PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Örebro län 2012

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Örebro län 2012

2 Text Agneta Tjernström-Krooks

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3 Näringsgrenar och yrken...7 Utbudet av arbetskraft...13 Öppet arbetslösa och sökande i program...14 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...19 Yrkesbarometer...24 Om prognosen...25 Källor...25 Diagrambilaga...26

4 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Örebro län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 2 Sammanfattning Konjunkturförstärkningen har sedan i somras mattats av och oron i världsekonomin kommer givetvis även att påverka den ekonomiska utvecklingen i Örebro län. Även då efterfrågeutvecklingen varit god under sommaren och den tidiga hösten, så har den inte levt upp till företagens förväntningar i vårens undersökning och bedömningarna inför 2012 är således mer dämpade i hösten undersökning. Det förväntade nettotalet för efterfrågeutvecklingen under den gångna sommaren och hösten var 54 (andel företag som tror på en ökad efterfrågan minus andel som tror på en minskad efterfrågan) i vårens undersökning. Utfallet för samma period blev dock sämre och höstens undersökning visar att nettotalet för perioden uppgick till 30. Antalet sysselsatta upphör att öka under 2012 Den ekonomiska återhämtningen har varit stark i länet och sysselsättningen ökade med ca 5 procent från fjärde kvartalet till tredje kvartalet i år, vilket innebär en bättre utveckling än riksgenomsnittet. Sysselsättningen i länet bedöms fram till fjärde kvartalet i år ha ökat med personer vilket motsvarar en ökning med 1,2 procent. Den ökade försiktigheten hos länets arbetsgivare kommer dock att bidra till färre nyrekryteringar och fram till fjärde kvartalet 2012 bedöms sysselsättningen minska med ca 600 personer, vilket motsvarar en minskning med 0,5 procent Arbetskraften ökar Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa och storleken på arbetskraften påverkas huvudsakligen av befolkningsutvecklingen. Arbetskraftsutbudet har, till skillnad från under 1990-talskrisen, inte påverkats i någon större utsträckning av den senaste tidens finansiella oro. Antalet personer i arbetskraften bedöms öka marginellt under Arbetslösheten ökar under 2012 Arbetslösheten har från fjärde kvartalet till tredje kvartalet i år minskat mer än i något annat län och betydligt mer än riksgenomsnittets minskning. Arbetslösheten är dock fortfarande högre i Örebro län än i riket totalt och i oktober var över personer inskrivna som arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd vid länets arbetsförmedlingar. Den minskade efterfrågan i länet medför större försiktighet hos arbetsgivarna och arbetslösheten bedöms öka med ca 800 personer under Utmaningar på länets arbetsmarknad Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre och dessa grupper gynnas, till skillnad från övriga arbetssökande, inte i någon större utsträckning av efterfrågeökningar i ekonomin. Behovet av stöd till utsatta grupper kvarstår. Arbetslösheten bland personer med svag utbildningsbakgrund är betydligt högre än bland de flesta andra grupper på arbetsmarknaden. Att få fler ungdomar att fullfölja gymnasieutbildningen är det bästa sättet att undvika framtida arbetslöshet. En ökad arbetslöshet kombinerat med fortsatt kompetensbrist riskerar att leda till ökade matchningsproblem och ett större inslag av strukturarbetslöshet.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den snabba konjunkturförsvagningen under och följdes under och av en relativt kraftig efterfrågeökning med ökad produktion och sysselsättning samt minskad arbetslöshet som följd. Sedan sommaren har världsekonomin kännetecknats av mörka moln och nyheternas rubriker har stadigt blivit dystrare. Man har till och med oroats för en ny recession i världen. Detta har fått till följd att prognosmakarna i ilfart reviderat ned bedömningarna för och För många kan detta förefalla märkligt då de grundläggande obalanserna i flera länders ekonomier varit kända under lång tid. Det gäller stora budgetunderskott, växande statsskuld och i flera fall också underskott i handelsbalansen. Den centrala frågan är hur pass allvarlig denna utveckling är. Denna fråga går inte att ge några tvärsäkra svar på utan istället får vi betrakta utvecklingen framöver som mycket osäker. Det står dock klart att nuvarande kris är en förlängning av den finansiella krisen. Många länder valde eller tvingades att tillföra marknaden mycket stora stimulanspaket, och effekterna av denna dopningskur blev växande budgetunderskott och en stigande statsskuld. Penningpolitiken blev mycket expansiv då flera centralbanker införde i det närmaste nollränta. Den dämpning av världsekonomin som nu sker beror huvudsakligen på två grundläggande faktorer. Den ena är att en ökad misstro vuxit fram på den finansiella marknaden, att politiken inte kommer att kunna ta fram tillräckliga vapen för att påbörja en period av tydlig budgetsanering. Den andra förklaringen till den ekonomiska dämpningen är att den snabba återhämtningen i världsekonomin till stor del var en engångseffekt av kraftiga ekonomiska stimulanspaket i många länder samt kraftigt sänkta räntor, och detta är en faktor som kan ha underskattas i de prognoser som lades våren. Dessa åtgärder kom till för att dämpa effekten av finanskrisen som startade hösten. Effekterna från dessa stimulansåtgärder har nu klingat av och det kan vara så att den underliggande konjunkturförstärkningen inte blivit tillräckligt stark för att vara självgående, vilket många ansåg att den var våren. Sommarens och hösten oro i världsekonomin kommer givetvis även att påverka den ekonomiska utvecklingen i Örebro län och även då efterfrågeutvecklingen varit god under sommaren och den tidiga hösten så har den inte levt upp till förväntningarna i våras och företagens bedömningar för 2012 är således mer dämpade. Länets företag uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster varit relativt god. Nära hälften av företagen i vår undersökning, eller 44 procent, uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret medan vart sjunde företag, eller 14 procent, har upplevt en minskad efterfrågan. Företagen är dock något mer återhållsamma i bedömningen av den framtida efterfrågan. I tabell 1 redovisas andelen arbetsgivare som uppger ökad efterfrågan minus andel som uppger minskad. Noll innebär att lika många företag tror på ökande efterfrågan som på minskande. För att kunna jämföra företagens bedömningar om framtiden kontra den senaste tidens utveckling är det lämpligt att jämföra kolumnerna «senaste 6 månaderna» och «6-12 månader framöver» då dessa avser samma säsong och därför inte berörs av någon eventuell säsongsvariabel. Vill man följa hur de intervjuades framtidsbedömningar förändrats jämfört med vårens undersökning är det lämpligast att jämföra «senaste 6 månaderna» för höstprognosen med «kommande 6 månaderna» för vårprognosen, då dessa avser samma tidsperiod.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 4 Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I vårens undersökning var företagen mycket positiva om den framtida efterfrågautvecklingen och nettotalet uppgick till 54 (se «kommande 6 månader» våren ). Utfallet för samma period blev dock sämre än förväntat och nettotalet för den senaste 6-månadersperioden blev istället 30 (se «senaste 6 månader» hösten.) Lediga platser En tydlig konjunkturindikator är antalet lediga platser som arbetsgivarna anmäler till Arbetsförmedlingen. Efter finanskrisen märktes en kraftig minskning av antalet lediga platser, en minskning som dock till stora delar hämtades upp under och första halvåret. Sedan i somras har denna ökning avstannat men ligger dock ändå på en relativt hög nivå historiskt sett. Under de tre första kvartalen i år anmäldes ca lediga platser till länets arbetsförmedlingar, vilket kan jämföras med ca under samma period och innebär en ökning motsvarande 40 procent. Av de nya lediga platserna under årets nio första månader återfanns drygt 40 procent inom finansiell verksamhet och företagstjänster där bl a bemanningsbranschen ingår. En dryg fjärdedel av alla nya lediga platser fanns inom vård- och omsorgsverksamheter medan 13 procent återfanns i handeln. Industrin och byggverksamheterna svarade sammantaget för ca 7 procent av platserna. Påpekas bör att dessa branscher allt oftare nyttjar bemanningsbranschen för sina rekryteringar, vilket innebär att en stor del av platserna i finans- och företagstjänster avser rekryteringar av arbetskraft sysselsatta i industrin eller byggbranschen.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 5 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1992 till oktober Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande Den kraftiga konjunkturnedgången innebar ett minskat kapacitetsutnyttjande. När efterfrågan på företagens varor och tjänster så snabbt minskade så ökade som en följd det lediga produktionsutrymmet hos företagen. När efterfrågan återigen ökade hade många företag ett relativt stort outnyttjat produktionsutrymme vilket innebar att man kunde öka sin produktion utan att behöva nyrekrytera. Det dröjde därför en förhållandevis lång tid efter vändningen tills dess att företagen hade behov av att nyanställa. Sedan har andelen företag som har påtaglig överkapacitet minskat, vilket innebär högre sannolikhet för nyrekryteringar vid produktionsökningar. I höstens undersökning uppger två av tre företag, eller 65 procent, att det inte går att öka produktionen med mer än 10 procent utan att behöva nyanställa och var fjärde företag, eller 24 procent, har redan nått sitt kapacitetstak och kan inte öka sin produktion alls utan att behöva personalförstärkning. Endast 6 av 100 företag har ett stort outnyttjat produktionsutrymme men i dessa fall krävs väsentliga efterfrågeökningar för att företagen ska kunna behålla all sin personal. Med en minskad efterfrågan kommer dock kapacitetsutnyttjandet att minska och andelen företag med ledigt produktionsutrymme att öka. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. mer än 30 0 procent 1-10 procent procent procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Effekterna av den kraftiga konjunkturnedgången återspeglas bl a i att andelen arbetsställen som upplevt svårigheter att hitta rätt kompetens minskade. Från den

9 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 6 lägsta nivån, 12 procent, våren var det i höstens undersökning 32 procent av arbetsställena som haft svårigheter att rekrytera personal. Den upplevda bristen har ökat kontinuerligt sedan förra hösten och störst andel arbetsställen med rekryteringsproblem finns i byggbranschen där hälften av företagen haft problem att hitta rätt arbetskraft till lediga tjänster. Den vanligaste konsekvensen av rekryteringssvårigheterna var att befintlig personal fick arbeta mer samt att företaget fick tacka Nej till ordrar. Detta var särskilt vanligt bland byggföretagen där 29 procent av företagen tvingades tacka Nej till ordrar medan en lika stor andel av byggföretagen löste problemet genom ökat övertidsuttag. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Genomsnittligt bristtal, våren -hösten Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Den mest märkbara effekten av den senaste konjunkturnedgången var en kraftig ökning av antalet varsel. Från oktober till april varslades i länet i genomsnitt 700 personer per månad om uppsägning varav sex av tio i tillverkningsindustrin. Hittills under har i genomsnitt 160 personer per månad varslats om uppsägning i länet, vilket är en kraftig minskning jämfört med varselvågen vintern - men innebär ändå en ökning jämfört med då genomsnittet var ca 90 personer per månad. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.om. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen

10 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 7 Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet Den sammanlagda sysselsättningen i Örebro län omfattar ca personer. Den ekonomiska återhämtningen har varit stark i länet och sysselsättningen ökade med ca 5 procent från fjärde kvartalet till tredje kvartalet i år, vilket innebär en bättre utveckling än riksgenomsnittet där ökningen för perioden omfattade 4 procent. Arbetslösheten har under samma period minskat mer än något annat län och betydligt bättre än riksgenomsnittets minskning. Den sammantagna bilden av vår intervjuundersökning tillsammans med andra samhällsekonomiska indikatorer pekar på att sysselsättningsökningarna dock avstannar och att sysselsättningen kommer att minska marginellt fram till slutet av Sysselsättningsutvecklingen bedöms bli starkare i de tre storstadslänen än i övriga landet under och Deras andel av den bedömda sysselsättningsökning på personer beräknas uppgå till drygt 60 procent. Under 2012 bedöms sysselsättningsförändringen totalt sett i hela landet bli mycket liten, personer. I storstadslänen bedöms sysselsättningen öka med personer, medan de flesta övriga län bedöms få en minskad sysselsättning. Sysselsättningen i länet bedöms fram till 4 kvartalet i år ha ökat med ca personer vilket motsvarar en ökning med 1,2 procent. Fram till fjärde kvartalet 2012 bedöms sysselsättningen dock minska med ca 600 personer, vilket motsvarar en minskning med 0,5 procent. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket omfattar sammantaget strax under 2 procent av arbetsmarknaden i Örebro län och sysselsätter strax över personer. Jordbruksnäringen består huvudsakligen av medelstora företag och en dryg fjärdedel av företagen har anställda. I skogsbruket har lönsamheten varit förhållandevis god de senaste åren till följd av stigande timmer- och massapriser och sysselsättningen har ökat svagt under 2000-talet. En utökning av verksamheten tenderar att vara åtgärder som ytterligare effektiviserar produktionen, vilket innebär att investeringar och ökad produktion sällan medför någon sysselsättningsökning i branschen. Det ställs högre krav på den arbetskraft som efterfrågas i takt med att tekniken utvecklas. Medelåldern hos sysselsatta inom jord- och skogbruk är hög, och risken finns att många verksamheter avvecklas om lönsamheten, och därmed intresset att överta verksamheter, minskar.

11 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 8 Branschen har fortsatt svårt att rekrytera erfarna skogsmaskinförare. Den sammantagna sysselsättningen för jord- och skogsbruksnäringarna bedöms bli oförändrad under prognosperioden. Industri Länets tillverkningsindustri sysselsätter sammanlagt omkring personer varav ca hälften arbetar inom verkstadsindustrin. Totalt sett motsvarar sysselsättningen i branschen 17 procent av den totala sysselsättningen i Örebro län. Under vintern och våren - minskade sysselsättningen med 15 procent men sedan sommaren har en återhämtning skett, om än inte motsvarande sysselsättningsminskningen under -. Sysselsättningen har fortsatt öka under, främst inom verkstadsindustrin, men branschen bedömer att det kommer ske en viss minskning av antalet anställda under Till sysselsättningen i branschen tillkommer också arbetskraft anställda i privat tjänstesektor. En del av de yrkesaktiva i branschen är nämligen anställda av tjänstesektorn, främst genom bemanningsföretag och utöver dessa tillkommer även arbetskraft från olika typer av konsultföretag inom it, teknik- och ekonomitjänster. Detta innebär att sysselsättningen i branschen i praktiken är högre än personer. Länets industriföretag hade en stark orderingång under, men denna började under våren mattas av något. Under tredje kvartalet i år har denna avmattning fortsatt och företagen är nu försiktiga i sina bedömningar om framtiden. I vårens undersökning var förväntningarna inför den kommande 6- månadersperioden mycket hög. Två av tre industriföretag, eller 65 procent, trodde på en ökad efterfrågan under sommaren och hösten medan endast 7 procent väntade sig en minskad efterfrågan på sina varor. Detta ger ett nettotal på 58. Utfallet blev dock sämre än förväntat och i höstens undersökning svarade mindre än hälften, eller 43 procent, att man hade upplevt en ökad efterfrågan under de senaste 6 månaderna medan 14 procent sett en minskad efterfrågan och nettotalet blev därmed 29, vilket alltså innebär att nettotalet för efterfrågan under sommaren och hösten endast blev hälften så högt som det man förväntat sig i våras. (se tabell 1) Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

12 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 9 I ovanstående diagram ser vi tydligt hur företagens förväntningar om efterfrågeläget förstärkts sedan den kraftiga konjunkturnedgången -. I höstens undersökning har dock förväntningarna för de kommande 6 månaderna dämpats och än mer pessimistisk är man avseende efterfrågeläget nästa höst. Nettotalet är dock andelen företag som förväntar sig ökad efterfrågan minus andel företag som tror på en minskad efterfrågan och i höstens undersökning är nettotalet alltjämt positivt, vilket innebär att det är fler företag som tror på en ökad efterfrågan än som tror på en minskad. Den dämpade orderingången ger också effekter på rekryteringsproblemen och industrin är den enda branschen i länet där andelen företag som haft svårt att rekrytera har blivit mindre sedan vårens undersökning (se tabell 3). Även då efterfrågan på arbetskraft dämpats har industriföretagen i Örebro län fortsatta svårigheter att rekrytera nyckelpersonal, främst CNC-operatörer, verktygsmakare, tunnplåtslagare och civilingenjörer inom maskin, elektronik och teleteknik. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen i branschen kommer att minska något under Byggnadsverksamhet Byggbranschen i länet sysselsätter ca personer vilket utgör drygt 7 procent av den totala sysselsättningen i Örebro län. Branschen drabbades hårt av den snabba konjunkturnedgången - och under denna period fyrdubblades arbetslösheten bland länets byggarbetare. De två senaste åren har branschen, med hjälp av den låga räntan, höga bostadspriser samt RoT-avdrag, befunnit sig i en återhämtningsfas såväl vad gäller bostadsbyggande som för reparations- och tillbyggnadsarbete. Betraktat ur ett längre perspektiv är dock nivån på bostadsbyggandet fortfarande relativt blygsamt. I vårens undersökning var förväntningarna höga på den kommande efterfrågeutvecklingen och 65 procent av de tillfrågade företagen trodde på en ökad efterfrågan under de kommande 6 månaderna medan endast 4 procent räknade med en minskning. Detta ger ett nettotal på 61. Utfallet blev dock inte riktigt lika bra som förväntat för i höstens undersökning uppgav 49 procent av företagen att de hade upplevt efterfrågeökningar under sommaren och hösten medan 9 procent av företagen haft en minskande efterfrågan, vilket innebär att utfallet hade ett nettotal på 40. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

13 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 10 Byggbranschen är en mycket säsongskänslig bransch vilket gör det svårt att jämföra olika säsonger med varandra och man bör därför vara försiktig med jämförelser av kommande 6 månader för våren och kommande 6 månader hösten. I ovanstående tabell kan vi dock tydligt se hur förväntningarna på efterfrågeläget kommande 6 månader försämrats kraftigt sedan hösten. I den senaste undersökningen är det fler företag som väntar sig en minskad efterfrågan än som väntar sig en ökning, vilket ger ett negativt nettotal. Även om nettotalen blir positiva när det gäller efterfrågan under sommaren och hösten 2012 är de ändå försiktigare än motsvarande bedömning förra hösten. Även om efterfrågeutvecklingen bedöms bli svag finns ett fortsatt stort behov av nyckelkompetenser i byggbranschen och hälften av byggföretagen i höstens undersökning uppgav sig haft svårigheter att rekrytera rätt kompetenser. Störst är bristen på byggnadsplåtslagare, VVS-montörer, byggnadsingenjörer och civilingenjörer inom bygg och anläggning. Sysselsättningen i branschen bedöms bli oförändrad under Privata tjänster Privata tjänstenäringar utgör ca 40 procent av sysselsättningen i länet och består av såväl handel, hotell-och restaurangbranschen, transportbranschen som finansiell verksamhet och företagstjänster. Osäkerheterna kring den amerikanska och europeiska skuldkrisen har sedan i somras haft en negativ påverkan på vår privata konsumtion vilket drabbat hotelloch restaurangverksamheter såväl som handel och transportnäringen. Handeln har också drabbats negativt av den milda hösten och förvintern vilket särskilt påverkat kläd- och skohandeln. Den minskade konsumtionen har lett till mer dämpade förväntningar på efterfrågeutvecklingen under prognosperioden. I vårens undersökning trodde 62 procent av handelsföretagen att efterfrågan skulle öka under sommaren och hösten medan endast 4 procent räknade med en minskning, vilket ger ett nettotal på 58. Utfallet blev dock sämre än väntat då 47 procent uppgett sig haft en efterfrågeökning under de senaste 6 månaderna medan 14 procent upplevt en minskning, vilket innebär ett nettotal på 33. Även hotell- och restaurangbranschen upplevde ett sämre resultat av sommaren och hösten än man förväntade sig i våras. Hushållens ökade disponibla inkomster innebar fler restaurangbesök under och men sommarens och höstens finansoro har medfört en minskad konsumtion även här. Den minskade restaurangmomsen bedöms inte innebära någon omfattande efterfrågeökning då tecken tyder på att branschen inte planerar några större prissänkningar. Efterfrågeutvecklingen i branschen blev sämre än förväntat då nettotalet för perioden i våras var 56 medan utfallet motsvarade ett nettotal på 40. Det är dock i transportbranschen som skillnaden mellan förväntningar och utfall är störst. I våras väntade sig nära hälften av företagen, eller 47 procent, en ökning av efterfrågan medan 13 procent räknade med en minskning men utfallet för samma period blev ökad efterfrågan för 26 procent av företagen medan 29 procent upplevde en minskning. Detta innebär ett förväntat nettotal på 34 i våras men ett utfall som motsvarar ett nettotal på -3 och innebär att fler företag upplevde ett försämrat efterfrågeläge än antalet som upplevde en förbättrad efterfrågan. Transportbranschen fungerar som en spegling av den allmänna konjunkturen och konjunktursvängningar syns oftast tydligast på efterfrågeläget bland transportföretagen. En ökad aktivitet i ekonomin ger såväl fler varutransporter som ökad arbetspendling och den stora skillnaden mellan förväntad efterfrågan och utfall är ett tydligt tecken på att den ekonomiska aktiviteten i länet försämrats. Den delbransch som bedömde läget bäst i våras var finansiell verksamhet och företagstjänster. Här blev utfallet mycket nära det förväntade med ett förväntat nettotal på 19 och ett utfall som motsvarar ett nettotal på 22, vilket innebär ett något bättre utfall än väntat. Den ökade orderingången i industrin tillsammans

14 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 11 med osäkerheterna om framtiden innebär en större efterfrågan på tillfällig arbetskraft vilket gynnar bemanningsföretagen och konsultföretagen. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I ovanstående diagram ser vi hur förväntningarna på efterfrågeutvecklingen inför kommande 6 månader liksom de 6 månaderna efter det är mer dämpade än de varit under de senaste fyra undersökningarna. Inom privata tjänstesektorn uppgav sig vart fjärde företag ha haft svårt att rekrytera rätt kompetenser. Särskilt svårt är det att tillsätta tjänster som revisorer, veterinärer, testledare inom IT, mjukvaru- och systemutvecklare, apotekare, receptarier, företagssäljare, miljö- och hälsoskyddsinspektör samt lastbilsmekaniker. Sysselsättningen i de privata tjänstenäringarna ökade under och men bedöms t o m fjärde kvartalet 2012 förbli oförändrad. Offentliga tjänster Offentliga tjänster utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt personer. Hälften av dessa arbetar med omsorg och sjukvård medan en dryg tredjedel arbetar inom barnomsorg och utbildning. Såväl vårdval som friskolor har lett till ett större inslag av privata utförare. Landstinget och länets kommuner inledde med en god ekonomi. Överskotten berodde på tillfälliga statsbidrag och en oväntat god tillväxt av skatteunderlaget. Överskotten har dock krympt under året och resultatet av höstens undersökning visar att antalet förvaltningar som uppger övertalighet i förhållande till budget har ökat kraftigt sedan hösten.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 12 Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I förra höstens undersökning uppgav sig 18 procent av förvaltningarna ha en övertalighet relaterat till budget medan motsvarande andel stigit till 31 procent i den senaste undersökningen. Även om övertaligheten inte omfattar så många personer är det nu fler förvaltningar som har svårt att möta budget. Förväntningarna på det kommande året är betydligt mer negativa jämfört med såväl förra hösten som i våras. Det är huvudsakligen i de kommunala verksamheterna som övertalighet är vanligast. Minskningen av elevantalet i grundskolan har avtagit men vändningen väntas inte ske förrän I gymnasiet fortsätter elevantalet att sjunka och enligt regionförbundet beräknas antalet komma att sjunka med en fjärdedel inom loppet av fyra år. Den nya gymnasieskolan som infördes under året beräknas också innebära stordriftsfördelar och leda till fortsatt minskad sysselsättning. I barnomsorgen bedöms dock sysselsättningen komma att öka något. I höstens undersökning uppgav 38 procent av förvaltningarna att de haft svårt att rekrytera rätt kompetenser och svårast har det varit att tillsätta tjänster som läkare, tandläkare, operationssjuksköterskor, barnsjuksköterskor, barnmorskor, akutsjuksköterskor, psykiatrisjuksköterskor och gymnasielärare i språk. Sammantaget bedöms sysselsättningen i offentliga tjänster att minska något under perioden.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 13 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa. Storleken på arbetskraften påverkas av befolkningsutvecklingen i olika åldersklasser samt hur stor del av dessa som arbetar eller söker arbete. Antalet personer i arbetskraften bedöms under prognosperioden att förbli relativt oförändrat. Arbetskraftsutbudet påverkades kraftigt negativt i samband med 1990-talskrisen i Sverige och när efterfrågan föll drastiskt och arbetslösheten steg kraftigt så försvann också nära personer från arbetskraften trots en positiv befolkningsutveckling. Efter den finansiella krisen och har dock detta mönster förändrats och trots att arbetskraften minskade så var minskningen mycket svagare än på 90- talet och arbetskraftsutbudet, antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande, har legat på en fortsatt hög nivå under de senaste åren. Den huvudsakliga förklaringen till detta är en kraftig befolkningstillväxt, främst i form av ökad invandring, till Sverige. I Örebro län har befolkningen de senaste åren ökat med personer årligen och bedöms fortsätta växa med knappt personer per år de närmaste åren. Utöver invandringen är det de minskande ohälsotalen som haft en positiv effekt på arbetskraftsutbudet i Örebro län. Arbetskraften bedöms dock endast öka marginellt under 2012 och beräknas omfatta ca 200 personer. Lokala skillnader Liksom i de flesta mellanstora län i Sverige är det även i Örebro län den stora staden i länet som attraherar inflyttare och har en sådan åldersprofil på befolkningen som också innebär ett födelseöverskott. Flera av kommunerna i länet brottas däremot med vikande folkmängd och skev åldersfördelning eftersom många unga väljer att flytta ifrån orten. Örebro och Kumla kommuner har haft stabil folkökning de senaste åren men även Nora och Lekeberg har positiva befolkningssiffror. I Hällefors och Ljusnarsberg är dock tre av tio kommuninnevånare 65 år eller äldre, medan motsvarande siffra för Örebro är 17 procent.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 14 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling Mellan sommaren och senhösten fördubblades det totala antalet inskrivna arbetslösa i Örebro län. Som mest var personer utan arbete. Sedan dess har arbetslösheten minskat med 23 procent, eller ungefär personer. Även om arbetslösheten i länet varit högre än riksgenomsnittet så har utvecklingen varit bättre än för riket vilket innebär att skillnaderna har minskat. Den ekonomiska återhämtningen har varit stark i länet och arbetslösheten har från fjärde kvartalet till tredje kvartalet i år minskat mer än i något annat län och betydligt bättre än riksgenomsnittet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa minskade med 12 procent mellan tredje kvartalet och tredje kvartalet i år men arbetslöshetsförändringen skiljer sig åt mellan olika grupper arbetssökande. Männen har gynnats mer av återhämtningen och här minskade antalet inskrivna arbetssökande med 16 procent under perioden, medan motsvarande minskning bland kvinnliga arbetssökande uppgick till 8 procent. Den ökade efterfrågan på arbetskraft har också gynnat gymnasialt och eftergymnasialt utbildade i högre grad än de som saknar fullständig gymnasieutbildning. Bland arbetssökande med gymnasial och eftergymnasial utbildning minskade arbetslösheten med 15 till 16 procent medan antalet sökande med förgymnasial utbildning endast minskade med 5 procent under samma period. Störst var dock skillnaden mellan svenskfödda och utlandsfödda arbetssökande. Mellan tredje kvartalet och tredje kvartalet i år minskade arbetslösheten med 19 procent bland svenskfödda arbetssökande medan den ökade med 5 procent bland utlandsfödda arbetssökande. Den relativa arbetslösheten minskade månad för månad under och första hälften av men har mellan juni och september i år legat oförändrad på 9,0 procent av den registerbaserade arbetskraften för att i oktober öka något, till 9,1 procent. Vid sidan av det totala antalet inskrivna arbetssökande, är en av indikatorerna på arbetsmarknadsläget utvecklingen av antalet arbetssökande som fått arbete. Under de tre första kvartalen hade antalet arbetssökande som fått arbete minskat med 11 procent jämfört med samma period. Återhämtningen under innebar att denna siffra för motsvarande månader ändrats till en ökning på nära 30 procent, från till Denna återhämtning har nu avstannat något och utflödet ur arbetslösheten minskade under de tre första kvartalen i år med 3 procent till sammanlagt personer. Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd ökade kraftigt under den senaste konjunkturnedgången och från andra kvartalet till samma period fördubblades antal programdeltagare från ca personer till strax under Under det tredje kvartalet i år hade programdeltagandet sjunkit till ca personer vilket utgjorde hälften av det totala antalet inskrivna vid länets arbetsförmedlingar. Könsfördelningen i de arbetsmarknadspolitiska programmen var jämn under hösten men bestod under hösten till en något större andel av män då dessa utgjorde 53 procent av deltagarna under tredje kvartalet i år. Deltagandet i de arbetsmarknadspolitiska programmen består till 30 procent av personer med endast förgymnasial utbildning medan 57 procent av deltagarna har

18 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 15 en gymnasieutbildning och 13 procent har en eftergymnasial utbildning. Det är huvudsakligen samma fördelning som hos det totala antalet inskrivna arbetslösa. Arbetssökande födda utrikes svarar för en tredjedel av programdeltagandet vilket även motsvarar deras andel av det totala antalet inskrivna arbetslösa. De två största arbetsmarknadspolitiska programmen är jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar som tillsammans svarar för ca 70 procent av alla programdeltagare i länet. Jobb- och utvecklingsgarantin är den största av dessa och omfattade under tredje kvartalet i år 51 procent av alla deltagare i arbetsmarknadspolitiska program medan motsvarande andel för utvecklingsgarantin för ungdomar var 17 procent. Jobb- och utvecklingsgarantin syftar till att ge stöd och hjälp till arbetssökande som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre tid. Under tredje kvartalet, i inledningen av lågkonjunkturen, deltog personer i programmet, medan antalet deltagare stigit till personer under motsvarande period i år. Deltagarna i programmet består till 33 procent av personer med endast förgymnasial utbildning medan gymnasieutbildade utgör 51 procent av deltagarna och personer med eftergymnasial utbildning utgör resterande 16 procent. Personer med gymnasieutbildning har ökat sin andel från 45 procent hösten till 51 procent motsvarande period i år medan de båda andra utbildningsgrupperna minskat sina andelar. En stor del av förklaringen till detta är att många av de jobb som försvann under finanskrisen och var tjänster som krävde gymnasiekompetens och att fler personer med gymnasiekompetens sedan dess blivit arbetslösa och deltagare i programmet. Könsfördelningen i jobb- och utvecklingsgarantin är förhållandevis jämn men männens andel har ökat något sedan hösten. De utgjorde tredje kvartalet i år 51 procent av deltagarna vilket kan jämföras med 48 procent motsvarande period. En fjärdedel av deltagarna har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, vilket är i stort sett samma andel som motsvarande period. Lika många, 25 procent, är