaterar att huset har en del större brister i konstruktionen samt i de klimatavskiljande delarna. Bristernas storlek bedömer han vara av den omfattningen att man bör överväga att riva och uppföra en ny energisnål byggnad. Placering av fjärrvärmecentral Besiktning av förutsättningarna för placering av fjärrvärmecentral gjordes av Magnus Karlsson, Grontmij, den Besiktningsmannen föreslog att fjärrvärmecentralen placeras i nuvarande pannrum. Fastighetsutskottet har beslutat att följa rekommendationen. Det beslutet kan inte vänta på vårens process, då anslutning till fjärrvärme måste ske långt innan resultatet av vårens samtal leder till praktiska resultat. Båda protokollen (3 respektive 2 sidor) finns som bilaga sist i detta material Sid. 3

4 Sammanställning av förslag Under senare år har det gjorts ett antal ansatser kring Skårekyrkans lokaler. Under en period drevs tanken om en rejäl expansion och en aktivitetshall. Nedan följer en kortfattad sammanställning av de alternativ som kan anses möjliga rent planmässigt. Skisser som ligger utanför byggrättens gränser har inte tagits med. Förslagen har sorterats i stigande kostnadsordning. Lokalytor idag Total byggyta på mark ca 760 m2 Varav ca 320 m2 i den nybyggda delen med kyrksal, lilla salen, kapprum och toaletter och ca 230 m2 i den äldsta delen med servering och kök Inkl övervåningar är den sammanlagda bruttoarean BTA ca 860 m2 Skiss A: Renovera äldre delar utan tillkommande ytor Skiss A är ett försök att i grova drag beskriva vad som minsta möjliga åtgärder i dagsläget. Kostnadsnivå: Ca 2-3 miljoner Nytt yttertak och bottenbjälklag i äldsta delen. Upprustning kök, nytt grupprum i gamla tankrummet Ny korridor från kapprum genom bakre del av Lilla salen Fördel - Låg kostnad - Husets organisation förbättras när Junisrum inte längre blir genomgångsrum - Grupprum tillgodoses i stort sett Nackdelar - Tveksam investering i en skadad stomme - Högre energiförbrukning i gammal del än nybygge - Minskad plats på gudstjänst när Lilla salen krymper. Vikvägg mot Junisrum försvinner - Antalet kapphängare minskar något. - Inga nya funktioner tillförs Sid. 4

5 Skiss B: Renovera äldre delar + loft över servering Kostnadsnivå: ca 3-4 miljoner - Nytt yttertak och bottenbjälklag i äldsta delen. Upprustning kök, nytt grupprum i gamla tankrummet - Loft med 2 trappor med eller utan hiss. - Ny korridor från kapprum genom bakre del av Lilla salen Fördel - Låg kostnad - Husets organisation förbättras när Junisrum inte längre blir genomgångsrum - Grupprum tillgodoses i stort sett - Tillskott av lekrum och storsamling för SMU på loftet. Tillskott ca 100 m2. Nackdelar - Tveksam investering i en skadad stomme - Högre energiförbrukning i gammal del än nybygge - Minskad plats på gudstjänst när Lilla salen krymper. Vikvägg mot Junisrum försvinner - Antalet kapphängare minskar något. - Stegljudsproblematik från lekvåning ner t servering? - Kan vara svårt att placera trappor och eventuell hiss utan att förlora värdefull yta på bottenplanet Sid. 5

6 Skiss C: Riv äldsta delen, bygg ny låg byggnad Kostnadsnivå: ca 5-7 miljoner Äldsta delen rivs helt. SMU-gården förlängs och bildar ny servering. Nytt kök och nya rum för SMU närmast Ilandavägen. Mer eller mindre väl tilltaget röjrum Ny korridor från kapprum genom bakre del av Lilla salen Nybyggnation =340m2. Rivning 230 m m2 bostad. Netto 65m2 tillskott. Fördelar - Den mest slitna och energislukande delen ersätts. - Husets organisation förbättras med ett neutralt stråk som når alla funktioner och möjliggör fler samtidiga verksamheter. - Möjlighet till inbjudande entré även från Ilandavägen - Grupprum tillgodoses helt. - Möjlighet till etappindelning efter ekonomisk förmåga. Struktur för framtida tillbyggnad - Ny Lilla salen kan byggas på södersidan om pengar och vilja finns att utöka projektet - Allt på ett plan sparar ytor och kostnader för hiss och trappor - Enkel byggteknik med låga hus möjliggör leverans från småhustillverkare = lågt pris Nackdelar - Inga nya lokaler för personalexpedition - Minskad plats på gudstjänst när Lilla salen krymper. Vikvägg mot Junisrum försvinner - Antalet kapphängare minskar något. - Ungdomsledarbostad försvinner Sid. 6

7 Skiss D: Riv äldsta delen, bygg ny 2-plansbyggnad Kostnadsnivå: ca 8-10 miljoner Äldsta delen rivs helt. Ny stor servering+kök på hela bottenplanet inkl nuvarande Junis-rum. Alla nya SMU-rum på ett övre plan ca 200 m2. Total byggyta på mark ca 850m2. Nybyggnation =520m2. Rivning 230 m m2 bostad. Netto 245m2 tillskott. Skiss ritad med aktivitetshall 180 m2 nedgrävd ej tekniskt möjligt pga. högt grundvatten. Denna sammanställning bortser från hall. Fördelar - Den mest slitna och energislukande delen ersätts. - Möjlighet till inbjudande entré även från Ilandavägen - Samlad våning för SMU - Stor serveringslokal ca 180 pl.? Nackdelar - Inga nya lokaler för personalexpedition - Servering blir genomgångsrum för att nå andra lokaler - Tendens till överytor - Otydlighet om vad som skall betraktas som huvudentré - Fler mörka rum med dålig dagsljuskontakt - Ungdomsledarebostad försvinner - Alltför stor dominans på tomten- kan blir svårt att få bygglov och grannars medgivande Sid. 7

8 Skiss E: Riv alla äldre delar, SMU-del på övervåning Kostnadsnivå: ca 9-11 miljoner Alla äldre lokaler rivs. Aktivitetshall och utökad entré mot renvallsvägen. Nya parkeringsytor o infart mot Ilandavägen. Ny expedition och caféentré mot Ilandavägen. Ny Lilla sal mot söder. Total byggyta på mark ca 880m2. Nybyggnad ca 475 m2 på mark och 210 m2 övervåning totalt 685 m2. Inkl övervåning blir den sammanlagda bruttoarean BTA ca 1090 m2. Netto 230m2 tillskott. Rivning 280 m2 BTA äldsta delen och 175 m2 BTA gamla högdelen SMU-gården. Fördelar - Alla rumsfunktioner som står på önskelistan ryms - Huset kan enkelt delas upp i olika behörighetszoner vilket underlättar uthyrning - Resurser som kan tillgodose många behov i Skåre. Mötesplats, lärcenter, meditation, fysisk aktivitet. - Expeditioner och café vänder sig välkomnande mot Ilandavägen - Stor sammanhållen serveringsyta där alla kan se bra för uppträdanden etc. - Alla SMU-aktiviteter samlade på ett ställe. - Styr om parkering till norr om kyrkan. Minskar trycket på Renvallsvägen - Stillsamt andaktsrum Nackdelar - Kostsamt - Kanske två entréer blir otydligt - De flesta befintliga lokaler påverkas vid en ombyggnad - P-platser förloras på entrésidan - Komplicerad logistik för genomförande - Alltför stor dominans på tomten- kan blir svårt att få bygglov och grannars medgivande Sid. 8

9 Några korta nedslag bland mer eller mindre historiska dokument Nedan redovisas material från tidigare samtal som förts, arbete som gjorts och material som använts i den tidigare processen kring byggnaden. Det redovisas delat i fyra avsnitt: - Angående bygget som stod klart Sammanfattning samtal våren Sammanfattning samtal våren Idématerial som använts i styrelsen Angående bygget som stod klart 1994 Korta fakta Skårekyrkan invigdes i nuvarande skepnad den 17 december 1994 Den totala kostnaden för ombyggnationen var 4,6 miljoner kr Vid byggbeslutet var cirka 2 miljoner insamlade eller säkrade via löftesoffer Processen varade (beroende lite på hur man räknar) i cirka fyra år Så här finansierades bygget Bidrag från SST, Allmänna arvsfonden samt Nybyggarna 1,25 miljoner Löftesoffer Gåvor årigt hyresavtal med kommunen Räntor Norsbråten Bildekaler Lotterier Broderade kort Miniatyrstolar Övrigt Sid. 9

10 Sammanfattning samtal våren Sid. 10

11 Sammanfattning samtal våren 2005 Från samtalen i generationsgrupperna under våren 2005, presenterades på f-möte i maj Koppla in fjärrvärme. Starta en byggnadsfond. Påbörja insamlingen genom ex. löftesoffer, lotterier och konserter. Utarbeta fler förslag på utformning en av nya lokaler. o Riva den gamla kyrksalen och bygg nytt men behålla så mycket som möjligt av köket och den övriga SMU-gården. o Den nya serveringslokalen bör bli delbar för att kunna användas vid olika typer av behov. o Kan ett nytt mellanbjälklag i gamla kyrksalen vara lösningen för en del av våra lokalbrister? o Ett mindre andaktsrum saknas Sid. 11

12 Idématerial som använts i styrelsen Några möten under en vecka i Skårekyrkan år 2014 Illustreras av tavlan som målats av Phebe Hansson Som vanligt är det några av församlingens äldre medlemmar som fixar med fikat till barntimmarna i Skårekyrkan. I det nya köket är allt lättarbetat och det hela är snart klart. På övervåningen är det ett tjugotal föräldrar som tagit med sina barn till kyrkan den här förmiddagen. Men trots att det är mer än 25 barn igång, så fungerar samlingslokalen och de angränsande smårummen väl. I ett av rummen sitter några äldre syskon och spelar spel och i samlingslokalen spelar en mamma gitarr och tillsammans sjunger man och skojar. En pappa som inte är medlem i församlingen uttrycker vid fikat hur tacksam han är över denna samlingspunkt, nu när den öppna förskolan lagts ned på grund av neddragningar i kommunens barnomsorg. I det nya andaktsrummet på övervåningen av nya Skårekyrkan träffas en av församlingens fem samtalsgrupper. Idag är det gruppen som består av 40-talister som i sina samtal fokuserar livet som nybliven pensionär. Ett par kvarglömda papper på en stol vittnar om gårdagens bön- och lovsångskväll. En av gruppens medlemmar uttrycker förvånat att det inte märks att det samtidigt pågår en nyingkväll med 70 deltagare på andra håll i kyrkan. De kommer tillsammans överens om att erbjuda nyingledarna att de gärna hjälper till med en programkväll senare under våren. De skissar på en idé att skapa en enklare spårning och korvgrillning på Solliden. Den inbjudande fasaden och entrén mot Skåreskolan har öppnat nya samarbetsformer med övriga föreningar i Skåre. Hertzögas ungdomsansvarige är på väg in till stan och passar på att stanna till och prata ett par ord med diakon och ettåring i kyrkan. Under den senaste månaden snickrar de tillsammans på en idé om samtal som berör idrott och etik. Samtidigt bokar han det nya sammanträdesrummet för ett möte om 10-åringarnas cup nästa vecka. Skårekyrkans ettåring berättar glatt att Solliden-rock går av stapeln i augusti igen och ber Hertzöga att dela ut reklamblad till sina äldre lag. Som vanligt har föräldrarna till barnen i barnkören struntat i att åka hem under de 45 minuter som kören håller på. Sedan den nya entrén med en bardiskliknande möbelgrupp blev klar kan man sitta och prata över en kopp kaffe medan man väntar på sina barn. Bland de föräldrar som väntar den här kvällen är det tre stycken som också nappat på erbjudandet om att lära sig mer om den pågående utvecklingen i Kina. Mellan sörplandet i kopparna diskuterar de huruvida de ska följa med på den resa som församlingen ordnar som avslutning på samtalsgruppen Sid. 12

13 Klockan är strax efter halv ett på söndag em och fikagruppen undrar om det inte snart är dags för gudstjänstbesökarna att lämna sin disk och gå hem. Men det tycks som att alla är pratglada och gärna stannar kvar i den nya församlingsvåningen som ligger i anslutning till gudstjänstlokalen. Vid ett av de lätt hopfällbara borden sitter ett par familjer och diskuterar det nya musikrummet. Kommunen har visat ett intresse för att under vissa kvällar hyra rummet för några av de grupper som saknar replokal. Samtidigt som det givetvis är roligt, gäller det att de tolv olika grupper som är igång inom ramen för SMU:s verksamhet får plats och inte känner sig undanskuffade. En av ungdomarna vid bordet påminner, strax innan disken lämnas in, om nästa lördags konsert i kyrkan. Angående byggprocessen En idé har varit att några centrala utgångspunkter återkommande ska färga hur byggprocessen utvecklas. Ett förslag är att en arbetsgrupp skapas för respektive perspektiv i syfte att bevaka efterlevnaden. De fem perspektiven listas nedan: Det första perspektivet är barn-perspektivet. Med tanke på att en stor andel av kyrkans besökare är barn, bör detta påverka utformningen av lokalerna. Hur upplevs entrén? Var sitter knappar för belysning? Hur är det att öppna och stänga dörrar? Hur skapar vi säkra miljöer för våra och andras barn? Nästa perspektiv är hållbarhet. I allt från val av byggmaterial till lösningar för uppvärmning och övrig energiförbrukning bör miljöpåverkan och hållbarhet beaktas. Det tredje perspektivet är jämställdhet. På vilka sätt kan vi säkerställa att den nya kyrkan blir en plats för både kvinnor och män? Vilka arbetsformer kan vi ha under byggnationen för att både kvinnor och män ska delta på lika villkor i utformning och arbete? Det fjärde perspektivet är flexibilitet. Med tanke på de olika formerna av aktiviteter som pågår under en vecka i vår kyrka bör vi skapa flexibla lokaler och ett flexibelt möblemang. Det sista perspektivet fokuserar skärningspunkten mellan de tre orden helighet, konst och mission. På vilka sätt kan vi utsmycka våra lokaler på ett sätt som vittnar om den tro som präglar vår gemenskap? Finns det möjligheter att på olika sätt söka bidrag för att utsmycka våra lokaler? Hur kan vi låta de rika kulturerna i våra systerkyrkor påverka utformningen av våra lokaler? Sid. 13

14 Kontaktuppgifter för arbetsgruppens deltagare Johan Quist Linn Jonsson Jonas Haglund Lahja Edvardsson Lennart Thuvander Tomas Jansson Information om arbetet: > Aktuellt > Ombyggnad Ritningar av nuvarande byggnad att skissa på Följande tre sidor visar nuvarande byggnad: - Tomtkarta som visar hur byggnaderna placerats på tomten idag och visar vilket område som får bebyggas. - Ritning över bottenplanets rum. - Ritning över övre plan med rummen markerade Sid. 14

15

16

17

18 Division Dokumenttyp Dokumentnamn Nord Rapport statusbesiktning Rapport Skårekyrkan Författare Datum Arkiv / Uppdrag Peter Dahlenborg Namnteckning Granskad Godkänd Statusbesiktning avseende Skårekyrkans gamla del Östra Torp 1:158 Datum för platsbesök: Inledning Grontmij AB har fått i uppdrag av Olof Öberg Skårekyrkans fastighetsgrupp att utföra en statusbesiktning av Skårekyrkans gamla del med avseende på byggnadsteknisk status. Statusbesiktningen kommer att utgöra underlag för framtida investeringar i fastigheten. Bakgrund Den äldsta delen av byggnaden uppfördes på 1880-talet. En tillbyggnad av kyrksalen utfördes på 1920-talet. Byggnaden är en traditionell svensk träbyggnad på gammaldags torpargrund av stenmaterial. Byggnadens stomme är utförd i trä delvis timmer. Takbeläggningen är av 2-kupigt taktegel. På 1950-talet utfördes ytterliggare en tillbyggnad som vetter mot Ilandavägen i norr och mot väster. Invändig upprustning av lokalerna har skett fortlöpande. Besiktningens genomförande Statusbesiktningen av ovan nämnda objekt utfördes Besiktningen omfattar samtliga utrymmen där tillträde erhållits. Statusbesiktningen har utförts som en okulärbesiktning. Mark har ej kontrollerats. Noteringar och undersökningsresultat Fasad Fasadpanelen i samtliga väderstreck är i dåligt skick och saknar täckande färgskikt. Algpåväxt samt röta förekommer på ett flertal ställen. Värst utsatt är västra och norra fasaden. Vindskivor och takfotsbräder saknar täckande färgskikt. Röta förekommer. Fönster är generellt sett i stort behov av underhåll. Fönsterbågar och karmar i västra fasaden saknar skyddande färgskikt. Röta förekommer. Status på dörrar är ok (utbytta) Btg-trappor på västra och norra fasaden är delvis södervittrade. Sprickbildning förekommer Yttertak Takbeläggningen är bristfällig. Sprickor förekommer i flertalet takpannor Delar av takavvattning och plåtdetaljer på tak (ex. ränndalar, fotplåtar och skorstensbeslag) är undermåliga.

19 Skorsten (tegel) är delvis södervittrad. Krypgrund Bra genomluftad krypgrund. Fuktskador (ex. alger, svampangrepp) har ej påvisats. Sättningar i grundmurar och golvreglar förekommer dock på ett flertal ställen. Golvreglar är till viss del underdimensionerade och saknar flertalet upplagspunkter. Åtgärder som uppallning/kilning har i tidigare skede utförts. Avloppsledningar i gjutjärn är angripna av korrosion. Vind Den gamla takkonstruktionen (takstolar) är intakt. Tilläggsisolering av vindsbjälklag har utförts på senare tid. Stomkonstruktion Stommen i den äldsta delen av byggnaden är utförd av timmer. I övrigt traditionell träregelstomme. Invändigt Invändiga ytskikt har etappvis bytts ut under senare tid. I den gamla kyrksalen finns spår (taket) efter ett tidigare takläckage. Takpanelen är till viss del skadad. Golvbjälklaget är ojämnt. Vilket beror på sättningar i grundmurar och bjälklag. Åtgärder efter flertalet tidigare vattenskador (expansionskärl och ränndal söderrostade) i lägenhet 1 tr. är ej utförda. Allmänt Ytskikten (golv/vägg/tak) är i de flesta fall utbytta och i normalskick.

20 Sammanfattning Huset har en hel del större brister i konstruktionen samt i de klimatskiljande delarna. Även underhållet har på senare tid blivit eftersatt Följande större brister har noterats: Takbeläggning och plåtdetaljer. Bör bytas ut omgående. Fasadmaterial. Bör bytas ut omgående. Fönster. Bör (även ur energisynpunkt) bytas ut på sikt. Golvbjälklag. Bör bytas med avseende på ojämnheter i golvkonstruktionen Grundmurar. Bör kompletteras med avseende på brister i konstruktion och upplag. Rekommendation Påtalade brister enl. ovanstående sammanfattning är enligt min mening av den storlek kostnadsmässigt att man bör överväga om ett åtgärdspaket verkligen är lönsamt. Med avseende på flertalet större byggnadstekniska brister samt ur energisynpunkt förordas att man river den gamla byggnaden och uppför en ny energisnål byggnad.

21 Division Dokumenttyp Dokumentnamn Nord & Miljö Rapport Rapport_Skårekyrkan Författare Datum Arkiv / Uppdrag Magnus Karlsson Namnteckning Granskad Godkänd Rekommendation avseende fjärrvärmeanslutning Östra Torp 1:158 Datum för platsbesök: Bakgrund Under 2009 är fastigheten aktuell för fjärrvärmeanslutning. Med anledning av detta har frågan om olika anslutningsalternativ väckts. Fjärrvärme Kulvert i Renvallsvägen söder om fastigheten. Servisledning tänkt i mark väster om byggnaden. Nuvarande värmesystem Oljepanna från 1962 placerad i pannrum i ursprungsdelen av byggnaden. Här bereds tappvarmvatten (dock: elberedare finns i städutrymme mot sydväst i fastigheten) och värme (dock: elradiatorer förekommer i vissa delar, utöver vattenburen värme). Inkommande kallvatten i litet utrymme i kulvertplan i anslutning till pannrum. Hetvatten (Värme Primär) matar dels shuntgrupp för golvvärme i kapprum (golvvärme i byggnadsdelar från 1994), dels två shuntgrupper placerade inom pannrummet (mot kök) för Gamla kyrksalen och Bostad/SMU-gård. Shuntat hetvatten (Värme Sekundär) från de båda shuntgrupperna i pannrummet fördelas ut till radiatorer id eäldre byggnadsdelarna. Troligtvis är rör ingjutna i plattan (ritningsunderlag på äldre VS-installationer har eftersökts hos kommunen utan resultat). Alternativa placeringar av ny fjärrvärmecentral (FC) Alt. 1 Inom befintligt pannrum. Det billigaste alternativet pga att projekteringen blir begränsad och rörjobb begränsas till pannrummet. En möjlig nackdel skulle kunna vara att placeringen och lösningen får omvärderas vid en eventuell förändrad planlösning om om- eller tillbyggnad skall göras av Gamla Missionshuset. Alt. 2 Utnyttja städutrymme (rum i sydvästra hörnet av byggnaden) som FC. Kortare servis. Golvbrunn finns. El finns. Elberedare för varmvatten kan ersättas. Detta är dock ett kostsammare alternativ pga att FC:n hamnar längre ifrån inkommande kallvatten, rördragningar måste göras om (mer projektering, mer rörjobb).

22 En möjlig fördel är att man då kan passa på att komma bort från ingjutna rör, vars status skulle kunna vara sådan att läckagerisk föreligger. Samtidigt kvarstår osäkerheten kring framtida utveckling av fastigheten, vilket gör att en placering av FC i nytt utrymme kan visa sig olycklig. Rekommendation Alt.1 förordas vad gäller placering av fjärrvärmecentral. Billigt och relativt enkelt är skälen. Huruvuda projekteringen/dimensioneringen av värmeväxlare skall ta höjd för framtida utbyggnad, får diskuteras med WSP. Befintliga sekundära värmesystem behålls, men i samband med driftsättning rekommenderas att ny injustering av flöden etc. genomförs. Även upprättande av nytt ritningsunderlag och dokumentation rekommenderas, samt utbildning kring systemuppbyggnad och handhavande för driftpersonal. Övrigt Byggnaden är taxerad som specialenhet, ecklesiastikbyggnad (typkod 827), vilket innebär att den är undantagen från kravet på energideklaration.