SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR

Transkript

1 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORNS UPPDRAG Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter, barnomsorg, ett rikt kulturliv och fritidsaktiviteter. POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur, planering och tillsyn samt utveckling, fritid ungdom och folkhälsa (UFF). En mindre organisationsförändring har gjorts under hösten för att få fullt genomslag från årsskiftet 15/16. Utvecklings- och stödenheten har tillsammans med fritid ungdom och folkhälsoenheten blivit en egen verksamhet. Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna har utifrån dessa mål tagit fram verksamhetsmål som fastställts av kommunstyrelsen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner och kursplaner. 36

2 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Resultatbudget/plan , sektorn totalt Belopp, tkr Bokslut Taxor och avgifter Hyror och arrende Bidrag Fsg av verksamhet Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Köp av huvudverksamhet Hyror och fastighetsservice Avskrivning och internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader Under planperioden ökar budgeten med cirka 47 mkr och det som framförallt påverkar sektorns kostnader är befolkningsförändringar. Antalet barn i grundskoleålder ökar kraftigt under planperioden. Mellan åren 2015 och 2018 ökar antalet elever med 530 st. Antalet gymnasieungdomar är som lägst 2016 men vänder sedan upp igen medan ökningstakten för barn i förskoleålder har planat ut eller till och med minskar under en innehåller både satsningar och besparingar. Förskolan har fått 1 mkr i förstärkning till familjedaghem. Inom grundskolan tillskjuts medel för att behålla den nivå som finns idag avseende personaltäthet, elevhälsa och i viss mån skolledning, när antalet barn i grundskoleålder ökar. Även kulturskolan har fått ett tillskott för att befolkningsökningen inte ska göra att kön till kulturskolan växer. Förskolan har fått minskade anslag till följd av färre barn i verksamheten men även på grund av att anslag för att byta pedagogiska IT-verktyg skjuts på framtiden. Vuxenutbildningen har fått i uppdrag att se över sin organisation och har ett effektiviseringskrav om 1,2 mkr från Fördelning av bruttokostnader 2016 Vuxenutbildning 3% Kultur 4% Ledning 1% Gymnasium 19% Förskola 26% Utveckling, fritid och folkhälsa 2% Grundskola 45% 37

3 SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Investeringsbudget/plan Belopp, tkr Summa Sektor för utbildning och kultur Bokslut Inkomst Utgift Netto De sammanlagda investeringarna är under planperioden budgeterade till drygt 74 mkr. Nya skolor planeras i Landvetter och Hindås och dessa behöver utrustas. Förskolans investeringsvolym följer lokalresursplanen där nya förskolor ersätter tillfälliga och äldre förskolor. 38

4 Ledning LEDNING Beskrivning I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer, den administrativa chefen och planeringschefen. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-behov i administrativa nätet, information samt gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelseoch delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. ering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och fysisk planering för verksamheterna förskola och skola. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skolplaceringar, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. ering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de nio fristående förskolor som finns i kommunen. Sektorns övergripande IT-planering ligger också inom enheten. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Ledning Intäkt Kostnad Netto Jämfört med 2015 ökas budgeten avsevärt. Ökningen mellan 2015 och 2016 beror på en organisationsförändring där planering och tillsyn flyttas från PFF till ledningen. Inför 2017 kommer enheten planering och tillsyn att minska personalkostnaderna med knappt 400 tkr, vilket motsvarar en dryg halvtid. 39

5 Förskola FÖRSKOLA Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och de kommunala politiska målen för verksamheten. För förskolan styr också Lpfö 98/10, Läroplan för förskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för äldre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Hindås och Rävlanda finns det öppna förskolor och i Mölnlycke och Landvetter ingår öppna förskolan som en del i familjecentralerna Eken och Knuten. I Rävlanda kommer Regnbågens förskola som har varit placerad på asylboendet att integreras med den ordinarie öppna förskolan i Rävlanda. I Hindås kommer en familjecentral att öppnas, och då flyttar öppna förskolan in där som en del i familjecentralen. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldrarna 1 3 år som inte utnyttjar plats i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. Informationsmått Bokslut Invånare i kommunen, 1 5 år Förskola Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Köpta platser Enskilda och kommunala platser Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad Övriga informationsmått Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) ,1 5,3 5,3 5,3 5,3 Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) 4,7 4,0 3,7 3,7 3,7 Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) 17,2 17,6 17,5 17,5 17,5 40

6 Förskola Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Förskola Verksamhetens volym beräknas utifrån befolkningsprognosen för barn i åldrarna 1-5 år samt i vilken utsträckning vårdnadshavare efterfrågar platser, så kallad efterfrågansgrad. Den senaste prognosen visar en minskning av antalet barn i kommunen under de närmaste åren. Först 2018 förväntas barnantalet vara uppe på 2015 års nivå för att därefter fortsätta att öka. Jämfört med föregående års prognos är antalet barn avsevärt lägre, med i snitt 70 färre barn per år under perioden Detta innebär en minskning av förskolans ramar samtliga tre år och verksamheten arbetar nu på en plan för att anpassa kostymen efter de nya förutsättningarna. Efterfrågansgraden har ökat successivt under tidigare år men verkar nu ha stabiliserat sig på en nivå runt 94 procent. Den varierar dock till följd av storleken på årskullarna, eftersom efterfrågansgraden ser olika ut för olika åldrar. Arbetet fortsätter med att ersätta äldre lokaler med nyare och mer ändamålsenliga, samt att rusta upp ventilation och gårdar till befintliga förskolor. Totalt byggs fyra nya avdelningar under år 2016 och året därefter planeras en ny förskola med sex avdelningar i Södra Önneröd. Det totala antalet avdelningar kommer under perioden att minska i Mölnlycke och öka i Landvetter, eftersom befolkningsutvecklingen ser olika ut i de olika kommundelarna. I budgeten innebär detta minskade lokalkostnader under 2016, medan de istället ökar under 2017 och Sedan tidigare finns ett tillskott om 2 mkr för att minska storleken på barngrupperna från och med år Samtidigt finns ett effektiviseringskrav om drygt 1 mkr från 2017 och framåt. Behovet för barn med särskilda rättigheter är fortsatt stort och i budget utökas verksamheten med 0,3 mkr. Från 2016 finns också ett tillskott på 0,2 mkr för att bedriva omsorg på obekväm arbetstid. Den rullande utbytesplanen för IKT-verktyg som var planerad till år 2018 har skjutits fram till efter planperioden. Inom förskoleverksamheten planeras också en bemanningsenhet med uppstart redan under hösten Detta innebär kostnader i form av inköp av och licensavgifter för nytt vikariebokningssystem, ledningsresurs med mera. Förhoppningen och ambitionen är att enheten på sikt ska vara självfinansierad genom högre personalkontinuitet, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader för vikarier. Bemanningsenheten är budgeterad med befintlig ledningsresurs och en omorganisering i chefsled är därför planerad. Förskolan har fått 1 mkr i förstärkning till familjedaghem. Intäkt Kostnad Netto Fördelning av bruttokostnader 2016 Pedagogisk omsorg 5% Öppen förskola 1% Köpta platser 13% Förskola 81% 41

7 Förskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Vårdnadshavares upplevelse av bemötande*, fsk, ped omsorg, % Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Vårdnadshavares upplevelse av trivsel och trygghet*, fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet och inflytande*, fsk, ped omsorg, % Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Andel barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt och årligen**, %. Andel barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans aktiviteter**, % Vårdnadshavares upplevelse av den fysiska miljön*, fsk, ped omsorg, % Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Vårdnadshavares upplevelse av kunskap och lärande*, fsk, ped omsorg, %. Antal enheter som får utbildning i relationskompetens

8 Förskola Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Vårdnadshavares upplevelse av att barnet får stöd att utvecklas språkligt*, fsk, ped omsorg, %. Antal enheter som får utbildning i interkulturellt förhållningssätt Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin**, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, % *Brukarenkät, avser kommunal regi **Avser alla barn på förskola i Härryda kommun, oavsett regi En bra samverkan och ett bra bemötande är en förutsättning för att vårdnadshavare ska uppleva trivsel och trygghet i samarbetet med verksamheten. Enheternas dokumentation i den digitala lärplattformen Pluttra har lett till att vårdnadshavarna har fått en större inblick i den pedagogiska verksamheten. Enheterna behöver dock involvera vårdnadshavarna mer i det systematiska kvalitetsarbetet. Tanken är att plattformen ska kunna användas för att lämna synpunkter som rör den egna enheten och det egna barnet. Ambitionen är att allt fler vårdnadshavare ska ta aktiv del av verksamhetens innehåll och information. Verksamheten kommer också att utforma en ny brukarenkät för att synpunkter från vårdnadshavare ska ge ett bättre underlag för kvalitetsutveckling. Förskolecheferna fortsätter att sträva efter att utöka andelen personal med adekvat kompetens för uppdraget i förskola. Verksamheten kommer under perioden att utveckla marknadsföringsplanen för att synliggöra Härryda kommun som en attraktiv kommun att arbeta i. Stödet till tillsvidareanställda barnskötare som vill läsa till förskollärare kommer att fortsätta under perioden. Verksamheten kommer att arbeta för att den pedagogiska planeringen ännu mer ska formas utifrån barnens tankar och intressen. Många enheter väljer att i allt högre grad organisera i åldersindelade avdelningar för att på ett bättre sätt kunna stimulera barnens utveckling och lärande. Detta kommer att medföra att verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten. Förskollärarna arbetar för att dokumentationen av den pedagogiska verksamheten ska bli ett redskap, både för analys av verksamhetens kvalitet och av barnens lärande och utveckling. Det finns dock fortfarande mycket kvar att lära beträffande pedagogisk dokumentation. Därför lägger verksamheten fokus på detta även under nästa år och genomför kompetensutveckling, handledning och riktade studiebesök för pedagoger. Förskolan och grundskolan har i uppdrag att samarbeta för att stödja barnens lärande i ett långsiktigt perspektiv. Under nästa år fortsätter arbetet med att förskoleklass och fritidshem ska ta tillvara och bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som barnen har med sig från förskola och familjedaghem. Centrala riktlinjer för denna övergång har utarbetats och framöver kommer förskolechefer och rektorer att skapa lokala handlingsplaner. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn som är i behov av särskilt stöd. 43

9 Förskola Förskoleteamet kommer att påbörja orienteringssamtal med samtliga förskolechefer. Samtalen syftar till att säkerställa goda pedagogiska lärmiljöer som främjar kunskap och utveckling för alla barn, men med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. De digitala verktygen kommer också framöver att prioriteras, då utvärderingen av arbetet med verktygen visat på goda resultat. Utbildningen i relationell pedagogik, som bygger på innehållet från förskolans föräldraträffar, kommer att bidra till ökad kompetens för barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionens tillsyn visade brister vad gäller likvärdigheten i kvaliteten på arbetet med kulturell mångfald samt möjligheten för barn med annat modersmål än svenska att utveckla sitt hemspråk. Verksamheten har en pågående plan för att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer samt för att arbeta med olika IKT-verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. Välkomsten, en introduktionsenhet för nyanlända barn, kommer att samverka med förskoleteamet för att tillhandahålla en god introduktion på de aktuella förskolorna för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. Den öppna förskolan i Rävlanda kommer till hösten att utöka sina öppettider, för att kunna integrera Regnbågens förskola från asylboendet i sina lokaler och i sin verksamhet. Vid Skolinspektionens tillsyn bedömdes att det på enhetsnivå bedrivs ett kvalitetsarbete som håller god kvalitet utifrån styrdokumentens krav, men att det finns brister i rapportering till huvudmannen. Verksamheten implementerar därför det nyligen införda kvalitetsledningssystemet som ska redovisa mål och resultat mer systematiskt till huvudmannen. Resultatet av brukarenkäten visar att vårdnadshavarna är fortsatt mycket nöjda med kvaliteten och samverkan med verksamheten. Kvalitetsarbetet i förskolan förväntas leda till att den pedagogiska verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten, och på sikt bidrar till att barnen får en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Som ett led i att stärka kvaliteten i ledarskapet genomgår samtliga ledare en handledning i systemteori under ett och ett halvt år. Kommunal förskola och grundskola arbetar också vidare med helhetsidén Rötter och Vingar. Den kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i verksamheterna för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet mot brukarna. Under året genomförs en utställning med barn och elever på temat Rötter och Vingar och framöver planeras att tydligare lyfta in barns och elevers perspektiv i arbetet med helhetsidén. 44

10 Grundskola GRUNDSKOLA Uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och LGR 11 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). För grundskola och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 16 skolor. De större skolorna är uppdelade i två-tre skolenheter med en rektor för varje. Skolorna är olika organiserade utifrån åldersstruktur. De skolor som har elever ifrån förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna år. Välkomsten är en verksamhet för mottagandet av nyanlända elever. Välkomsten har uppdraget att under en kort period förbereda skolintroduktionen för nyanlända så att eleverna snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli 2011 blev grundsärskolan 9-årig istället för 10-årig som den varit tidigare. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Informationsmått Bokslut Invånare i kommunen, 6 15 år varav 6 år varav 7 11 år, tidigaredel varav år, senaredel Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem* Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser

11 Grundskola Informationsmått Bokslut Grundskola Antal barn i kommunal regi Varav sålda platser Köpta platser Elever per lärare (årsarbetare)* 13,1 12,5 12,5 12,5 12,5 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola Antal elever med fritids/lss Antal individintegrerade elever *Både kommunal och fristående verksamhet Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Grundskola Intäkt Kostnad Netto Den största förändringen i grundskoleverksamhetens budget beror på den stora elevökningen som prognostiseras de närmaste åren. I budgeten ingår utökad resurs för elevhälsa, köpta platser och skolskjuts till följd av elevökningen. en innebär bibehållen personaltäthet inom grundskoleverksamheten. Till följd av att antalet nyanlända elever till kommunen ökar har kostnaderna för modersmål och studiehandelning ökat. Detta har lett till underskott för verksamheten under 2014 och Anslaget för modersmål och studiehandledning har därför förstärkts under planperioden. Inför höstterminen 2017 planeras en ny skola i Landvetter, Backaskolan, där även ledning för skolan ingår. I budgeten ingår också utbyte av lärardatorer under Antalet elever inom särskolan med fritids/lss och individintegrerade elever beräknas minska något de kommande åren för att sedan öka igen i slutet av planperioden. I samband med den förväntade nationella satsningen tilldelades sektorn 8 mkr för att öka lärartäthet i grundskolan. För dessa medel har fler speciallärare anställts under Det förväntade statsbidraget är försenat och reglerna för att söka är fortfarande inte kända. Det finns därför en osäkerhet om alla kostnader som uppkommit för denna satsning i efterhand kan sökas. Enligt försiktighetsprincipen har det i budgeten antagits att enbart 4 mkr av de satsade 8 mkr kan återsökas. 46

12 Grundskola Fördelning av bruttokostnader 2016 Köpta platser 13% Övriga kostnader 12% Grundsärskola 3% Löner undervisning 35% Lokaler 12% Övriga löner 12% Löner skolbarnomsorg 13% 47

13 Grundskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. 94, Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar respektive flickor i åk 9. Andel årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen. 85, Vårdnadshavarna upplever att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra så att barnet utvecklar sina förmågor Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan fråga i brukarenkäten för elever i åk 5 och 8, % Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, % Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, svenska och engelska, %. 73,5 82,7 91,5 96,0 96, Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %

14 Grundskola Grundskolans verksamhet, som utgår från läroplanen Lgr 11, har sin grund i den aktuella forskning som finns om lärande och undervisning. En forskningsanknuten undervisning skapar en större motivation för lärande vilket ger en högre måluppfyllelse. Grundskolans 44 förstelärare är centrala i utvecklingsarbetet både på enheterna och i kommunen generellt. Utifrån sina intresseområden, vilka är forskningsanknutna, stöttar, inspirerar och handleder de kollegor runt om i kommunen till att utveckla sin undervisning. Intresseområdena handlar till exempel om språkinriktad undervisning som stärker begrepps- och språkförståelsen, IKT-verktyg i undervisningen, inkluderande arbetssätt i klassrummet och utvecklad matematikundervisning. Några förstelärare har också deltidstjänst inom USE, utvecklings- och stödenheten, för ett mer specifikt uppdrag mot en del skolor. Alla rektorer genomgår den statliga rektorsutbildningen för att bland annat få en vetenskaplig förankring i sitt ledarskap. Utvecklingen av undervisningen genom variation och anpassningar efter elevens behov är den viktigaste och mest centrala formen av stöd inom grundskolan. När detta sker utifrån varje elevs förutsättningar och behov bör kommunens totala måluppfyllelse öka ytterligare. Pojkars kunskaper har blivit mer synliga tack vare att IKT-verktyg används mer kontinuerligt i undervisningen. Grundskolan fortsätter sitt arbete för en större likvärdighet i hur skolorna använder sig av digitala verktyg. Grundskolan har också satsat på att öka den specialpedagogiska kompetensen för åk F-3, vilket gynnar elever i behov av stöd i sin inlärning. Det kollegiala lärandet pedagoger emellan har fått en ny arena genom bloggen Härryda delar och lär, där förskolans och skolans pedagoger delar sina erfarenheter med varandra. Under 2015 avslutas genomförandet av Matematiklyftet och istället påbörjas en satsning på Läslyftet. Denna satsning vänder sig inte enbart till lärare i det svenska språket utan till alla lärare där språket är centralt för undervisningen. En medveten språkinriktad undervisning gynnar alla elever, men kanske främst nyanlända. Denna verksamhet kommer att öka i omfång framöver då kommunen tar emot allt fler barn och ungdomar. Alla skolor ska på sikt kunna ta emot nyanlända elever från Välkomsten med den kompetens och medvetenhet som krävs för att nyanlända elever ska nå den måluppfyllelse de har förutsättningar för. Detta kommer att bli grundskolans största utmaning de kommande åren. I samband med Lgr 11 fick fritidshemmet ett tydligare uppdrag i att vara ett komplement till skolan vad gäller att utveckla elevers lärande och utveckling. Verksamheten ska planeras och genomföras utifrån individens och gruppens behov samt i samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet men hela tiden med fritidshemmets pedagogik som grund. Kunskapen om och förståelsen av fritidshemmets uppdrag är grunden för en hög kvalitet i verksamheten. Ett arbete med att höja kompetensen inom fritidshemmets personalgrupp har därför påbörjats, bland annat genom kompetensutveckling av personal och nyanställningar. Gemensam kompetensutveckling kommer också att ske i kommunens regi. Flertalet grundskolor har någon sorts certifiering för hållbar utveckling, och söker efter nya utmaningar för att åstadkomma ett fördjupat lärande. Hållbar utveckling handlar om att arbeta med det entreprenöriella lärandet, det vill säga utveckla och stimulera generella kompetenser som behövs i ett hållbart samhälle. Sådana kompetenser kan vara att ta initiativ och ansvar och att omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Skolan ska skapa goda pedagogiska lärmiljöer och en undervisning där dessa förmågor kan tränas och utvecklas. Undervisningen som tränar dessa förmågor sker ofta i ämnesövergripande projekt eller temaarbeten. I arbetet med läroplanens mål kring Skola och omvärld utvecklas nya sätt för eleverna att ta del av hur livet efter utbildningen kan gestalta sig. Inom arbetet med Skola och omvärld kommer varje skola under perioden att ta fram en plan för hur eleverna i ett 1-16-årsperspektiv ska kunna utveckla de entreprenöriella förmågorna som en grund för sin egna hållbara framtid. Estetiska lärprocesser och olika former av kultur ingår i kursplanerna för bland annat bild, slöjd, musik, svenska och teknik. Det innebär att eleverna möter och är medskapande av kultur både i enskilda ämnen och i ämnesövergripande undervisning och temaområden. Några skolor har ett 49

15 Grundskola samarbete med kommunens kulturskola och köper in särskilda kompetenser för att berika den ordinarie undervisningen. Andra skolor har samarbete med Hulebäcksgymnasiets estetiska program för att stimulera estetiska lärprocesser i undervisningen. Alla elever i årskurs 1 erbjuds att delta i rytmik, och alla elever får del av en kulturupplevelse som samplaneras mellan grundskolan och kulturombudet inom UTK. En utmaning är att synliggöra vilka kulturella alternativ och samarbetsmöjligheter som finns för skolorna inom kommunens verksamheter. Kulturrådets satsning Skapande skola är idag en del av det ordinarie kulturutbud som erbjuds våra elever. De skapande lärprocesser som professionella kulturutövare iscensatt i skolan har inneburit att undervisningen har utvecklats. Sammantaget erbjuds alla grundskolans elever någon form av kulturupplevelse varje år, antingen inom ramen för Skapande skola eller som ordinarie verksamhet i samverkan med Kulturskolan. Verksamheten utvecklas hela tiden genom hög elevdelaktighet i processen att ta fram aktuella och intressanta kulturområden. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Ett nytt kvalitetssäkringssystem införs i verksamheten för att tydliggöra och synliggöra uppföljningen av skolans uppdrag ytterligare. Verksamheten har ett kalendarium för kvalitetsarbetet som efterfrågar mål samt process- och resultatmått mera systematiskt under hela året, vilket ska bidra till att delaktigheten i kvalitetsarbetet för elever och personal ökar. Enheterna sätter också egna utvecklingsmål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. Enheternas kvalitetsarbete är också utgångspunkten för de verksamhetsbesök som verksamhetschefen genomför med rektor och pedagoger på alla enheter. Som ett led i att stärka kvaliteten i ledarskapet genomgår alla ledare en handledning i systemteori under ett och ett halvt år. Efter skolinspektionens kritik mot det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå har en plan för ökad tydlighet avseende det statliga uppdraget tagits fram. En utveckling av analysen av resultaten på enhetsnivå är en del i den planen och en kvalitetsrapport till huvudmannen är en annan. 50

16 Utveckling, fritid och folkhälsa UTVECKLING, FRITID OCH FOLKHÄLSA Uppdrag Verksamheten består av tre enheter: Utvecklings- och stödenheten erbjuder specialistkompetens till personal som har hand om barn inom förskoleverksamhet och grundskola. På utvecklings- och stödenheten finns även personal som arbetar direkt med barn och elever som har behov av olika typer av stöd. Inom verksamheten arbetar bland annat psykologer, specialpedagoger, tal- och hörselpedagoger och verksamhetsutvecklare. Skoldatateket, som erbjuder IKT-stöd för barn/elever i behov av särskilt stöd och för personal, ryms också inom enheten. Verksamheten genomsyras av gemensamma värderingar där alla barn och elever är unika och därför behandlas olika. Fritid ungdom arbetar brett främjande med alla kommunens ungdomar i åldersgruppen år (i vissa fall även åldersgruppen 7 11 år) genom att möta dem på deras fria tid i skolan och på fritiden. I samverkan med skola och andra aktörer ska Fritid ungdom ansvara, genomföra och utveckla verksamhet för och med ungdomar. Fritid ungdoms olika mötesplatser ska vara socialt goda, drogfria och trygga miljöer där verksamheterna präglas av en tydlig folkhälsoprofil och ungdomars delaktighet. Folkhälsoenheten arbetar kommunövergripande med hälsofrämjande och förebyggande insatser i syfte att stärka folkhälsan i kommunen. Arbetet sker inom de kommunala verksamheterna men också tillsammans med externa aktörer. En del av folkhälsoarbetet utförs på uppdrag av folkhälsorådet, som sedan 2009 uttalat en prioritering av alkohol- och drogförebyggande insatser, främst bland unga. Folkhälsoenheten har även ett uppdrag att utgöra en resurs- och metodutvecklingsenhet för det hälsofrämjande och förebyggande arbete som sker i förvaltningens samtliga verksamheter. Barn och unga är en prioriterad målgrupp, och arbetet sker till stor del genom de vuxna som finns i barn och ungas närhet Viktiga vuxna. Informationsmått Bokslut Antal fristående förskolor i kommunen Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Utveckling, fritid och folkhälsa Intäkt Kostnad Netto Från och med 2016 ökas budgeten med anledning av en omorganisation där Utvecklings- och stödenheten inom förskola och grundskola flyttas till den nya verksamheten Utveckling, fritid och folkhälsa (UFF). Samtidigt flyttas planering och tillsyn till ledningen. 51

17 Utveckling, fritid och folkhälsa Fördelning av bruttokostnader 2016 Folkhälsa 13% Ledning 7% Fritid ungdom 31% Utvecklingsoch stödenhet 49% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet Genom ett varierat utbud av aktiviteter ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ eller Fritid ungdoms arbete med Ungdomsforum komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. 52

18 Gymnasium GYMNASIUM Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). Gymnasieskolan regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för frivilliga skolformer samt de ämnesplaner som gäller för respektive program. I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. Informationsmått Bokslut Antal elever på Hulebäcksgymnasiet Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Gymnasium Intäkt Kostnad Netto Antalet elever i gymnasieålder har stor påverkan på verksamhetens budget. Befolkningsprognosen visar att elevantalet fortsätter sjunka till och med 2016 för att sedan vända upp igen. Inom gymnasiesärskolan sjunker däremot elevantalet under hela planperioden. Detta avspeglas i budgeten för köp- och försäljning av utbildningsplatser inom gymnasiet och gymnasiesärskolan. Till följd av nya lagkrav för KAA (kommunalt aktivitetsansvar), APL (arbetsplatsförlagt lärande) samt effekter av GY11 ökar verksamhetens budget för bland annat undervisning succesivt. Under de senaste åren äter fler elever i skolmatsalen, vilket lett till underskott, men inför 2016 har skollunchbudgeten förstärkts. Vart tredje år budgeterar verksamheten med att byta ut personaldatorer och bytet är planerat till Även kostnader för licenser och interna IT-kostnader ökar och hänsyn till detta är taget i budgeten. 53

19 Gymnasium Fördelning av bruttokostnader 2016 Måltid, skolskjuts 10% Gymnasiesär 8% Ledning och utveckling 6% Elevhälsa 2% Lokaler/IT 10% Köpta platser 27% Undervisning, läromedel 37% 54

20 Gymnasium Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Programutbud: Högskoleförb: 5 Yrkesförb: 4 Introduktionsp: 1 Gymnasiesär: Antal inriktningar Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet när jag behöver det. % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) 79,4 77, ,3 86, Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Känner mig trygg på Hulebäck % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Jag får möjlighet till studiero i skolan % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Jag trivs på Hulebäck % (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) 98,4 93, ,2 81, ,5 93, Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen, yrkesexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Andel elever med gymnasieexamen (slutbetyg) på Hulebäcksgymnasi et % Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Andel elever med slutbetyg efter 4 år inklusive IMprogrammen. %. 80, Gymnasieskolan i Härryda ska präglas av mångfald och av stort utbud av program och inriktningar för att tillgodose de många olika önskemål om utbildningsalternativ som ungdomar har, men också av att vara en skola för alla, en spännande mötesplats där kunskap och lärande utvecklas 55

21 Gymnasium i samklang med olika elevgrupper. Gymnasieverksamheten erbjuder i dagsläget följande spridning: fyra yrkesförberedande program, fem högskoleförberedande program, introduktionsprogrammen, IM, för elever som inte är behöriga samt gymnasiesärskolan. När det gäller inriktningar varierar det efter elevernas intressen, men i dagsläget finns totalt 23 inriktningar fördelade på alla gymnasieprogram. För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop. Lärarna arbetar i stor utsträckning formativt i sin undervisning och med kontinuerliga uppföljningar på både klass- och individnivå. Varje program har ett elevhälsoteam (skolsköterska, specialpedagog, kurator och studie- och yrkesvägledare) som kan stötta vid behov. Specialpedagogerna har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare på skolan har ett särskilt övergripande ansvar för kartläggning och utbildning inom läs- och skrivproblematik och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. Liknande upplägg finns inom matematik. Eleverna trivs mycket bra på Hulebäcksgymnasiet och de känner sig trygga. Skolan arbetar målmedvetet med bemötande, positiv stämning och för att den sociala samhörigheten och respekten för varandra ska vara levande i vardagen. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud och på Hulerådet behandlas många frågor som rör den fysiska arbetsmiljön. När det gäller elevernas studiero behöver det göras en översyn av elevernas möjligheter att sitta och läsa och studera på egen hand eller i grupp. Biblioteket, öppna klassrum och andra pluggytor i korridorer används flitigt. Lärarnas ledarskap i klassrummet är ett område skolan prioriterar i syfte att skapa bra ett undervisningsklimat. Andelen elever med gymnasieexamen (slutbetyg) på Hulebäcksgymnasiet är 93 procent, motsvarande siffror för riket är 89. Gymnasiet har efter reformen 2011 hittat former för hur elevernas studier ska utformas på bästa sätt. Stödet till elever, så att de väljer rätt utbildningsvägar, har förbättrats, liksom mottagandet av elever från grundskolan och från IM. Tidiga stödinsatser och fortbildning av personal är en medveten strategi. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna med att ta fram instrument för att följa elevernas utbildning oavsett var de är folkbokförda. För de elever som bor i Härryda kommun och som studerar på Hulebäcksgymnasiet, arbetar skolan aktivt på att hitta former för att eleverna ska fullfölja sina studier. För de elever som bor i Härryda kommun, men som studerar på andra gymnasieskolor, finns det begränsade möjligheter att hjälpa. Det kommunala aktivitetsstödet innebär dock ett ökat ansvar för kommunen att följa upp de elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier. 56

22 Vuxenutbildning VUXENUTBILDNING Uppdrag Den 1 juli 2012 började den nya skollagen för vuxenutbildningen, och den nya vuxenutbildningsförordningen att tillämpas. Från och med 1 januari 2013 gäller den nya läroplanen för vuxenutbildningen, Lvux 12. Alla skolformer har samlats i samma förordning och de har nya benämningar. Dessa är: Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna, särvux Utbildning i svenska för invandrare, SFI Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar och lärling). Dessa utbildningar regleras av lag och förordning om yrkeshögskoleutbildning, samarbetsavtal inom Göteborgsregionen samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Informationsmått Bokslut Antal studerande, individer Antal heltidsplatser gymnasial utbildning Antal deltagare SFI Antal deltagare Gruv Antal deltagare inom GR Studerande i annan kommun Antal deltagare inom YH Antal deltagare inom uppdragsutbildning Belopp, tkr Bokslut Vuxenutbildning Intäkt Kostnad Netto Anslaget för att bedriva vuxenutbildning sjunker under planperioden och verksamheten ska effektivisera med 1,2 mkr. Detta kommer att ske genom att vissa av de pensionsavgångar som sker under perioden inte kommer att återbesättas. Detta kan komma att påverka det kursutbud som erbjuds, framförallt på den gymnasiala vuxenutbildningen. Vissa kurser kan komma att erbjudas som distansutbildningar. Skolformen Utbildning i Svenska för invandrare (SFI) ökar i omfattning i Härryda kommun och i dagsläget ser utökningen ut att bibehållas alternativt öka mera. SFI-undervisning för nyanlända på flyktingförläggningen genererar ett särskilt statsbidrag och ökningen av personal planeras att finansieras genom detta. 57

23 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen levererar i dag ett antal yrkesvuxutbildningar till GR-samarbetet och planerar att under perioden fortsätta med detta. Det finns också planer på att utveckla nya yrkesvuxutbildningar. Detta medför utvecklings- och investeringskostnader, en ökad belastning på studievägledning, administration och skolledning men också intäkter till verksamheten. Osäkerhet runt anordnandet av yrkeshögskoleutbildningar är stor. I budgetarbetet har verksamheten antagit en minskning av volymen för kommande planeringsperiod. Varje år arbetar verksamheten med ansökningar om att få anordna yrkeshögskoleutbildningar. Då beslutet kommer i januari, innevarande budgetår är det alltid svårt att planera för de eventuella intäkter som kan komma. Fördelning av bruttokostnader 2016 Yrkeshögskola 36% Gymnasial undervisning 39% Särvux 3% Grundläggande vuxenutbildning 5% Svenska för invandrare 17% 58

24 Vuxenutbildning Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs, % Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, % Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Andel kursdeltagare i sfi som slutfört kurs*, % Antal deltagare på Särvux Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Fråga i brukarenkät** Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 67*** Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Antal erbjudna YHutbildningar. Antal erbjudna uppdragsutbildningar per år *Antal kursdeltagare som fått ett betyg i en kurs på SFI. Ej jämförbart med nyckeltal i Kommunbladet (Skolverket) då de jämför flödet över 3 år. ** Kommer utbildningen ha betydelse för din framtida verksamhet, arbete/studier? Fyrgradig skala där fyra är bäst. *** Siffrorna avser 2012 då siffrorna för 2013 års uppföljning (som skulle redovisas under hösten 2014) ännu ej var klara. I kommunen anordnas utbildning för vuxna studerande. Inom ramen för givna resurser ska utbildningsutbudet vara så brett och mångfacetterat som möjligt. Studievägledning, undervisningsformer och samverkan inom GR ska erbjuda utbildningsvägar utifrån den enskildes behov. För att kunna behålla ett brett kursutbud arbetar verksamheten med flexibla undervisningsformer som möjliggör ett individanpassat arbetssätt. Genomströmningen och andelen elever med ett godkänt betyg (A E) ligger stabilt och på en något högre nivå än riket gällande grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Riktade satsningar för att behålla eleverna i utbildning genomförs i samtliga skolformer. Andelen elever på SFI har ökat de senaste åren och ökningen ser ut att fortsätta. 59

25 Vuxenutbildning De studerandes uppfattning om studiernas betydelse för deras framtida verksamhet efter studier mäts genom årliga enkäter. Svarsnivån har legat på en jämn nivå de sista tio åren. En översyn av enkäten planeras under hösten 2015 och kan ge resultat under våren Studerande som huvudsakligen läser för sin personliga utvecklings skull tenderar att dra ner värdet. Vikten av att få ett arbete eller ta sig vidare i andra studier efter utbildningen är stor. En direkt utvärdering av hur utbildningen lyckas matcha arbetsmarknadens behov är elevernas möjlighet till arbete efter utbildningen. Genom att erbjuda ett stort och flexibelt kursutbud arbetar verksamheten för att nå eleverna och dess behov och genom detta vara ett steg på vägen. Vidare arbetar verksamheten med behovsinventering och omvärldsbevakning. Yrkeshögskolans ledningsgrupper och branschråd, kontakter med arbetslivet, prognoser och kontakter med Arbetsförmedlingen ger vägledning för verksamhetens utbud. Kontakterna med GR-nätverk och samarbete i Framkant Härryda och med näringslivsenheten är viktiga för planeringen. Verksamhetens studie- och yrkesvägledare är länken till elevernas önskemål och behov. Sedan matchas dessa med verksamhetens kunskaper och prognoser för att träffa rätt för både enskild elev och behov på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen avser att lämna in minst sex till åtta ansökningar till Yrkeshögskolan årligen. Dessa ansökningar avser start av utbildningar i september påföljande år. Besked om eventuell start av utbildning meddelas under januari månad. I planeringen förutsätts att två till fyra ansökningar beviljas. De utbildningar som beviljas är ungefär procent av det totala antalet ansökningar per år till Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har ett brett samarbete med arbetslivet och näringslivet både när det gäller att driva YH-utbildningar och när det gäller att ta fram områden där det finns bristyrken. Förutsättningen för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en ansökan är att skolan samverkar just med arbetslivet och näringslivet, och att man kan visa att det finns ett behov på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier som ingår i sökta utbildningar. Verksamheten bedriver uppdragsutbildning inom skilda områden. För verksamhetsplanperioden planeras utbildningar inom data/it, personalområdet och eventuellt inom säkerhetsområdet. Verksamheten har också inlett ett samarbete med Framkant Härryda för ett mer systematiskt arbete med omvärldsbevakning och behovsinventering. Då detta samarbete utvecklas finns möjligheten att utveckla fler uppdragsutbildningar för näringslivet och arbetslivets önskemål. 60