födda i ett annat land än Sverige och även denna andel är oförändrad sedan början av lågkonjunkturen. Desto större skillnad är det dock för personer under 25 år. Under inledningen av lågkonjunkturen bestod 2 procent av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin av personer under 25 år, medan motsvarande andel stigit till 13 procent under tredje kvartalet. Det är alltså framför allt unga människor som drabbats av långa tider i arbetslöshet under den senaste lågkonjunkturen. Jobbgarantin för ungdomar syftar till att motivera och hjälpa ungdomar att hitta arbete alternativt att påbörja eller återgå till utbildning. Under tredje kvartalet deltog 482 personer i jobbgarantin för ungdomar medan motsvarande siffra för var Männen utgör 56 procent av programmet, en andel som minskat från 58 procent hösten. Tre fjärdedelar av deltagarna är gymnasieutbildade medan 21 procent endast har en förgymnasial utbildning och 4 procent har en eftergymnasial utbildning. Liksom i jobb- och utvecklingsgarantin har de förgymnasialt utbildades andel minskat sedan hösten medan andelen gymnasieutbildade deltagare ökat. Detta kan delvis förklaras av att stora ungdomskullar avslutade sina gymnasiestudier och anslöt sig till arbetskraften samtidigt som efterfrågan på arbetskraft minskade under lågkonjunkturen men det beror även på att många av de jobb som försvann under lågkonjunkturen var tjänster med gymnasiekompetens som krav och då de unga relativt ofta är nyanställda, blir det oftast dessa som först varslas om uppsägning.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 16 Arbetslösheten ökar Det totala antalet inskrivna arbetslösa upphörde att minska efter sommaren och även om antalet under hösten fortfarande varit lägre än samma månad, så har skillnaderna minskat för varje månad. Antalet arbetssökande som fått arbete har däremot minskat ända sedan i somras. Tillsammans med dämpningen i världsekonomin och den försiktighet länets företag visar i bedömningar om framtida efterfrågan, innebär denna utveckling att antalet totalt inskrivna arbetssökande bedöms minska med 1000 personer för att komma att öka med 800 personer nästa år. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kvartal ,4% kvartal ,4% 2012 kvartal ,5% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Under tredje kvartalet i år uppgick arbetslösheten i Örebro län till 9 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket innebär en minskning med 1,2 procenteenheter eller 12 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Riksgenomsnittet för tredje kvartalet var 8 vilket innebär att Örebro län har en arbetslöshet som överstiger riksgenomsnittet. Arbetslösheten var högst i Hällefors och Ljusnarsberg, där 10 procent eller mer av den registerbaserade arbetskraften i kommunen saknade arbete. Lekeberg och Askersund är de kommuner med den lägsta arbetslösheten i länet, där Lekeberg var ensam i länet med en arbetslöshet understigande 5 procent av den registerbaserade arbetskraften. Männen har en lägre arbetslöshet än kvinnorna då 8,8 procent av männen i arbetskraften saknar jobb medan motsvarande siffra för kvinnorna är 9,2. Störst är könsskillnaden i Laxå och Hallsberg, där kvinnornas arbetslöshet är 3,6 respektive 3,2 procentenheter högre än männens. Ungdomsarbetslösheten i länet uppgick till 21,7 procent av arbetskraften i aktuell åldersgrupp, vilket är en minskning jämfört med motsvarande period förra året. Högst är ungdomsarbetslösheten i Lindesberg, där 28,6 procent, eller nästan 3 av 10 ungdomar i arbetskraften saknade arbete. Lägst var den i Askersund där den motsvarade var sjunde person under 25 år, eller 14,8 procent. Riksgenomsnittet för ungdomsarbetslösheten var under samma period 18,2 procent. Bland utrikes födda är arbetslösheten betydligt högre än för arbetskraften totalt. Under tredje kvartalet i år stod mer än var fjärde, eller 26 procent, av utrikes födda i Örebro län utan arbete, vilket är högre än för riket i genomsnitt där motsvarande siffra är 20,1 procent, eller var femte i arbetskraften. Liksom för ungdomarna är det också i Lindesberg som andelen utrikes födda utan arbete är som högst och motsvarar över en tredjedel av den registerbaserade arbetskraften i gruppen, eller 37,9 procent.

20 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 17 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utrikesfödda Inrikesfödda Eftergymnasial Utbildning Grundskola Gymnasial Lekeberg 4,9 5,8 4,2 20,4 3,9 4,8 9 7,6 4,9 3,3 Laxå 6,2 8,2 4,6 23,3 4,4 5,9 8,7 7,8 6,3 4 Hallsberg 8,9 10,7 7,5 25,9 6,3 7,3 25,5 17,2 7,9 4,9 Degerfors 9,4 10,1 8,9 27,8 7,6 7,9 25,2 17,1 8,5 5,4 Hällefors 10,7 11,5 10,1 25 6,4 8,9 24,1 17,9 10,6 5,5 Ljusnarsberg 10 10,8 9,3 26,1 7,2 8, ,2 8,1 8,6 Örebro 9,6 9,3 9,8 20,2 6,6 6,5 27,4 26,1 9,4 5 Kumla 7,3 7,9 6,7 19,5 5,2 5,7 22,2 15,2 6,7 3,9 Askersund 5,3 6 4,7 14,8 4,6 4,9 15,2 10 4,6 3,5 Karlskoga 9,2 9,9 8,7 21,1 8,1 7,8 20,5 22,5 8,1 5 Nora 7,7 7,9 7,5 25,9 4,4 6, ,8 7,5 4,5 Lindesberg 9,9 10,1 9,7 28,6 6,3 7,2 37,9 23,2 7,7 6,4 Länet 9 9,2 8,8 21,7 6,4 6, ,9 8,3 4,9 Länet ifjol 10, ,4 23,9 7,2 8,2 25,3 21,4 8,2 5,1 Riket 8 8,2 7,9 18,2 6,2 6 20,1 17,2 7,8 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Det är en betydligt högre andel personer utan gymnasieutbildning som är arbetslösa jämfört med dem som har avslutad gymnasieutbildning eller de som har en eftergymnasial utbildning. Ju högre utbildningsnivå desto lägre arbetslöshet kan man generellt säga. Mer än var femte, eller 20,9 procent av arbetskraften som saknar gymnasiebetyg är arbetslösa medan motsvarande siffra för personer med avslutad gymnasieutbildning är 8,3 procent och för eftergymnasialt utbildade är siffran 5,1 procent. Tabell 8 redogör för andelen arbetssökande som varit öppet arbetslösa i mer än 6 månader, inklusive sökande i jobbgarantin för ungdomar och jobb- och utvecklingsgarantin, för olika grupper. Totalt har 50 procent av de arbetssökande i Örebro län varit utan arbete i mer än 6 månader, vilket motsvarar riksgenomsnittet. Av tabellen framgår att andelen har ökat i samtliga grupper utom för ungdomarna där den minskat med en procentenhet. Störst är ökningen bland äldre arbetssökande vars andel ökat med 10 procentenheter därmed ligger på samma nivå som för riket i sin helhet. Även om en relativt liten del av åringarna är arbetslösa, är det för denna grupp mycket svårare att åter etablera sig på arbetsmarknaden sedan man förlorat arbetet och arbetslöshetstiderna i denna grupp är därmed längre än för genomsnittet.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 18 Tabell 8: Öppet arbetslösa i mer än sex månader (för ungdomar år gäller 100 dagar) samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kvartal 3 Kvartal 3 Riket kvartal 3 Totalt 50% 46% 50% Kvinnor 48% 44% 48% Män 51% 48% 52% Unga år 51% 52% 52% Äldre år 65% 60% 65% Funktionsnedsatta 54% 53% 53% Inrikesfödda 51% 47% 51% Utrikesfödda 47% 45% 49% Utomeuropeiskt födda 45% 43% 47% Förgymnasial utbildning 51% 50% 54% Gymnasial utbildning 51% 47% 51% Eftergymnasial utbildning 43% 39% 44% Källa: Arbetsförmedlingen

22 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 19 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar En växande arbetskraft är nödvändig för att upprätthålla försörjningskvoten och bibehålla välfärden och alla som vill och kan arbeta ska också kunna komma i sysselsättning. Arbetsförmedlingen har ett stort samhällsansvar här för vid sidan av matchningen mellan arbetsgivarnas kompetenskrav och den arbetskraft som står relativt nära arbetsmarknaden, har man också ett bredare ansvar för grupper av arbetslösa som av olika skäl står betydligt längre från arbetsmarknaden. Personer som utförsäkrats ur sjukförsäkringssystemet har ofta en längre väg till arbete och här har arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för att göra denna väg kortare. Det utökade ansvaret gäller även nyanlända invandrare. För denna grupp har arbetsförmedlingen ett samordningsansvar som syftar till att påskynda etableringen i såväl arbetslivet som i samhället i stort. Var tredje utan arbete i mer än tre år De arbetslösa är långt ifrån en homogen grupp utan består till stor del av personer som befinner sig relativt nära arbetsmarknaden och endast är arbetslösa under kortare tider men kring 30 procent, eller närmare av de arbetslösa i länet har varit utan arbete i sammantaget minst 3 år under de senaste 10 åren. Denna andel föll kraftigt under finanskrisen vilket förklaras av en större inströmning av personer som nyligen blivit arbetslösa, vilket också förklarar ökningen av kurvan för personer med kortare arbetslöshetstider. Diagram 6: Öppet arbetslösa och sökande i program fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Andel av öppet arbetslösa och sökande i program i åldern 16-64, procent. 40% <12 månader månader månader >36 månader 30% 20% 10% 0% Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer i utsatta grupper ökar En stor andel av personerna med långa arbetslöshetstider tillhör också särskilt utsatta grupper, grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och som ofta behöver extra stöd för att komma till arbete. Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav.

23 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Örebro län 20 Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre och dessa grupper gynnas, till skillnad från övriga arbetssökande, inte i någon större utsträckning av efterfrågeökningar i ekonomin. Behovet av stöd till utsatta grupper kvarstår. Arbetslösheten bland personer med svag utbildningsbakgrund är betydligt högre än bland de flesta andra grupper på arbetsmarknaden. Att få fler ungdomar att fullfölja gymnasieutbildningen är det bästa sättet att undvika framtida arbetslöshet. En ökad arbetslöshet kombinerat med fortsatt kompetensbrist riskerar att leda till ökade matchningsproblem och ett större inslag av strukturarbetslöshet. Under prognosperioden bedöms det bli fortsatt svårt att hitta arbete för Personer med svag utbildningsbakgrund Utomeuropeiskt födda personer Personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer över 55 år De tre första grupperna har redan idag en betydligt högre arbetslöshet än genomsnittet medan den sista gruppen har en relativt låg arbetslöshet. Personer över 55 år som blir arbetslösa har dock betydligt längre arbetslöshetstider än genomsnittet och betydligt svårare att få arbete igen. Diagram 7: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Örebro län våren hösten. (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Utsatta grupper Ej utsatta grupper Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, ungdomar med kort utbildning, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Källa: Arbetsförmedlingen I ovanstående diagram framkommer att arbetslösheten för personer i utsatta grupper under senare delen av var antalsmässigt lika stor som för personer som ej tillhörde en utsatt grupp. Med konjunkturförstärkningen minskade sedan antalet arbetslösa i ej utsatta grupper, medan konjunkturförstärkningen inte gynnat nämnda grupper i någon väsentlig omfattning.