Psykosocial (o)hälsa, suicidalitet och suicidprevention bland samer

Transkript

1 Psykosocial (o)hälsa, suicidalitet och suicidprevention bland samer Göteborg, 12 september 2017 Jon Petter Stoor, psykolog/phd-student SANKS: Samisk nasjonalt kompetansesenter - psykisk helsevern og rus Saemien nasjovnaale maahtoegoevtese psykiske healsoevaarjelimmie jïh geeruvevoete

2 Sápmi och samerna

3 Expressen, 10 mars 2015:

4

5 We're like lemmings : Making sense of the cultural meaning(s) of suicide among the indigenous Sámi in Sweden Stoor, Kaiser, Jacobsson, Salander Renberg, & Silviken (2015). Syfte: Utforska och förstå den kulturella innebörden av självmord bland samer i Sverige

6 En kvalitativ studie 5 fokusgrupper i svenska Sápmi (2012) 22 Samiska deltagare Rekrytering: Snöbollsmetod Öppna samtal i fokusgrupperna (ingen intervjuguide) -När vi pratar om självmord bland samer, vad tycker ni är viktigast att vi pratar om då?

7 Etik Sensitivt tema Liten tillit till akademin Att hitta en väg mellan kulturell säkerhet och forskningsmässiga krav Kulturell säkerhet Deltagare vågar prata öppet God kvalité på forskningsdata

8 Analys Innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004) Kulturell mening är inbäddat i, och reflekteras genom, meningsmönstret i samtalen (fokusgrupperna)

9 Resultat 4 teman The Sami are fighting for their culture and the herders are in the middle of the fight Suicide as a consequence of Sami losing (or having lost) their identity Difficult to get help as a Sami A wildfire in the Sami world

10 The Sami are fighting for their culture and the herders are in the middle of the fight B3: jag tror att samerna, att vi samer är ett väldigt segt folk tror jag alltså. Alltså jag tror att det är; vi är van vid många umbäranden och jag tror inte vi ger upp så lätt. ( ) B5: är det segt eller dumdristigt? [skratt]

11 The Sami are fighting for their culture and the herders are in the middle of the fight B4: renskötarna sitter fast i ett kulturellt fängelse. / / De är fängslade i sin kultur. B2: jag vet inte om jag håller med dig. / / jag lever i min kultur och jag vill inte härifrån så därför är det inget fängelse.

12 Suicide as a consequence of Sami losing (or having lost) their identity E4: jag kan på något vis ändå förstå det (...) vad är alternativet här i livet? Är det så frestande? För att om det här är mitt liv och jag inte har den [renskötseln] nå mer varför ska jag inte kliva över?

13 Suicide as a consequence of Sami losing (or having lost) their identity E1: - det är förknippat med renskötseln det är det verkligen, och renskötseln ( ) är så förknippad med identitet också. Om då valet står mellan att lägga ifrån sig sin egen identitet det är hela ens liv egentligen för att göra någonting annat, då kanske det inte återstår så mycket? Alltså av en själv då.

14 A wildfire in the Sami world C4: - det blev ju närmast en masshysteri bland unga samer ( ) på facebook fick det där enorma proportioner. ( ) det var som en gräseld som bara spred sig och många blev ju givetvis oerhört berörda av det också.

15 Difficult to get help as a Sami E4: det har jag faktiskt hört att det har gått bra [E2 och E3: mm] och då har man ju funderat hur i hela [skratt] det gick till? Hur kunde de få hjälp där? Men jag vet att det också- PS: men det känns som ett undantag om det är så? E4: ja det känns konstigt. Det känns konstigt men då tror jag [skratt] det går ju inte att säga [allmänt skratt] men då tror jag att det har varit nåt annat fel! [allmänt skratt] nämen då tror jag att felet är mer ett välkänt fel om jag säger så. Ett välkänt fel som händer en som har drabbat även en svensk. Då tror jag man får hjälp.

