Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete"

Transkript

1 Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets- och förbättringsarbete med varann kan göras på följande sätt: vi vet inte om vi har jämställda verksamheter innan vi tagit reda på det, vi vet dock att vi vill ha jämställda verksamheter. Om vi identifierar brist på jämställdhet måste förändra vår verksamhet. För detta krävs förbättringskunskap. Jämställdhetsarbete har ofta begränsats till att fokusera på utbildningsinsatser. Utbildningarna förväntas leda till attitydförändring, vilket i sin tur ska leda till förändrat agerande och förbättrade resultat gentemot de som verksamheten finns till för, medborgarna. Detta trots att ganska lite stödjer idén att utbildning leder till förändrat beteende. Mycket tyder snarare på att det har funnits en övertro på att utbildningar ska leda till förändrade resultat. Vi vet att de kunskaper som utbildning ger är en förutsättning för att arbetet ska lyckas, men det räcker inte. I förbättringsarbete ligger fokus på att förändra verksamhetens resultat. Genom att gifta ihop jämställdhets- och förbättringskunskap skapar vi förutsättningar för att medarbetare ändrar på hur de gör, för att få våra verksamheter att leverera mer jämställda resultat. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters resultat. Fokus är alltså på medborgare/kunder/ brukare och inte personal. Europarådets definition av jämställdhetsintegrering är en allmänt vedertagen definition inom dagens jämställdhetsarbete: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

2 Jämställdhetspolitiskt mål Strategin jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategi som Sverige har för att nå det jämställdhetspolitiska målet. Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet är nedbrutet i fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Ökad jämställdhet förbättrar verksamheten Genom att jobba med jämställdhet i vår kärnverksamhet får vi bättre kvalitet i verksamheten. Ett jämställdhetsperspektiv kan vara ett redskap för att en organisation i högre utsträckning ska nå verksamhetsmålen. Genom att fokusera på verksamhetens kärnuppdrag undviker du upplevelsen av att jämställdhetsarbetet är ett sidospår som konkurrerar om resurser och inte bidrar till verksamhetsutvecklingen. Forskning och praktisk erfarenhet visar att en jämställd verksamhet kan bli mer ändamålsenlig, träffsäker, individanpassad och effektiv. Analys Myndigheter har i uppdrag av regeringen att bidra till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås. För att veta i vilken utsträckning en verksamhet bidrar till målen behöver verksamheten analyseras i förhållande till målen. En sådan analys kallas för en jämställdhetsanalys. Denna analys är normativ i sin karaktär i och med att verksamheten analyseras i förhållande till den uppställda norm om ett jämställt samhälle som de jämställdhetspolitiska målen statuerar. Många verksamheter har brutit ner de jämställdhetspolitiska målen för att tydliggöra hur målen har bäring på den egna verksamheten. Andra har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sina ordinarie verksamhetsmål. Det går bra att göra analyser i förhållande till dessa mål. Analyserna kan innehålla såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter. En analys av denna karaktär kan göras inför beslut eller som genomlysning av processer och synliggör konsekvenser för medborgare utifrån kön. Eftersom analysen kan synliggöra eventuella brister ur ett jämställdhetsperspektiv kan den bidra till att lagar och förordningar om likvärdighet efterlevs och bidrar därmed till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet.

3 För att göra en analys av detta slag krävs genuskunskaper. Genusvetenskapen är ett forskningsfält där en mängd olika teorier om kön ryms. Genuskunskaper kan hjälpa oss att göra analyser, för att förklara på vilket sätt könsmönster skapas, hur vi tilldelas olika roller, platser och villkor. Genuskunskaper är nödvändiga för jämställdhetsarbete. För att kunna göra en analys krävs en teori som tolkningsram. En mycket använd genusteori är teorin om genussystemet som historikern Yvonne Hirdman utvecklat. Genussystemteori Genussystemteorin bygger på att samhället har organiserats utifrån två principer kopplat till kön: 1. Principen om segregering. Denna princip innebär att kvinnor och män förväntas vara olika, vistas på olika ställen och göra olika saker. Vi hålls helt enkelt isär. Exempel på detta är t.ex. den könssegregerade arbetsmarknaden där kvinnor och män fortfarande i hög utsträckning arbetar på olika ställen och med olika saker, inom kvinno- respektive mansdominerade yrkeskategorier. 2. Den andra principen, hierarkisering handlar om att kvinnor och män värderas olika. Att det kvinnor är, gör och säger värderas lägre än det som män är gör och säger. Exempel på det är att kvinnor fortfarande tjänar mindre i lön än män, att män i högre utsträckning återfinns på högre maktpositioner i samhället. Kärnprocessen För att nå ett bättre resultat i sin organisation måste du veta vad som är uppdraget, alltså vad som är organisationens kärnprocess (kallas ibland huvudprocess) och i vilken mån organisationen levererar det som den ska leverera. Det låter som en självklarhet, men det är långt ifrån alla medarbetare som kan redogöra för organisationens uppdrag eller vet hur väl de levererar det. För att förtydliga kan organisationens processer delas upp i kärnprocesser och stödjande processer: Kärnprocesser är de processer vars aktiviteter förädlar varor eller tjänster till extern kund. Stödjande processer är de processer som stödjer kärnprocesser och som främst har en intern kund. Det är det resultat som är kopplat till kärnprocesserna som ska förbättras när vi arbetar med jämställdhetsintegrering.

4 Resultat Med resultat menas i det här sammanhanget vad verksamheten ska leda till. Det handlar inte om vilka strukturella resurser som finns, vilka insatser som görs eller vad det kostar. En verklig förbättring är gjord först när resultaten är förbättrade. Att mäta resultat För att kunna veta vilka resultat som faktiskt nåtts behövs data. Ett första steg är att ta reda på vad som redan mäts i förhållande till organisationens resultat. Det kan t.ex. handla om synpunkter, handläggningstider, avvikelseanmälningar, kundoch personalenkäter och andra data. Dessa data ska mätas regelbundet över tid. Många gånger befruktar olika kunskapsunderlag varandra. Samband görs tydliga och möjligheten att förstå vad som är orsak och vad som är verkan förbättras. För att få syn på brister på jämställdhet är det viktigt att alltid könsuppdela data. Det ger möjlighet att upptäcka omotiverade olikheter mellan kvinnor och män. Även andra variabler, som utbildningsbakgrund, etnicitet, ålder med mera bör uppmärksammas för att ge möjlighet att bedöma om samma resultat uppnås för alla grupper. Två strategier för jämställdhetsarbete Det finns flera sätt att organisera sitt jämställdhetsarbete. Ett sätt är att identifiera organisationens största utmaningar och därefter anlägga ett jämställdhetsperspektiv på dem. Ingången i arbetet är därmed organisationens största utmaning och jämställdhetsarbetet blir ett sätt att bidra till utmaningens lösning. En annan strategi är att identifiera områden där det finns ett stort gap mellan de nationella jämställdhetspolitiska målen eller verksamhetens egna jämställdhetsmål och verksamhetens resultat, det vill säga att leta efter jämställdhetsutmaningar. Skillnaden mellan dessa arbetssätt är ingången. I den ena utgår man från ett befintligt problem och anlägger ett jämställdhetsperspektiv på det och i den andra ingången letar man efter stora brister på jämställdhet. Att prioritera I de flesta verksamheter kommer fler förbättringsområden att hittas i förhållande till vad det finns kapacitet att åtgärda. Prioritering kommer att vara nödvändig. Det är viktigt att identifiera de stora utmaningarna för organisationen, att identifiera förbättringsarbeten inom centrala processer. Det gäller att prioritera vad som ska åtgärdas först. Hänsyn bör även tas till hur mycket verksamheten orkar med just nu och hur mycket resurser som kan avsättas till förbättringsarbetet. Underlag för prioritering: Hur mycket mäktar vi med? Har vi valt en central process? Finns det andra områden där vi har tvingande uppdrag/mål? Finns det en gemensam förförståelse kring problemet? Vet vi att det finns förutsättningar att lösa problemet?

5 Mål och mätning När en verksamhet har en gemensam och tydlig bild av varför den finns till, vart den vill, vilka resultat den levererar idag och vilka resultat andra levererar samt har identifierat sina förbättringsområden och gjort en bedömning av vad den mäktar med att just nu åtgärda, då är det dags att sätta upp mätbara, tidssatta mål för arbetet. Det finns två skäl att formulera mätbara mål: 1. För att veta vart verksamheten strävar och kunna avgöra när målet är nått 2. För att få återkoppling under arbetets gång och kunna avgöra om man är på rätt väg och om förbättringsåtgärderna ger effekt. Formulera ett nuläge Det är viktigt att formulera en nulägesbeskrivning. Den ska förklara vari problemet eller förbättringsområdet består. Nulägesbeskrivningen ska vara kort och innehålla data som kan styrka att problemet är ett problem. För att nå förändring i en verksamhet behövs en upplevelse av att det finns ett problem. Annars blir det svårt att engagera medarbetarna. Det behöves en problembeskrivning som är understödd av fakta för att få människor med sig. Beskriv nuläget: Ärligt Med stöd av fakta Enkelt uttryckt för att alla ska förstå Formulera ett önskat läge Nulägesbeskrivningen ska kompletteras med en lika kort beskrivning av hur det ska bli när problemet är åtgärdat, dvs. det önskade läget. Hur vill vi att det ska vara Enkelt uttryckt SMARTA mål Smarta mål är en väl beprövad hjälpreda när man ska formulera mätbara mål. Synliga För att skapa delaktighet och engagemang, tänk på att göra målen synliga för alla Mätbara För att veta om det är en förbättring Accepterade Det krävs en vilja till förändring Realistiska Vi måste kunna påverka Tidssatta Skapar förändringstryc Användbara Hjälp i det löpande arbetet Målen ska relatera till det önskade läget, vara höga och utmanande, men realistiska.

6 Tala till både känsla och intellekt Gör arbetet kommunicerbart (alla medarbetare ska förstå vad det går ut på) Behövs när det är tufft Det är viktigt att beskriva både problem och önskat läge ur ett användar-/brukarperspektiv. Hinder För att kunna genomföra ett förbättringsarbete är det viktigt att först identifiera eventuella hinder. Att få en bild av hindren är att få en bild av lösningen. Om ni däremot inte ser hindren är det lätt att snubbla på dem. I stora organisationer finns ofta en generell utmaning i att vägen mellan ledning och verkställande är ganska lång. Det gäller inte generellt för jämställdhetsarbete utan för allt utvecklings- och förbättringsarbete. Men det finns även en del specifika hinder. Här kommer några exempel: Bristande stöd från ledning behöver inte handla om bristande engagemang utan om saker som till exempel hög arbetsbelastning Generella styrningsutmaningar Tron på att vi redan är jämställda Perspektiv/mål-trängsel Brist på konkreta exempel hur en jämställdhetsintegrerad myndighet kan se ut Bristande engagemang Omorganisation som tar energi från förbättringsarbetet Fundera på vilka hinder som kan tänkas lägga fällben för ert arbete. Vad gör vi åt det här? Har vi skapat förutsättningar? Vad har andra gjort? Genom att se hindren kan ni även se var ni ska sätta in åtgärder. Nolans modell och PGSA-cirkeln Den modell för förbättringsarbete som sannolikt är mest känd är den så kallade PGSA-cirkeln (kallas ibland kvalitetshjulet eller PDSA-cirkeln), ofta använd i kombination med Nolans modell. Nolans modell består av tre frågor som kan ställas i vilken ordning som helst: 1. Vad vill vi uppnå? Vad är det i er verksamhet som ska bli mer jämställt? Hur vill ni att det ska se ut? 2. Hur kommer vi att veta att en förändring är en förbättring? (Ni behöver ett mätbart mål kopplat till jämställdhet.) 3. Vilka förändringar kan vi göra som kommer att leda till de önskvärda förbättringarna?

7 Att formulera mål Utifrån beskrivning av nuläge samt önskat läge ska ett eller flera mätbara mål formuleras. Det är en utmaning att balansera mellan att sätta mål som är tillräckligt utmanande för att stimulera till ett innovativt utvecklingsarbete utan att bli så orealistiska att det får medarbetarna att tappa sugen. Struktur-, process- och resultatmål Mål kan indelas i tre typer av mål: 1. Struktur Strukturmål/mått talar om vad du har, exempelvis vilka resurser du förfogar över 2. Process Processmål/mått talar om vad du gör 3. Resultat Resultatmål/mått talar om vilka effekter du uppnår med hjälp av tillgängliga resurser och det du gör med dessa och ska svara mot syftet medverksamheten. Svaret finns ofta i lagtexter eller andra styrdokument. Det är vanligt att verksamheter använder endast strukturmått, eller i bästa fall processmått. Ibland är detta nödvändigt, men det är viktigt att tänka på att dessa typer av mått inte säger något om resultatuppfyllelse. De visar bara aktiviteter som behöver göras för att resultatet ska kunna nås. I förbättringsarbete är det viktigt att ha ett resultatmål/resultatmått så du hela tiden kan styra dina insatser mot det som ger goda resultat. Mätningen ska hänga ihop med målet även om det inte täcker in hela målet. Allting går att mäta, men du får sällan hela sanningen av ett mätetal. Ett mätbart mål kan aldrig fånga hela syftet med ett förbättringsarbete, men det kan ge en god indikation på om förbättringsarbetet rör sig i rätt riktning. Metoder Det finns många metoder för förbättringsarbete, till exempel Lean, Six Sigma och Genombrott. Det finns dock några grundkomponenter i allt förbättringsarbete som räcker långt om organisationen inte har utvecklat en egen verktygslåda. Sådana grundkomponenter är Nolans modell och PGSA-cirkeln. När frågorna är besvarade är det dags att fundera kring förändring. PGSA-cykeln beskriver hur en förändring testas genom att du faktiskt prövar den, observerar vad som händer och sedan drar slutsatser. Cirkeln symboliseras av ett oupphörligt roterande hjul som består av fyra faser: planera, gör, studera och agera. Varje testcirkel är lärorik och skapar en grund för vidare lärande vid nästa test. När en förändring visat sig leda till förbättring är det dags att genomföra förändringen i större skala, på hela enheten eller i hela verksamheten. Implementering/spridning När ni har identifierat problemen och vet vad ni borde göra ska ni bara se till att det blir gjort. Här kan ni ta hjälp av förändringsekvationen:

8 D + V + M > P D = Graden av missnöje med det nuvarande tillståndet V = Den erbjudna framtidsvisionens lockelse M = Kvaliteten och trovärdigheten i den metod som tillämpas för att nå dit. Summan av dessa måste bli större än: P = arbetsinsats och kostnad för dem som ska göra det, inte bara i pengar utan även i värden, till exempel makt. Förändringsekvationen tar upp de viktigaste faktorerna som bestämmer om förändring kommer till stånd. För att få igång ett arbete som engagerar måste ekvationen gå ihop. Om ekvationen inte går ihop betyder det inte att ni ska lägga ner arbetet utan att ni bör se till att stärka de delar som brister. Teorier om spridning Spridning: den process genom vilken en innovation kommuniceras genom vissa kanaler över tid mellan medlemmar av ett socialt system. Det inkluderar både spontan och planerad spridning. Ibland ger spontan spridning och inofficiella samtal mer effekt än de planerade spridningsverktygen. Innovation: en idé, ett sätt att göra saker eller en sak som upplevs som ny av en individ eller annan enhet (Källa: Everett Rogers, Diffusion of Innovations) Tågordning för spridning När ni har identifierat gap mellan där ni är och dit ni vill gäller det att antingen hitta användbar befintlig kunskap eller testa ett eget förbättringsarbete i mindre skala för att ta fram lösningar. När ni vet vad ni ska ändra antingen via forskning eller småskalig testning, så är det dags att applicera kunskap om spridning/implementering. Följande processbeskrivning kan vara ett stöd i arbetet: Identifiera ett problem Beskriv hur vi vill att det ska se ut istället, ett önskat läge Undersök vilken forskning som finns och om det finns beprövade metoder Hitta hinder för att nå önskat läge Spåna fram idéer för att rasera hinder Rangordna idéer utifrån uppskattad effekt samt hur lätta de är att genomföra Testa idéerna i i praktiken i liten skala Utvärdera det småskaliga testandet Behåll och sprid de arbetssätt som funkar, avsluta det som inte funkar Mät resultaten

9 Viktigt att få med i en spridningsplan Tydliggjorda roller och ansvarsområden Kund-/brukarrelaterade syften och mål Tydliga målgrupper, populationer Tidplan för spridning Stöd och uppmärksamhet från ledning Mätning, feed-back och handledning Investeringar i stödsystem (Källa: Maureen Bisognano, IHI Boston) Spridningsplan Skapa en plan för spridningen, och tänk på följande: Bestäm vilka mått ni ska använda för att mäta spridningen av er innovation Bestäm vem som ska samla in och rapporter data till mätningen Identifiera spridningsenheter, det vill säga vilka enheter man vill sprida innovationen till, till exempel avdelningar, verksamheter, mottagare eller liknande enheter, beroende på vem/vilken enhet som tar beslut om införandet Stäm av planen med uppdragsgivaren Ofta följer spridningen följande schema: Beslut i ledningen att sprida och följa införandet för att åtgärda eventuella systemhinder Noggrann beskrivning av idén och/eller konceptet En instruktör stöd utbildningar behövs ofta mera hjälp än vad man tror Förståelse för behovet av lokal anpassning Testa idéen/förbättringskonceptet med hjälp av PGSA-hjulet När ni är beredda att bestämma er för att det här ska vi jobba med är det dags att skala upp. Då finns några huvudstrategier för arbetet. En del är att fundera på i vilken ordning ni ska sprida. Börja alltid där det finns bäst förutsättningar. Allt till alla om det finns ett batteri med olika konkreta insatser som har testats fram som tillsammans ger den önskade effekten så kan det vara lockade att köra allt till alla. Men tänk på att detta stämmer enorma krav på genomförandet. Hela paketet till några åt gången sprid hela batteriet med insatser till en grupp i taget för att få olika omgångar av spridning En bit i taget dela upp batteriet i olika beståndsdelar och välj att införa en i taget, antingen över hela gänget eller en grupp i taget Två nivåer av uppföljning När det gäller förbättringsarbete så måste spridningen följas upp på två nivåer: Uppföljning av hur hela organisationen rör sig mot målet vill ni införa förbättringar på kärnverksamheten måste ni ju se att det uppnås

10 Uppföljning av hur införandet/spridningen av idén/konceptet går Att lyckas med spridning fem dimensioner som påverkar införandegraden Påverkar hur snabbt och enkelt det är att införa en innovation: 1. Egenskaper hos innovationen och hur den tas emot 2. Vilken typ av beslut som krävs involverar det många människor tar det längre tid 3. Kommunikationsvägar hur kommunicerar vi innovationen till organisationen, vad finns för utarbetade system för att nå människor med information, kanaler, hur duktiga är vi på att kommunicera 4. Det sociala systemet hur ser det ut, vem lyssnar på vem, förstå det sociala systemet såsom det verkligen fungerar, inte bara så som det ser ut på pappret 5. Hur kan man sälja in idén? vad finns det för vinster för dem som förväntas ändra sitt beteende? Hur blir det en fördel för de som gör förändringen? Det sista steget, se till att förändringen blir bestående/hållbar, är viktigt. Då gäller det att inte släppa taget. Följande saker kan vara bra att ha med sig i bakhuvudet: Gör det så svårt som möjligt att gå tillbaka till hur det var innan Etablera och skriv om rutiner, riktlinjer, policys så att de stämmer med det nya Tänk på att informera nyanställda m.m. Fortsätt att mäta och kontrollera mätningarna på de olika enheterna för att upptäcka och åtgärda dippar Hållbara resultat När du har fått igenom en förändring gäller det att göra den bestående. För att nya rutiner ska få fäste måste du arbeta med följande: Gör det så svårt som möjligt att gå tillbaka till hur det var innan Information till nyanställda, medarbetare som återvänder till arbetsplats efter ledighet/sjukskrivning Etablera och skriv om rutiner, riktlinjer, policys så att de stämmer med det nya Uppföljning av de nya rutinerna Fortsätt att mäta och kontrollera mätningarna på de olika enheterna för att upptäcka och åtgärda dippar Att fira och belöna dem som bidragit till förbättringen är en viktig aspekt för att åstadkomma hållbarhet. Men lika viktigt som det är att göra framgångsrika förbättringar hållbara och sprida framgångsrika förbättringskoncept är det att lära av mindre framgångsrika arbeten. Lästips om mätning Innovationsrådet, Stockholm Mätningar för bättre styrning att synliggöra och hantera variation för styrning och förbättring i offentlig verksamhet. Rapporten finns att ladda ner på under Rapporter.

11 Övningar Övning 1: Kärnuppdraget, mätpunkter och jämställdhet Diskutera följande frågor: Vad är kärnuppdraget i er verksamhet och hur kan ni veta om ni levererar det? Hur kan ni mäta era resultat? Vad är er verksamhets största utmaning för att leverera ert kärnuppdrag i dag? Har ni tacklat jämställdhetsfrågan som en del av ert kärnuppdrag? Har ni identifierat mätbara resultatmål? Har ni identifierat några icke motiverade könsskillnader? Övning 2: Viktigaste målet ur jämställdhetsperspektiv Vilket är det viktigaste mätbara målet i er verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Granska kritiskt. Är ni på rätt spår? Diskutera gärna med någon ni inte känner sedan tidigare. Övning 3: Feedback på upplägg Berätta för varandra om hur era respektive upplägg med jämställdhetsintegrering ser ut och ge varandra feedback. Reflektera därefter tillsammans över vad som kommit fram. Ser ni några mönster? Vad behöver ni ta itu med på hemmaplan? Övning 4: Spridning av innovation Identifiera en innovation som ni skulle vilja sprida Beskriv den för er själva Beskriv vilka spridningsenheterna är, och hur många de är Övning 5: Utvärdera er innovation Välj ut en innovation och utvärdera enligt de 5 variablerna nedan. Använd en 1-5 skala: 1=innovationen är mycket svag i förhållande till detta attribut 3=innovationen är okej i förhållande till detta attribut 5=innovationen är mycket stark i förhållande till detta attribut Innebär innovationen stora relativa fördelar, finns det tester som bevisar detta? Fungerar innovationen inom nuvarande system (strukturer, värderingar, praktik, IT-system m.m.)? Är den lätt att införa, kräver inga stora omställningar? Kan man få pröva innovationen? Går det lätt att iaktta innovationen och dess effekter?

12 25 poäng innovationen kommer spridas som en gräsbrand 5 el mindre ingen chans till spridning i nuvarande form Däremellan låga poäng kräver betydande insatser för spridning, höga poäng mindre krävande insatser Övning 6: Spridningsordning I vilken ordning ska ni sprida innovationen? Allt till alla Hela paketet till några åt gången En bit i taget Om dokumentationen Detta material togs fram februari samt sept 2014 vid utbildningen Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete inom ramarna för satsningen Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM). Utbildningen leddes av föreläsare Marianne Olsson. Materialet har sammanställts av Mikael Almén och Cecilia Köljing, Nationella sekretariatet för genusforskning och har kompletterats med kunskaper om jämställdhets- och förbättringsarbete.

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete. Del 2 September 2014 Marianne Olsson

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete. Del 2 September 2014 Marianne Olsson Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Del 2 September 2014 Marianne Olsson Innehåll i denna utbildningsmodul Grundkunskaper i ett systematiskt, lärandestyrt förbättringsarbete applicerat på området

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00 Skomakarlåda, Saffrandoftande fisk- och skaldjursgryta samt broccoligratäng Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Grundläggande jämställdhetskunskap

Grundläggande jämställdhetskunskap Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult 0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Leda och styra för hållbar jämställdhet Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen

Läs mer

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar

Läs mer

Att leda förbättringsarbete

Att leda förbättringsarbete Att leda förbättringsarbete Rollen som samordnare Börja med följande frågor: vilka är de största utmaningarna i arbetet med att leda jämställdhetsintegrering? Vilka är de bästa strategierna? Uppdraget

Läs mer

Att leda förbättringsarbete

Att leda förbättringsarbete Att leda förbättringsarbete Rollen som samordnare Börja med följande frågor: vilka är de största utmaningarna i arbetet med att leda jämställdhetsintegrering? Vilka är de bästa strategierna? Uppdraget

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt

Läs mer

JämKART jämställdhetskartläggning

JämKART jämställdhetskartläggning JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Jämställda styrdokument

Jämställda styrdokument SÅ GÖR DU: Jämställda styrdokument En handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet Om handledningen Denna handledning beskriver hur en myndighet kan genomlysa sin remisshanteringsprocess

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss

Läs mer

Jämställdhetsintegrering vid SLU

Jämställdhetsintegrering vid SLU #slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-16 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.

Läs mer

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?

Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då? Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då? Ylva Eklind, Utbildningsavdelningen NJ:s lika villkorskommitté, seminarium 2018-06-04 Varför? SLU och övriga lärosäten har ett uppdrag: Att verka

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 2017 INNEHÅLL SYFTE... 3 Syfte med Totalförsvarets rekryteringsmyndighets jämställdhetsintegrering... 3 UPPDRAG JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING...

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Jämställda styrdokument

Jämställda styrdokument SÅ GÖR DU: Jämställda styrdokument En handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet 1 Om handledningen Denna handledning beskriver hur en myndighet kan genomlysa sina styrdokument

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Praktiskt idag. Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Uppdraget Under 2013 och 2014 har 18 myndigheter fått ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegering.

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad budget

Jämställdhetsintegrerad budget Jämställdhetsintegrerad budget Lerums kommun 17 okt 2013 Anna Klerby, nationalekonom Marie Trollvik, programchef, SKL HåJ en bra bit av Sverige 1 Särskilt ansvar unika möjligheter - Genom sin närhet till

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man arbetsblad 1. Risk- och sannolikhetsanalys Delprocess risker Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa kvinna man kvinna man kvinna man Skala för bedömning av allvarlighetsgrad: 1. Mindre, 2. Måttlig, 3. Betydande,

Läs mer

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Handlingsplan för Länsstyrelsens Jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för Länsstyrelsens Jämställdhetsintegrering Handlingsplan för Länsstyrelsens Jämställdhetsintegrering 2008-2015 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Carina Remröd och Roger Lundberg, Länsstyrelsen Foto: Carina Remröd och Roger Lundberg. Publ. nr 2009:2

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd Samordnare för lika villkor Kajsa Svaleryd Samordnare lika villkor Arbetat på HiG sedan aug-18, helt ny funktion; student- och medarbetarperspektiv samt samordning jämställdhetsintegrering Samordning av

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Läkemedelsverket

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Läkemedelsverket Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Läkemedelsverket Rapport från Läkemedelsverket Dnr: 1.1 2016 005862 Datum: 2016-10-31 Förord Läkemedelsverket har genom regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Anna Giotas Sandquist, kvalitetschef, Botkyrka kommun

Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Anna Giotas Sandquist, kvalitetschef, Botkyrka kommun Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten Anna Giotas Sandquist, kvalitetschef, Botkyrka kommun Jämställdhetsintegrering (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser,

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin,

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin, Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, anne-charlott.callerstig@oru.se Fredagsakademin, 2016-10-21 1 Forskning om implementering inom offentlig förvaltning Vilka

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan

Jämställdhetsplan. -Handlingsplan Jämställdhetsplan -Handlingsplan 3 kap. 13 Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunens ledningsgrupp 2017-10-17 Godkänd av kommunstyrelsen 2018-03-07 65 Dnr: KS 2014/170 Revideras senast okt 2019 Kommunledningskontoret

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

För ett mer feministiskt parti. Handledning

För ett mer feministiskt parti. Handledning För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken 1(6) Socialdepartementet Ulrika Hagström +46 70 555 1220 ulrika.hagstrom@tco.se Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning av TCO:s synpunkter TCO anser

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta? Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:

Nej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat: Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare

Läs mer

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Jämställdhet i akademin.  -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld. Jämställdhet i akademin http://www.genus.se/aktuellt/nyheter/nyheter/fulltext//nu -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.cid1362910 Jämställdhet = Jämlikhet mellan män och kvinnor 60-40 Aldrig

Läs mer

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin

Läs mer

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB Könsuppdelad statistik 2014-04-23 Helena Löf SCB De jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån

Läs mer

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man

Läs mer

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer