Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Örebro län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Agneta Tjernström, Analysavdelningen

3 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 2 Näringsgrenar och yrken... 9 Utbudet av arbetskraft Fördjupningsruta Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Yrkesbarometern Om prognosen Källor... 31

4 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Örebro län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året och för att. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 2 Sammanfattning Oron i världsekonomin kommer givetvis även att påverka den ekonomiska utvecklingen i Örebro län. Även om vi sannolikt undviker en recession är Sverige på väg in i en period av mycket svag tillväxt. Det går fortsatt tungt för svensk exportindustri och byggsektorn är mycket missnöjda med orderingången. Lågkonjunkturen kommer alltså att hålla i sig även under En svag efterfrågan på arbetskraft inom industrin, byggbranschen och transport får konsekvenser för arbetsmarknaden i länet. Antalet sysselsatta minskar under 2013 Antalet lediga platser minskar samtidigt som orderingången minskar och pessimismen om efterfrågeutvecklingen tilltar bland länets företag. Sysselsättningen i länet har upphört att öka och bedöms minska med ca 400 personer under 2012 för att 2013 komma att minska med ytterligare 900 personer. Arbetskraften minskar marginellt Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa och storleken på arbetskraften påverkas huvudsakligen av befolkningsutvecklingen. Arbetskraften i länet bedöms under 2012 öka med ca 200 personer för att 2013 komma att minska marginellt med ca 100 personer. Arbetslösheten ökar under 2013 Under återhämtningen efter den senaste finanskrisen minskade arbetslösheten i Örebro län betydligt mer än riksgenomsnittet. Arbetslösheten är dock fortfarande högre i Örebro län än i riket totalt och i oktober var ca personer inskrivna som arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd vid länets arbetsförmedlingar. Den minskade efterfrågan i länet medför större försiktighet hos arbetsgivarna vilket kommer att innebära färre rekryteringar. Arbetslösheten bedöms öka med ca 600 personer under 2012 för att sedan öka med ytterligare 800 personer under Utmaningar på länets arbetsmarknad Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre än för genomsnittet. Dessa grupper gynnas, till skillnad från övriga arbetssökande, inte i någon större utsträckning av efterfrågeökningar i ekonomin. Behovet av stöd till utsatta grupper kvarstår. Arbetslösheten bland personer med svag utbildningsbakgrund är betydligt högre än bland de flesta andra grupper på arbetsmarknaden. Att få fler ungdomar att fullfölja gymnasieutbildningen är det bästa sättet att undvika framtida arbetslöshet. En ökad arbetslöshet kombinerat med fortsatt kompetensbrist riskerar att leda till ökade matchningsproblem och ett större inslag av strukturarbetslöshet.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den snabba konjunkturförsvagningen under 2008 och 2009 följdes under 2010 och första hälften av 2011 av en relativt kraftig efterfrågeökning med ökad produktion och sysselsättning samt minskad arbetslöshet som följd. Den starka efterfrågan mattades dock av under sommaren 2011 och sedan dess har världsekonomin kännetecknats av ökad osäkerhet vilket lett till minskad orderingång hos företagen och ett minskat behov av arbetskraft. Eurozonen befinner sig i en recession och även i Tyskland, som tidigare agerat draglok i området, börjar alltfler indikatorer peka mot en försämring. Oron i världsekonomin kommer givetvis även att påverka den ekonomiska utvecklingen i Örebro län. Även om vi sannolikt undviker en recession är Sverige på väg in i en period av mycket svag tillväxt. Det går fortsatt tungt för svensk exportindustri och byggsektorn är mycket missnöjda med orderingången. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Länets företag uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster dämpats betydligt sedan våren En dryg fjärdedel av företagen i vår undersökning, eller 27 procent, uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret medan nästan lika många, eller 26 procent, har upplevt en minskad efterfrågan. Arbetsförmedlingens konjunkturindex dämpades kraftigt förra hösten för att därefter förbättras något i vårens undersökning. Den fortsatt svaga orderingången har inneburit att förväntningarna på det framtida efterfrågeläget inte infriats och konjunkturindex uppgår i höstens undersökning till noll, där lika många företag tror på minskad som på ökad efterfrågan. Detta är en kraftig minskning från vårens konjunkturindex som uppgick till 30.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 4 Lediga platser En annan konjunkturindikator är antalet lediga platser som arbetsgivarna anmäler till Arbetsförmedlingen. Efter finanskrisen 2008 märktes en kraftig minskning av antalet lediga platser, en minskning som dock till stora delar hämtades upp under 2010 och första halvåret Sedan sommaren 2011 har dock ökningen av lediga platser mattats av och under de första tio månaderna 2012 minskade platserna med 11 procent jämfört med motsvarande period året innan. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober Antal nyanmälda lediga platser över 10 dagars varaktighet januari oktober 2012, Örebro län Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Av de nya lediga platserna under årets tio första månader återfanns drygt 37 procent inom finansiell verksamhet och företagstjänster där bl a bemanningsbranschen ingår. En fjärdedel av alla nya lediga platser fanns inom vårdoch omsorgsverksamheter medan 13 procent återfanns i handeln. Industrin och byggverksamheterna svarade sammantaget för ca 6 procent av platserna. Påpekas bör att industrin allt oftare nyttjar bemanningsbranschen för sina rekryteringar, vilket innebär att en stor del av platserna i finans- och företagstjänster avser rekryteringar av arbetskraft sysselsatta i industrin. Kapacitetsutnyttjande Utöver en nedgång i lediga platser innebar den kraftiga konjunkturnedgången 2008 ett minskat kapacitetsutnyttjande i länets företag. När efterfrågan på företagens varor och tjänster snabbt minskade så ökade som en följd det lediga produktionsutrymmet hos företagen. När efterfrågan återigen ökade hade många företag ett relativt stort outnyttjat produktionsutrymme vilket innebar att man kunde öka sin produktion utan att behöva nyrekrytera. Det dröjde därför en förhållandevis lång tid efter vändningen tills dess att företagen hade behov av att nyanställa. Kapacietstutnyttjandet i länets företag är oförändrat från förra hösten. I höstens undersökning uppger två av tre företag, eller 64 procent, att det inte går att öka