16 En övergripande berättelse En suicidal gräsbrand i det samiska samhället För svårt att få hjälp (hot om) förlust av samisk identitet Konflikt Upplevelse av fångenskap pga svårt att lämna Existentiellt vakuum Maktobalans Hopplöshet Självmord (Stoor et al, 2015)

17 om samer som lämmlar

18 Acknowledgments The participants Niclas Kaiser, Department of Psychology, Umeå University, Sweden Lars Jacobsson, Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Sweden Ellinor Salander Renberg, Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Sweden Anne Silviken, Centre for Sami Health Research, Department of Community Medicine, UiT -The Arctic University of Norway / Sami Norwegian National Advisory Board on Mental Health and Substance Abuse (SANKS), Finnmark Hospital Trust, Norway

19 Sofia Jannok Áhpi UkgA

20 Utgångspunkter Aktuell forskning om psykososial ohälsa bland samer Identifiera kunskapsluckor Åtgärdsförslag

21 Syns man inte så finns man inte eller? Vem är same? Vilken betydelse har det för samers hälsa? Vilken betydelse har det för kunskapen om samers hälsa? If they do not know the scale and nature of the problem, how can they devise the most appropriate interventions? If an intervention were introduced, how would they know whether or not it was effective? (Hunt, 2007) Uppfylls urfolket samernas hälsorättigheter I Sverige? He regrets that he found little, if any, evidence that Sweden has translated the special status of the Sami into meaningful, practical measures in the health context (Hunt, 2007)

22 Kunskapssammanställningen: Hälsodomäner, särskilda grupper och källor Domäner och grupper Antal källor Källor angående Sverige Artiklar Annat (rapporter, masteruppsatser etc) 1. Suicid och suicidalitet Psykisk hälsa Droger och alkohol Våldsutsatthet Etnisk diskriminering Vårdmöten Äldre samer Samer med funktionsnedsättning Homo-, bi-, trans- och queersamer, HBTQsamer Renskötande samer Total: 46 (6 dubletter) 23 (6 dubletter) 23

23 Etnisk diskriminering bland samiska ungdomar och unga vuxna samer Andel samiska ungdomar (12 18 år), unga vuxna (18 28 år) och unga vuxna renskötare (18 28 år) med erfarenhet av negativ behandling knutet till etnisk bakgrund, i Omma et al. (2012); Omma & Petersen (2015). 80% 70% 70% 60% 55% 50% 45% 40% 30% 20% 10% 0% "Har det hänt att andra behandlat dig illa för att du är av samisk härkomst?" Ungdomar (13-18 år) Unga vuxna (18-28 år) Unga vuxna renskötare (18-28 år)

24 Kidscreen-52 Hälsorelaterad livskvalitet bland samiska ungdomar Samiska ungdomars (12-18 år) hälsorelaterade livskvalitet mätt med Kidscreen-52, och normdata från jämnåriga svenskar, i Omma & Petersen (2015) Svenskar (12-18 år) Samer (12-18 år)

25 Kidscreen-52 Etnisk diskriminering och hälsorelaterad livskvalitet Samiske ungdomars (12 18 år) hälsoelaterade livskvalitet mätt med Kidscreen-52, fördelat på ungdomar som uppger respektive inte uppger att de upplevt etnisk diskriminering, i Omma och Petersen (2015) Inte upplevt etnisk diskriminering Upplevt etnisk diskriminering

26 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårdförtroende hos renskötande samer i Sverige Andel personer som rapporterer lågt förtroende för primärvård, psykiatri och socialtjänst, fördelat på etnicitet och kön, i Daerga et al (2012). Primärvård Psykiatri Socialtjänst Primärvård, psykiatri och socialtjänst Samiska renskötande män (n=171) Samiska renskötande kvinnor (n=154) Norrländska män (n=684) Norrländska kvinnor (n=753)

27 Några exempel Om man ska prata med någon utomstående om sina problem, då måste man förklara så mycket innan man kommer till problemet - Manlig renskötare i Jämtland (i Thomasson och Wassdahl, 2014, s. 25) bristen på kulturkompetens påverkar den terapeutiska alliansen och därmed vård och behandling. Så länge renskötande svenska samer inte har möjlighet att välja behandlare med kulturkompetens kvarstår risken att renskötande samiska patienter inte får vård på lika villkor - Sandquist (2012, s. 18). «Perfekta patienter?» -> eller löser man det själv? vi samer har alltid måttet tilpasse oss, også til helsevesenet for å kunne få hjelpa derifra - Sydsamisk patient på norska sidan (Hedlund & Moe, 2000, s. 68).

28 Kliniskt relevanta depressions- och ångestsymtom bland renskötande samer Andel samiska renskötande kvinnor och män som anger kliniskt relevanta symtomsnivåer (HADS cut-off), samt norrländska referensgrupper, i Kaiser et al. (2010). 45% 40% 38,3% 35% 30% 31,5% 25% 20% 15% 10% 5% 12,1% 17,0% 0% Andel med mild till allvarlig grad av depression Andel med mild till allvarlig grad av ångest Norrländska kvinnor i städer (n= 348) Norrländska kvinnor i glesbygd (n= 369) Samiska renskötande kvinnor (n= 149) Norrländska män i städer (n= 321) Norrländska män i glesbygd (n= 324) Samiska renskötande män (n= 165)

29 Alkoholkonsumtion bland unga vuxna samer, år Andel med riskabel eller skadlig alkoholkonsumtionsnivå, AUDIT Cut-offs, i Omma & Sandlund (2015). 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Riskabel/skadlig alkoholkonsumtionsnivå Norrländska män Samiska män Norrländska kvinnor Samiska kvinnor AUDIT cut-offs

30 Riskabel och skadlig alkoholkonsumtion bland renskötande samer Andel med riskabel eller skadlig alkoholkonsumtionsnivå, AUDIT cut-offs, i Kaiser et al. (2011). 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Renskötande män (n=155) Norrländska män i stad (n=314) Norrländska män i glesbygd (n=320) Renskötande kvinnor (n=145) Norrländska kvinnor i stad (n=343) Norrländska kvinnor i glesbygd (n=366) AUDIT Riskabel nivå Skadlig nivå

31 Våldsutsatthet bland samer i Norge Andel samer och icke-samer (norrmän) som rapporterar upplevelser av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i norska Sápmi, i Eriksen et al. (2015). 50% 45% 40% 39,40% 37,50% 45,00% 35% 30% 31,30% 25% 20% 21,10% 15% 10% 5% 0% Kvinnor i barndom Män i barndom Kvinnor i vuxenliv Män i vuxenliv Män och kvinnor i barndom och vuxenliv (totalt) Våldsutsatthet 4,10% Män och kvinnor under de senaste 12 månaderna Samer (n=2197) Icke-samer (n=9099)

32 Våldsutsatthet bland samer i Sverige

33 Suicid i Arktis (Young, Revich &Soininen, 2015)

34 Självmordsrisk bland samer jämfört med icke-samer i Sverige, Norge och Finland (Young, Revich, & Soininen, 2015) Cohort M F Northern Sweden Total cohort 1.17 a 0.76 a Non-herding Herding Northern Norway Total cohort Finnmark 1.50 a 1.55 Troms Nordland Core area 1.54 a 1.31 Coast South Non-herding 1.30 a 1.34 Herding Northern Finland Total cohort 1.78 a No case a

35 Självmord bland renskötande samer, Antal fördelat på åldersgrupper, (kohort n=7482) år % 5 % 5 % Suicidmetod 18 % 57 % Shooting Hanging Poisoning Drowning Stabbing Antal i olika län ( ) Män Norrbotten (BD) 16 2 Västerbotten (AC) 9 1 Kvinnor Jämtland/Härjedalen and Dalarna (Z+W) Hassler, S., Sjolander, P., Johansson, R., Gronberg, H., & Damber, L. (2004); Jacobsson (unpublished)

36 Suicidalitet bland renskötande män 60% 50% Självrapporterad självmordsproblematik fördelat på olika typer av beteende, i Kaiser & Salander Renberg (2012). 52% 40% 36% 36% 36% 30% 20% 21% 20% 22% 10% 9% 3,5% 5% 0% Livströtthet Dödsönskningar Självmordstankar Självmordsplaner Självmordsförsök Suicidalitet Norrländska män i referenspopulation (n= 652) Samiska renskötande män (n= 167)

37 Självmordsproblematik bland renskötande kvinnor 60% Självrapporterad förekomst av olika typer av självmordsbeteenden, i Kaiser & Salander Renberg (2012). 50% 44% 48% 42% 41% 40% 30% 31% 27% 20% 20% 12% 10% 5,6% 4,8% 0% Livströtthet Dödsönskningar Självmordstankar Självmordsplaner Självmordsförsök Svenska kvinnor i referenspopulation (n= 702) Samiska renskötande kvinnor (n= 148)

38 Självmordsproblematik bland renskötande kvinnor och män 60% Självrapporterad förekomst av olika typer av självmordsbeteenden, i Kaiser & Salander Renberg (2012). 50% 52% 48% 40% 42% 41% 36% 36% 30% 20% 22% 20% 10% 5% 4,8% 0% Livströtthet Dödsönskningar Självmordstankar Självmordsplaner Självmordsförsök Samiska renskötande män (n= 167) Samiska renskötande kvinnor (n= 148)

39 Självmordsproblematik bland unga vuxna samer, år Självrapporterad förekomst av självmordsbeteenden, i Omma et al. (2013). 70% 60% 62,5% 50% 50,0% 49,4% 45,1% 40% 36,6% 36,9% 30% 20% 18,3% 18,9% 10% 7,9% 5,5% 0% Livströtthet Dödsönskningar Självmordstankar Självmordsplaner Självmordsförsök Norrländska unga vuxna (18-28 år) referenspopulation (n=218) Samiska unga vuxna (18-28 år) (n=516)

40 Självmordsplaner bland unga vuxna samer, år intern variasjon Fördelat på samiska subgrupper med signifikanta avvikelser från övriga gruppen, i Omma et al. (2013). 35% 30% 25% 25,1% 30,8% 26,1% Man Kvinna Inte upplevt etnisk diskriminering 20% Upplevt etnisk diskriminering 15% Icke renskötare 10% Renskötare 5% 0% "Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv, känske t.o.m. planerat hur du i så fall skulle göra?" Norrbotten Västerbotten/Jämtland/Härjedalen/Väs ternorrland Andra län

41 Huvudslutsats Det saknas vetenskapligt underlag för att uttala sig om samernas generella psykosociala hälsosituation Men: Det finns indikationer på att den psykosociala hälsan bland samer är sämre än hos den svenska befolkningen i stort Den ojämnlika hälsosituationen återfinns inom 5 av 6 hälsodomäner (undantaget alkohol och droger) Situationen är särskilt prekär för de renskötande samerna Förklaringar till ojämlik hälsa kan vara ojämnlika levnadsförhållanden, etnisk diskriminering mot samer och andra socio-kulturella faktorer och barriärer inklusive avsaknad av urfolksrättigheter

42 Återkommande hinder för kunskapsuppbyggnad (utan inbördes ordning) det saknas ägandeskap och styrning kring samers hälsa det är inte tillåtet att föra etniska register i Sverige samiskhet definieras olika i olika studier, av olika forskare det saknas styrningsmekanismer som garanterar att samisk hälsoforskning lever upp till urfolkets etiska rättigheter det saknas samiskt inflytande över vilken kunskap som produceras om samers hälsa

43 7 åtgärdsförslag 1. Sametinget ges mandat och resurser att följa och påverka frågor som rör samers hälsa 2. Centrum för samisk hälsa förverkligas 3. Genomförande av befolkningsbaserad hälsokartläggning 4. (oberoende) Samisk sanningskomission 5. Hälsoförebyggande arbete inifrån 6. Samisk språk- och kulturkunskap i hälso- och sjukvård 7. Samiskt behandlingsalternativ

44 Samiska initiativ

45 Anders Sunna Littfest 2014, Umeå (VF, 14 mars, 2014): Anders Sunna berättar att hans pappa gav honom fyra alternativ när han växte upp: nummer ett var att ta sitt liv, nummer två att ta droger och alkohol, nummer tre att springa iväg och aldrig komma tillbaka. Det fjärde alternativet var att kämpa med all sin styrka.

46 Sofia Jannok feat Anders Sunna WE ARE STILL HERE

47

48 Projekt: Suicidprevention i Sápmi Samarbete mellan: Samisk Nasjonal Kompetansetjeneste psykisk helsevern og rus Samerådet Projektgrupp: Jon Petter Stoor, Marja Katarina Gaup Påve, Anne Silviken, Heidi Eriksen, Gunn-Britt Retter, Gunn Heatta, Áile Javo and Per Jonas Partapuoli. Finansiärer Sametinget i Norge NordRegio

49 Projekt: Suicidprevention i Sápmi Process Vetenskaplig kunskap Dialog/workshops med samiska gräsrötter Planen fokuserar på samers specifika utmaningar och behov. Kompletterar annan suicidprevention I Norge, Sverige och Finland Planen är ett uttryck för samers självbestämmande om den egna hälsan

50 Other? English Norwegian / Swedish grassrots Plenum discussio n Norwegian / Swedish academics Davvisámigiela Finnish

51 Plan för suicidprevention bland samer I Norge, Sverige och Finland Fokusera arbetet mot männen Ta fram statistik och stärk forskning Stärk samiskt självbestämmande Uppmärksamma och hantera historiska trauman Stärk och skydda samers kulturella identitet Minska samers våldsutsatthet Minska etnisk diskriminering mot samer Öka mångfald och acceptans i det samiska samhället Säkra likvärdig, språkligt och kulturellt anpassad, psykisk hälsovård Utbilda och mobilisera det samiska civilsamhället för suicidprevention Stärk gränsöverskridande samarbete för suicidprevention

52 1: Fokusera arbetet mot männen Samiska män löper betydligt högre risk att dö i suicid än samiska kvinnor. Exempel: Suicid bland samer i Norge (Silviken, Haldorsen & Kvernmo 2006):

53 2: Ta fram statistik och stärk forskning Kunskapen om suicid bland samer är begränsad Det finns ingen officiell statistik om suicid bland samer (eller annan hälsoaspekt) Tillgänglig statistisk härrör från forskningsprojekt, men Inkluderar inte alla samer Är redan föråldrad (Norge , Sverige och Finland )

54 3: Stärk samiskt självbestämmande Säkra att samer har reellt inflytande att påverka processer som rör samer och i förlängningen samers hälsa inklusive rätten till land och vatten Viktigt för alla samer men särskilt viktigt för samer i traditionella näringar

55 4: Uppmärksamma och hantera historiska trauman Världen över är historiska och intergenerationellt överförda trauman en orsak till urfolks lidande Även samer har haft sådana upplevelser inklusive tvångsassimilation Väldigt lite kunskap existerar om vilka effekter detta haft på samers hälsa, och den helande potentialen som ligger i att göra upp med historien och dess trauman

56 5: Stärk och skydda samers kulturella identitet Samer med stark och väl förankrad samisk identitet står bättre rustade att möta livets utmaningar En förutsättning för detta är stark samisk kultur och språk Särskilt viktigt i områden där samer är i minoritet och samiska arenor är få eller sköra

57 6: Minska samers våldsutsatthet Våldsutsatthet, särskilt sexuellt våld, är associerat med suicidalitet Tillgänglig kunskap talar för att samer löper större risk att utsättas för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld både i barndom och som vuxna (Eriksen et al, 2015) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kvinnor i barndom Samer (n=2197) Män i barndom Icke-samer (n=9099) Kvinnor i vuxenliv Män i vuxenliv Män och kvinnor i barndom och vuxenliv (totalt) Män och kvinnor under de senaste 12 månaderna Våldsutsatthet (fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld) bland samer och icke-samer i Sápmi på norsk sida

58 7: Minska samers upplevelse av etnisk diskriminering Samer upplever flera gånger mer etnisk diskriminering än majoritetsbefolkningen Etnisk diskriminering är associerat med sämre psykisk hälsa och ökad suicidalitet 30% 25% Suicidalitet bland unga vuxna samer i Sverige (Omma et al, 2013) Upplevt etnisk diskriminering Inte upplevt etnisk diskriminering 25,1% 20% 15% 12,3% 10% 7,3% 5% 3,0% 0% Suicidplaner Suicidförsök

59 8: Öka mångfald och acceptans i det samiska samhället Homo-, bi-, trans och queerpersoner lider mer av suicidproblematik än andra Hög sannolikhet att detta även gäller samiska HBTQ-personer Foto: Sara Lindqvist, Queering Sápmi

60 9: Säkra likvärdig, språkligt och kulturellt anpassad, psykisk hälsovård Över hela världen är god kvalité på psykisk hälsovård en kärnfråga för suicidprevention Likvärdig hälsovård kräver att tjänsterna möter behov av språklig och kulturell anpassning Särskilt viktigt inom psykiatri och annan behandling där kommunikation är en grundbult talking cures Tillgängligheten på sådana vårdtjänster varierar kraftigt inom Sápmi

61 10: Utbilda och mobilisera det samiska civilsamhället för suicidprevention Utbilda samiska gräsrötter, mobilisera samiska institutioner och organisationer För samer av samer - eget ansvar för egen hälsa

62 11: Stärk gränsöverskridande samarbete för suicidprevention Samer bor i fyra länder, men suicidpreventiva insatser stannar vid gränsen Med begränsade resurser är det ännu viktigare att använda dem rätt Gränsöverskridande samarbete är relevant på många områden, inklusive mobilisering av det samiska samhället, psykiska hälsovårdstjänster, statistik osv En förutsättning för att samer ska kunna ta eget ansvar

63 Till alla som bidragit: Gäjhtoe!

64 Jon Henrik Fjällgren Manne leam frijje

65 Rapport om samers psykosociala ohälsa: Plan för suicidprevention bland samer i Norge, Sverige och Finland: