Stadsbryn Koppla ihop människor och natur

Transkript

1 Stadsbryn Koppla ihop människor och natur Thomas Höjemo & Scott Wahl Vår idé är att anpassa Västerlånggatan för fotgängare och göra om Norra hamnen till en våtmarkspark. ARKITEKTUR Chalmers arkitektur Masterprogram Design for Sustainable development Projekt 2009/2010: Uddevalla Planering och gestaltning för hållbar utveckling Students Namn, Students Namn, Students Namn

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Områdesplan 5 Analys av Västerlånggatan 6-14 Sammanfattning av analys... 6 Uddevalla och Varberg... 7 Skillnader i gatunät... 8 Jämförelse av gatubredder... 9 Fasadanvändning på Västerlånggatan i Uddevalla Fasadanvändning på Västra Vallgatan i Varberg Bebyggd och obebyggd mark Byggnadsstruktur och användning Utrymmesanvändning Alternativ för Norra hamnen Lämna det som ett öde område? Fortsätta använda som hamn? Bygga exklusiva bostäder? Vårt förslag Västerlånggatan Sektion över Västerlånggatan Våtmarksparken Plan över våtmarksparken Källhänvisningar och bibliografi 24

4 4 Sammanfattning Idag sprider Uddevalla ut sig och stadskärnans potential tas inte till vara utan centrum tenderar att bli ett område där människor bara passerar. Vi vill ge människor anledningar att vistas och stanna i Uddevalla. Dessutom vill vi skapa gröna rekreationsområden på gångavstånd. Vi gör detta genom att omforma Västerlånggatan till en riktig gata med gott om plats för människor och mindre utrymme för bilar. Vi bygger nya hus med butiker på gatuplan och lägenheter på de övre våningarna. Dessutom lägger vi till en ny cykelbana, träd och en bredare trottoar. Västerlånggatan blir en rand mellan stad och natur - ett stadsbryn. Naturen förs närmare staden genom att Norra hamnen görs om till en park med dammar, våtmark, en klättervägg, en skatepark och gångstigar som korsar och binder samman parken med Uddevalla centrum och strandpromenaden.

5 Områdesplan 5 New Nya buildings byggnader Green Grönområden areas Water Vatten Unchanged Oförändrade buildings byggnader Unchanged Oförändrat area område Bike Cykel and och pedestrian gång Shared Delad space yta Asphalt Asfaltsvägar roads Skala 1: 8 A4 100 m N

6 6 Analys av Västerlånggatan Sammanfattning Enligt Gehl (2003) är utformningen av mötet mellan gata och byggnad en nyckelfråga för att göra en gata bra för fotgängare. Därför behövs mer affärer och aktivitet på gatunivå på Västerlånggatan. De publika rummen behöver bättre kvalitet. Känslan av att gå på Västerlånggatan och i stort sett bara se bilparkering på ena sidan gatan är inte särskilt tilltalande. Vi har jämfört Västerlånggatan i Uddevalla med Västra Vallgatan i Varberg. Gatan i Varberg kantas till skillnad från den i Uddevalla av högkvalitativa parkrum. Nästan 350% mer yta används för bilar än för fotgängare på Västerlånggatan. För att bli levande behöver gatan mer utrymme för fotgängare och mindre yta för bilar. Byggnaderna är stora och tar hela kvarter i anspråk. Större variation i byggnadernas storlek och utseende är önskvärt.

7 7 Uddevalla och Varberg Som en jämförande referens till Västra Långgatan i Uddevalla har vi valt att använda Västra Vallgatan i kuststaden Varberg, som är en liknande gata till sin funktion. Uddevalla (31,000 invånare) Källa: flickr Varberg (27,000 invånare) Källa: flickr Läge för Uddevalla and Varberg Källa: hitta.se

8 8 Skillnader i gatunät Västra Vallgatan i Varberg har goda förbindelser med alla anslutande gator. Västerlånggatan i Uddevalla är däremot avstängd från några av de korsande gatorna och har dessutom en extra parallell gata i norr. Detta gör att Västerlånggatan påminner om en motorväg i sin roll i gatunätet. N Västerlånggatan, Uddevalla N Västra Vallgatan, Varberg

9 9 Jämförelse av gatubredder Västerlånggatan, Uddevalla: m bred Källa: Scott flickr Avenyn, Göteborg: 44 m bred Källa: flickr Västra Vallgatan,Varberg: 17 m bred Källa: Snow flickr Västerlånggatan är väldigt bred för att vara en stadsgata. Detta beror på att den innan E6 byggdes var huvudvägen genom Uddevalla. Enligt Carmona (2003) ger en relation mellan gatubredd och byggnadshöjd på mellan 1:2 och 1:2,5 fotgängaren en god känsla av att vara omsluten. Västra Vallgatan i Varberg har relationen 1:2,1 och Västerlånggatan i Uddevalla 1:4,5 vid Kampenhof.

10 10 Fasadanvändning på Västerlånggatan i Uddevalla N 23% Aktiv fasad (t ex butik med ingång från gatan) 27% Inaktiv fasad (exempelvis fasad utan fönster) 50% Yta mellan byggnader Data är ungefärliga och har uppskattats via fotostudier.

11 11 Fasadanvändning på Västra Vallgatan i Varberg N 35% Aktiv fasad (t ex butik med ingång från gatan) 19% Inaktiv fasad (exempelvis fasad utan fönster) 46% Yta mellan byggnader Data är ungefärliga och har uppskattats via fotostudier.. Västra Vallgatan i Varberg har 50% mer fasadanvändning på gatuplan, i huvudsak butiker, i jämförelse med Västerlånggatan i Uddevalla. Det är en av anledningarna att gatan i Varberg är mer tilltalande för fotgängare.

12 A 12 Bebyggd och obebyggd mark N Kartan visar byggnaderna (vitt) och obebyggd mark (svart) vid Västerlånggatan i Uddevalla. Området har en bilanpassad stadsstruktur med stora kvarter och storskaliga, vagt definierade stadsrum.

13 13 Byggnadsstruktur och användning Bussterminal Kampenhof III Pingstkyrkan II Flerfamiljshus, butiker på gatuplan V Flerfamiljshus, butiker på gatuplan IV N Butiker: Apoteket, Systembolaget med flera II I - IV = number of floors Gallionen köpcentrum III Parkeringshus, Willys V Försäkringskassan, Skatteverket, En butik på gatuplan IV Villor II Flerfamiljshus, butiker på gatuplan IV Garage I

14 A 14 Utrymmesanvändning N 11% Fotgängare 27% Grönområden 33% Bilkörning 9% Bilparkering 19% Byggnader Data är ungefärliga och har uppskattats via fotostudier..

15 Alternativ för norra hamnen 15 Lämna det som ett öde område? Den billigaste lösningen, åtminstone på kort sikt, skulle vara att helt enkelt lämna hamnområdet öde. Uddevallas intryck skulle försämras av detta, eftersom hamnområdet ligger så centralt. Dessutom skulle föroreningar kunna läcka ut från det kontaminerade området. Källa: huggingthecoast.com food flickr

16 A 16 Fortsätta att använda som hamn? Många av kajerna i Norra hamnen har uppnått sin tekniska livslängd och vattennivån är för låg för att tillgodose hamnens behov. Silon står på stabil grund men den omkringliggande hamnen blir regelbundet översvämmad. Den instabila marken gör att byggnaderna får sättningar. Att på sikt fortsätta använda Norra hamnen är därför inte ett hållbart alternativ. (U. Stenberg, VD Uddevalla hamn AB, personlig kommunikation, 30 oktober 2009) Norra hamnen Källa: Scott flickr Källa: hitta.se

17 17 Bygga exklusiva bostäder? Nya bostäder skulle kunna ge skatteinkomster för Uddevalla kommun. Men en sådan utveckling skulle riskera att skapa en isolerad bostadsenklav som inte blir en del av staden. Dessa tendenser finns i Norra Älvstranden i Göteborg. Eftersom hamnområdet i Uddevalla har instabila grundläggningsförhållanden och regelbundet drabbas av översvämningar är det heller inte lämpligt för bostäder. Norra Älvstranden, Göteborg Källa: Eva the flickr Visionen kom av sig Tidningsrubrik om Norra Älvstranden. Källa: Göteborgs-Posten,

18 18 Vårt förslag Västerlånggatan Vi planerar att flytta järnvägsstationen hit. Stationen kommer närmare staden och får en bättre koppling till bussterminalen Kampenhof. Rondellen ändras till en vanlig korsning, eftersom gatan ska vara utformad som en normal stadsgata. På denna ödetomt byggs kulturhuset, ihop med barn- och äldreomsorg. (Färgen indikerar inte byggnadernas form.) Vi har valt att minska antalet bilfiler på Västerlånggatan från fyra till två. Detta ger rum till en bredare trottoar (10 m) och nya byggnader (10-15 m breda). Sektion A-A Kvarteren kompletteras med nya byggnader på utsidan av köpcentret Gallionen och intilliggande parkeringsgarage, eftersom båda idag i stort sett saknar fönster på gatunivå. De föreslagna byggnaderna har butiker i gatuplan, och lägenheter ovanpå. Som en entréplats till innerstaden anläggs ett torg med gatsten som ett homogent stadsgolvsmaterial. Bilarna saktas ned för att kunna blandas med fotgängare på ett säkert sätt. 50 m N

19 19 Vy över Västerlånggatan (Kampenhof till vänster)

20 20 Sektion A-A över Västerlånggatan idag 14,3 12,3 5,3 12,3 7,2 Sektion mellan Kampenhof och Gallionen. Skala 1: A4 10 m Sektion A-A över Västerlånggatan efter förändring 10,0 4,5 3,0 9,0 10,0 15,0 Den tillagda byggnaden är markerad i gult. Skala 1: A4 10 m

21 21 Våtmarksparken En våtmarkspark i Norra hamnen har många fördelar. Staden får högkvalitativa publika rum och kusten blir mer tillgänglig. Parken har en badbassäng med en sandstrand att simma i. Vattnet filtreras och renas naturligt. Det finns redan flera liknande badbassänger i bruk idag. I våtmarksparken renas också spillvatten från Skansverket. Parken bidrar dessutom till en ökad biologisk mångfald eftersom djur och växter kan etablera sig i den. Perspektiv över våtmarksparken från hamnsilon

22 22 Vy över plaskdammen framför Bohusläns museum

23 Plan över våtmarksparken 23 Anläggandet av våtmarksparken kan påbörjas i det oanvända området mellan hotellet Riverside och inhängnanden till hamnen. I steg 2, när hamnen har flyttat till sitt nya läge, kan parken utökas med ytterligare delar av hamnområdet och med parkeringen norr om Kampenhof. På längre sikt (i steg 3) kan våtmarksparken utvidgas norrut. Gångstig som binder samman parken med strandpromenaden och centrum. Parkentré med mer stadslik karaktär med plaskdamm, lekplatser, bänkar, boule etc. Huvudvåtmark med regn- och dagvattenhantering. Steg 3 Steg 2 Steg 1 Steg 2 New buildings Green areas Water Unchanged buildings Unchanged N area Bike and pedestrian Shared space Asphalt roads

24 A 24 Källhänvisningar och bibliografi Carmona, Matthew et.al. (2003). Public places - urban spaces : the dimensions of urban design. Oxford : Architectural Press. Engwicht, David (1999). Street reclaiming : creating livable streets and vibrant communities. Annandale : Pluto Press Australia. Francis, Mark (2003). Urban open space : designing for user needs. Washington : Island Press. Gehl, Jan (2003). Livet mellem husene. Köpenhamn : Arkitektens Forlag. Persson, Bengt (2006). Process för välgestaltade vägar i staden. Stockholm : Arkus. Project for Public Spaces (2005). How to Turn a Place Around: A Handbook for Creating Successful Public Spaces. New York : Project for Public Spaces, Inc.

25 25