8 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 5 produktionen med mer än 10 procent utan att behöva nyanställa och nästan vart femte företag, eller 18 procent, har redan nått sitt kapacitetstak och kan inte öka sin produktion alls utan att behöva personalförstärkning. Även om kapacietsutnyttjandet sammantaget är oförändrat från hösten 2011 så finns det skillnader i branscher. Kapacitetsutnyttjandet har ökat i handeln samt hotell- och restaurangverksamheter medan andelen företag som producerar på full kapacitet har minskat i byggbranschen och transportnäringen. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Endast 7 av 100 företag har ett mycket stort outnyttjat produktionsutrymme men i dessa fall krävs väsentliga efterfrågeökningar för att företagen ska kunna behålla all sin personal. Med en minskad efterfrågan kommer dock kapacitetsutnyttjandet att minska ytterligare och andelen företag med ledigt produktionsutrymme att öka. Rekryteringsproblem Effekterna av den minskade efterfrågan återspeglas bl a i att rekryteringsproblemen minskat. Från den högsta nivån, 31 procent, hösten 2011 är det i den aktuella undersökningen 22 procent av arbetsställena som haft svårigheter att rekrytera personal.

9 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 6 Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret Procent V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Den upplevda bristen minskade från 31 procent hösten 2011 till 27 procent i våras och har nu alltså minskat ytterligare till 22 procent. Störst andel arbetsställen med rekryteringsproblem finns inom finans- och företagstjänster samt verkstadsindustrin där drygt tre av tio företag i länet uppgett sig ha svårt att hitta rätt arbetskraft till lediga tjänster. Rekryteringsproblemen i finans- och företagstjänster är oförändrade sedan i våras medan de har minskat i verkstadsindustrin från 38 procent i vårens undersökning till 28 procent hösten Den vanligaste konsekvensen av rekryteringssvårigheterna var att befintlig personal fick arbeta mer. Varsel Den mest märkbara effekten av den senaste konjunkturnedgången var en kraftig ökning av antalet varsel. Från oktober 2008 till april 2009 varslades i länet i genomsnitt 700 personer per månad om uppsägning varav sex av tio i tillverkningsindustrin. Hittills under 2012 har i genomsnitt 160 personer per månad varslats om uppsägning i länet, vilket är en kraftig minskning jämfört med varselvågen vintern men innebär ändå en ökning jämfört med 2010 då genomsnittet var ca 90 personer per månad.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 7 Tabell 1: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.om. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen Under årets tio första månader ökade antalet varsel med 59 procent i riksgenomsnitt, jämfört med samma period Ökningen av varsel är dock inte jämnt fördelad över riket. Den största ökningen har skett i Hallands, Kronobergs och Norrbottens län där antalet varslade personer ökat med över 150 procent i år, jämfört med samma period förra året. I Örebro län har varselnivåerna legat på relativt höga nivåer under 2012 men ändå minskat med 3 procent jämfört med varselnivåerna från Örebro är ett av de tre län där varslen inte har ökat sedan 2011, men årets relativt minskade varselnivå kan till viss del tillskrivas ett mycket stort varsel i april förra året, som bidrog till att höja hela årets varselnivå. Långsiktiga arbetskraftsbehov Det dämpade behovet av arbetskraft innebär såväl färre lediga platser som minskad sysselsättning. Oavsett konjunkturläge finns dock ett fortsatt behov av ersättningsrekryteringar hos länets arbetsgivare. I höstens undersökning har arbetsgivarna uppgett att på fem års sikt kommer ersättningsrekryteringarna att uppgå till 86 procent av avgångarna. Högst andel ersättningar uppger sig byggsektorn samt hotell- och restaurangverksamheterna ha med 90 respektive 100 procent. Lägst andel ersättningsrekryteringar bedöms ske i offentlig förvaltning, där knappt tre fjärdedelar av avgångarna beräknas ersättas. Totalt sett för länet handlar det om ersättningsrekryteringar för strax över ålderspensionärer årligen. Den ständigt pågående teknikutvecklingen tillsammans med höjda kompetenskrav innebär på sikt en ökning av utbildningskraven. En fjärdedel av dessa tjänster kommer att ersättas med personer som har en högre kompetens. Omfattningen av denna strukturomvandling skiljer sig åt i branscherna. I offentliga verksamheter samt i tillverkningsindustrin bedöms ca 30 procent av ersättningarna att kräva högre kompetens, medan det i hotell/restaurang, transport, jord- och skog samt byggbranschen är mindre än 10 procent av ersättningsrekryteringarna som kommer kräva ökad kompetens.

11 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 8 Diagram 5: Kompetenskrav vid ersättningsrekryteringar om fem år Privat och offentlig sektor sammanlagt Kompetenskrav vid ersättningsrekrytering Offentlig sektor sammanlagt Utbildning Offentlig förvaltning Vård och omsorg Privat sektor sammanlagt Bygg Liknande Högre Ersätts ej Hotell och restaurang Handel Tillverkning Transport Jord och skogsbruk 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I höstens undersökning fick arbetsgivarna också uppge hur de såg på sysselsättningsutvecklingen på sitt arbetsställe på lite längre sikt. Sammantaget bedömde 40 procent av företagen att de skulle vara fler om 5 år. Diagram 6: Bedömda sysselsättningsförändringar om fem år Privat och offentlig Sysselsättningsförändringar fem år Offentlig sektor Utbildning Offentlig förvaltning Vård och omsorg Privat sektor Bygg Färre Oförändrat Fler Hotell och restaurang Handel Tillverkning Transport Jord och skogsbruk 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Det är främst inom offentliga vård- och omsorgsverksamheter som man tror sig expandera sin personalstyrka på lite längre sikt. Här var det nära 60 procent av arbetsställena som bedömde en sysselsättningsökning om fem år. En åldrande

12 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 9 befolkning innebär ett ökat vårdbehov. Detta, tillsammans med den redan höga medelåldern på arbetskraften i vårdverksamheter, bidrar till ett stort rekryteringsbehov i denna sektor såväl vad gäller ersättningsrekryteringar som nyrekryteringar. Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet Den sammanlagda sysselsättningen i Örebro län omfattar ca personer. Den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen var stark i länet och sysselsättningsökningen översteg riksgenomsnittets medan arbetslösheten samtidigt minskade mer än för genomsnittslänet. Denna positiva utveckling avmattades under 2011 vilket lett till att pessimismen om efterfrågeutvecklingen tilltagit bland länets företag. Sysselsättningen i länet har upphört att öka och bedöms minska med ca 400 personer under 2012 för att 2013 komma att minska med ytterligare 900 personer. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket omfattar sammantaget strax under 2 procent av arbetsmarknaden i Örebro län och sysselsätter ca personer. Jordbruksnäringen består huvudsakligen av medelstora företag och en dryg fjärdedel av företagen har anställda. Produktionen i jordbruket sjunker till följd av ökade produktionskostnader och pressad lönsamhet på den globala marknaden. I skogsindustrin minskar aktiviteten bl a som en följd av höga råvarukostnader och försvagad konkurrens till följd av den starka svenska kronan. Branschen påverkas också negativt av byggsektorns låga aktivitet. Den sammantagna sysselsättningen för jord- och skogsbruksnäringarna bedöms minska något under prognosperioden. Industri Länets tillverkningsindustri sysselsätter sammanlagt ca personer vilket utgör drygt 17 procent av samtliga sysselsatta i länet. Maskinindustrin är den

13 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 10 största verksamheten och står för ca en fjärdedel av den totala sysselsättningen i branschen. Till sysselsättningen i branschen tillkommer också arbetskraft anställda i privat tjänstesektor. En del av de yrkesaktiva i branschen är nämligen anställda av tjänstesektorn, främst genom bemanningsföretag och utöver dessa tillkommer även arbetskraft från olika typer av konsultföretag inom it, teknik- och ekonomitjänster. Detta innebär att sysselsättningen i branschen i praktiken är högre än personer. Länets industriföretag hade en stark orderingång under 2010 och första halvåret 2011 men denna har sedan dess dämpats kraftigt vilket medförde att företagen blivit betydligt försiktigare i sina bedömningar om framtiden. I våras trodde tre av tio företag på en ökad efterfrågan det kommande halvåret medan häften så många, 15 procent, trodde att efterfrågan skulle minska under perioden. Detta gav ett konjunkturindex motsvarande 15 för industrin i länet. Diagram7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Örebro län Historiskt genomsnitt, Örebro län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I höstens undersökning har förväntningarna inför den kommande sexmånadersperioden dämpats ytterligare. Nu bedömer en fjärdedel av industriföretagen att efterfrågan kommer att öka medan lika många tror på en minskning. Detta ger ett konjunkturindex motsvarande noll. Den mest negativa bedömningen finns i verkstadsindustrin där 14 procent tror på en ökad efterfrågan medan hela 33 procent, eller en tredjedel, förväntar sig ytterligare efterfrågeminskningar under vinterhalvåret. Den dämpade orderingången ger också effekter på rekryteringsproblemen. Andelen företag som uppgett sig ha haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens har minskat kontinuerligt sedan våren 2011.

14 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 11 Diagram 8: Rekrytertingsproblem. Arbetsställen inom industrin. % V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I höstens undersökning har andelen företag som haft svårt att rekrytera sjunkit ytterligare sedan i våras och uppgår nu till 24 procent. Även då efterfrågan på arbetskraft dämpats har industriföretagen i Örebro län fortsatta svårigheter att rekrytera nyckelpersonal, inte minst ingenjörer inom maskin, elektronik och teleteknik. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen i branschen kommer att minska under Faktaruta industri Andel av länets sysselsättning 17% Antal sysselsatta Andel företag med rekryteringsproblem 24% Bristyrken Överskottsyrken Civilingenjör - maskin Civilingenjör - kemi Maskiningenjör, maskintekniker Montörer - metall, gummi, plast Processoperatörer - stål, metall Truckförare Byggnadsverksamhet Byggbranschen i länet sysselsätter ca personer vilket utgör drygt 7 procent av den totala sysselsättningen i Örebro län. Branschen drabbades hårt av den snabba konjunkturnedgången och under denna period fyrdubblades arbetslösheten bland länets byggarbetare. Under 2010 och 2011 befann sig branschen i en återhämtningsfas med hjälp av den låga räntan, höga bostadspriser samt RoT-avdrag.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 12 Sedan sommaren 2011 har dock efterfrågeutvecklingen i branschen varit dålig och indikatorerna för 2013 är dystra såväl för bostadsbyggande som för anläggningssidan. Konfidensindikatorn för branschen har rasat och det stora missnöjet med orderingången kommer sannolikt att leda till personalneddragningar under nästa år. Diagram 9: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet Örebro län Historiskt genomsnitt, Örebro län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Byggbranschen är en mycket säsongskänslig bransch vilket gör det svårt att jämföra olika säsonger med varandra och man bör därför vara försiktig med jämförelser av vår och höst. I ovanstående diagram kan vi dock ändå se hur förväntningarna på efterfrågeläget kommande sex månader försämrats ytterligare sedan hösten I den senaste undersökningen är det fler företag som väntar sig en minskad efterfrågan än som väntar sig en ökning, vilket ger ett negativt konjunkturindex. Höstens konjunkturindex för byggbranschen uppgår till -26. Liksom för industrin ger den dämpade orderingången också effekter på byggbranschens rekryteringsproblem. Andelen företag som uppgett sig ha haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens har minskat kraftigt sedan hösten 2011.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 13 Diagram 10: Rekryteringsproblem. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. % V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Hösten 2011 uppgav ca hälften av byggföretagen i länet att de hade upplevt svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Under hösten 2012 har denna siffra fallit till 17 procent, vilket är lägre än under finanskrisen. Även om efterfrågeutvecklingen bedöms bli svag finns ett fortsatt behov av nyckelkompetenser i byggbranschen. Störst är bristen på byggnadsplåtslagare, anläggningsmaskinförare och byggnadsingenjörer. Sysselsättningen i branschen bedöms minska under Faktaruta byggverksamheter Andel av länets sysselsättning 7% Antal sysselsatta Andel företag med rekryteringsproblem 17% Bristyrken Byggnadsingenjör, byggnadstekniker Anläggningsmaskinförare Överskottsyrken Privata tjänster Byggnadsplåtslagare Plattsättare Träarbetare, snickare Anläggningsarbetare Privata tjänstenäringar utgör ca 40 procent av sysselsättningen i länet och består av såväl handel, hotell-och restaurangbranschen, transportbranschen som finansiell verksamhet och företagstjänster. Den privata tjänstesektorn är den stora sysselsättningsmotorn på arbetsmarknaden, vilket inte enbart beror på den stora omfattningen av verksamheterna utan även på att sektorn är mycket sysselsättningsintensiv. En uppgång av efterfrågan är ofta svår att möta med produktivitetsförbättringar, och medför därför snabbt

17 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 14 ett ökat rekryteringsbehov. Efterfrågan på privata tjänster är huvudsakligen beroende av hushållens konsumtion men också av industrins och byggnadsverksamhetens behov. Den fortsatta svaga efterfrågeutvecklingen inom industri och byggverksamheterna under prognosperioden innebär att det främst är hushållens konsumtion som håller uppe efterfrågan inom de privata tjänsteverksamheterna. Den svaga efterfrågeutvecklingen i ekonomin har dock även haft en negativ påverkan på vår privata konsumtion och företagens förväntningar på 2013 har dämpats. Diagram 11: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I höstens undersökning är andelen företag som väntar sig minskad efterfrågan lika stor som andelen som väntar sig ökad efterfrågan. Detta innebär att konjunkturindex för sektorn nått noll, vilket är den lägsta nivån sedan våren Framtidsbedömningarna skiljer sig dock åt mellan olika näringsgrenar i sektorn. Handeln har haft en sämre utveckling än väntat under de senaste sex månaderna, då 30 procent av företagen i vår undersökning har haft en minskad efterfrågan medan 25 procent upplevde efterfrågeökningar under perioden. Det är främst i handeln med transportmedel som efterfrågan är svagast men det finns också en ökad konkurrens inom elektronik- och livsmedelshandeln. Handelsföretagen i vår undersökning har därför dämpat förväntningarna för det kommande halvåret och i höst är det fler företag som tror på en minskad än på en ökad efterfrågan. Vart fjärde företag, eller 23 procent tror på minskad efterfrågan medan 18 procent förväntar sig en ökning, vilket ger ett negativt konjunkturindex på -5. I hotell- och restaurangbranschen har utvecklingen varit betydligt bättre och här har över hälften av företagen, eller 53 procent, upplevt en efterfrågeökning under sommarhalvåret medan endast 16 procent har haft minskad efterfrågan. Även i denna bransch bedöms efterfrågan minska och vinterhalvåret väntas innebära ökad efterfrågan för 37 procent av företagen medan andelen företag med minskad efterfrågan ökar till 21 procent, vilket ger ett konjunkturindex på 16. Det är dock i transportbranschen som skillnaden mellan förväntningar och utfall är störst. I våras väntade sig 29 procent en ökning av efterfrågan medan var fjärde, eller 25 procent, räknade med en minskning. Utfallet för samma period blev dock

18 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 15 ökad efterfrågan för 17 procent av företagen medan 37 procent upplevde en minskning. Detta innebär att mer än dubbelt så många företag upplevde ett försämrat efterfrågeläge än antalet som upplevde en förbättrad efterfrågan. Förväntningarna för framtiden har därför dämpats även i transportbranschen och det är i höst 20 procent av företagen som tror på en ökad efterfrågan medan 30 procent bedömer att efterfrågan kommer att fortsätta minska. Detta ger ett konjunkturindex på -10, vilket är det lägsta inom privata tjänstesektorn. Transportbranschen fungerar som en spegling av den allmänna konjunkturen och konjunktursvängningar syns oftast tydligast på efterfrågeläget bland transportföretagen. En ökad aktivitet i ekonomin ger såväl fler varutransporter som ökad arbetspendling och den stora diskrepansen mellan förväntad efterfrågan och utfall är ett tydligt tecken på att den ekonomiska aktiviteten i länet försämrats. Även inom den mest expansiva av de privata tjänstenäringarna finansiell verksamhet och företagstjänster har utvecklingen varit sämre än väntat. Här trodde i våras över hälften av företagen, eller 56 procent, att efterfrågan skulle öka medan bara 4 procent trodde på en minskning, vilket innebar ett konjunkturindex på 52. Utfallet blev dock en efterfrågeökning för 38 procent av företagen medan 13 procent hade upplevt minskad efterfrågan. Den rejält minskade orderingången i industrin tillsammans med osäkerheterna om framtiden innebär en mindre efterfrågan på tillfällig arbetskraft vilket drabbar bemanningsföretagen och konsultföretagen. Bedömningarna om framtiden har dämpats även här och konjunkturindex har sjunkit från 52 i våras till 10 i höstens undersökning, där 29 procent av företagen tror på en ökad efterfrågan medan 19 procent väntar sig en minskning. Inom privata tjänstesektorn uppgav sig nästan vart fjärde företag ha haft svårt att rekrytera rätt kompetenser. Särskilt svårt är det att tillsätta tjänster som revisorer, systemerare/programmerare, apotekare, receptarier, kockar samt lastbilsmekaniker. Sysselsättningen i de privata tjänstenäringarna ökade under men bedöms t o m fjärde kvartalet 2013 komma att minska marginellt. Faktaruta privata tjänster Andel av länets sysselsättning 40% Antal sysselsatta Andel företag med rekryteringsproblem 22% Bristyrken Överskottsyrken Kock Receptarie Revisor Försäljare Köks- och restaurangbiträde Lagerarbetare

19 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 16 Offentliga tjänster Offentliga tjänster utgör en tredjedel av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt personer. Hälften av dessa arbetar med omsorg och sjukvård medan en dryg tredjedel arbetar inom barnomsorg och utbildning. Såväl vårdval som friskolor har lett till ett större inslag av privata utförare. Landstinget och länets kommuner inledde 2011 med en god ekonomi. Överskotten berodde på tillfälliga statsbidrag och en oväntat god tillväxt av skatteunderlaget. Överskotten har dock krympt sedan dess och resultatet av höstens undersökning visar att antalet förvaltningar som uppger övertalighet i förhållande till budget har ökat något det senaste året och uppgår nu till 36 procent. Diagram 12: Konjunkturndex - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning Örebro län Historiskt genomsnitt, Örebro län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Förväntningarna på det kommande året har blivit mer negativa under det senaste året. Konjunkturindex för offentliga tjänster uppgår sammantaget till -13 i höstens undersökning. Minskningen av elevantalet i grundskolan har avtagit men någon större ökning väntas inte ske I gymnasiet fortsätter elevantalet att sjunka och enligt regionförbundet beräknas antalet komma att sjunka med en fjärdedel inom loppet av fyra år. Den nya gymnasieskolan beräknas också innebära stordriftsfördelar och leda till fortsatt minskad sysselsättning. I barnomsorgen bedöms dock sysselsättningen komma att öka något. Trots de minskade överskotten och det krympande elevunderlaget, finns ett kontinuerligt stort behov av ersättningsrekryteringar i dessa verksamheter och många tjänster har varit svåra att tillsätta. I höstens undersökning uppgav över hälften, eller 54 procent, av förvaltningarna att de haft svårt att rekrytera rätt kompetenser. Svårast har det varit att tillsätta tjänster som läkare, operationssjuksköterskor, barnsjuksköterskor, barnmorskor, akutssjuksköterskor, psykiatrisjuksköterskor, förskollärare och gymnasielärare i språk.

20 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 17 De offentliga verksamheterna har i Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar ofta förväntat sig sysselsättningsminskningar men dessa har inte alls skett i bedömd utsträckning. Sammantaget bedöms därför sysselsättningen i offentliga tjänster att förbli oförändrat under perioden. Faktaruta offentliga tjänster Andel av länets sysselsättning 34% Antal sysselsatta Andel företag med rekryteringsproblem 54% Bristyrken Barnsjuksköterska Läkare Överskottsyrken Psykolog Barnskötare Personlig assistent Vårdbiträde Utbudet av arbetskraft Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa. Storleken på arbetskraften påverkas av befolkningsutvecklingen i olika åldersklasser samt hur stor del av dessa som arbetar eller söker arbete. Arbetsmarknadspolitiken inriktas till att höja arbetskraftsutbudet bl a genom åtgärder som syftar till att underlätta för personer som står utanför arbetskraften att komma in på arbetsmarknaden. Exempel på sådana åtgärder är jobbskatteavdraget, ändrade regler i sjukförsäkringssystemet samt den förändrade ansvarsfördelningen gällande nyanlända invandrare. Arbetskraftsutbudet påverkades kraftigt negativt i samband med 1990-talskrisen i Sverige. När efterfrågan föll drastiskt och arbetslösheten steg kraftigt så försvann också nära personer från arbetskraften trots en positiv befolkningsutveckling. Efter den finansiella krisen 2008 och 2009 har dock detta mönster förändrats och trots att arbetskraften minskade så var minskningen mycket svagare än på 90- talet. Arbetskraftsutbudet, antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande, ökade starkt under men har sedan dess bromsat in. Den huvudsakliga förklaringen till ökningen är en kraftig befolkningstillväxt, främst i form av ökad invandring, till Sverige. Befolkningen Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna. I Örebro län uppgick antalet invånare i åldrarna år till drygt personer vid årsskiftet 2011/2012. Det är 62 procent av länets hela befolkning och en något lägre andel än genomsnittet för riket.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 18 Antalet personer i de yrkesverksamma åldrarna har sedan 2008 hållit sig stadigt kring men minskade med ca 600 personer under En framräkning ger att antalet troligen håller sig relativt oförändrat de närmaste åren. Värt att nämna är dock att allt fler ser ut att välja att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Arbetskraften bedöms dock endast öka marginellt under 2012 och beräknas omfatta ca 200 personer för att sedan minska med ca 100 personer Stor grupp utanför arbetskraften Den andel av befolkningen mellan 16 och 64 år som ingår i arbetskraften, det vill säga är förvärvsarbetande eller inskrivna arbetslösa, uppgår i Örebro län till cirka 78 procent, enligt RAMS och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Det betyder att över en femtedel av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna studerar, är föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 19 Fördjupningsruta Befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en speicalbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner Källa: SCB Storleken på befolkningen i Örebro län har varit relativt oförändrad under de senaste 50 åren. Sedan 1960 har antalet länsbor ökat med 7 procent, vilket kan jämföras med 26 procent, som var ökningen av rikets befolkning totalt under samma period. Örebro län var ett av de 14 län som ökade sin befolkning under de senaste 50 åren medan 7 av länen upplevde en befolkningsminskning. De län som växt mest är Uppsala län och Stockholms län, som ökade 102 procent respektive 64 procent under perioden. Befolkningsutvecklingen beror av födelsetal, dödstal, flyttnettot och invandring. Under de senaste tio åren har Örebro län som genomsnitt haft ett födelseunder-

23 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 20 skott såväl som ett negativt flyttnetto. Det som hållit befolkningsstorleken uppe är invandringen från andra länder. Diagram 13: Örebro län Befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Källa: SCB Detta mönster bedöms fortsätta enligt den senaste befolkningsprognosen. Befolkningen minskar något fram till 2025 men denna befolkningsminskning skulle varit betydligt större utan invandringsöverskott. I diagrammet ovan illustreras detta genom ett ökat gap mellan de två linjerna. Befolkningens storlek sjunker mindre än antalet inrikes födda tack vare ett invandringsöverskott. Fram till 2025 beräknas antalet inrikes födda i länet minska med 6,3 procent medan befolkningen totalt endast väntas minska med 1,3 procent. Differensen kompenseras av en större invandring. Befolkningsutvecklingen i Örebro, liksom i många andra län, pekar på två stora utmaningar för länet på lång sikt. Den ena är att minska gruppen som står utanför arbetsmarknaden genom att de går över i arbetskraften, vilket endast kan göras genom att förbättra och effektivisera möjligheterna till kompetensutveckling och utbildning som är anpassad till gruppen. Den andra utmaningen är att få fler människor i arbetsaktiv ålder att flytta till Örebro län samt att effektivisera integrationen av nyanlända. Utan de utrikesfödda i länet skulle situationen vara värre, vilket tydligt framgår av diagram 13.

24 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 21 Diagram 14: Örebro län Befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Befolkningsutvecklingen ser dock inte likadan ut för ungdomar mellan år. I denna grupp beräknas befolkningen minska betydligt fortare. Detta innebär att andelen ungdomar i befolkningen kommer att minska fram till Detta innebär också att andelen äldre kommer att öka, vilket innebär ytterligare utmaningar för länet. En minskande arbetskraft och en åldrande befolkning drabbar i första hand glesbygden med försämrad service då allt mer koncentreras till större centra. Mackar läggs ner, matbutiker försvinner och möjligheterna till utbildning, vård och omsorg minskar. Med ett minskat antal unga i befolkningen blir det än mer viktigt att ta tillvara ungdomarnas kompetenser och erbjuda större möjligheter att aktivt delta i arbetskraften. Redan i grundskolan måste man vara mycket tydlig i vägledningen till framtida studie- och yrkesval. Det står ungdomarna fritt att göra studieval men dessa val behöver vara välinformerade och ungdomarna måste då informeras om vilken utbildning och vilka yrkesval som ger möjlighet till arbete i länet. Detta kräver kunniga och engagerade studie- och yrkesvägledare i skolorna. Även arbetsgivarna behöver ta ansvar för såväl information som praktikmöjligheter. Alla yrkesinriktade studievägar med lärlingsutbildning måste garanteras en lärlingsanställning så att ungdomarna får möjlighet att arbeta i den bransch de valt. Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Mellan sommaren 2008 och senhösten 2009 fördubblades det totala antalet inskrivna arbetslösa i Örebro län. Som mest var personer utan arbete. Sedan dess har arbetslösheten minskat med ca 20 procent, eller ungefär personer. Under 2011 avstannade minskningen av arbetslösheten och den har under innevarande år kommit att öka igen. Ökningstakten har dessutom blivit högre för varje kvartal under året. Under första kvartalet i år ökade antalet inskrivna arbetslösa med 0,3 procent jämfört med samma period 2011, en ökningstakt som nu under

25 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 22 tredje kvartalet har nått 4 procent. Sammantaget under 2012 bedöms antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt ha ökat med ca 5 procent jämfört med Arbetslöshetsförändringen skiljer sig åt mellan olika grupper av arbetssökande. Männen har under årets tre första kvartal drabbats något mer av efterfrågedämpningen då arbetslösheten i gruppen ökat med 4 procent medan motsvarande utveckling för kvinnorna är en ökning med 1 procent. Den minskade efterfrågan på arbetskraft har främst drabbat förgymnasialt utbildade, då arbetslösheten i gruppen ökat med 5 procent under perioden medan motsvarande ökning för gymnasialt utbildade endast omfattade 1 procent. Antalet eftergymnasialt utbildade arbetslösa var under samma period oförändrad. Bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökade arbetslösheten under årets första nio månader med 14 procent. Störst var dock skillnaden mellan svenskfödda och utomeuropeiskt födda arbetssökande. Under de tre första kvartalen i år ökade arbetslösheten för utomeuropeiskt födda med 20 procent, jämfört med samma period Under samma period minskade arbetslösheten med 3 procent bland svenskfödda arbetssökande. I oktober 2012 uppgick arbetslösheten till 9,8 procent av den registerbaserade arbetskraften vilket är en ökning jämfört med oktober 2011 då motsvarande andel var 9,2 procent. Nivån på arbetslösheten bestäms av faktorerna in- och utflöde i arbetslöshet samt hur lång tid varje individ befinner sig i arbetslöshet. Antalet nyinskriva har, till följd av den förbättrade konjunkturen, minskat efter Under 2009 var antalet nyinskrivna i genomsnitt strax över personer per månad. För 2010 var motsvarande siffra ca personer och för personer. Under de tre första kvartalen 2012 steg antalet nyinskrivna igen och var i genomsnittet närmare per månad. Utflödet ur arbetslösheten, antalet personer som får jobb, är oförändrat från Totalt personer har lämnat länets arbetsförmedlingar med ett arbete under årets tre första kvartal. Det innebär i genomsnitt ca personer i månaden, vilket motsvarar månadsgenomsnittet för helåret Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar är de två arbetsmarknadspolitiska program som har klart flest deltagare. Tillsammans omfattar de båda programmen i oktober cirka personer i länet. Under tillförs ökade resurser för att motverka långtidsarbetslösheten och möta inbromsningen på arbetsmarknaden. Satsningarna inriktas på ökade förmedlingsinsatser, förbättrad uppföljning av jobbsökande och fler programplatser. Tanken är att personer som varit utan arbete under lång tid och andra svaga grupper på arbetsmarknaden ska få bättre stöd. Arbetslösheten ökar Utvecklingen på arbetsmarknaden har under 2012 inneburit att minskningen av arbetslösheten upphört och har istället bytts ut mot en ökning. Vår bedömning är att utvecklingen av arbetsmarknaden blir fortsatt svag under Antalet totalt inskrivna arbetslösa beräknas öka med 600 personer under 2012 och därefter med ytterligare 800 personer under Det skulle betyda att antalet totalt inskrivna arbetslösa kommer att vara ca personer sista kvartalet 2013.

26 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 23 Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal 2011 kvartal ,3% 2012 kvartal ,8% 2013 kvartal ,1% Källa: Arbetsförmedlingen Förändring mot motsvarande kvartal året innan Arbetslöshetens struktur Under tredje kvartalet i år uppgick arbetslösheten i Örebro län till 9,2 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket innebär en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med tredje kvartalet Riksgenomsnittet för tredje kvartalet 2012 var 8,2 procent vilket innebär att Örebro län har en arbetslöshet som överstiger riksgenomsnittet. Arbetslösheten var högst i Hällefors där 11,4 procent av den registerbaserade arbetskraften i kommunen saknade arbete. Lekeberg och Askersund är de kommuner med den lägsta arbetslösheten i länet, med 4,6 respektive 5,8 procent. Männen har en högre arbetslöshet än kvinnorna då 9,3 procent av männen i arbetskraften saknar jobb medan motsvarande siffra för kvinnorna är 9,1. Ungdomsarbetslösheten i länet uppgick till 21,5 procent av arbetskraften i aktuell åldersgrupp. Högst är ungdomsarbetslösheten i Hallsberg, där 29,7 procent, eller tre av tio ungdomar i arbetskraften saknade arbete. Lägst var den i Askersund med 16,1 procent. Riksgenomsnittet för ungdomsarbetslösheten var under samma period 18,1 procent. Bland utrikes födda är arbetslösheten betydligt högre än för arbetskraften totalt. Under tredje kvartalet i år stod mer än var fjärde, eller 26 procent, av utrikes födda i Örebro län utan arbete, vilket är högre än för riket i genomsnitt där motsvarande siffra är 20,4 procent, eller var femte i arbetskraften. Det är i Lindesberg som andelen utrikes födda utan arbete är som högst och motsvarar över en tredjedel av den registerbaserade arbetskraften i gruppen, eller 38 procent.

27 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 24 Tabell 4: Arbetslöshetens struktur, kvartal Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utrikesfödda Inrikesfödda Eftergymnasial Utbildning Grundskola Gymnasial Askersund 5,8 6,7 5,1 16,1 4,7 5,5 14,7 9,6 5,5 3,8 Degerfors 8,9 9,6 8,2 23,8 6,4 7,2 25,9 17,1 7,8 5,2 Hallsberg 10,3 11,2 9,6 29,7 6,6 8,1 32,2 20,8 8,8 6 Hällefors 11,4 11,4 11,3 24,7 8,4 9,1 28,3 19,2 11 6,1 Karlskoga 9 8,9 9,1 19,2 7,1 7,2 22,8 22 7,9 4,7 Kumla 7,1 7,8 6,4 19,9 3,8 5, ,9 6,5 3,7 Laxå 7,3 8,1 6,7 27,6 5,4 6,5 14,3 13,5 6,6 4,3 Lekeberg 4,6 5,4 3,8 19 2,5 4,4 9 7,3 4,9 2,2 Lindesber 10, ,7 27,1 6,1 7, ,5 8,3 5,8 Ljusnarsb 9,6 9 10,1 20,9 7,2 8,7 17,9 19,5 7,5 6,9 Nora 8,3 8,5 8,2 23,3 4,8 6, ,4 7,8 4,6 Örebro 9,8 10,2 9,3 20,4 6,3 6,5 27,7 26,3 9,8 4,9 Länet 9,2 9,1 9,3 21,5 6,1 6,6 27,2 21,8 8,6 4,9 Länet ifjol 9 9,2 8,7 21,7 6,4 6, ,6 8,3 5 Riket 8,2 8,1 8,4 18,1 6,2 6,1 20,4 17,4 8 5,2 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Det är en betydligt högre andel personer utan gymnasieutbildning som är arbetslösa jämfört med de som har avslutad gymnasieutbildning eller de som har en eftergymnasial utbildning. Ju högre utbildningsnivå desto lägre arbetslöshet kan man generellt säga. Fler än var femte, eller 21,8 procent av arbetskraften som saknar gymnasiebetyg är arbetslösa medan motsvarande siffra för personer med avslutad gymnasieutbildning är 8,6 procent och för eftergymnasialt utbildade är siffran 4,9 procent. För ungdomars del är slutbetyg från gymnasiet därför ofta avgörande för chanserna att få ett arbete. Chanserna till arbete fördubblas för de ungdomar som fullföljt gymnasiet jämfört med de som bara har ett samlat betygsdokument. Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Arbetsförmedlingen har ett stort samhällsansvar på arbetsmarknaden. Vid sidan av matchningen mellan arbetsgivarnas kompetenskrav och den arbetskraft som står relativt nära arbetsmarknaden, har Arbetsförmedlingen också ett bredare ansvar för grupper av arbetslösa som av olika skäl står betydligt längre från arbetsmarknaden. Personer som utförsäkrats ur sjukförsäkringssystemet har ofta en längre väg till arbete och här har Arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för att göra denna väg kortare. Det utökade ansvaret gäller även nyanlända invandrare. För denna grupp har Arbetsförmedlingen ett samordningsansvar som syftar till att påskynda etableringen i såväl arbetslivet som i samhället i stort.

28 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 25 Nästan var tredje utan arbete i mer än tre år De arbetslösa är långt ifrån en homogen grupp utan består till stor del av personer som befinner sig relativt nära arbetsmarknaden och endast är arbetslösa under kortare tider men kring 30 procent, eller närmare av de arbetslösa i länet har varit utan arbete i sammantaget minst tre år under de senaste tio åren. Denna andel föll kraftigt under finanskrisen vilket förklaras av en större inströmning av personer som nyligen blivit arbetslösa, vilket också förklarar ökningen av kurvan för personer med kortare arbetslöshetstider. Diagram 15: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren <12 månader månader månader >36 månader V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer i utsatta grupper ökar En stor andel av personerna med långa arbetslöshetstider tillhör också särskilt utsatta grupper, grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och som ofta behöver extra stöd för att komma till arbete. Samtidigt som nu efterfrågan på arbetskraft minskar fortsätter arbetsgivarnas kompetenskrav att öka, och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav.

29 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Örebro län 26 Diagram 16: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grupper, Örebro län oktober (Ej dubbelräkning mellan grupperna) Utsatta Ej utsatta Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre än för genomsnittet. Dessa grupper gynnas, till skillnad från övriga arbetssökande, inte i någon större utsträckning av efterfrågeökningar i ekonomin. Behovet av stöd till utsatta grupper kvarstår. I ovanstående diagram framkommer att arbetslösheten för personer i utsatta grupper under senare delen av 2009 var antalsmässigt lika stor som för personer som inte tillhörde en utsatt grupp. Med konjunkturförstärkningen minskade sedan antalet arbetslösa i ej utsatta grupper, medan konjunkturförstärkningen inte gynnat de arbetssökande i utsatta grupper i någon väsentlig omfattning. Under oktober 2012 bestod arbetslösheten i Örebro län till nära två tredjedelar av arbetssökande som tillhör en eller flera utsatta grupper. Arbetsförmedlingens angelägnaste uppgift är att verka för att trycka ner nivån på båda dessa kurvor men också att jämna ut skillnaderna i förutsättningar mellan olika arbetssökande så att dessa båda kurvor har en mer liknande lutning. Under prognosperioden bedöms det bli fortsatt svårt att hitta arbete för: Personer med svag utbildningsbakgrund Utomeuropeiskt födda personer Personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer över 55 år De tre första grupperna har redan idag en betydligt högre arbetslöshet än genomsnittet medan den sista gruppen har en relativt låg arbetslöshet. Personer över 55 år som blir arbetslösa har dock betydligt längre arbetslöshetstider än genomsnittet.