Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2014

2 Text Agneta Tjernström, Analysavdelningen

3 Sida: 2 av 47 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Definitioner... 4 Sammanfattning... 6 Sysselsättningen... 6 Arbetskraften... 6 Arbetslösheten... 6 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 7 Sysselsättning och efterfrågan... 8 Lediga platser... 9 Kapacitetsutnyttjande Rekryteringsproblem Varsel Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet Brist och överskott på arbetskraft Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Höga ohälsotal i länet Utbildning många vill arbeta inom vårdyrken Pendling Förändring av arbetskraftsutbudet Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslösheten prognos Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Nästan var tredje utan arbete i mer än tre år Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper ökar Arbetslösa med förgymnasial utbildning Arbetslösa med funktionsnedsättning Arbetslösa äldre år... 40

4 Sida: 3 av 47 Utomeuropeiskt födda arbetssökande Länsspecifika frågor Om prognosen Tabell- och diagrambilaga Rekryteringsproblem Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

5 Sida: 4 av 47 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år.

6 Sida: 5 av 47 Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.

7 Sida: 6 av 47 Sammanfattning Efterverkningarna från finanskrisen kommer att påverka arbetsmarknaden en lång tid framöver. Efterfrågan i eurozonen är fortsatt låg men det är inte bara antalet arbetslösa som är ett problem utan också arbetslöshetstiderna. Strukturarbetslösheten i Europa är mycket hög och en hög arbetslöshet under lång tid orsakar stora skadeverkningar på ekonomin. Flera av de europeiska länderna har dessutom en arbetslöshetsnivå som överstiger 20 procent. I detta perspektiv utmärker sig den svenska arbetsmarknaden på ett positivt sätt och vi har en betydligt lägre arbetslöshet jämfört med många av euroländerna. Den svaga efterfrågeutvecklingen i våra grannländer kommer givetvis även att påverka den ekonomiska utvecklingen i. Företagens bedömningar har blivit positivare men detta betyder inte att vi kan vänta oss några större sysselsättningsökningar. Det går fortsatt tungt för svensk exportindustri och byggsektorn är mycket missnöjd med orderingången. Sysselsättningen Även då arbetslösheten i Sverige ligger väsentligt under den centraleuropeiska nivån, så känner vi effekterna av den svaga efterfrågesituationen. Varslen blir fler och även om antalet lediga platser ökar - såväl som kapacitetsutnyttjandet i länets företag - är ökningen dock marginell. Detta medför en sysselsättningsökning, även om den blir relativt liten. Sysselsättningen bedöms öka med ca 400 personer under 2013 för att 2014 komma att öka med 500 personer. Arbetskraften Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa och storleken på arbetskraften påverkas huvudsakligen av befolkningsutvecklingen. Antalet personer i den arbetsaktiva åldersgruppen år har minskat varje år under de senaste åtta åren och denna utveckling bedöms fortsätta. Ett minskat studiedeltagande tillsammans med ökade överföringar från försäkringskassan till arbetsförmedlingen kommer dock att medföra en marginell ökning av arbetskraften under perioden. Arbetskraften i länet bedöms under 2013 öka med ca 200 personer för att 2014 komma att öka med ytterligare 200 personer. Arbetslösheten Arbetslösheten är betydligt högre i än i riket totalt och i oktober 2013 var över personer inskrivna som arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd vid länets arbetsförmedlingar. Arbetslösheten minskade med ca 3 procent under 2012 och bedöms minska med ytterligare 3 procent under Den fortsatt svaga efterfrågan i länet innebär

8 Sida: 7 av 47 försiktighet vid rekryteringar och arbetslösheten bedöms endast komma att minska med ca 300 personer under 2013 för att sedan minska med ytterligare 400 personer under Utmaningar på länets arbetsmarknad Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Arbetsförmedlingen har identifierat de grupper som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet: personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna år, samt utomeuropeiskt födda. En viktig uppgift är att stärka och stötta dessa personer på arbetsmarknaden för att kunna öka deras konkurrenskraft och chans till ett arbete. I tider av fortsatt svag arbetsmarknad kommer personer med färska kunskaper från arbetslivet att konkurrera med personer som står längre från arbetsmarknaden och det är då viktigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna används fullt ut för att ge personer i utsatta grupper möjlighet att komma ut i arbete. Behovet av stöd till utsatta grupper på arbetsmarknaden kvarstår. Arbetslösheten bland personer med svag utbildningsbakgrund är betydligt högre än bland de flesta andra grupper på arbetsmarknaden. Att få fler ungdomar att fullfölja gymnasieutbildningen är det bästa sättet att undvika framtida arbetslöshet. En ökad arbetslöshet kombinerat med fortsatt kompetensbrist riskerar att leda till ökade matchningsproblem och ett större inslag av strukturarbetslöshet.

9 Sida: 8 av 47 Sysselsättning och efterfrågan Sedan sommaren 2011 har världsekonomin kännetecknats av stor osäkerhet vilket lett till minskad orderingång hos företagen och ett minskat behov av arbetskraft. Världsekonomin ser nu ljusare ut och inte bara i Asien och USA. Alltfler indikatorer tyder även på att konjunkturen i eurozonen bottnat och vänder uppåt, även om detta sker från en mycket låg nivå. Arbetslösheten i Europa är dock mycket hög och tillväxten bedöms understiga 1 procent under I detta perspektiv utmärker sig den svenska arbetsmarknaden på ett positivt sätt och vi har en betydligt lägre arbetslöshet och högre ekonomisk tillväxt jämfört med euro-området. Vi har i Sverige haft en god inkomstutveckling under mycket lång tid vilket lett till en ökad konsumtion, som till stor del motverkat den låga exportefterfrågan. Hushållens konsumtion bedöms kunna fortsätta upprätthålla tillväxten på en nivå strax under normalt även om det inte kommer att innebära någon väsentlig ökning av sysselsättningen i länet. Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet.. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Det fortsatt svaga efterfrågeläget i världsekonomin kommer givetvis även att påverka den ekonomiska utvecklingen i. Det går fortsatt tungt för exportindustrin och byggsektorn är mycket missnöjda med orderingången.

10 Sida: 9 av 47 Länets företag uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster har varit fortsatt lågt under de senaste sex månaderna. Fyra av tio företag i vår undersökning uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret medan en sjättedel har upplevt en fortsatt minskad efterfrågan. Arbetsförmedlingens konjunkturindex ökade i våras för såväl riket som länet, men har därefter försämrats i höstens undersökning, vilket kan tolkas som en normal säsongsvariation. Försämringen är dock större i länet än i riket totalt. Förväntningarna på det framtida efterfrågeläget är alltid lägre under vintersäsong jämfört med våren. I höstens undersökning bedömer 33 procent av företagen att efterfrågan kommer att öka under de kommande sex månaderna medan en femtedel, eller 19 procent, tror på en minskning. Detta ger ett konjunkturindex på 14, vilket innebär att länets framtidsbedömningar är negativare än riksgenomsnittet och faller under det historiska genomsnittet. Lediga platser En annan konjunkturindikator är antalet lediga platser som arbetsgivarna anmäler till Arbetsförmedlingen. Efter finanskrisen 2008 märktes en kraftig minskning av antalet lediga platser, en minskning som dock till stora delar hämtades upp under 2010 och första halvåret Mellan sommaren 2011 och sommaren 2012 mattades dock denna ökning av, men hösten 2012 började antalet nya platser öka igen. I genomsnitt anmäldes lediga jobb i månaden under de första 10 månaderna 2013, vilket är en ökning jämfört med samma period 2012 då motsvarande siffra var Av de nya lediga platserna under årets första 10 månader återfanns 45 procent inom den privata tjänstesektorn. Drygt fyra av tio jobb, eller 43 procent, av alla nya lediga platser fanns inom offentliga tjänster där vård- och omsorgsverksamheter utgör den största delen. Dessa verksamheter svarar för 28 procent av samtliga nyanmälda jobb på länets arbetsförmedlingar. Industrin och byggverksamheterna svarade sammantaget för knappt 7 procent av platserna. Påpekas bör att dessa branscher allt oftare utnyttjar bemanningsbranschen för sina rekryteringar, vilket innebär att en del av platserna i privata tjänstesektorn avser rekryteringar av arbetskraft sysselsatta i industrin eller byggbranschen. Totalt sett anmäldes ca lediga platser under januari till oktober 2013, vilket kan jämföras med nya platser under samma period Detta innebär att antalet nyanmälda platser ökade med 6 procent. Jobbtillväxten är en indikator på efterfrågeläget på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft har ökat i länet, men ökningen är blygsam.

11 Sida: 10 av 47 Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Kapacitetsutnyttjande Utöver en nedgång i lediga platser innebär konjunkturnedgångar ett minskat kapacitetsutnyttjande i länets företag. När efterfrågan på företagens varor och tjänster minskar så ökar som en följd det lediga produktionsutrymmet hos företagen. När efterfrågan återigen ökar har många företag ett relativt stort outnyttjat produktionsutrymme vilket innebär att man kan öka sin produktion utan att behöva nyrekrytera. Av denna anledning dröjer det därför en förhållandevis lång tid efter en konjunkturnedgång tills dess att företagen har behov av att nyanställa. Kapacitetstutnyttjandet i länets företag har ökat något sedan i våras och i den senaste undersökningen uppger två av tre företag, eller 64 procent, att det inte går att öka produktionen med mer än 10 procent utan att behöva nyanställa. En femtedel av företagen, eller 21 procent, har redan nått sitt kapacitetstak och kan inte öka sin produktion alls utan att behöva personalförstärkning. Andelen företag som producerar på full kapacitet har dock minskat från 29 procent i våras till 21 procent i höstens undersökning.

12 Sida: 11 av 47 Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Även om kapacitetsutnyttjandet sammantaget endast ökat marginellt sedan i våras, så finns det stora skillnader i branscher. Kapacitetsutnyttjandet har ökat i tillverkningsindustrin, transport, hotell- och restaurangbranschen samt företag inom området information och kommunikation. Under samma period minskade dock kapacitetsutnyttjandet i handeln, finans- och företagstjänster samt inom privata vård- och omsorgsföretag. Störst var minskningen i finans- och företagstjänster där 60 procent av företagen hade ett högt kapacitetsutnyttjande i höst, vilket kan jämföras med 93 procent i våras. Endast 5 av 100 företag har ett mycket stort outnyttjat produktionsutrymme (över 30 procent) men i dessa fall krävs väsentliga efterfrågeökningar för att företagen ska kunna behålla all sin personal. Denna andel har ökat från 4 av 100 i vårens undersökning. Rekryteringsproblem Effekterna av den svaga efterfrågan återspeglas bland annat i att rekryteringsproblemen minskat. Från den högsta nivån, 30 procent, hösten 2007 är det i den aktuella undersökningen 21 procent av arbetsställena som haft svårigheter att rekrytera personal.

13 Sida: 12 av 47 Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 hösten Procent V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Den upplevda bristen minskade från 30 procent hösten 2007 till 12 procent våren 2010 men har sedan dess ökat till 21 procent i den senaste undersökningen. Störst andel arbetsställen med rekryteringsproblem finns inom offentliga tjänster. Inom lasarett, tandvård och gymnasieskolan uppger samtliga verksamheter att de haft svårt att hitta rätt kompetenser under det senaste halvåret. Minst var rekryteringsproblemen inom transport, handel samt hotell och restaurang, där motsvarande siffra uppgick till kring 15 procent eller lägre. Den vanligaste konsekvensen av rekryteringssvårigheterna i det privata näringslivet var att man köpte tjänsterna, lade ut produktion eller tackade nej till order. Inom offentliga tjänster uppgav en tredjedel av alla verksamheter att befintlig personal istället fick jobba mer.

14 Sida: 13 av 47 Varsel Den mest märkbara effekten av den senaste konjunkturnedgången var en kraftig ökning av antalet varsel. Under 2008 och 2009 varslades i länet lika många personer som under de sex föregående åren sammantaget. Hittills under 2013 har i genomsnitt 130 personer per månad varslats om uppsägning i länet. Detta är en kraftig minskning jämfört med varselvågen vintern men innebär ändå en ökning jämfört med samma period 2012 då genomsnittet var cirka 90 personer per månad. Tabell 1. Antal varslade personer per år.. År Antal varslade (t.om. Oktober) Källa: Arbetsförmedlingen.

15 Sida: 14 av 47 Näringsgrenar och yrken Under detta avsnitt redovisas resultatet från intervjuundersökningen för de större näringsgrenarna. Det gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exempel på upplevda bristyrken samt arbetsförmedlingens bedömning av riktningen på sysselsättningsutvecklingen till slutet av 2014 vilken redovisas i tabell 2. Varje omskriven näringsgren avslutas med en redovisning av de svar arbetsgivarna lämnade hösten 2013 med perspektivet 5 år fram i tiden. Antalet deltagande arbetsställen är begränsat och någon uppräkning är inte gjord varför svaren måste tolkas med försiktighet. Det kan ändå ge en viss indikation om hur tankarna går hos företagarna. Frågorna var formulerade som följer: 1. Om fem år, räknar ni med: färre sysselsatta, oförändrat antal sysselsatta, fler sysselsatta 2. Kommer de som lämnar företaget pga. pension att ersättas av personer med liknande kompetens? Ja, nej eller ej svar 3. Kommer de som lämnar företaget pga. pension att ersättas av personer med högre utbildning/kompetens? Ja, nej, ej svar eller de behöver inte ersättas pga. ny teknik, rationaliseringar eller annan verksamhetsutveckling Sysselsättningen i länet Den sammanlagda sysselsättningen i omfattar cirka personer. I samband med finanskrisen föll sysselsättningen med personer, vilket innebär en minskning motsvarande cirka 3,5 procent på bara två år. Till skillnad från riket totalt har sysselsättningen i endast ökat blygsamt sedan dess och den pågående lågkonjunkturen i våra grannländer innebär en fortsatt svag efterfrågeutveckling för våra produkter och tjänster. Den blygsamma ökningen av antalet lediga platser är en av indikatorerna på en svag sysselsättningsutveckling för länet. Även då företagens förväntningar har dämpats så råder ändå en netto-optimism i länet och sammantaget bedöms detta medföra en marginell ökning av sysselsättningen under prognosperioden. Sysselsättningen i länet bedöms öka med cirka 400 personer under 2013 och med ytterligare 500 personer under Detta innebär en sysselsättningsökning omfattande knappt 0,4 procent per år.

16 Sida: 15 av 47 Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan.. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). Brist och överskott på arbetskraft Tabellen nedan visar några av de yrken där det finns underskott respektive överskott av arbetssökande. En mer komplett bild av yrken och hur det ser ut i finns i Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens hemsida. Tabell 3. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i under det närmaste året Bristyrken Civilingenjör - maskin Civilingenjör - elkraft Gymnasielärare - ma/no Kock Läkare Maskiningenjör, maskintekniker Mjukvaru- och systemutvecklare Specialistsjuksköterskor Tandläkare Testare, testledare Överskottsyrken Administratör, sekreterare Barnskötare Försäljare (dagligvaror och fackhandel) Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Processoperatörer (trä, papper, massa) Receptionist Truckförare Vaktmästare Vårdbiträden Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och 2014.

17 Sida: 16 av 47 Gemensamt för de flesta bristyrken är att de är specialistyrken som kräver flerårig högskoleutbildning. De yrken där vi har ett överskott av arbetssökande är däremot nästan uteslutande yrken med enklare utbildningskrav. Många av överskottsyrkena är också viktiga ingångsyrken för ungdomar. De ökade kompetenskraven på arbetsmarknaden innebär, tillsammans med den svaga konjunkturen, att konkurrensen om jobben med lägre kunskapskrav har blivit hårdare. Detta drabbar inte minst ungdomar på väg in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att inte välja en lång utbildning baserat på arbetsmarknadsläge idag. Förändringar kan ske snabbt och efterfrågan på arbetskraft ändras från år till år. Om man ändå ska ge rekommendationer om vilka branscher i där det kommer att finnas goda chanser till arbete bör man lyfta fram teknik och specialistutbildningar inom vårdoch omsorg. Här kommer det finnas stora behov av kvalificerad arbetskraft under de kommande åren. Med en högskoleutbildning inom teknik eller vård- och omsorgsområdet är möjligheterna till jobb högre än för genomsnittet. I de flesta branscher och yrken blir kravet på körkort allt viktigare och är nu ett av de mest förekommande kraven hos arbetsgivare. För ungdomar är slutbetyg från gymnasiet oftast helt avgörande. Jord- och skogsbruk Sammanfattning Lägre produktion i jordbruket Minskad avverkning i skogsbruket Endast 1 av 10 tror på en ökad efterfrågan Något minskad sysselsättning under 2014 Jord- och skogsbruket omfattar sammantaget strax under 3 procent av arbetsmarknaden i och sysselsätter cirka personer. Produktionen i jordbruket sjunker till följd av ökade produktionskostnader och pressad lönsamhet på den globala marknaden. Det är framför allt mjölk- och nötköttsproduktion som har den sämsta lönsamheten. Konjunkturen är svag även i skogsbruket och fortsatt sjunkande timmerpriser medför lönsamhetsproblem som leder till en fortsatt minskad avverkning. Efterfrågan på massa och sågat virke har minskat och den pågående strukturrationaliseringen har lett till färre företag, men samtidigt har flera av dem blivit större. Efterfrågan från de europeiska länderna, som tidigare varit en viktig marknad, är mycket låg och sågverken bedöms få ett fortsatt pressat läge under prognosperioden.

18 Sida: 17 av 47 Företagen inom branschen har upplevt en svagare efterfrågeutveckling det senaste halvåret än förväntat. Det är en större andel som upplevt att efterfrågan minskat än den andel som upplever att den ökat. Endast 10 procent av arbetsställena förväntar sig en ökad efterfrågan under kommande halvår. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet, där nära 25 procent av företagen tror på en efterfrågeökning under de kommande sex månaderna. Den sammantagna sysselsättningen för jord- och skogsbruksnäringarna bedöms minska något under prognosperioden. Företagens tankar om framtiden på 5 års sikt Jord- och skogsbruksföretagen tillhör, tillsammans med handel och hotell- och restaurangbranschen, de mest optimistiska branscherna på lite längre sikt. Nära 6 av 10 arbetsställen bedömde att sysselsättningen i företaget skulle komma att öka på fem års sikt. Tabell 4: Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Jord- och skogsbruk Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering färre oför- Ersätts flera Liknande Högre ändrat ej 17% 28% 56% 76% 12% 12% En dryg sjättedel av företagen trodde dock att sysselsättningen kommer att vara lägre om fem år. Teknikutvecklingen innebär allt högre kompetenskrav i de flesta branscher men i dessa näringar är kompetenskraven vid ersättningsrekryteringar lägre än genomsnittet. Över tre fjärdedelar av ersättningsrekryteringarna kommer att vara av personer med liknande kompetens.

19 Sida: 18 av 47 Industri Sammanfattning Fortsatt svag efterfrågan Hög teknikutveckling Ökade kompetenskrav Något minskad sysselsättning under 2014 Länets tillverkningsindustri sysselsätter sammanlagt cirka personer vilket utgör drygt 13 procent av samtliga sysselsatta i länet. Till sysselsättningen i branschen tillkommer också arbetskraft anställda i privat tjänstesektor. En del av de yrkesaktiva i branschen är anställda av tjänstesektorn, främst genom bemanningsföretag, och utöver dessa tillkommer även arbetskraft från olika typer av konsultföretag inom it, teknik- och ekonomitjänster. Detta innebär att sysselsättningen i branschen i praktiken är högre än personer. Den södra delen av länet har ett stort inslag av trä- och massaindustri medan den norra delen är mer inriktad mot maskinindustri och hydraulik. Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin.. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

20 Sida: 19 av 47 Länets industriföretag drabbades hårt av finanskrisen och cirka 13 procent av sysselsättningen, eller personer, har försvunnit från branschen sedan Inom papperstillverkningen t ex har strukturförändringar inneburit att produktionen är högre än tidigare men att processerna upprätthålls av en markant reducerad personalstyrka. Till skillnad från flera andra industri-län, har Västernorrland inte fått uppleva någon egentlig sysselsättningsökning efter finanskrisen och orderingången fortsätter att vara svag. Trots korta ordrar och fortsatt låg efterfrågan så har länets industriföretag en hög teknikutveckling. Efterfrågeutvecklingen skiljer sig åt mellan olika verksamheter men lite generellt kan man säga att företag som har ett högt teknikinnehåll bedöms få en bättre utveckling än de med lägre teknikinnehåll. I höstens undersökning har förväntningarna på den kommande 6-månadersperioden minskat något från i våras. Nu bedömer 40 procent av industriföretagen att efterfrågan kommer att öka medan 15 procent tror på en minskning. Detta ger ett konjunkturindex motsvarande 25. Konjunkturindex indikerar en netto-optimism hos företagen men utgångsläget är alltså mycket lågt, då efterfrågan har fortsatt vara svag för en majoritet av industriföretagen i länet. Den svaga orderingången ger också effekter på rekryteringsproblemen. Andelen företag som uppgett sig ha haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens har minskat kontinuerligt sedan hösten I höstens undersökning uppgår andelen företag som haft svårt att rekrytera till 22 procent. Även då efterfrågan på arbetskraft sammantaget är fortsatt lågt har industriföretagen i svårigheter att rekrytera nyckelpersonal. Störst är bristen på civilingenjörer inom maskin, elektronik och elkraft och maskinkonstruktörer. Det finns även stora behov av maskinreparatörer, mekaniker och servicetekniker för reparationer och underhåll. Ju mer processtyrda verksamheterna blir desto större blir behovet av underhåll och reparationer. Kompetenskraven ökar och de allra flesta yrken i branschen kräver någon form av eftergymnasial kompetens. Sammantaget bedömer vi dock att sysselsättningen i branschen kommer att minska under prognosperioden. Företagens tankar om framtiden på 5 års sikt Över hälften av företagen i industrin bedömer att sysselsättningen kommer att öka på fem års sikt, vilket motsvarar genomsnittet för de tillfrågade företagen i länet. Nära en femtedel av

21 Sida: 20 av 47 företagen tror dock att sysselsättningen kommer att minska, vilket är något högre än genomsnittet för länets företag. Den låga efterfrågan innebär en minskad sysselsättning men oavsett konjunkturläge finns ett fortsatt behov av ersättningsrekryteringar hos länets arbetsgivare. I höstens undersökning bedömer arbetsgivarna i industriföretagen att ersättningsrekryteringarna på fem års sikt kommer att uppgå till 88 procent av avgångarna, medan 12 procent av avgångarna inte kommer att ersättas alls. Tabell 5: Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... färre oför- ändrat flera Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering Liknande Högre Ersätts Industri 18% 30% 52% 46% 42% 12% ej Den ständigt pågående teknikutvecklingen tillsammans med höjda kompetenskrav innebär på sikt en ökning av utbildningskraven vid ersättningsrekryteringar. Över 40 procent av dessa tjänster kommer att tillsättas med personer som har en högre kompetens. Industriföretagen är den bransch där kompetenskraven ökar snabbast. Byggverksamhet Sammanfattning Låg byggaktivitet Mycket låga förväntningar på efterfrågeutvecklingen Stor brist på nyckelkompetenser Många arbetslösa lärlingar Minskad sysselsättning under 2014 Byggbranschen i länet sysselsätter cirka personer vilket utgör strax under 7 procent av den totala sysselsättningen i. I samband med den snabba konjunkturnedgången drabbades även byggbranschen av kraftiga efterfrågeminskningar. Under 2010 och 2011 befann sig branschen i en återhämtningsfas med hjälp av den låga räntan, höga bostadspriser samt RoT-avdrag. Men sedan våren 2012 har

22 Sida: 21 av 47 byggvolymerna varit mycket låga och företagen i branschen är mycket missnöjda med orderingången. Våren 2011 var förväntningarna höga på den kommande efterfrågeutvecklingen och branschens konjunkturindex uppgick till 54. Byggbranschen är en mycket säsongskänslig bransch vilket gör det svårt att jämföra olika säsonger med varandra och man bör därför vara försiktig med jämförelser av vår och höst. I nedanstående diagram kan vi dock ändå se hur förväntningarna på efterfrågeläget kommande 6 månader försämrades efter våren 2011 och nådde denna höst sin lägsta nivå med ett konjunkturindex på -40. Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet.. Våren 2007 hösten Historiskt genomsnitt, Riket Nettotal V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Det bör påpekas att det är de små företagen som haft den bästa efterfrågeutvecklingen medan de stora och mer sysselsättningsintensiva byggföretagen har haft en svagare efterfrågan. De små företagens optimism härrör sig fortfarande i stor utsträckning till RoT-arbeten, medan den låga nivån på bostadsbyggande och anläggningsarbeten drabbar de större företagen i högre utsträckning. Aktiviteten i byggbranschen ser lite olika ut i länet och i den norra länsdelen, främst Örnsköldsvik, är byggaktiviteten betydligt högre än i Sundsvall.

23 Sida: 22 av 47 Trots den låga byggaktiviteten har branschens rekryteringsproblem ökat sedan i våras. Andel företag som uppgett sig ha haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens uppgår i höstens undersökning till 36 procent, vilket kan jämföras med 24 procent hösten Även om efterfrågeutvecklingen bedöms bli svag finns ett fortsatt stort behov av nyckelkompetenser i byggbranschen. Störst är bristen på civilingenjörer, kalkylatorer och arbetsledare/platschefer. Ett allvarligt problem i branschen förtjänar att nämnas separat. Det finns ett stort antal träarbetare, installationselektriker och anläggningsmaskinförare som inte får möjlighet att färdigställa sin utbildning genom lärlingsanställning. Lärlingsproblematiken består i att det utbildas fler lärlingar än det antal som arbetsgivarna har behov av och möjlighet att anställa som lärling. Dessa ungdomar har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i och med att de inte får tillfälle att slutföra sin utbildning genom lärlingsperioden. Dessa problem riskerar att förvärras under perioden. När byggföretagens order blir allt färre och kortare får arbetsgivarna allt svårare att anställa lärlingar. Sysselsättningen kan påverkas positivt under nästa år vid politiska beslut som stimulerar bostadsbyggandet eller infrastruktursatsningar. Sammantaget bedöms dock sysselsättningen i branschen minska under prognosperioden. Företagens tankar om framtiden på 5 års sikt Fyra av tio byggföretag tror att sysselsättningen kommer att öka på fem års sikt medan en dryg tiondel väntar sig en minskad sysselsättning. Trots byggbranschens pessimism inför det närmaste året finns alltid behov av ersättningsrekryteringar vid pensionsavgångar. Tabell 6: Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... färre oför- ändrat Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering flera Liknande Högre Bygg 11% 50% 39% 86% 6% 8% Ersätts ej Omfattningen av dessa ersättningsrekryteringar bedöms uppgå till 92 procent av avgångarna, vilket innebär att branschen ersätter en betydligt högre andel än genomsnittet för länets företag. Teknikutvecklingen innebär allt högre kompetenskrav i de flesta branscher men i

24 Sida: 23 av 47 byggbranschen ändras inte kompetenskraven nämnvärt. Endast 6 procent av ersättningsrekryteringarna väntas innebära ökade kompetenskrav, vilket kan jämföras med genomsnittet där motsvarande andel överstiger 20 procent. Privata tjänster Sammanfattning Den svaga utvecklingen i industri och bygg påverkar negativt Efterfrågan drivs av privat konsumtion Stor brist på nyckelkompetenser, främst inom IT Något ökad sysselsättning under 2014 Privata tjänstenäringar sysselsätter ca personer i länet och utgör lite mer än en tredjedel, eller 36 procent, av sysselsättningen. Tjänstesektorn består av såväl handel, hotelloch restaurangbranschen, transportbranschen, informations- och kommunikationsföretag som finansiell verksamhet och företagstjänster. Den privata tjänstesektorn är en viktig sysselsättningsmotor på arbetsmarknaden, vilket inte enbart beror på den stora omfattningen av verksamheterna utan även på att sektorn är mycket sysselsättningsintensiv. En uppgång av efterfrågan är ofta svår att möta med produktivitetsförbättringar och medför därför snabbt ett ökat rekryteringsbehov. Efterfrågan på privata tjänster beror huvudsakligen av hushållens konsumtion men också av industrins och byggnadsverksamhetens behov. Den fortsatta svaga efterfrågeutvecklingen inom industri och byggverksamheterna under prognosperioden innebär att det främst är hushållens konsumtion som håller uppe efterfrågan inom de privata tjänsteverksamheterna.

25 Sida: 24 av 47 Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster.. Våren 2007 hösten Historiskt genomsnitt, Riket Nettotal V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. I höstens undersökning uppgår konjunkturindex för sektorn till 25, vilket är betydligt lägre än riksgenomsnittets 35. Framtidsbedömningarna skiljer sig dock åt mellan olika näringsgrenar i sektorn. Handeln utgör en stor del av privata tjänster och svarar för cirka 30 procent av sysselsättningen i privata tjänstesektorn. Stadshandeln i Sundsvall fortsätter att förlora till förmån för köpcentra som Birsta, medan butikerna i Örnsköldsvik gynnats av tågförbindelsen från Umeå och har upplevt en ökad efterfrågan. Handelsföretagens förväntningar på de kommande 6 månaderna har dämpats och konjunkturindex har sjunkit från 20 i vårens undersökning till 16 i höst. Arbetsgivarna i branschen har många timanställda som får arbeta mer när efterfrågan ökar. Av denna orsak kan det krävas en längre tids efterfrågeökning innan nyrekryteringar bli aktuella och sysselsättningen ökar. Hotell- och restaurangbranschen utgör 7 procent av sysselsättningen i tjänstesektorn och här har utvecklingen varit god då 42 procent av företagen har upplevt en efterfrågeökning under sommarhalvåret medan endast 15 procent har haft minskad efterfrågan. I såväl Sundsvall som Örnsköldsviksområdet öppnas det fler nya restauranger än det försvinner. Stora turismsatsningar i Kramfors, Härnösand och Örnsköldsvik väntas gynna branschen

26 Sida: 25 av 47 ytterligare. Företagens bedömningar om framtiden är därför fortsatt positiva och konjunkturindex för hotell- och restaurangbranschen uppgår till 40. Liksom i handeln är kapacitetsutnyttjandet i hotell- och restaurangbranschen förhållandevis lågt och en dryg femtedel av företagen säger sig behöva en efterfrågeökning överstigande 20 procent innan det blir aktuellt att nyrekrytera. Transportbranschen svarar för strax under 16 procent av antalet sysselsatta i tjänstenäringarna. Vart tredje företag rapporterar en ökning av efterfrågan medan en femtedel upplevde en minskning. I bedömningarna inför vintersäsongen tror dock företagen på en försämring. Konjunkturindex för branschen uppgår till -2, vilket innebär att fler företag tror på en försämrad efterfrågan än de som tror på en förbättrad efterfrågan. Transportbranschen gör, tillsammans med byggbranschen och jord/skogsbruk, de mest pessimistiska bedömningarna med negativa konjunkturindex. Transportbranschen fungerar som en spegling av den allmänna konjunkturen och konjunktursvängningar syns oftast tydligast på efterfrågeläget bland transportföretagen. En ökad aktivitet i ekonomin ger såväl fler varutransporter som ökad arbetspendling och de dämpade förväntningarna i branschen är ett tydligt tecken på att den ekonomiska aktiviteten i länet är fortsatt låg. Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster innefattar här kreditinstitut, försäkringsbolag, fastighetsbolag samt företag inom juridik, teknik, ekonomi, vetenskap, uthyrning och andra stödtjänster. Dessa verksamheter utgör den största delen av privata tjänster och svarar för ca en tredjedel av samtliga sysselsatta i tjänstenäringarna. Efterfrågeutvecklingen har varit något sämre än väntat. I våras trodde endast 1 procent av företagen på en minskad efterfrågan men utfallet innebar istället en minskad efterfrågan för 13 procent. Bedömningarna på kommande 6-månadersperiod har därför försämrats sedan i våras. Konjunkturindex för denna del av tjänstesektorn uppgår i höstens undersökning till 30, vilket kan jämföras med 57 i våras. Den svaga orderingången i industrin tillsammans med osäkerheterna om framtiden innebär en mindre efterfrågan på tillfällig arbetskraft vilket drabbar bemanningsföretagen och konsultföretagen. Men kapacitetsutnyttjandet i branschen är högt och 43 procent av företagen kan inte hantera ens en blygsam efterfrågeökning utan att behöva nyrekrytera. Informations- och kommunikationsverksamheter utgör 10 procenten av sysselsättningen i tjänstesektorn och här ingår data och IT-branschen. Det är inom finans- och företagstjänster och inom informations- och kommunikationsverksamheter som efterfrågeutvecklingen varit som starkast. I den sistnämnda branschen har 48 procent av företagen upplevt en ökad efterfrågan medan endast 8 procent upplevt en minskning. Förväntningarna på den kommande 6-månadersperioden är mycket höga. Nära hälften, eller 48 procent av företagen tror på en ökad efterfrågan medan endast 4 procent väntar sig efterfrågeminskningar. Detta

27 Sida: 26 av 47 ger ett konjunkturindex på 44, vilket är det högsta i undersökningen. I denna bransch är kompetensbristerna bland de största i länet och IT-företagen har bland annat mycket svårt att hitta systemutvecklare med flerårig erfarenhet inom Java. Inom privata tjänstesektorn uppgav sig nästan vart fjärde företag ha haft svårt att rekrytera rätt kompetenser. Särskilt svårt kommer det under prognosperioden att vara att tillsätta tjänster som mjukvaru- och systemutvecklare, driftstekniker inom IT, IT-arkitekter, testare och testledare, lantmätare samt erfarna kockar. Sammantaget bedöms sysselsättningen i de privata tjänstenäringarna att öka marginellt under prognosperioden. Företagens tankar om framtiden på 5 års sikt Sex av tio företag i privata tjänstesektorn tror att sysselsättningen kommer att öka på fem års sikt medan en dryg åttondel väntar sig en minskad sysselsättning. Störst optimism finns bland informations- och kommunikationsföretag samt inom verksamheter som säljer tjänster till företag. Här är det över tre fjärdedelar av företagen som väntar sig sysselsättningsökningar under perioden. Det är transportbranschen som står för den största pessimismen där bara en dryg tredjedel av företagen tror på en ökad sysselsättning. Tabell 7: Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Om fem år förväntas antalet sysselsatta vara... färre oför- ändrat Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering flera Liknande Högre Ersätts Privata tjänster 13% 29% 59% 63% 19% 18% ej Ersättningsrekryteringarna bedöms uppgå till 82 procent av avgångarna, varav en fjärdedel kommer att ersättas med personer med högre kompetens. Det är verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik som uppväxlingen av kompetens är som störst och här bedöms 44 procent av avgångarna att ersättas med personer med högre kompetens. Lägst är kompetensuppväxlingen bland branschen företagstjänster och här bedöms endast 8 procent av avgångarna ersättas med högre kompetens.

28 Sida: 27 av 47 Offentliga tjänster Sammanfattning Demografin innebär fortsatt svag efterfrågan för skolan Stort behov av ersättningsrekryteringar Stora rekryteringsproblem av nyckelkompetenser Oförändrad sysselsättning under 2014 Offentliga tjänster utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt personer. Hälften av dessa arbetar med omsorg och sjukvård medan en dryg tredjedel arbetar inom barnomsorg och utbildning. Såväl vårdval som friskolor har lett till ett större inslag av privata utförare. I gymnasiet fortsätter elevantalet att sjunka och den nya gymnasieskolereformen beräknas innebära stordriftsfördelar som väntas leda till fortsatt minskad sysselsättning. Elevunderlagets utveckling innebär alltså en fortsatt minskning av verksamheter inom grundskolan och gymnasieskolan men även vård- och omsorgsverksamheter räknar med minskningar under prognosperioden, även om dessa inte är lika omfattande som i skolan. Trots stramare budget och krympande elevunderlag, finns ett kontinuerligt stort behov av ersättningsrekryteringar i offentliga verksamheter och många tjänster har varit svåra att tillsätta. I vårens undersökning uppgav 47 procent av förvaltningarna att de haft svårt att rekrytera rätt kompetenser. Svårast har det varit att tillsätta tjänster som läkare, tandläkare, tandsköterskor, operationssjuksköterskor, barnsjuksköterskor, distriktssköterskor, akutsjuksköterskor, psykiatrisjuksköterskor, geriatriksjuksköterskor och förskollärare. Det är få som svarat på frågan huruvida det råder övertalighet på personal i förhållande till budget. De signaler som inkommit handlar om en övertalighet på ett 70-tal personer totalt i hela länet inom samtliga verksamheter. Sammantaget bedöms sysselsättningen i offentliga tjänster att vara oförändrat under perioden.

29 Sida: 28 av 47 Diagram 8. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster.. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning.

30 Sida: 29 av 47 Verksamheternas tankar om framtiden på 5 års sikt En dryg tredjedel av förvaltningarna tror att sysselsättningen kommer att öka på fem års sikt medan en sjättedel väntar sig en minskad sysselsättning. Trots pessimismen angående efterfrågeläget, är det offentliga tjänster som ersätter störst andel av sina pensionsavgångar. Tabell 8: Andel pensionsavgångar som bedöms komma att ersättas, kompetenskrav vid ersättningsrekrytering, sysselsättningsförändring på 5 års sikt. Offentliga tjänster Om fem år förväntas Kompetenskrav vid antalet sysselsatta ersättningsrekrytering vara... oför- Ersätts färre flera Liknande Högre ändrat ej 17% 47% 36% 71% 24% 5% Omfattningen av dessa ersättningsrekryteringar bedöms uppgå till 95 procent av avgångarna, vilket innebär att det är denna sektor som har det största arbetskraftsbehovet vid generationsskiften. Offentliga tjänster är en mycket sysselsättningsintensiv sektor och liksom övriga branscher sker en relativt omfattande kompetens-uppväxling. En fjärdedel av ersättningsrekryteringarna väntas innebära ökade kompetenskrav.

31 Sida: 30 av 47 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa. Utbudet av arbetskraft i länet påverkas framför allt av följande: befolkningsutvecklingen, ökning eller minskning av personer i arbetsför ålder ohälsa, ökar eller minskar utbildning, fler eller färre studerar arbetspendling Arbetsmarknadspolitiken inriktas till att höja arbetskraftsutbudet bl a genom åtgärder som syftar till att underlätta för personer som står utanför arbetskraften att komma in på arbetsmarknaden. Exempel på sådana åtgärder är jobbskatteavdraget, ändrade regler i sjukförsäkringssystemet samt den förändrade ansvarsfördelningen gällande nyanlända invandrare. Arbetskraftsutbudet påverkades kraftigt negativt i samband med 1990-talskrisen i Sverige och när efterfrågan föll drastiskt och arbetslösheten steg kraftigt så försvann också nära personer från arbetskraften trots en positiv befolkningsutveckling. Efter den finansiella krisen 2008 och 2009 har dock detta mönster förändrats och trots att arbetskraften minskade så var minskningen mycket svagare än på 90-talet. Arbetskraftsutbudet, antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande, ökade starkt under 2010 och för Västernorrlands del uppgick denna ökning till personer. Sedan dess har dock arbetskraftsutvecklingen bromsat in. Den huvudsakliga förklaringen till arbetskraftsökningen i Sverige är en kraftig befolkningstillväxt, främst i form av ökad invandring. Hela tillskottet till de yrkesaktiva åldersgrupperna i Sverige består nu av utrikes födda och det är därför mycket viktigt att invandrade personer bereds möjlighet till en effektiv integration på arbetsmarknaden. Befolkningen Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna. I uppgick antalet invånare i åldrarna år till drygt personer vid årsskiftet 2012/2013. Det är 58 procent av länets hela befolkning, vilket är en lägre andel än genomsnittet för riket. Befolkningen i länet har med andra ord en ogynnsammare åldersstruktur i detta avseende. Den lägsta andelen befolkning i yrkesverksamma åldrar återfinns i Sollefteå och Kramfors kommuner där andelen endast uppgår till 56 procent. Det är även dessa båda kommuner som har den största andelen personer över 64 år, då ca 27 procent eller över en fjärdedel av

32 Sida: 31 av 47 befolkningen är 65 år eller äldre. Denna andel kan jämföras med riksgenomsnittet, som är 19 procent. I andra änden av skalan finns Sundsvall, där 60 procent av befolkningen befinner sig i åldersgruppen år och 20 procent av befolkningen har fyllt 65 år. En lägre andel i yrkesverksamma åldrar ger bl a en negativ effekt på kommunernas skatteintäkter. Åldersgruppen år har dessutom minskat varje år de senaste åtta åren och minskningen blir allt större. Enligt en framskrivning från Statistiska centralbyrån från 2012 väntas befolkningen i fortsätta minska ända fram till I länets tre minsta kommuner - Sollefteå, Kramfors och Ånge - beräknas minskningen av den arbetsaktiva befolkningen bli som störst. Värt att nämna är dock att allt fler ser ut att välja att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Höga ohälsotal i länet Ohälsotalet 1 år 2012 i var med 31,2 det tredje högsta i landet efter Jämtland och Norrbotten. Ett år tidigare var ohälsotalet i länet 32,1, en minskning med 0,9. Ohälsotalet är väsentligt högre bland kvinnor än bland män. År 2012 var ohälsotalet 37,2 för kvinnorna och 25,4 för männen. Ohälsotalet ökar, inte oväntat med stigande ålder. I åldersgruppen år var det 14,7 mot 77,1 i åldersgruppen år. Försäkringskassan uppger att den vanligaste diagnosen i den svenska sjukförsäkringen är psykiska sjukdomar och det talas mycket i samhället om att exempelvis ungdomar mår allt sämre psykiskt. Hur väl underbyggd den tesen är har inte kontrollerats. Men om den står sig skulle det kunna påverka inflödet i arbetskraften. Utbildning många vill arbeta inom vårdyrken Antal länsbor som börjar högskolestudier har sjunkit varje år sedan Sedan höstterminen 2009 har högskolenybörjarna blivit 17 procent färre. Det var sammantaget personer från länet som började högskolan för första gången hösten 2012, varav 30 procent började vid Mittuniversitet. Hösten 2011 var motsvarande siffror och 31 procent. Sökandetrycket i landet till yrkesexamensprogram hösten 2012 var högst till programmen för psykolog, sjukgymnast, dietist och läkare. Till Mitthögskolan var sökandetrycket högst till psykolog-, socionom och sjuksköterskeprogrammen. 2 1 Källa: Försäkringskassan, ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. 2 Källa: Högskoleverket

33 Sida: 32 av 47 Pendling har en negativ nettopendling. Det innebär att det är fler som pendlar ut för arbete i andra län (5 648 personer) än som pendlar in (4 720 personer). Endast en kommun i länet har en positiv nettopendling och det är Ånge. Majoriteten av utpendlarna reser i första hand till Stockholms län och därefter till Västerbotten och Jämtland. Förändring av arbetskraftsutbudet Som nämnts tidigare i avsnittet utgörs arbetskraften av sysselsatta och arbetslösa. Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av bland annat demografi, ohälsa, studiedeltagande och pendling beräknas arbetskraften öka marginellt. Även då den yrkesaktiva åldersgruppen minskar så väntas ett minskat studiedeltagande samt en ökad överföring från försäkringskassan till arbetsförmedlingen, innebära en arbetskraftsökning av 200 personer till fjärde kvartalet 2013 och därefter ytterligare 200 till slutet av 2014.

34 Sida: 33 av 47 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen I kommande avsnitt används begreppet inskrivna arbetslösa som samlingsnamn för gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Mellan sommaren 2008 och senhösten 2010 fördubblades det totala antalet inskrivna arbetslösa i. Som mest var personer utan arbete. Sedan dess har arbetslösheten minskat med cirka 20 procent, eller ungefär personer. I samband med finanskrisen ökade alltså arbetslösheten kraftigt men denna ökning avstannade under 2011 och arbetslösheten började återigen minska. Under 2011 minskade arbetslösheten i med i genomsnitt 10 procent. Arbetslösheten har fortsatt att minska men minskningen var under 2012 betydligt långsammare och motsvarade drygt 3 procent. Under tredje kvartalet 2013 har arbetslösheten dock ökat jämfört med samma period 2012, även om denna ökning är marginell, och antalet arbetslösa var drygt 1 procent högre jämfört med tredje kvartalet Sammantaget under 2013 bedöms dock antalet totalt inskrivna arbetslösa minska med knappt 3 procent jämfört med Arbetslöshetsförändringen skiljer sig åt mellan olika grupper av arbetssökande. Kvinnorna har under årets tredje kvartal gynnats något mer då arbetslösheten i gruppen minskat med 1 procent jämfört med samma period 2012, medan männens arbetslöshet under samma tid ökade med 3 procent. Den minskade arbetslösheten har även gynnat ungdomar, då antalet arbetslösa mellan år minskade med 3 procent. Sämst var dock utvecklingen för utomeuropeiskt födda arbetssökande. Under det tredje kvartalet i år ökade arbetslösheten för utomeuropeiskt födda med 20 procent jämfört med samma period Detta kan jämföras med utvecklingen för svenskfödda arbetssökande, där arbetslösheten istället minskade med 3 procent under samma period. I oktober 2013 uppgick arbetslösheten till 10,2 procent av den registerbaserade arbetskraften vilket är en minskning jämfört med oktober 2012 då motsvarande andel var 10,3 procent. Västernorrlands arbetslöshet ligger dock betydligt högre än riksgenomsnittet vars arbetslöshet uppgick till 8,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Nivån på arbetslösheten bestäms av faktorerna in- och utflöde i arbetslöshet samt hur lång tid varje individ befinner sig i arbetslöshet. Antalet nyinskrivna har, till följd av den förbättrade konjunkturen, minskat efter Under sista kvartalet 2009 var antalet nyinskrivna i genomsnitt strax över personer per månad. För 2010 var motsvarande siffra 990 personer och för 2011 låg den genomsnittliga nivån på ca 900 nyinskrivna arbetssökande i månaden. Under tredje kvartalet 2012 ökade antalet nyarbetslösa till i genomsnitt ca 950

35 Sida: 34 av 47 personer per månad, en siffra som också är aktuell för tredje kvartalet Utflödet ur arbetslösheten, antalet personer som får jobb, har varit oförändratsedan Totalt personer har lämnat länets arbetsförmedlingar med ett arbete under årets tredje kvartal. Det innebär i genomsnitt cirka 900 personer i månaden. Diagram 9. Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft.. Januari 1994 oktober 2013 Procent Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Arbetslösheten prognos Arbetslösheten minskade på årsbasis med 3 procent under 2012, en minskning som bedöms fortsätta även för Då arbetsmarknaden bedöms bli något bli något starkare under 2014 väntas arbetslösheten minska med ca 4 procent under året. Tabell 9. Antal inskrivna arbetslösa.. Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2012 kvartal ,9% 2013 kvartal ,9% 2014 kvartal ,1% Källa: Arbetsförmedlingen.

36 Sida: 35 av 47 Arbetslöshetens struktur Under tredje kvartalet i år uppgick arbetslösheten i till i genomsnitt 10,0 procent av den registerbaserade arbetskraften. Riksgenomsnittet för årets tredje kvartal var 8,5 procent vilket innebär att har en arbetslöshet som överstiger riksgenomsnittet. Arbetslösheten var högst i Sollefteå där 12 procent av den registerbaserade arbetskraften i kommunen saknade arbete. För Örnsköldsvik är motsvarande siffra 9,3 procent vilket gör den till kommunen med lägst arbetslöshet i länet. Männen har en högre arbetslöshet än kvinnorna då 10,3 procent av männen i arbetskraften saknar jobb medan motsvarande siffra för kvinnorna är 9,6. Ungdomsarbetslösheten i länet uppgick till 23,6 procent av arbetskraften i aktuell åldersgrupp. Högst är ungdomsarbetslösheten i Timrå och Sollefteå, där 28,9 procent av arbetskraften saknade arbete. Lägst var den i Ånge med 22,3 procent. Riksgenomsnittet för ungdomsarbetslösheten var under samma period 17,3 procent, vilket innebär att länet har en betydligt högre ungdomsarbetslöshet än riket totalt. Bland utrikes födda är arbetslösheten avsevärt högre än för arbetskraften totalt. Under tredje kvartalet i år stod nära en tredjedel, eller 32,1 procent av de utrikes födda i utan arbete. Detta är betydligt högre än för riket i genomsnitt där motsvarande siffra är 20,7 procent, eller en femtedel av arbetskraften. Det är i Sollefteå som andelen utrikes födda utan arbete är som högst och motsvarar 40 procent av den registerbaserade arbetskraften i gruppen. Tabell 10. Arbetslöshetens struktur, kvartal Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp.. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga Äldre år år Inrikes födda Utrikes födda Utbildning Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Ånge 9,9 10,6 9,3 22,3 6,4 8,2 34,4 20,1 8,6 6,7 Timrå 10,7 10, ,9 7,1 9,1 29,9 20,9 10,1 6,3 Härnösand 10,1 9, ,4 6,4 7,8 33,5 26,3 9,4 5,7 Sundsvall 9,9 9,3 10,3 22,6 7,1 7,6 31,6 22,9 9,9 5,6 Kramfors 10,3 9,7 10,8 25,1 7,7 8,7 29,5 23,1 8,5 7,6 Sollefteå 12 11,6 12,3 28,9 9,5 9,5 40,3 25,4 11,2 6,6 Örnsköldsvik 9,3 9,4 9,2 22,4 7,2 7,8 30,3 18,1 9 6,9 Länet 10 9,6 10,3 23,6 7,3 8 32,1 22,2 9,6 6,2 Riket 8,5 8,2 8,7 17,3 6,3 6,1 20,7 19,2 8,1 5,5 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB.

37 Sida: 36 av 47 Det är en betydligt högre andel personer utan gymnasieutbildning som är arbetslösa jämfört med de som har avslutad gymnasieutbildning eller de som har en eftergymnasial utbildning. Ju högre utbildningsnivå desto lägre arbetslöshet kan man generellt säga. Nästan var fjärde, eller 22,2 procent av arbetskraften som saknar gymnasiebetyg är arbetslösa medan motsvarande siffra för personer med avslutad gymnasieutbildning är 9,6 procent och för eftergymnasialt utbildade är siffran 6,2 procent. Det är i Sollefteå som sammansättningen av de arbetssökande är mest utmanande. Här är arbetslösheten högst, såväl totalt sett som för ungdomar och utrikes födda. Här är också över en fjärdedel av kommuninnevånarna som saknar gymnasieexamen, inskrivna som arbetslösa. På samma sätt kan Örnsköldsviks kommun anses ha länets minst utmanande sammansättning av arbetssökande. Här är arbetslösheten lägst och såväl ungdomarna som de utrikes födda kommuninnevånarna har en lägre andel arbetslösa än länsgenomsnittet. Endast en femtedel av de som saknar gymnasieexamen är arbetslösa, vilket inte bara är lägst i länet utan understiger också riksgenomsnittet.

38 Sida: 37 av 47 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Arbetsförmedlingen har ett stort samhällsansvar. Vid sidan av matchningen mellan arbetsgivarnas kompetenskrav och den arbetskraft som står relativt nära arbetsmarknaden, har man också ett bredare ansvar för grupper av arbetslösa som av olika skäl står betydligt längre från arbetsmarknaden. Personer som utförsäkrats ur sjukförsäkringssystemet har ofta en längre väg till arbete och här har Arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för att göra denna väg kortare. Det utökade ansvaret gäller även nyanlända invandrare. För denna grupp har Arbetsförmedlingen ett samordningsansvar som syftar till att påskynda etableringen i såväl arbetslivet som i samhället i stort. Diagram 10. Inskrivna arbetslösa fördelade på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren.. Våren 2006 hösten 2013 Antal 6000 <12 månader månader månader >36 månader V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingen. Nästan var tredje utan arbete i mer än tre år De arbetslösa är långt ifrån en homogen grupp. Den består till stor del av personer som befinner sig relativt nära arbetsmarknaden och endast är arbetslösa under kortare tider. Men kring 30 procent, eller över av de arbetslösa i länet, har varit utan arbete i sammantaget minst 3 år under de senaste 10 åren. Denna andel föll kraftigt under finanskrisen vilket

39 Sida: 38 av 47 förklaras av en större inströmning av personer som nyligen blivit arbetslösa, vilket också förklarar ökningen av kurvan för personer med kortare arbetslöshetstider. Ju fler nyarbetslösa desto mindre blir andelen med långtidsarbetslösa. Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper ökar En stor andel av personerna med långa arbetslöshetstider tillhör också särskilt utsatta grupper. Dessa personer har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och behöver ofta extra stöd för att komma till arbete. Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft är fortsatt svag fortsätter arbetsgivarnas kompetenskrav att öka, och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Diagram 11. Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa.. Januari 2004 oktober 2013 (ej dubbelräkning mellan grupperna) Antal Utsatta Ej utsatta Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning.

40 Sida: 39 av 47 Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre än för genomsnittet och dessa grupper gynnas, till skillnad från övriga arbetssökande, inte i någon större utsträckning av efterfrågeökningar i ekonomin. Behovet av stöd till utsatta grupper kvarstår. I ovanstående diagram framkommer att arbetslösheten för personer i utsatta grupper var antalsmässigt lika stor eller mindre jämfört med personer som inte tillhörde en utsatt grupp under 2009 och Med konjunkturförstärkningen minskade sedan antalet arbetslösa i ej utsatta grupper, medan konjunkturförstärkningen inte gynnat nämnda grupper i någon väsentlig omfattning. Under oktober 2013 bestod arbetslösheten i till över hälften (57%) av arbetssökande som tillhör en eller flera utsatta grupper. Arbetsförmedlingens mest angelägna uppgift är att verka för att trycka ner nivån på båda dessa kurvor men också att jämna ut skillnaderna i förutsättningar mellan olika arbetssökande så att dessa båda kurvor har en mer liknande lutning. Under prognosperioden bedöms det bli fortsatt svårt att hitta arbete för Personer med svag utbildningsbakgrund Utomeuropeiskt födda personer Personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer över 55 år De tre första grupperna har redan idag en betydligt högre arbetslöshet än genomsnittet medan åldersgruppen år har en relativt låg arbetslöshet. Personer över 55 år som ändå blir arbetslösa har dock betydligt längre arbetslöshetstider än genomsnittet. Diagram 12. Inskrivna arbetslösa fördelade på enskilda grupper.. Januari 2006 oktober 2013 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden