SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR"

Transkript

1 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Sektorschef Olof Olsson Administration Ingibjörg Pálsdóttir Kommunal förskola Pedagogisk omsorg Öppen förskola Familjecentral Kommunal grundskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnsomsorg Utvecklings- och stödenhet ering, fritid ungdom och folkhälsa ering och tillsyn Fritid ungdom Folkhälsoenheten PÅängen Gymnasium Hulebäcksgymnasiet Köpta platser Gymnasiesär Informationsansvar Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Särvux SFI Regional yrkesutbildning Uppdragsutbildning Yrkeshögskola Kultur Konst och program Bibliotek Kulturskola Verksamhetschef Annika Gry Verksamhetschef Ann Nilsson Mäki Verksamhetschef (tf) Elin Rosén Verksamhetschef Egil Gry (tf) Verksamhetschef Sofia Grebner Verksamhetschef Berit van Lokhorst Politiskt fastställda mål Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur samt PFF (planering, fritid ungdom och folkhälsa). Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna har utifrån dessa mål tagit fram verksamhetsmål som fastställts av kommunstyrelsen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner och kursplaner. För samtliga verksamheter gäller FN:s konvention om barns rättigheter och Salamancadeklarationen. 37

2 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Resultatbudget/plan, sektorn totalt Belopp, tkr Taxor och avgifter Hyror och arrende Bidrag Fsg av verksamhet Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader m.m Bidrag och köp av huvudverksamhet Lokalkostnader Avskrivning, internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Det som framför allt påverkat budgetarbetet är befolkningsförändringar. Antalet barn i grundskoleålder ökar kraftigt under planperioden. Mellan åren och ökar antalet elever med drygt 600. Antalet gymnasieungdomar fortsätter att minska i början av planperioden för att vända upp igen i slutet av perioden, medan ökningstakten för barn i förskoleålder har planat ut men tar fart i slutet av perioden igen. en innehåller både satsningar och besparingar. Inom grundskolan tillskjuts medel för att behålla den nivå som finns idag avseende elevhälsopersonal och skolledning, när antalet barn i grundskoleålder växer. Verksamheten har även fått ett tillskott om 8 mkr för att öka lärartätheten i grundskolan. Dessutom tillkommer en förstärkt budget för särskilt riktat stöd om 2 mkr. Även kulturskolan har fått ett tillskott för att befolkningsökningen inte ska göra att kön till kulturskolan växer. En tjänst med inriktning på IT för att utveckla och stödja IT-arbetet inom hela sektorn har planerats in och finansieras av de olika verksamheterna i proportion till storlek. Gymnasiesärskolan har varit underbudgeterad, vilket lett till ett stort underskott, varför verksamheten har fått ett tillskott under. För att kunna finansiera utökningarna har alla verksamheter, förutom grundskola och gymnasiet, fått i uppdrag att minska sina personalkostnader med 0,5 procent från och med. Vuxenutbildningen har fått ett uppdrag att se över sin organisation, och har därmed ett större effektiviseringskrav än de andra verksamheterna. 38

3 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Fördelning av bruttokostnader Kultur 4% Ledning 1% Vuxenutbildning 3% Gymnasium 19% Förskola 27% ering, fritid ungdom och folkhälsa 2% Grundskola 44% Investeringsbudget/plan 2019, sektorn totalt Belopp, tkr Summa Sektor för utbildning och kultur De sammanlagda investeringarna är budgeterade till 70 mkr under planperioden. En ny skola i Östra Backa är planerad till slutet av perioden och behöver utrustas, liksom Säteriskolans renoverade lokaler. Förskolans investeringsvolym följer lokalresursplanen, där nya förskolor ersätter tillfälliga och äldre förskolor Inkomst Utgift Netto

4 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Ledning LEDNING Beskrivning I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-behov i administrativa nätet, information samt gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. Ekonomi Belopp, tkr Ledning Intäkt Kostnad Netto Jämfört med förändras inte budgeten nämnvärt. Sista året ökas anslaget något för sektorsgemensamma utredningar. 40

5 Förskola FÖRSKOLA Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, annan pedagogisk omsorg eller familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och de kommunala politiska målen för verksamheten. För förskolan styr också Lpfö 98/10, Läroplan för förskolan, det statliga uppdraget. För pedagogisk omsorg är läroplanen endast vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för äldre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I den nya skollagen är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om föräldrar önskar förskola, ska kommunen erbjuda förskola och inte pedagogisk omsorg. Önskar föräldrar pedagogisk omsorg, är det ingen skyldighet för kommunen att erbjuda sådan, men en strävan. Även i kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning framgår att vårdnadshavare kan välja verksamhetsform. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I varje öppen förskola finns personal som erbjuder pedagogisk verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Hindås och Rävlanda finns det öppna förskolor och i Mölnlycke och Landvetter ingår öppna förskolan som en del i familjecentralerna Eken och Knuten. I Hindås kommer en familjecentral att öppnas, och då flyttas öppna förskolan in där som en del i familjecentralen. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldrarna 1 3 år som inte utnyttjar plats i förskola eller pedagogisk omsorg. Informationsmått Invånare i kommunen, 1 5 år Förskola Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Köpta platser Enskilda och kommunala platser Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad Övriga informationsmått Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) ,2 5,3 5,3 5,3 5,3 4,5 4,0 4,0 4,0 4,0 17,2 17,6 17,6 17,5 17,5 41

6 Förskola Ekonomi Belopp, tkr Förskola Intäkt Kostnad Netto Verksamhetens volym beräknas efter befolkningsprognosen för barn i åldrarna ett till fem år samt i vilken utsträckning vårdnadshavare efterfrågar platser. Antalet barn i kommunen bedöms öka något för att sedan sjunka under och slutligen öka igen. Denna prognos visar ett färre antal barn jämfört med tidigare plan. Efterfrågan har ökat stadigt under de senaste åren men verkar nu ha stabiliserat sig på en nivå runt 95 procent. Den största förändringen i förskolans budget beror på ökade hyror i samband med flytt till nyare lokaler som bättre uppfyller kraven från Miljö och hälsa. Dessutom märks en förändring i efterfrågan mellan olika verksamhetsformer. Verksamheten har förberett för en fortsatt efterfrågeminskning av familjedaghemsplatser, vilket kräver framförhållning i den fysiska planeringen. Om efterfrågan inte förändras kommer verksamheten att anpassas efter detta. Inför har också ytterligare 2 mkr skjutits till för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Fördelning av bruttokostnader Pedagogisk omsorg 5% Öppen förskola 1% Köpta platser 14% Förskola 80% 42

7 Förskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Verksamheten har fungerande strukturer och system för samverkan med vårdnadshavare. Den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Vårdnadshavares upplevelse av bemötande fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av trivsel och trygghet fsk, ped omsorg, %. Andel barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt och årligen*, %. Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, %. Vårdnadshavares upplevelse av kunskap och lärande fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av den fysiska miljön fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet och inflytande fsk, ped omsorg, %. Andel barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans aktiviteter*, %. Antal vårdnadshavare som har deltagit i Föräldraträffar. Vårdnadshavares upplevelse av att barnet får stöd att utvecklas språkligt fsk, ped omsorg, %. Andel elever i årskurs 3 som nått kravnivån på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk, matematik, %. Andel barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin*, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, % *Antal barn som går på förskola med aktuell metod dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen (oavsett regi) 43

8 Förskola En bra samverkan och ett bra bemötande är oerhört viktigt för att vårdnadshavarna ska uppleva trivsel och trygghet i samarbetet med verksamheten. Förskolan och annan pedagogisk omsorg (familjedaghem och öppen förskola) fortsätter arbetet för att på många sätt möta brukarna och ta hand om synpunkter både generellt och i frågor som rör det egna barnet. Den digitala lärplattformen är ett fungerande verktyg för detta. Barnens möjlighet att påverka sin vardag kommer att förstärkas genom flexibla lösningar i organisationen och mer utvecklade pedagogiska lärmiljöer. En öppen förskola har öppnats i Rävlanda, och i Hindås planeras för en familjecentral under perioden. Verksamheten fortsätter sin personalstrategiska plan för att öka andelen förskollärare. Stödet till de tillsvidareanställda barnskötarna som vill läsa till förskollärare kommer att fortsätta under perioden. Detta, tillsammans med en riktad kompetensutvecklingsplan för förskollärarna och en tillsättning av ytterligare en verksamhetsutvecklare, syftar till att förskolans kvalitet utvecklas och blir mer likvärdig på alla enheter. Detta kommer också att innebära att verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten, och utvecklingen kommer att öka vårdnadshavarnas upplevelse av att barn utvecklas och lär sig i verksamheten. Verksamheten arbetar vidare med att utveckla sina pedagogiska lärmiljöer. Förskolan planerar under perioden att starta ett pedagogiskt kreativt återanvändningscenter dit företag och privatpersoner kan bidra med återvinningsmaterial. Det kreativa centret kommer till en del att ledas av förskolans NT-utvecklare, och projektet planeras i samverkan med företagare i kommunen samt personal från socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten. Under perioden genomförs en rad ombyggnationer i de äldre förskolelokalerna på grund av högre ventilationskrav, och i vissa fall ersätts äldre byggnader med nybyggnation. Alla vårdnadshavare kan nu följa dokumentation av verksamhetens arbete och sitt eget barns utveckling och lärandeprocesser via lärplattformen. Förskollärarna kommer att få en särskilt riktad kompetensutveckling med fokus på analys av den pedagogiska dokumentationen, och kommer därigenom att ges förutsättningar för att ta sitt särskilda ansvar utifrån läroplanen. Barnens delaktighet i sitt eget lärande behöver utvecklas och de ska under perioden erbjudas fler tillfällen till att bli mer medskapande i att beskriva och dokumentera sitt eget lärande. Utvecklings- och stödenheten och förskoleteamet kommer att utökas med en verksamhetsutvecklare för att utveckla goda pedagogiska lärmiljöer som främjar kunskap och utveckling för alla barn, men också bidrar till att öka enheternas kompetens för barn i behov av särskilt stöd. Alla specialpedagoger i förskoleteamet är nu utbildade Marte Meo-pedagoger och den metoden kommer under perioden att ytterligare bidra till att alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd. De digitala verktygen kommer också framöver att prioriteras då utvärderingen av arbetet med verktygen visat på goda resultat, speciellt med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Antalet föräldraträffar som anordnas av verksamheten kommer under perioden att öka. Hösten startar med ett nytt upplägg för information om träffarna till samtliga föräldrar i förskolan. Verksamheten kommer fortsätta att arbeta, dels med att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer, dels med olika digitala verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. Välkomsten, en introduktionsenhet för nyanlända barn, samverkar med förskoleteamet för att tillhandahålla ett bra bemötande och en god introduktion på de aktuella förskolorna för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. Resultatet av brukarenkäten visar att brukarna är fortsatt mycket nöjda med kvaliteten och samverkan med verksamheten. Föräldraaktiva inskolningar, inskolningssamtal, utvecklingssamtal och föräldramöten samt brukarråd på enheterna är exempel på aktiviteter som genomförs. Enheternas dokumentation på den digitala lärplattformen har lett till att vårdnadshavarna har fått en större inblick i den pedagogiska verksamheten, men arbetet behöver dock involvera vårdnadshavarna mer i det systematiska kvalitetsarbetet och i ännu högre grad synliggöra det pedagogiska arbete som bedrivs. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året. Pedagogisk dokumentation, likabehandlingsplaner, brukarenkäter, dokumentation från 44

9 Förskola arbetsgrupper, barn- och elevintervjuer, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, resultat av nationella prov, betyg m.m. analyseras för att utveckla en högre kvalitet och en ökad måluppfyllelse. Enheterna sätter, utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete, nya mål för utveckling och lärande. Resultatet av Skolinspektionens granskning, som genomförs under, kommer också att bidra till fler utvecklingsområden. Kvalitetsarbetet i förskolan kommer att leda till att den pedagogiska verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten, och på sikt bidrar det till att barnen får en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Enheternas kvalitetsarbete är också utgångspunkten för de verksamhetsbesök som verksamhetschefen genomför med förskolechef och pedagoger på alla enheter. Den gemensamma Lärstämman som genomförs under våren är ett tillfälle att fördjupa enheternas målarbete. Som ett led i att stärka kvaliteten genomgår alla förskolechefer den statliga rektorsutbildningen, där det systematiska kvalitetsarbetet är en delkurs i utbildningen. Kommunal förskola och grundskola arbetar vidare med helhetsidén Rötter och vingar. Den kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i verksamheterna för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet mot brukarna. Arbetet behöver fortsatt förankring hos barn, elever, brukare och pedagoger. 45

10 Grundskola GRUNDSKOLA Uppdrag Styrdokument för förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och läroplanen för grundskola, Lgr 11. Läroplanens två första delar gäller för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Den tredje delen innehåller kursplaner med tillhörande kunskapskrav för grundskolans ämnen. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 18 skolenheter. Tolv skolenheter finns för elever i yngre skolåldern, det vill säga 6 9 år alternativt 6 12 år. Dessa enheter ansvarar också för skolbarnsomsorg som organiseras som fritidshem. Barnen är inskrivna på fritidshemmen och betalar avgift upp till årskurs 3. Från årskurs 4 till årskurs 5 erbjuds plats i en öppen verksamhet, så kallad fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Det finns sex skolenheter för elever i äldre skolåldern, det vill säga årskurs 6 9. Tre av dessa enheter har idag även årskurs 4 och 5 inom sin organisation. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar, och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatta studier och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över tolv år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS (korttidstillsyn). Informationsmått Invånare i kommunen, 6 15 år varav 6 år varav 7 11 år, tidigaredel varav år, senaredel Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser 206, Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem* Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser Grundskola Antal barn i kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser Elever per lärare (årsarbetare)* 13,1 13,3 12,5 12,5 12,5 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola Antal elever med fritids/lss Antal individintegrerade elever *Både kommunal och fristående verksamhet 46

11 Grundskola Ekonomi Belopp, tkr Grundskola Intäkt Kostnad Netto De stora förändringarna i grundskoleverksamhetens budget beror på den stora elevökningen som prognostiseras de närmaste åren. Utökad budget ingår för elevhälsa, ledning, köpta platser och skolskjuts till följd av elevökningen. en innebär bibehållen personaltäthet inom grundskoleverksamheten för årskurserna 4 9, medan ett statsbidrag riktat till grundskolans tidigare år möjliggör en ökad personaltäthet i årskurserna F 3. I budgeten ingår även ett statsbidrag för utökad undervisningstid i matematik för årskurserna 4 6 samt en utökad budget för särskilt riktat stöd. En liten uppräkning av elevpengen inom särskolan görs samtidigt som antalet elever inom särskolan med fritids/lss och individintegrerade elever beräknas minska. I slutet av perioden planeras för en ny skola i Landvetter. Fördelning av bruttokostnader Övriga kostnader 11% Köpta platser 13% Grundsärskola 4% Löner undervisning 32% Lokaler 14% Övriga löner 12% Löner skolbarnomsorg 14% 47

12 Grundskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. 94, Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan, och en kulturskola som är öppen för alla. Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet i allt högre grad. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar respektive flickor i åk 9. Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan fråga i brukarenkäten för elever i åk 5 och 8, %. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, svenska och engelska, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. 87, Den senaste läroplanen, Lgr 11, är nu implementerad på samtliga grundskolor, och undervisningen motsvarar i allt högre grad den nya läroplanen och kursplanernas nya mer avancerade kunskapskrav och betygskriterier. Det ger en förbättrad kvalitet i undervisningen, utvecklar elevernas kunskaper och förmågor i högre grad samt leder till en högre måluppfyllelse på sikt. För en likvärdig skola i kommunen sker mycket av kompetensutvecklingen utifrån en gemensam planering där matematikundervisningen, språkinriktad undervisning som stärker språkförståelsen samt bedömning av elevernas kunskaper står i centrum. Verksamheten har utsett 45 stycken förstelärare som ska vara lärare som kan stödja, handleda och inspirera andra lärare på skolan eller inom ämnet i kommunen. De ska bidra till att utveckla undervisningen och därmed öka måluppfyllelsen. Alla rektorer genomgår den statliga rektorsutbildningen för att bland annat få en vetenskaplig förankring i sitt ledarskap. Skollagen anger att undervisningen ska hålla så hög kvalitet och variation att elever ska få såväl stöd för att nå kraven, som stimulans att nå högre måluppfyllelse. I huvudsak ska det stödet finnas 48

13 Grundskola inom ramen för den ordinarie undervisningen. Anpassningar av undervisningen utifrån elevens förutsättningar kommer att utvecklas till den viktigaste och mest centrala formen av särskilt stöd inom grundskolan. Verksamhetens IKT-satsning avser att öka motivationen för lärande och ytterligare öka måluppfyllelsen för eleverna. Om skolan ska kunna uppfylla uppdraget att utbilda demokratiska samhällsmedborgare med digital kompetens behöver dock dagens teknik och medier integreras mer i undervisningen. Strukturer för lärandet och arbetsformerna i klassrummet kommer därmed också att förändras. Under perioden behöver grundskolan arbeta för en större likvärdighet i hur skolorna använder sig av digitala verktyg i undervisningen. Flertalet grundskolor har någon sorts certifiering för hållbar utveckling, och söker efter nya utmaningar för att åstadkomma ett fördjupat lärande. Hållbar utveckling handlar om att arbeta med det entreprenöriella lärandet, det vill säga utveckla och stimulera generella kompetenser som behövs i ett hållbart samhälle. Sådana kompetenser kan vara att ta initiativ och ansvar och att omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Skolan ska skapa goda pedagogiska lärmiljöer och en undervisning där dessa förmågor kan tränas och utvecklas. Undervisningen som tränar dessa förmågor sker ofta i ämnesövergripande projekt eller temaarbeten. Grundskolan har startat ett långsiktigt arbete med att utveckla det entreprenöriella lärandet enligt läroplanens kapitel Skola & Omvärld, bland annat tillsammans med närsamhället. Inom arbetet med Skola & Omvärld kommer varje skola inom perioden att ta fram en plan för hur eleverna i ett 1 16-årsperspektiv ska kunna utveckla de entreprenöriella förmågorna som en grund för sin egna hållbara framtid. Samarbetet kring att ta fram ett nytt naturvetenskaps- och teknikmaterial tillsammans med Navet Science Center i Borås fortsätter. De första arbetsområdena inom naturvetenskap och teknik för årskurserna 1 till 5 är framtagna och kommer att publiceras på en egen hemsida. Kommunens NTutvecklare kommer att få utbildning i materialet för att sedan kunna sprida det vidare till de kommunala skolorna i Härryda kommun. Estetiska lärprocesser och olika former av kultur ingår i kursplanerna för bland annat bild, slöjd, musik, svenska och teknik. Det innebär att eleverna möter och är medskapande av kultur både i enskilda ämnen och i ämnesövergripande undervisning och temaområden. Den ämnesövergripande undervisningen kan dock utvecklas ytterligare. Några skolor har ett samarbete med kommunens kulturskola och köper in särskilda kompetenser för att berika den ordinarie undervisningen. Andra skolor har samarbete med Hulebäcksgymnasiets estetiska program för att stimulera estetiska lärprocesser i undervisningen. Alla elever i årskurs 1 erbjuds att delta i rytmik, och alla elever får del av en kulturupplevelse som samplaneras mellan grundskolan och kulturombudet inom UTK. Kulturrådets satsning Skapande skola har varit uppskattad av de årskurser som ingått. De skapande lärprocesser som professionella kulturutövare iscensatt i skolan har inneburit att undervisningen har utvecklats. Sammantaget erbjuds alla grundskolans elever någon form av kulturupplevelse varje år, antingen inom ramen för Skapande skola eller som ordinarie verksamhet i samverkan med Kulturskolan. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, resultat av nationella prov, betyg, brukarenkäter, dokumentation från arbetsgrupper och sammanhang, elevintervjuer med mera följs upp och analyseras. Enheterna sätter nya mål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. Enheternas kvalitetsarbete är också utgångspunkten för de verksamhetsbesök som verksamhetschefen genomför med rektor och pedagoger på alla enheter. Som ett led i att stärka kvaliteten genomgår alla rektorer i grundskolan rektorsutbildningen, där det systematiska kvalitetsarbetet är en delkurs i utbildningen. Kommunal förskola och grundskola har tagit fram en gemensam helhetsidé för verksamheterna som formuleras Rötter och vingar. Den kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i verksamheterna för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet utåt mot brukarna. Arbetet behöver ständigt förankras hos elever, brukare och pedagoger samtidigt som 49

14 Grundskola olika marknadsföringsinsatser behöver tas fram. Verksamheten har ett kalendarium för kvalitetsarbetet som efterfrågar mål samt process- och resultatmått mera systematiskt under hela året, vilket ska bidra till att delaktigheten i kvalitetsarbetet för elever och personal ökar. 50

15 ering, fritid ungdom och folkhälsa PLANERING, FRITID UNGDOM OCH FOLKHÄLSA Uppdrag Verksamheten består av tre enheter: ering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och fysisk planering för verksamheterna förskola och skola. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skol, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. ering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de nio fristående förskolor som finns i kommunen. Sektorns övergripande IT-planering ligger också inom enheten. Fritid ungdom arbetar brett främjande med alla kommunens ungdomar i åldersgruppen år (i vissa fall även åldersgruppen 7 11 år) genom att möta dem på deras fria tid i skolan och på fritiden. I samverkan med skola och andra aktörer ska Fritid ungdom ansvara, genomföra och utveckla verksamhet för och med ungdomar. Fritid ungdoms olika mötesplatser ska vara socialt goda, drogfria och trygga miljöer där verksamheterna präglas av en tydlig folkhälsoprofil och ungdomars delaktighet. Folkhälsoenheten arbetar kommunövergripande med hälsofrämjande och förebyggande insatser i syfte att stärka folkhälsan i kommunen. Arbetet sker inom de kommunala verksamheterna men också tillsammans med externa aktörer. En del av folkhälsoarbetet utförs på uppdrag av folkhälsorådet, som sedan 2009 uttalat en prioritering av alkohol- och drogförebyggande insatser, främst bland unga. Folkhälsoenheten har även ett uppdrag att utgöra en resurs- och metodutvecklingsenhet för det hälsofrämjande och förebyggande arbete som sker i förvaltningens samtliga verksamheter. Barn och unga är en prioriterad målgrupp, och arbetet sker till stor del inom de vuxna som finns i barn och ungas närhet Viktiga vuxna. P lan Informationsmått Antal fristående förskolor i kommunen Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer Ekonomi Belopp, tkr ering, fritid ungdom och folkhälsa Intäkt Kostnad Netto Förändringen i budgeten för verksamheten beror delvis på en förstärkning med en tjänst som ITsamordnare för sektorn. IT-samordnaren ska ha sin placering inom enheten ering och tillsyn. Medel för att finansiera tjänsten tas från verksamheterna inom sektorn. Från och med får Härryda kommun inte längre regionala medel för hälsofrämjande aktiviteter inom ramen för Livskraften. För att fortsätta driva aktiviteter inom ramen för Livskraften i samma omfattning behövs ökad finansiering. Förstärkning av folkhälsoenheten föranleder också viss budgetförändring. 51

16 ering, fritid ungdom och folkhälsa Fördelning av bruttokostnader Påängen 17% Ledning 5% IT förskola/ grundskola 17% Fritid ungdom 38% ering tillsyn 23% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet Genom ett varierat utbud av aktiviteter och mötesplatser ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ eller Fritid ungdoms arbete med Ungdomsforum komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. 52

17 Gymnasium GYMNASIUM Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller ej. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). Gymnasieskolan regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för frivilliga skolformer samt de ämnesplaner som gäller för respektive program. I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: barn- och fritidsprogrammet, ekonomiprogrammet, el- och energiprogrammet, estetiska programmet med inriktningarna bild, estetik media, dans, musik och teater, fordons- och transportprogrammet, handel- och administrationsprogrammet, humanistiska programmet*, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet samt teknikprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet handel och service samt programmet för administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. *Humanistiska programmet finns från och med läsåret kvar i åk 3 men erbjuds inte i åk 1. Informationsmått Antal elever på Hulebäcksgymnasiet Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun Ekonomi Belopp, tkr Gymnasium Intäkt Kostnad Netto Söktrycket är högt på Hulebäcksgymnasiet inför läsårsstarten, trots minskade elevkullar i Göteborgsregionen. Volymen och organisationen planeras därför inte minska i omfång. Hulebäcksgymnasiet kommer även läsåret att vara en av regionens största gymnasieskolor. Från och med kommer antalet elever i gymnasieålder att öka igen. Till följd av mer individanpassade utbildningar inom gymnasiesärskolan har kostnaden per plats ökat. Detta har lett till underskott inom gymnasiesär och. Därför har anslaget för gymnasiesärskolan ökat under planperioden. 53

18 Gymnasium Fördelning av bruttokostnader Gymnasiesär 9% Måltid, skolskjuts 9% Ledning och utveckling 6% Elevhälsa 2% Lokaler/IT 10% Köpta platser 27% Undervisning, läromedel 37% 54

19 Gymnasium Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Antalet elever som lämnar Hulebäcksgymnasiet utan fullständiga betyg minimeras. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Tillgången till IKT och den digitala kompetensen är hög på Hulebäcksgymnasiet. Elevens inflytande både övergripande och direkt i utbildningen genomsyrar verksamheten. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö finns för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Det finns metoder för att utvärdera skolgången för kommunens elever både på Hulebäcksgymnasiet och i andra gymnasieskolor. Andel elever med slutbetyg exkl. IMprogrammet, %. Betygssnitt samtliga program. Kunskap och lärande enligt enkät, %. Andel elever som använder digital plattform, %. Delaktighet inflytande enligt enkät, %. Skolmiljö enligt enkät, %. Bemötande enligt enkät, %. Andel/antal elever som avbrutit gymnasiestudierna, Härryda kommun, ej Hulebäcksgymnasiet ,6 14,5 14,5 14,5 14, , För att minimera antalet elever som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg, och för att anpassa undervisningen efter varje elevs behov, testas alla elever i år 1 med avseende på läs- och skrivfärdigheter samt matematikkunskaper. Varje program ska ha resurser för elever som i ovanstående test visar behov av extra undervisning. Det stora överutbudet av gymnasieplatser i Göteborgsregionen har medfört att Hulebäcksgymnasiet, till följd av lägre antagningspoäng, har fått ett ökat behov av elevstödjande insatser. Därför har resurser avsatts för att förstärka elevhälsoteamet. Till varje arbetslag finns ett elevhälsoteam bestående av specialpedagog, kurator, skolsköterska samt studie- och yrkesvägledare. För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop. Specialpedagogerna (3,5 tjänster) har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare i svenska har en fördjupad utbildning inom läs- och skrivproblematik och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. Samtliga elever disponerar en egen bärbar dator. Fortbildning för att höja den digitala kompetensen bland skolans personal görs kontinuerligt bland annat på studiedagar. Värdet på enkätresultat har sänkts något men är i nivå med övriga gymnasieskolor i Göteborgsregionen. En orsak kan vara att införandet av GY-11 medfört att kursinnehållet ändrats och i vissa 55

20 Gymnasium fall utökats, vilket gjort att läraren har styrt utformningen i ganska hög grad när det gäller kurser som man har för första gången. Nu är alla nya GY-11-kurser genomförda, vilket ökar tryggheten hos undervisande lärare och därmed möjligheten till ökat elevinflytande. Särskilt fokus ska, av den enskilde läraren, läggas på elevernas möjlighet att påverka hur undervisningen bedrivs och att tydliggöra vad i kursinnehållet som är möjligt att påverka. Intresset för elevernas inflytande har också ökat i och med nystarten av en fristående elevkår. Klassråd, programråd och Huleråd ger eleverna stort inflytande, men verksamheten behöver bli bättre på att tydliggöra vad för frågor som behandlas, och på vilken nivå. Verksamheten har för avsikt att höja elevernas nöjdhet vad gäller inflytande på skolan, både i undervisningen och via övrig organisationsplan för elevinflytande. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud, och på Hulerådet behandlas många frågor som rör den fysiska arbetsmiljön. För att behålla en god psykosocial arbetsmiljö är organisationen med programhemvisten viktig. De höga värden gymnasiets elever anger i brukarundersökningen beror på ett gott klassrumsarbete med personal som har en helhetssyn på elever och kunskap. För att behålla elevernas nöjdhet kommer gymnasiet att fortsätta att stimulera pedagogiskt utvecklingsarbete och andra åtgärder som kan öka gemenskapen och skapa ett gott arbetsklimat. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna med att ta fram instrument för att följa elevernas utbildning. En programvara där varje kommun kan följa elevers avbrott, GRUS, har tagits fram. Ett statistikverktyg som gör det lättare att analysera resultaten är under utveckling. Gemensamma enkätfrågor för att kunna följa upp trivsel och nöjdhet har utarbetats, vilket gör det möjligt att följa elever som studerar utanför den egna kommunen i kommunala gymnasieskolor. Initialt har det varit problem med överföring av resultat mellan kommunerna, men ett arbete pågår med att lösa detta. För elever på fristående skolor kommer samma frågor vara möjliga att besvara via en webbbaserad enkät. 56

21 Vuxenutbildning VUXENUTBILDNING Uppdrag Från och med 1 juli 2012 gäller den nya skollagen för vuxenutbildningen, och den nya vuxenutbildningsförordningen ska tillämpas. Från och med 1 januari gäller den nya läroplanen för vuxenutbildningen, Lvux 12. Reformen går under samlingsnamnet VUX 12. Alla skolformer har samlats i samma förordning och de har nya benämningar. Dessa är: Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna, särvux Utbildning i svenska för invandrare, SFI Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar). Dessa utbildningar regleras av lag och förordning om yrkeshögskoleutbildning, samarbetsavtal inom Göteborgsregionen samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Informationsmått Antal studerande, individer Antal heltidsplatser gymnasial utbildning Antal deltagare SFI Antal deltagare Gruv Antal deltagare inom GR Studerande i annan kommun Antal deltagare inom YH Antal deltagare inom uppdragsutbildning Ekonomi Belopp, tkr Vuxenutbildning Intäkt Kostnad Netto Fördelning av givna resurser görs två gånger per år. Verksamheten anpassas efter vilka utbildningar och utbildningsnivåer som efterfrågas och kan omfördelas även under pågående planeringsperiod om efterfrågan skiftar snabbt och oväntat. Yrkeshögskoleutbildningarna beräknar att öka sin volym under från sex klasser till tio klasser. Detta ger en ökad intäkt från Myndigheten för yrkeshögskolan, men också ökade kostnader med motsvarande summor. Uppdragsutbildningarna planeras att öka under planeringsperioden. Intäkter för omvårdnadslyftet upphör till. Vidare avslutas satsningen med validering till kommunens äldreomsorg och funktionshinder. Detta medför en minskning i underlag för lärarna inom omvårdnad. Under planeras detta att hanteras inom budgetramen. 57

22 Vuxenutbildning Effektiviseringen för medför en framtida organisationsöversyn. Pensionsavgångar både bland lärare och inom administration och ledning ger möjlighet till minskning av personal under planeringsperioden. Då avgångarna ligger i flera skolformer finns möjlighet att effektivisera och istället köpa utbildning för enskilda individer med specifika önskemål. Detta medför en minskning av personalkostnader och en liten ökning för köpta platser. Under hösten ligger ett uppdrag att se över administrationen och eventuella möjligheter att effektivisera även där. Fördelning av bruttokostnader Yrkeshögskola 36% Gymnasial undervisning 42% Särvux 3% Grundläggande vuxenutbildning 5% Svenska för invandrare 14% 58

23 Vuxenutbildning Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i sfi som slutfört kurs*, %. Antal deltagare på Särvux Fråga i brukarenkät. 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. Antal erbjudna YHutbildningar. Antal erbjudna uppdragsutbildningar per år. ** *Antal kursdeltagare som innevarande år () fått ett betyg i en kurs på SFI. Ej jämförbart med nyckeltal i Kommunbladet (Skolverket) då de jämför flödet över 3 år. **Siffrorna för är ej klara vid tiden för verksamhetsplanen. I kommunen anordnas utbildningar inom fyra skolformer för vuxna studerande. Inom ramen för givna resurser ska utbildningsutbudet vara så brett och mångfacetterat som möjligt. Studievägledning, undervisningsformer och samverkan inom GR ska erbjuda utbildningsvägar utifrån den enskildes behov. För att kunna behålla ett brett kursutbud arbetar verksamheten med flexibla undervisningsformer som möjliggör ett individanpassat arbetssätt. Genomströmningen och andelen elever med ett godkänt betyg (A E) ligger stabilt och på en något högre nivå än riket. Riktade satsningar för att behålla eleverna i utbildning genomförs i samtliga skolformer. Särvuxutbildning bedrivs både enskilt och i grupp. De studerandes uppfattning om studiernas betydelse för deras framtida verksamhet efter studier mäts genom årliga enkäter. Svarsnivån har legat på en jämn nivå de sista tio åren. Studerande som huvudsakligen läser för sin personliga utvecklings skull tenderar att dra ner värdet. Vikten av att få ett arbete efter utbildningen är stor. En direkt utvärdering av hur utbildningen lyckas matcha arbetsmarknadens behov är elevernas möjlighet till arbete efter utbildningen. Om 70 procent av eleverna sex månader efter utbildningens slut har arbete, måste det anses som ett bra resultat. Vuxenutbildningen avser att lämna in sex till åtta ansökningar till Yrkeshögskolan årligen. Dessa ansökningar avser start av utbildningar i september påföljande år. Besked om eventuellt beviljande meddelas under januari månad. I planeringen förutsätts att tre till fem ansökningar beviljas. De utbildningar som beviljas är ungefär procent av det totala antalet ansökningar per år till Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har ett brett samarbete med arbetslivet och näringslivet både när det gäller att driva YH-utbildningar och när det gäller att ta fram områden där det finns bristyrken. Förutsättningen för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en ansökan är att skolan samverkar just med arbetslivet och näringslivet, och att man kan visa att det finns ett behov på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier som ingår i sökta utbildningar. 59

24 Vuxenutbildning Yrkeshögskolan genomför sedan kontinuerliga starter av uppdragsutbildningen Fortbildning för säkerhetssamordnare. Utbildningen som även ger 7,5 högskolepoäng anordnas i samarbete med Högskolan i Borås. Yrkeshögskolan räknar även med en start av en uppdragsutbildning med Försvarsmakten som uppdragsgivare. Utbildningen beräknas starta hösten och pågå under fyra år. 60

25 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Kultur KULTUR Uppdrag Kulturverksamheten i Härryda består av fyra enheter. De är: huvudbiblioteket, närbiblioteken, kulturskolan samt enheten för konst och program. I den sistnämnda enheten ingår scenkonst som musik, dans och teater samt den offentliga konsten som utställningar, film, föredrag och aktiviteter. Inom verksamheten handläggs ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Informationsmått Antal kursplatser i Kulturskolans terminskurser Antal utlån biblioteken Antal besök Kulturhuset* * Från ingår Landvetter kulturhus i beräkningarna Ekonomi Belopp, tkr Kultur Intäkt Kostnad Netto Verksamhetens anslag ökar inför med 5,7 mkr. Den stora kostnadsökningen beror på byggandet av Landvetters kulturhus, som står färdigt vid årsskiftet /. Dessutom förstärks budgeten för Kulturskolan med 250 tkr för att kunna bibehålla nivån när barnkullarna ökar. År och får Kulturskolan ytterligare budgettillskott. Fördelning av bruttokostnader Övrigt 15% Lokaler, kapitaltjänst 32% Personal 53% 61

26 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Kultur Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att utveckla våra kulturarv. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. * Aktiv låntagare är den som under året lånat. Antal aktiviteter, program och utställningar. Antal besökare på program och aktiviteter. Öppettimmar per vecka. Andel aktiva låntagare*, %. Antal utvecklingsområden Andel barn 7-15 år som deltar i kulturskolan, %. Antal barn i kö Kulturprogram är oftast föreställningar för sittande publik. Aktiviteter innebär ett mer aktivt deltagande i skapande verksamhet. Offentliga kulturprogram för vuxna genomförs i samarbete med studieförbund och föreningar. Merparten äger rum i Kulturhuset i Mölnlycke, men från kommer utbudet att öka i Landvetter när det nya kulturhuset öppnat. Verksamheten prioriterar aktiviteter och program för barn och unga. Alla elever från tre år och uppåt inom förskolan och grundskolan får årligen ett kulturprogram. Det finansieras huvudsakligen genom arrangörsstöd från Västra Götalandsregionen. Allt större fokus läggs på lovaktiviteter från biblioteken, kulturskolan och programenheten. Ambitionen är att erbjuda meningsfulla och kreativa fritidssysselsättningar för barn och unga. Det kan vara dans och teater, pyssel för de yngre, sagostunder, ungdomsfestivaler eller kreativa verkstäder. Verksamheten initierar även nya projekt som syftar till att utveckla program för nyskapande konstformer. Det kan vara samarbeten mellan konst- och musikelever och professionella utövare eller att lyfta fram aktuella ämnen och profiler i samhället på författarfrukostar eller poesikvällar. Kulturhusens och bibliotekens uppgift kan definieras som plats för lärande, möten, skapande och upplevelser. Från kommer Landvetters nya kulturhus att tas i bruk. Generösa öppettider och en god digital tillgänglighet ökar möjligheten att använda sig av bibliotekets utbud. Öppettiderna anpassas efter resurser och efterfrågan. Besöksantalet på kvällstid efter klockan 19 är inte stort, och det ska vägas mot allt större efterfrågan och uppdrag att på dagtid arbeta med läsfrämjande verksamhet riktad mot barn och unga. Utlåningen av barnböcker är mycket hög och står för mer än hälften. Ambitionen är att behålla den höga nivån och nå ut till alla barn och unga genom aktiva samarbeten med förskola, grundskola och gymnasium. Utvecklingen av de digitala tjänsterna fortsätter, och läsning och utlåning av böcker digitalt förväntas fortsätta öka. Biblioteken i kommunen har bland landets högsta bokutlåning fördelat per invånare, men tendensen i hela landet är nedåtgående varför utlåningen kan komma att sjunka. De aktiva låntagarna är drygt 40 procent av medborgarna. Motsvarande tal för hela landet är runt 27 procent. 62

verksamhetsberättelse 2014 Utbildning och kultur Godkänd av kommunstyrelsen 2015-03-13

verksamhetsberättelse 2014 Utbildning och kultur Godkänd av kommunstyrelsen 2015-03-13 verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Godkänd av kommunstyrelsen 2015-03-13 INNEHÅLL SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR 2 POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL 2 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORNS UPPDRAG Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter, barnomsorg, ett rikt kulturliv och fritidsaktiviteter. POLITISKT

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur. Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016

Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur. Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016 Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Godkänd av kommunstyrelsen 11 mars 2016 INNEHÅLL SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR 2 SEKTORNS UPPDRAG 2 POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL 2 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Sektorn för utbildning och kultur

Sektorn för utbildning och kultur Sektorn för utbildning och kultur Sektorns uppdrag Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter, en god barnomsorg, ett rikt kulturliv och bra fritidsaktiviteter för unga. Politiskt fastställda

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsrapport Fritidshem

Kvalitetsrapport Fritidshem Kvalitetsrapport Fritidshem Fritidshemmets namn Rektor.. 1. Beskrivning av verksamheten 2 En kort presentation av fritidhemmet, t.ex. text från Om Fritidshemmet på er hemsida. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick

Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick Rev 2011-10-12 Sid 1 (6) Dnr 11BUN108 Handläggare Sinikka Pisilä Verksamhetsplan 2012 för barn- och ungdomsnämnden till Kommunplan 2012 och utblick 2013-2015 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef Barn- och utbildningsnämnden 2016-12-14 97 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun 2017-2019 Ystads utbildningsverksamheter vilar på tre ben: det digitala benet, kultur samt utepedagogik. I arbetet med att möjliggöra högre måluppfyllelse

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Årsredovisning Skolområde VÄST 2014

Årsredovisning Skolområde VÄST 2014 1 Årsredovisning Skolområde VÄST 2014 2 Årsberättelse 2014 SKOLOMRÅDE VÄST Beskriv kortfattat vilken typ av verksamhet och service ni har till kommuninnevånarna Skolområde VÄST bedriver verksamhet i Rumskulla.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun ein 5 Beslut Örnsköldsviks kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9854 Södermalmskyrkan Org.nr. 802003-3687 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Södermalmskyrkans Kristna skola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Södermalmskyrkans

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013

Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013 Utbildningsnämndens budget och nämndplan 2013 Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Utbildningsnämnden Beslutsdatum 2012-11-21 Ansvarig sektor kultur och fritid Sektor utbildning, Gäller för Förskola,

Läs mer

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsrapport Förskola Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017 Dialogmöten fristående verksamheter April 2017 Förskolorna Översikt över kvalitetsgranskningarna som skolinspektionen gjort Skolverkets riktmärke för mindre barngrupper i förskolan - forskningsrapporten

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8255 Norrtälje kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Norrtälje kommun 2 (9) Tillsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer