Arbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Örebro län

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden Örebro län

2 Text Utredare Agneta Tjernström-Krooks

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3 Näringsgrenar och yrken...7 Utbudet av arbetskraft...15 Öppet arbetslösa och sökande i program...16 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...19 Yrkesbarometer...26 Om prognosen...27 Källor...27

4 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Örebro län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka dagars sjukfrånvaro. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Sammanfattning Den snabba konjunkturförsvagningen under 2008 och 2009 följdes under 2010 och första hälften av 2011 av en relativt kraftig efterfrågeökning med ökad produktion och sysselsättning samt minskad arbetslöshet som följd. Sedan sommaren 2011 har dock världsekonomin kännetecknats av ökad osäkerhet vilket lett till minskad orderingång hos företagen och ett minskat behov av arbetskraft. Den nuvarande situationen är en förlängning av den finansiella krisen 2008 och oron i världsekonomin kommer givetvis även att påverka den ekonomiska utvecklingen i Örebro län. I Sverige är förvisso indikatorerna betydligt mer positiva med god realinkomstutveckling och relativt optimistiska företag men optimismen gäller huvudsakligen hemmamarknaden. Det går fortsatt tungt för svensk exportindustri. Länets företag uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster dämpats betydligt sedan sommaren En knapp tredjedel av företagen i vår undersökning, eller 31 procent, uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret medan vart fjärde företag, eller 24 procent, har upplevt en minskad efterfrågan. Detta ger ett nettotal på 7, vilket är betydligt lägre än motsvarande nettotal för våren 2011 som uppgick till 41. Företagen är dock mer optimistiska i bedömningen av den framtida efterfrågan. Antalet sysselsatta minskar under 2012 men ökar under 2013 Den sammanlagda sysselsättningen i Örebro län omfattar ca personer. Den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen var stark i länet och sysselssättningsökningen översteg riksgenomsnittets medan arbetslösheten samtidigt minskade mer än för genomsnittslänet. Den sammantagna bilden av vår intervjuundersökning tillsammans med andra samhällsekonomiska indikatorer pekar på att sysselsättningsökningarna dock avstannar och att sysselsättningen kommer att minska marginellt fram till slutet av 2012 för att sedan komma att öka något under Den sammantagna sysselsättningsutvecklingen bedöms bli en minskning med 600 personer under 2012 för att öka med 600 personer under Arbetskraften ökar Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa och storleken på arbetskraften påverkas huvudsakligen av befolkningsutvecklingen. Arbetskraftsutbudet har, till skillnad från under 1990-talskrisen, inte påverkats i någon större utsträckning av den senaste tidens finansiella oro. Antalet personer i arbetskraften bedöms öka marginellt under 2012 och beräknas omfatta ca 200 personer för att sedan öka med 100 personer under Arbetslösheten ökar under 2012 Under återhämtningen efter den senaste finanskrisen minskade arbetslösheten i Örebro län betydligt mer än riksgenomsnittet. Arbetslösheten är dock fortfarande högre i Örebro län än i riket totalt och i maj var ca personer inskrivna som arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd vid länets arbetsförmed-

6 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 3 lingar. Den minskade efterfrågan i länet medför större försiktighet hos arbetsgivarna vilket medför färre rekryteringar och arbetslösheten bedöms öka med ca 800 personer under 2012 för att sedan minska med 500 personer under Utmaningar på länets arbetsmarknad Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre än för genomsnittet och dessa grupper gynnas, till skillnad från övriga arbetssökande, inte i någon större utsträckning av efterfrågeökningar i ekonomin. Behovet av stöd till utsatta grupper kvarstår. Arbetslösheten bland personer med svag utbildningsbakgrund är betydligt högre än bland de flesta andra grupper på arbetsmarknaden. Att få fler ungdomar att fullfölja gymnasieutbildningen är det bästa sättet att undvika framtida arbetslöshet. En ökad arbetslöshet kombinerat med fortsatt kompetensbrist riskerar att leda till ökade matchningsproblem och ett större inslag av strukturarbetslöshet. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den snabba konjunkturförsvagningen under 2008 och 2009 följdes under 2010 och första hälften av 2011 av en relativt kraftig efterfrågeökning med ökad produktion och sysselsättning samt minskad arbetslöshet som följd. Sedan sommaren 2011 har dock världsekonomin kännetecknats av ökad osäkerhet vilket lett till minskad orderingång hos företagen och ett minskat behov av arbetskraft. Den nuvarande situationen är en förlängning av den finansiella krisen Många länder valde eller tvingades att tillföra marknaden mycket stora stimulanspaket, och effekterna av denna dopningskur blev växande budgetunderskott och en stigande statsskuld. Penningpolitiken blev mycket expansiv då flera centralbanker införde i det närmaste nollränta. Det finns nu en osäkerhet på den finansiella marknaden för att politiken inte kommer att klara av att genomföra de nödvändiga budgetsaneringarna fullt ut. Det finns tecken på en gryende återhämtning i USA och arbetslösheten har börjat sjunka men eurozonen befinner sig i en recession även om man sammantaget har det värsta bakom sig. Indikatorerna visar dock på en splittrad bild med ett nordeuropa som klarar sig betydligt bättre än det hårt pressade sydeuropa. Den svaga arbetsmarknaden i flertalet sydeuropeiska länder leder till en svagare BNP-utveckling vilket nödvändiggör större besparingar vilket i sin tur påverkar inkomstsidan och ju högre arbetslösheten blir desto större blir de offentliga utgifterna. Det är denna negativa spiral man brottas med i framför allt Grekland, Portugal, Spanien och Italien. Oron i världsekonomin kommer givetvis även att påverka den ekonomiska utvecklingen i Örebro län. I Sverige är förvisso indikatorerna betydligt mer positiva med

7 god realinkomstutveckling och relativt optimistiska företag men optimismen gäller huvudsakligen hemmamarknaden. Det går fortsatt tungt för svensk exportindustri. Länets företag uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster dämpats betydligt sedan sommaren En knapp tredjedel av företagen i vår undersökning, eller 31 procent, uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret medan vart fjärde företag, eller 24 procent, har upplevt en minskad efterfrågan. Detta ger ett nettotal på 7, vilket är betydligt lägre än motsvarande nettotal för våren 2011 som uppgick till 41. Företagen är dock mer optimistiska i bedömningen av den framtida efterfrågan. I tabell 1 redovisas andelen arbetsgivare som uppger ökad efterfrågan minus andel som uppger minskad. Noll innebär att lika många företag tror på ökande efterfrågan som på minskande. För att kunna jämföra företagens bedömningar om framtiden kontra den senaste tidens utveckling är det lämpligt att jämföra kolumnerna «senaste 6 månaderna» och «6-12 månader framöver» då dessa avser samma säsong och därför inte berörs av någon eventuell säsongsvariabel. Vill man följa hur de intervjuades framtidsbedömningar förändrats jämfört med höstens undersökning är det lämpligast att jämföra «senaste 6 månaderna» för vårprognosen 2012 med «kommande 6 månaderna» för höstprognosen 2011, då dessa avser samma tidsperiod. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser En tydlig konjunkturindikator är antalet lediga platser som arbetsgivarna anmäler till Arbetsförmedlingen. Efter finanskrisen 2008 märktes en kraftig minskning av antalet lediga platser, en minskning som dock till stora delar hämtades upp under 2010 och första halvåret Under hösten märktes en dämpning av nya platser och under våren har antalet platser börjat minska något, men ligger dock ändå på en relativt hög nivå historiskt sett. Jämför man med motsvarande månader 2011 är antalet platser fortfarande högre men ökningen har dämpats kraftigt.

8 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 5 Under de fyra första månaderna i år anmäldes ca lediga platser till länets arbetsförmedlingar, vilket kan jämföras med ca under samma period 2011 och innebär en ökning motsvarande 5 procent. Denna ökning kan dock jämföras med 29 procent, vilket var ökningen av antalet platser under 2011 jämfört med Av de nya lediga platserna under årets fyra första månader återfanns drygt 36 procent inom finansiell verksamhet och företagstjänster där bl a bemanningsbranschen ingår. En lika stor andel av alla nya lediga platser fanns inom vård- och omsorgsverksamheter medan 11 procent återfanns i handeln. Industrin och byggverksamheterna svarade sammantaget för ca 6 procent av platserna. Påpekas bör att dessa branscher allt oftare nyttjar bemanningsbranschen för sina rekryteringar, vilket innebär att en stor del av platserna i finansoch företagstjänster avser rekryteringar av arbetskraft sysselsatta i industrin eller byggbranschen. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april Antal nyanmälda lediga platser över 10 dagars varaktighet januari april 2012, Örebro län Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande Den kraftiga konjunkturnedgången 2008 innebar ett minskat kapacitetsutnyttjande. När efterfrågan på företagens varor och tjänster så snabbt minskade så ökade som en följd det lediga produktionsutrymmet hos företagen. När efterfrågan återigen ökade hade många företag ett relativt stort outnyttjat produktionsutrymme vilket innebar att man kunde öka sin produktion utan att behöva nyrekrytera. Det dröjde därför en förhållandevis lång tid efter vändningen tills dess att företagen hade behov av att nyanställa. Sedan 2010 har andelen företag som har påtaglig överkapacitet minskat, vilket innebär högre sannolikhet för nyrekryteringar vid produktionsökningar. I vårens undersökning uppger två av tre företag, eller 64 procent, att det inte går att öka produktionen med mer än 10 procent utan att behöva nyanställa och vart sjätte företag, eller 16 procent, har redan nått sitt kapacitetstak och kan inte öka sin produktion alls utan att behöva personalförstärkning. Andelen företag som produce-

9 rar på full kapacitet har dock minskat sedan höstens undersökning. I höstas svarade vart fjärde företag, eller 24 procent, att man nått sitt kapacitetstak. Störst kapacitetsutnyttjande finns i byggbranschen där 30 procent av företagen nått sitt kapacitetstak. Endast 8 av 100 företag har ett mycket stort outnyttjat produktionsutrymme men i dessa fall krävs väsentliga efterfrågeökningar för att företagen ska kunna behålla all sin personal. Med en minskad efterfrågan kommer dock kapacitetsutnyttjandet att minska ytterligare och andelen företag med ledigt produktionsutrymme att öka. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Effekterna av den kraftiga konjunkturnedgången återspeglas bl a i att andelen arbetsställen som upplevt svårigheter att hitta rätt kompetens minskade. Från den lägsta nivån, 12 procent, våren 2010 var det i höstens undersökning 32 procent av arbetsställena som haft svårigheter att rekrytera personal. Den ökade osäkerheten över efterfrågeutvecklingen har inneburit att denna andel i vår senaste undersökning minskat till 24 procent. Störst andel arbetsställen med rekryteringsproblem finns i offentliga tjänster där en tredjedel, eller 34 procent, av arbetsställena haft problem att hitta rätt arbetskraft till lediga tjänster. Rekryteringsproblemen har minskat i alla branscher men mest i byggbranschen där andelen sjunkit från 49 till 24 procent sedan i höstas. Den vanligaste konsekvensen av rekryteringssvårigheterna var att befintlig personal fick arbeta mer. Till skillnad från i höstas var det mycket ovanligt att rekryteringsproblemen ledde till att man tvingades tacka nej till ordrar.

10 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 7 Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 24 Varsel Den mest märkbara effekten av konjunkturnedgången 2008 var en kraftig ökning av antalet varsel. Från oktober 2008 till april 2009 varslades i länet i genomsnitt 700 personer per månad om uppsägning varav sex av tio i tillverkningsindustrin. Under 2011 varslades i genomsnitt 180 personer per månad om uppsägning i länet, vilket var en kraftig minskning jämfört med varselvågen vintern men innebar ändå en ökning jämfört med 2010 då genomsnittet var ca 90 personer per månad. Under de fyra första månaderna 2012 varslades i genomsnitt 115 personer i månaden. Med hänsyn tagen till ett flertal varsel i maj månad kan dock genomsnittet för första halvåret komma att öka. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (tom april) 460 Källa: Arbetsförmedlingen Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet Den sammanlagda sysselsättningen i Örebro län omfattar ca personer. Den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen var stark i länet och sysselssättningsökningen översteg riksgenomsnittets medan arbetslösheten samtidigt minskade mer än för genomsnittslänet.

11 Den sammantagna bilden av vår intervjuundersökning tillsammans med andra samhällsekonomiska indikatorer pekar på att sysselsättningsökningarna dock avstannar och att sysselsättningen kommer att minska marginellt fram till slutet av 2012 för att sedan komma att öka något under Sysselsättningsutvecklingen bedöms bli starkare i de tre storstadslänen än i övriga landet under 2012 och För 2012 bedöms, med några få undantag, sysselsättningen komma att minska i samtliga län. För 2013 väntas dock sysselsättningen öka i samtliga län, om än marginellt. Sysselsättningen i Örebro län bedöms fram till 4 kvartalet i år ha minskat med ca 600 personer vilket motsvarar en minskning med 0,5 procent. Fram till fjärde kvartalet 2013 bedöms sysselsättningsminskningen dock har upphört och antalet sysselsatta väntas öka med ca 600 personer. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket omfattar sammantaget strax under 2 procent av arbetsmarknaden i Örebro län och sysselsätter knappt personer. Jordbruksnäringen består huvudsakligen av medelstora företag och en dryg fjärdedel av företagen har anställda. En majoritet av bönderna uppger svag lönsamhet och en stor konkurrens från utlandet. Även i skogsbruket har lönsamheten försvagats och priserna har sjunkit. Sågverken drabbas hårt av den försvagade skogskonjunkturen och även massaindustrin upplever sjunkande priser. Eventuella utökningar av verksamheterna tenderar att vara åtgärder som ytterligare effektiviserar produktionen, vilket innebär att investeringar och ökad produktion sällan medför någon sysselsättningsökning i branschen. Det ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas. Medelåldern hos sysselsatta inom jord- och skogbruk är hög, och risken finns att många verksamheter avvecklas om lönsamheten, och därmed intresset att överta verksamheter, minskar. Den sammantagna sysselsättningen för jord- och skogsbruksnäringarna bedöms bli oförändrad under prognosperioden.

12 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 9 Industri Länets tillverkningsindustri sysselsätter sammanlagt omkring personer varav ca hälften arbetar inom verkstadsindustrin. Totalt sett motsvarar sysselsättningen i branschen ca 16 procent av den totala sysselsättningen i Örebro län. Finanskrisen drabbade länets industriföretag hårt och under vintern och våren minskade sysselsättningen med 15 procent. Branschen har sedan dess återhämtat sig även om sysselsättningen inte nått upp till samma nivåer som rådde innan Branschen påverkas av den ekonomiska oron i euro-området och många anser orderingången vara för liten. Läkemedelsindustrin är fortsatt svag liksom livsmedelsindustrin och skog- och stålindustri. Flera företag i transportmedelsindustrin upplever efterfrågeminskningar och här förekommer även att ordrar dras tillbaka. Generellt kan man säga att företag med kunder utanför Europa har ett starkare efterfrågeläge än de som uteslutande handlar med europeiska företag. Till sysselsättningen i branschen tillkommer också arbetskraft anställda i privat tjänstesektor. En del av de yrkesaktiva i branschen är nämligen anställda av tjänstesektorn, främst genom bemanningsföretag och utöver dessa tillkommer även arbetskraft från olika typer av konsultföretag inom it, teknik- och ekonomitjänster. Detta innebär att antalet personer som arbetar i branschen i praktiken är fler än personer. s undersökning visar att en majoritet av företagen upplevt en efterfrågeminskning under det gångna halvåret 1 och kapacitetsutnyttjandet har minskat hade 75 procent av företagen ett högt kapacitetsutnyttjande och kunde inte utöka produktionen med mer än 10 procent innan man skulle behöva nyrekrytera. En fjärdedel av länets industriföretag befann sig i sitt kapacitetstak och kunde inte utöka produktionen alls utan nyrekryteringar. I vårens undersökning har andelen företag med högt kapacitetsutnyttjande sjunkit till 62 procent och det är nu 12 procent av länets industriföretag som producerar på sin fulla kapacitet. 1 Se tabell 1 2 Se tabell 2

13 Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Den dämpning av orderingång som skett under hösten och vintern har inneburit att branschen blivit försiktigare i sina bedömningar om den framtida marknadsutvecklingen. I undersökningen våren 2011 var förväntningarna inför den kommande 6-månadersperioden mycket hög. Två av tre industriföretag, eller 65 procent, trodde på en ökad efterfrågan under sommaren och hösten medan endast 7 procent väntade sig en minskad efterfrågan på sina varor. Detta ger ett nettotal på 58. Utfallet blev dock sämre än förväntat och bedömningarna för det kommande året är därför något försiktigare än förra våren. Den dämpade orderingången ger också effekter på rekryteringsproblemen och andelen industriföretag som haft svårt att rekrytera har blivit mindre under det senaste året 3. Även då efterfrågan på arbetskraft dämpats har industriföretagen i Örebro län fortsatta svårigheter att rekrytera nyckelpersonal främst verktygsmakare, tunnplåtslagare och maskiningenjörer samt CNC-operatörer med erfarenhet. Det är även svårt att få tag på testingenjörer, produktionsingenjörer samt elektronik/teleingenjörer. Det finns på ett par års sikt stora risker för en växande brist på ingenjörer, då alltför få utbildas till dessa yrken. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen i branschen kommer att minska något under 2012 för att sedan förbli oförändrad under Se tabell 3

14 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 11 Byggnadsverksamhet Byggbranschen i länet sysselsätter ca personer vilket utgör drygt 7 procent av den totala sysselsättningen i Örebro län. Branschen drabbades hårt av den snabba konjunkturnedgången och under denna period fyrdubblades arbetslösheten bland länets byggarbetare. Under 2010 och 2011 har branschen, med hjälp av den låga räntan, höga bostadspriser samt RoT-avdrag, befunnit sig i en återhämtningsfas såväl vad gäller bostadsbyggande som för reparations- och tillbyggnadsarbete. Betraktat ur ett längre perspektiv är dock nivån på bostadsbyggandet fortfarande relativt blygsamt. Byggbranschen är mycket säsongsberoende och det är därför nödvändigt att jämföra vårsäsong med vårsäsong, då aktiviteten minskar betydligt under vinterhalvåret. I förra vårens undersökning var förväntningarna höga på den kommande efterfrågeutvecklingen och 65 procent av de tillfrågade företagen trodde på en ökad efterfrågan under de kommande 6 månaderna medan endast 4 procent räknade med en minskning. Detta ger ett nettotal på 61. Utfallet blev dock inte riktigt lika bra som förväntat för i höstens undersökning uppgav 49 procent av företagen att de hade upplevt efterfrågeökningar under sommaren och hösten medan 9 procent av företagen haft en minskande efterfrågan, vilket innebär att utfallet hade ett nettotal på förväntade sig 46 procent av företagen en ökande efterfrågan medan 2 procent trodde på en minskning vilket ger ett nettotal på 44 och alltså innebär mer dämpade förväntningar hos byggföretagen jämfört med förra våren. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

15 Liksom inom industrin är också byggbranschen avvaktande inför framtiden och byggkonjunkturen är svag med minskat bostadsbyggande och flera byggprojekt som står stilla och avvaktar finansiering. Branschen är mycket känslig för räntor och bolånemarknaden och bolånetaket är en av de faktorer som har haft en dämpande effekt på bostadsbyggandet. Efterfrågesituationen är något bättre för anläggningssidan men sammantaget väntas den svaga utvecklingen bestå under Även om efterfrågeutvecklingen bedöms bli svag finns ett fortsatt stort behov av nyckelkompetenser i byggbranschen och en fjärdedel av byggföretagen i vårens undersökning uppgav sig haft svårigheter att rekrytera rätt kompetenser. Störst är bristen på byggnadsplåtslagare, byggnadsingenjörer och civilingenjörer inom bygg och anläggning. Sysselsättningen i branschen bedöms minska något under 2012 och förbli oförändrad under Privata tjänster Verksamheterna inom privata tjänster utgör nära 40 procent av sysselsättningen i länet och består av såväl handel, hotell- och restaurangbranschen, transportbranschen som finansiell verksamhet och företagstjänster. Osäkerheterna kring den europeiska skuldkrisen innebar en svagare privat konsumtion vilket drabbade hotell- och restaurangverksamheter såväl som handel och transportnäringen. Inom handeln har den minskade konsumtionen lett till mer dämpade förväntningar på efterfrågeutvecklingen under prognosperioden. I höstens undersökning trodde 48 procent av handelsföretagen att efterfrågan skulle öka under vinterhalvåret medan 12 procenst räknade med en minskning, vilket ger ett nettotal på 36. s undersökning visar att utfallet dock blev sämre än väntat då 35 procent uppgett sig haft en efterfrågeökning under de senaste 6 månaderna medan 18 procent upplevt en minskning, vilket innebär ett nettotal på 17. Inom handel är det motorfordonshandel som går sämst medan såväl livsmedelshandel som fackhandel har en bättre efterfrågan. Även hotell- och restaurangbranschen upplevde ett sämre resultat av hösten och vintern än man förväntade sig i höstas. Hushållens ökade disponibla inkomster innebar fler restaurangbesök under 2010 och 2011 men den minskade konsumtionen har även drabbat restaurangbranschen. Den minskade restaurangmomsen har endast i begränsad omfatting inneburit efterfrågeökning då en majoritet av företagen valt att inte sänka priserna. Efterfrågeutvecklingen i branschen blev sämre än förväntat då nettotalet för perioden i höstas var 40 medan utfallet motsvarade ett nettotal på 31. Även om utvecklingen inte blev lika stark som förväntat är dock restaurangbranschen en av de som haft den starkaste efterfrågeutvecklingen och 45 procent av företagen har haft en ökad efterfrågan under senaste halvåret medan 14 procent upplevt minskad efterfrågan. Det är dock i transportbranschen som skillnaden mellan förväntningar och utfall är störst. I höstas väntade sig en fjärdedel av företagen, eller 25 procent, en ökning av efterfrågan medan 19 procent räknade med en minskning men utfallet för samma period blev ökad efterfrågan för 18 procent av företagen medan 29 procent

16 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 13 upplevde en minskning. Detta innebär ett förväntat nettotal på 6 i våras men ett utfall som motsvarar ett nettotal på -11 och innebär att fler företag upplevde ett försämrat efterfrågeläge än antalet som upplevde en förbättrad efterfrågan. Transportbranschen fungerar som en indikator av den allmänna konjunkturen och konjunktursvängningar syns oftast tydligast på efterfrågeläget bland transportföretagen. En ökad aktivitet i ekonomin ger såväl fler varutransporter som ökad arbetspendling och den stora skillnaden mellan förväntad efterfrågan och utfall är ett tydligt tecken på att den ekonomiska aktiviteten i länet försämrats. Utöver hotell- och restaurangbranschen tillhör finansiell verksamhet och företagstjänster de verksamheter som haft den mest positiva efterfrågeutvecklingen då fyra av tio, eller 39 procent, har haft en ökad efterfrågan, medan 20 procent upplevt efterfrågeminskningar. Även privata vård- och omsorgsföretag liksom Itsektorn tillhör de branscher som påverkats minst av den oroliga situationen i euro-området då det i båda dessa branscher finns fler arbetsgivare som haft en ökad efterfrågan än som haft en minskad. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Nettotal Nettotal Kommande 6 månaderna Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Kommande 6-12 månaderna Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I ovanstående diagram ser vi hur förväntningarna på efterfrågeutvecklingen inför kommande 6 månader liksom de 6 månaderna efter det har blivit mer dämpade sedan förra våren.

17 Inom privata tjänstesektorn uppgav sig vart femte företag ha haft svårt att rekrytera rätt kompetenser. Särskilt svårt är det att tillsätta tjänster som veterinärer, testledare inom IT, mjukvaru- och systemutvecklare, apotekare samt lastbilsmekaniker. Sysselsättningen i de privata tjänstenäringarna ökade under 2010 och 2011 men bedöms bli oförändrad t om fjärde kvartalet 2012, för att 2013 komma att stiga marginellt. Offentliga tjänster Offentliga tjänster utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt personer. Hälften av dessa arbetar med omsorg och sjukvård medan en dryg tredjedel arbetar inom barnomsorg och utbildning. Såväl vårdval som friskolor har lett till ett större inslag av privata utförare. Landstinget och länets kommuner inledde 2011 med en god ekonomi. Överskotten berodde på tillfälliga statsbidrag och en oväntat god tillväxt av skatteunderlaget. Överskotten krympte dock under året och 2012 är det första året efter krisen utan konjunkturstöd till kommunala verksamheter. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

18 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 15 I förra vårens undersökning uppgav sig 15 procent av förvaltningarna ha en övertalighet relaterat till budget medan motsvarande andel stigit till 34 procent i den senaste undersökningen. Även om övertaligheten inte omfattar så många personer är det nu fler förvaltningar som har svårt att möta budget. Förväntningarna på det kommande året är mer negativa jämfört med förra våren om än inte lika negativa som i höstas. Det är huvudsakligen i de kommunala verksamheterna som övertalighet är vanligast och främst är det i grundskolan, vård- och omsorg samt gymnasieskolan som övertaligheten är som störst. Minskningen av elevantalet i grundskolan har avtagit men vändningen väntas inte ske förrän I gymnasiet fortsätter dock elevantalet att sjunka. Den nya gymnasieskolan som infördes förra året beräknas innebära såväl stordriftsfördelar som en försämring av kostnadssituationen och leda till fortsatt minskad sysselsättning. I barnomsorgen bedöms dock sysselsättningen komma att öka något. I Örebro län finns ett relativt stort inslag av privata aktörer på vårdsidan och även om sysselsättningen i dessa verksamheter bedöms öka något under perioden så kommer detta inte uppväga sysselsättningsminskningarna hos de offentliga aktörerna. I vårens undersökning uppgav 34 procent av förvaltningarna att de haft svårt att rekrytera rätt kompetenser och svårast har det varit att tillsätta tjänster som läkare, distriktssköterskor, förskollärare och erfarna psykologer. Sammantaget bedöms sysselsättningen i offentliga tjänster att minska något under såväl 2012 som Utbudet av arbetskraft Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa. Storleken på arbetskraften påverkas av befolkningsutvecklingen i olika åldersklasser samt hur stor del av dessa som arbetar eller söker arbete. Arbetskraftsutbudet påverkades kraftigt negativt i samband med 1990-talskrisen i Sverige och när efterfrågan föll drastiskt och arbetslösheten steg kraftigt så försvann också nära personer från arbetskraften trots en positiv befolkningsutveckling. Efter den finansiella krisen 2008 och 2009 har dock detta mönster förändrats och trots att arbetskraften minskade så var minskningen mycket svagare än på 90- talet och arbetskraftsutbudet, antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande, har legat på en fortsatt hög nivå under de senaste åren. Den huvudsakliga förklaringen till detta är en kraftig befolkningstillväxt, främst i form av ökad invandring, till Sverige. Befolkningen Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna. I Örebro län uppgick antalet invånare i åldrarna år till drygt personer vid årsskiftet 2011/2012. Det är 62 procent av länets hela befolkning och en något lägre andel än genomsnittet för riket.

19 Antalet personer i de yrkesverksamma åldrarna har sedan 2008 hållit sig stadigt kring men minskade med ca 600 personer under En framräkning ger att antalet troligen håller sig relativt oförändrat de närmaste åren. Värt att nämna är dock att allt fler ser ut att välja att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Arbetskraften bedöms dock endast öka marginellt under 2012 och beräknas omfatta ca 200 personer för att sedan öka med ca 100 personer Stor grupp utanför arbetskraften Den andel av befolkningen mellan 16 och 64 år som ingår i arbetskraften, det vill säga är förvärvsarbetande eller inskrivna arbetslösa, uppgår i Örebro län till cirka 78 procent, enligt RAMS och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Det betyder att över en femtedel av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna studerar, är föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling Mellan sommaren 2008 och senhösten 2009 fördubblades det totala antalet inskrivna arbetslösa i Örebro län. Som mest var personer utan arbete. Sedan dess har arbetslösheten minskat med ca 20 procent, eller ungefär personer. Under 2011 avstannade minskningen av arbetslösheten och har under innevarande år kommit att öka något, om än marginellt. Det totala antalet inskrivna arbetslösa ökade med 0,3 procent mellan första kvartalet 2011 och första kvartalet i år men arbetslöshetsförändringen skiljer sig åt mellan olika grupper arbetssökande. Könsskillnaderna var mycket små men kvinnorna har drabbats något mer av efterfrågedämpningen då arbetslösheten i gruppen ökat med 1 procent medan motsvarande utveckling för männen är en minskning med 0,2 procent. Den minskade efterfrågan på arbetskraft har främst drabbat förgymnasialt utbildade, då arbetslösheten i gruppen ökat med 6 procent medan motsvarande utveckling för gymnasialt och eftergymnasialt utbildade var en minskning med 2 procent. Bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökade arbetslösheten med 18 procent. Störst var dock skillnaden mellan svenskfödda och utomeuropeiskt födda arbetssökande. Mellan första kvartalet 2011 och första kvartalet i år ökade arbetslösheten med 26 procent för utomeuropeiskt födda medan den under samma period minskade med 6 procent bland svenskfödda arbetssökande. Den relativa arbetslösheten minskade månad för månad under 2010 och i stort sett hela 2011 men har under april och maj 2012 varit högre än motsvarande månad föregående år. I maj 2012 uppgick arbetslösheten till 8,7 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket dock bara är en marginell ökning jämfört med maj 2011 då motsvarande andel var 8,6 procent.

20 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 17 Nivån på arbetslösheten bestäms av faktorerna in- och utflöde i arbetslöshet samt hur lång tid varje individ befinner sig i arbetslöshet. Antalet nyinskriva har, till följd av den förbättrade konjunkturen, minskat efter Under 2009 var antalet nyinskrivna i genomsnitt strax över personer per månad. För 2010 var motsvarande siffra ca personer och för personer. Första kvartalet 2012 var genomsnittet närmare 930 per månad. Inflödet i arbetslöshet har alltså minskat de senaste åren men minskningen har dämpats sedan i höstas. Utflödet ur arbetslösheten, antalet personer som får jobb, har minskat under årets första kvartal. Totalt personer har lämnat arbetsförmedlingen med ett arbete under dessa månader vilket är en minskning med ca 15 procent jämfört med samma månader Trots en svagare konjunktur är det dock många som får jobb och under första kvartalet i år fick i genomsnitt personer i månaden ett arbete. Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar är de två arbetsmarknadspolitiska program som har klart flest deltagare. Tillsammans har de båda programmen cirka 75 procent av programdeltagarna. Under tillförs ökade resurser för att motverka långtidsarbetslösheten och möta inbromsningen på arbetsmarknaden. Satsningarna inriktas på ökade förmedlingsinsatser, förbättrad uppföljning av jobbsökande och fler programplatser. Tanken är att personer som varit utan arbete under lång tid och andra svaga grupper på arbetsmarknaden ska få bättre stöd. Jobb- och utvecklingsgarantin Jobb- och utvecklingsgarantin syftar till att ge stöd och hjälp till dem som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre tid. I Örebro län deltog personer i programmet i slutet av maj Det är en marginell minskning jämfört med ett år tidigare. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin ökade stadigt under 2010 och första hälften av 2011 men därefter bromsade ökningstakten in och har under innevarande år minskat något jämfört med motsvarande månad Antalet deltagare som ingår i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas, sysselsättningsfasen, har under innevarande år pendlat kring cirka personer. I slutet av maj var antalet personer. Det är en något större andel män än kvinnor som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. När det gäller fördelningen på utbildningsnivå har en tredjedel av deltagarna förgymnasial utbildning, strax över hälften en gymnasial utbildning och resterande (cirka 15 procent) en eftergymnasial utbildning. Såväl svenskfödda som europeiskt födda har minskat i antal under 2012 medan de utomeuropeiskt födda fortsätter att öka i antal En åldersfördelning av programdeltagarna visar att 15 procent är under 25 år och 27 procent av över 54 år. Ungdomarna har ökat sin andel av jobb- och utvecklingsgarantin under innevarande år. I slutet maj 2012 var 452 personer under 25 år inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Jobbgarantin för ungdomar Jobbgarantin för ungdomar syftar, förutom till arbete, även till att motivera ungdomar att påbörja eller återgå till utbildning. Antalet inskrivna i programmet var som högst i december 2009 då personer deltog. I maj 2012 var antalet 1 540

21 personer, varav männen utgjorde 56 procent. Av dem som är inskrivna i programmet är fördelningen när det gäller utbildningsnivå att 23 procent har en förgymnasial utbildning, närmare tre fjärdedelar en gymnasial utbildning och knappt 4 procent en eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten minskar Utvecklingen på arbetsmarknaden fortsatte under hösten 2011 inte i samma positiva trend som under den första halvan av året. Vår bedömning är att utvecklingen av arbetsmarknaden blir svag under 2012 för att därefter bli något bättre Antalet totalt inskrivna arbetslösa beräknas öka med 800 personer under 2012 och minskar därefter med 500 personer under Det skulle betyda att antalet totalt inskrivna arbetslösa kommer att vara personer sista kvartalet Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2011 kvartal ,3% 2012 kvartal ,5% 2013 kvartal ,7% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Under första kvartalet i år uppgick arbetslösheten i Örebro län till 9,6 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket innebär en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med första kvartalet Riksgenomsnittet för första kvartalet 2012 var 8,6 procent vilket innebär att Örebro län har en arbetslöshet som överstiger riksgenomsnittet. Arbetslösheten var högst i Hällefors där 13,2 procent av den registerbaserade arbetskraften i kommunen saknade arbete. Askersund och Lekeberg är de kommuner med den lägsta arbetslösheten i länet, med 6,4 respektive 5,4 procent. Männen har en högre arbetslöshet än kvinnorna då 10 procent av männen i arbetskraften saknar jobb medan motsvarande siffra för kvinnorna är 9,3. Ungdomsarbetslösheten i länet uppgick till 20,8 procent av arbetskraften i aktuell åldersgrupp, vilket är en minskning jämfört med motsvarande period förra året. Högst är ungdomsarbetslösheten i Laxå, där över 30 procent, eller 3 av 10 ungdomar i arbetskraften saknade arbete. Lägst var den i Askersund med 16,3 procent. Riksgenomsnittet för ungdomsarbetslösheten var under samma period 17,6 procent. Bland utrikes födda är arbetslösheten betydligt högre än för arbetskraften totalt. Under första kvartalet i år stod mer än var fjärde, eller 26,5 procent, av utrikes födda i Örebro län utan arbete, vilket är högre än för riket i genomsnitt där motsvarande siffra är 20,2 procent, eller var femte i arbetskraften. Det är i Lindesberg som andelen utrikes födda utan arbete är som högst och motsvarar över en tredjedel av den registerbaserade arbetskraften i gruppen, eller 38,2 procent.

22 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 19 Det är en betydligt högre andel personer utan gymnasieutbildning som är arbetslösa jämfört med de som har avslutad gymnasieutbildning eller de som har en eftergymnasial utbildning. Ju högre utbildningsnivå desto lägre arbetslöshet kan man generellt säga. Nästan var fjärde, eller 23,2 procent av arbetskraften som saknar gymnasiebetyg är arbetslösa medan motsvarande siffra för personer med avslutad gymnasieutbildning är 9 procent och för eftergymnasialt utbildade är siffran 5 procent. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utrikesfödda Inrikesfödda Eftergymnasial Utbildning Grundskola Gymnasial Askersund 6,4% 6,6% 4,9% 16,3% 5,2% 5,9% 16,4% 10,6% 6,0% 5,0% Degerfors 10,2% 9,6% 10,7% 27,4% 7,7% 8,6% 26,2% 19,2% 9,1% 5,8% Hallsberg 10,3% 11,3% 9,5% 28,4% 6,5% 8,3% 29,5% 19,5% 9,5% 4,9% Hällefors 13,2% 12,5% 13,8% 28,0% 8,4% 11,6% 25,1% 21,6% 13,6% 5,2% Karlskoga 9,5% 9,4% 9,5% 19,1% 8,4% 7,9% 21,1% 24,2% 8,0% 5,0% Kumla 7,9% 7,6% 8,2% 21,1% 5,0% 6,3% 22,6% 17,0% 7,4% 3,6% Laxå 8,4% 9,2% 7,7% 30,2% 6,0% 7,9% 12,7% 11,5% 8,3% 5,9% Lekeberg 5,4% 6,1% 4,9% 17,3% 4,1% 5,3% 9,6% 8,6% 5,6% 3,2% Lindesber 11,0% 10,6% 11,4% 28,2% 6,8% 8,2% 38,2% 26,4% 8,8% 6,7% Ljusnarsb 11,1% 11,9% 10,3% 23,7% 8,2% 10,2% 19,3% 20,9% 9,1% 8,0% Nora 9,5% 8,9% 10,1% 26,9% 5,7% 8,0% 25,3% 20,2% 9,3% 4,9% Örebro 9,9% 9,2% 10,6% 18,2% 6,7% 6,8% 27,3% 27,9% 9,7% 5,0% Länet 9,6% 9,3% 10,0% 20,8% 6,7% 7,3% 26,5% 23,2% 9,0% 5,0% Länet ifjol 9,7% 9,4% 10,1% 21,8% 7,3% 7,8% 24,0% 21,8% 9,2% 5,3% Riket 8,6% 8,2% 8,9% 17,6% 6,7% 6,5% 20,2% 18,3% 8,5% 5,1% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Arbetsmarknadspolitiska utmaningar En växande arbetskraft är nödvändig för att upprätthålla försörjningskvoten och bibehålla välfärden och alla som vill och kan arbeta ska också kunna komma i sysselsättning. Arbetsförmedlingen har ett stort samhällsansvar här för vid sidan av matchningen mellan arbetsgivarnas kompetenskrav och den arbetskraft som står relativt nära arbetsmarknaden, har man också ett bredare ansvar för grupper av arbetslösa som av olika skäl står betydligt längre från arbetsmarknaden. Personer som utförsäkrats ur sjukförsäkringssystemet har ofta en längre väg till arbete och här har arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för att göra denna väg kortare. Det utökade ansvaret gäller även nyanlända invandrare. För denna grupp har arbetsförmedlingen ett samordningsansvar som syftar till att påskynda etableringen i såväl arbetslivet som i samhället i stort.

23 Var tredje utan arbete i mer än tre år De arbetslösa är långt ifrån en homogen grupp utan består till stor del av personer som befinner sig relativt nära arbetsmarknaden och endast är arbetslösa under kortare tider men kring 30 procent, eller närmare av de arbetslösa i länet har varit utan arbete i sammantaget minst 3 år under de senaste 10 åren. Denna andel föll kraftigt under finanskrisen vilket förklaras av en större inströmning av personer som nyligen blivit arbetslösa, vilket också förklarar ökningen av kurvan för personer med kortare arbetslöshetstider. Diagram 6: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. 40% <12 månader månader månader >36 månader 30% 20% 10% 0% Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer i utsatta grupper ökar En stor andel av personerna med långa arbetslöshetstider tillhör också särskilt utsatta grupper, grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och som ofta behöver extra stöd för att komma till arbete. Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre och dessa grupper gynnas, till skillnad från övriga arbetssökande, inte i någon större utsträckning av efterfrågeökningar i ekonomin. Behovet av stöd till utsatta grupper kvarstår. Arbetslösheten bland personer med svag utbildningsbakgrund är betydligt högre än bland de flesta andra grupper på arbetsmarknaden. Att få fler ungdomar att fullfölja gymnasieutbildningen är det bästa sättet att undvika framtida arbetslöshet.

24 Arbetsmarknadsutsikter för Örebro län 21 En ökad arbetslöshet kombinerat med fortsatt kompetensbrist riskerar att leda till ökade matchningsproblem och ett större inslag av strukturarbetslöshet. Under prognosperioden bedöms det bli fortsatt svårt att hitta arbete för Personer med svag utbildningsbakgrund Utomeuropeiskt födda personer Personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer över 55 år De tre första grupperna har redan idag en betydligt högre arbetslöshet än genomsnittet medan den sista gruppen har en relativt låg arbetslöshet. Personer över 55 år som blir arbetslösa har dock betydligt längre arbetslöshetstider än genomsnittet och betydligt svårare att få arbete igen. Diagram 7: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Örebro län våren hösten (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Utsatta Ej utsatta Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, ungdomar med kort utbildning, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Källa: Arbetsförmedlingen I ovanstående diagram framkommer att arbetslösheten för personer i utsatta grupper under senare delen av 2009 var antalsmässigt lika stor som för personer som ej tillhörde en utsatt grupp. Med konjunkturförstärkningen minskade sedan antalet arbetslösa i ej utsatta grupper, medan konjunkturförstärkningen inte gynnat nämnda grupper i någon väsentlig omfattning. Arbetsförmedlingens angelägnaste uppgift är att verka för att trycka ner nivån på båda dessa kurvor men också att jämna ut skillnaderna i förutsättningar mellan olika arbetssökande så att dessa båda kurvor har en mer liknande lutning.