Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken

Transkript

1 Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken Jorma Aurela Överingenjör Arbets- och näringsministeriet Energiavdelningen 25 Januari 2011 Elforsk, Stockholm

2 Finlands energipolitik och praxis - en framgång Bristen på inhemska energikällor och energikrisen drivande faktorer Primärenergi från flera olika källor; alla ägg inte i samma korg Oljans andel (24 %) - en av de lägsta i industriländerna Mycket mångsidig elproduktion Andelen biomassa/trä mycket stor; EU-krav beträffande förnybara; från 28,5% till 38% (av slutförbrukningen av energi) fram till år 2020 Kombinerad produktion av värme och el (CHP) inom industrin och fjärrvärme/fjärrkylning Bra brukbarhet i fråga om kärnkraft (kapacitetsfaktorerna ofta ~ 90 %/år) Finlands energiteknik avancerad En ny klimat- och energistrategi regeringens energipaket en helhet: Energieffektivitet, förnybara, kärnkraft Jorma Aurela

3 Finland: Primära energikällor , Mtoe Others Net imports of electricity Nuclear Power Natural Gas Oil Coal Hydro and wind power Peat Wood based fuels '00 ' Jorma Aurela

4 Elförbrukning i vissa länder 2008, kwh/capita Iceland Norway Canada Finland Sweden USA OECD countries 8686 Austria Japan France Netherlands Germany Denmark Czech Republic OECD Europe 6239 UK Italy Poland Turkey Source: IEA Energy, Balances, 2009 Jorma Aurela

5 Elförsörjning Jorma Aurela

6 Elproduktion enligt energikälla 2009 Jorma Aurela

7 EU:s ramar för klimat- och energistrategin Europeiska rådets beslut Målet för växthusgasutsläpp: fram till år 2020 ensidig minskning med 20 % från 1990 års nivå minskning med 30 % om även andra länder minskar sina utsläpp fram till år 2050 utvecklade länder: en minskning med % fram till 2050 Energieffektivitetsmålet: 20 % år 2020 Målet i fråga om förnybara: andelen förnybara i EU i genomsnitt 20 % av slutförbrukningen år 2020 biodrivmedel: 10 % år 2020 Jorma Aurela

8 Målet i fråga om växthusgaser: -20% jämfört med % jämfört med 2005 EU:s system för handel med utsläppsrätter -21% jämfört med Den icke-handlande sektorn -10% jämfört med medlemsländers mål, varierar -20% - +20% FI: 16 % SE: 17% Jorma Aurela

9 Kärnkraften i Finland; beslutsprocesser för avfallshantering och kärnkraftverk i Finland Elproduktion med hjälp av kärnkraft hör till normal industriell verksamhet Tunna organisationer, i praktiken ingen kärnkraftsindustri Forskning kring kärnteknologi vid VTT, Statens tekniska forskningscentral (200 forskare) Sedan 1970-talet två operatörer och 4 enheter i drift: 2 tryckvattenreaktorer 488 MW (netto) i Lovisa, drifttillstånd till 2027 (LO1) och 2030 (LO2), ägare Fortum (staten är majoritetsägare); av sovjetisk design -> US -> finska säkerhetsföreskrifter = STUK 2 kokvattenreaktorer 860 MW (brutto) i Olkiluoto, drifttillstånden till 2018, ägare det privatägda bolaget TVO; av svensk design Jorma Aurela

10 Kärnkraftens historia i Finland; beslutsprocesser för avfallshantering och kärnkraftverk i Finland Bränsle; ingen egen råvaruproduktion i början av produktionskedjan, djupförvaring efteråt (från 2020). Men gruvan Talvivaara år 2011? Producerar Ni, Zn, Cu, Co, och 2011också uran? 1983 principbeslut om använt kärnbränsle Ingen upparbetning förbud mot import/export av kärnavfall (1994 års lag) Finland har inte något särskilt kärnenergiprogram men kärnenergi har ingått i klimat- och energiprogrammen 1993 riksdagens nej till FIN5 principbeslut Jorma Aurela

11 % Development of the acceptance of nuclear power Gallup omnibus, telephone interview What is your general attitude towards nuclear power as a source of electricity in Finland? 38 positive 48 % negative 17 % TNS Gallup Oy Energiateollisuus ry Jorma Aurela

12 Schema över tillståndsförfarandet för en sjätte kärnkraftverksenhet Sökanden utför MKB-förfarande: MKB-beskrivning Behandling av principbeslutet enligt kärnenergilagen Anbudsförfarande, val av leverantör och plats Behandling av tillståndet att uppföra anläggningen enligt kärnenergilagen Bygglov, miljötillstånd och andra tillstånd Kärnkraftsanläggningen byggs Behandling av driftstillståndet enligt kärnernergilagen Kärnkraftsanläggningen i drift Jorma Aurela

13 Beslutsprocess: avfallshantering (Posiva) Posiva sköter hanteringen av använt kärnbränsle från anläggningarna i Lovisa och Olkiluoto. Ägarandelar: 60 % TVO, 40 % Fortum, grundades 1995 Ingår i kärnavfallshanteringsstrategin (från 1983, se nedan) men inte i något kärnenergiprogram Bolagets eget projekt, inte regeringens Posiva säger nej till Fennovoimas använt bränsle och regeringen vill inte ingripa i situationen Jorma Aurela

14 Beslutsprocess: avfallshantering (Posiva) Medel för finansiering av avfallshanteringen samlas in i en statlig fond. Prislappen för avfallet från 5 enheter är kring 6 miljarder, använt kärnbränsle svarar för 3,5 miljarder Posiva har haft fria händer i många avseenden, t ex när det gäller valet av förläggningsplats Regeringen fattade inget tvingande beslut men bakom kulisserna(?) 1983 fanns ett åläggande? Tyngdpunkten på lokal nivå vetorätt för den kommun där en anläggning planeras bli förlagd Jorma Aurela

15 Beslutsprocess: avfallshantering (Posiva) Omfattande konsultationer; MKB-process (miljökonsekvensbedömning) för 9000 ton, principbeslut (PB) = ett politiskt beslut Alternativa förläggningsplatser (ca 100 områden -> 4 MKB-förfaranden -> 1 ansökan om principbeslut). Ny MKB år 2008 för 3000 ton (LO3) Grannkommunerna har inte någon avgörande roll, Eurajoki har veto! Brett stöd för riksdagens beslut (PB godkänt år 2001 med rösterna och OL4 bränsle år 2010 med rösterna ) PB är inget byggtillstånd aktuellt med byggtillståndsansökan år Start år 2020 är ett måste. Säkerhetsbevisning ett måste i detta sammanhang PB år 2001; inget samband med framtida reaktorer -> nytt PB för avfall år 2002 och också ett nytt PB för OL4 år 2010 Jorma Aurela

16 Beslutsprocess: Olkiluoto (TVO) Allmänt om Olkiluoto 3: TVO:s eget projekt, inte regeringens Tyngdpunkten på lokal nivå i MKB och PB kommunens vetorätt Alternativa förläggningsorter Euraåminne (Olkiluoto) och Lovisa, båda i PB-skedet Grannkommunerna har ingen avgörande roll Jorma Aurela

17 Särdrag hos Olkiluoto 3: Beslutsprocess: Olkiluoto 3 (TVO) Omfattande remissförfarande; MKB 1998, PB 2002 (också om avfallshantering), byggtillstånd 2005, ansökan om driftstillstånd 2011, beräknad driftstart Fyra år försenad! Politiskt beslut på ett mycket tidigt stadium av projektet (jämfört med 1993) PB om avfallshanteringen 2001 var av avgörande betydelse för utgången Jorma Aurela

18 Beslutsprocess: Olkiluoto 3 Case (TVO) Särdrag hos Olkiluoto 3: Samhällets helhetsintresse olika tolkningar Beslutet (PB) fick ganska lågt stöd i riksdagen (107-92) Efter PB har Olkiluoto 3 endast handlat om säkerheten ur policymakarnas synpunkt (byggtillstånd ) Säkerhet: STUK:s utlåtande avgörande för alla tillstånd (vetorätt i praktiken) TVO har haft fria händer vid valet av förläggningsplats och leverantörer Jorma Aurela

19 Beslutsprocess: FIN6-FIN9 (industrin) Tre kandidater var aktuella: både gamla aktörer (Fortum och TVO) och ett nytt bolag - Fennovoima Ab, som ägs huvudsakligen av finsk, svensk och tysk industri. Efter MKB (~ett år) inleddes tillståndsprocesserna; de gamla aktörerna hade slutfört sina processer 2008, Fennovoima slutförde sitt med Simo (Lappland) och Pyhäjoki (Österbotten) [och Strömförs] En tillståndsprocess i dess helhet kan ta över 10 år (inkl. byggande av kraftverk) Fem PB ansökningar inkom till stadsrådet och de behandlades tillsammans I Fennovoimas ansökan ingick en dubbelenhet Jorma Aurela

20 Beslutsprocess: FIN6-FIN9 (industrin) Ny klimat- och energistrategi 2008; kärnkraften var ett alternativ. Regeringen fattade tre stora energipolitiska beslut 2010: I början av året beslut om energieffektivitet beslut om energipaketet (förnybara energikällor) behandlades fem PB i regeringens aftonskola fattade regeringen tre positiva PB: OL4 och Fennovoimas kärnkraftsenhet och Posiva (OL4) och två negativa PB: LO3 och Posiva (LO3) Därefter ratificerade riksdagen tre PB : OL , Posiva och Fennovoima (samma ledamöter röstade inte på samma sett i det här fallet). Industrin har fria händer när det gäller valet av förläggningsplats och leverantörer. Inga subventioner från staten. Jorma Aurela

21 Kärnkraftsbeslutet 2010: FIN6-FIN9 blir OL4 och Fennovoima 1 Allmänt: alla ansökningar var av bra kvalitet och fyllde säkerhets- och miljökraven (STUK, miljömyndigheterna) Bakom de positiva PBn och Samhällets helhetsintresse : TVO och Fennovoima: Finland behöver högst två nya kraftverk av denna storlek fram till 2020 (14 i kärnenergilagen) Bolagen producerar el till självkostnadspris bl.a. för det finländska näringslivets behov För Fennovoima var det använda bränslet inte något hinder (i PB villkor att inom 6 år inleda samarbete med Posiva eller inleda MKB). Fennovoima 2 var inte möjligt. Bakom de negativa PBn och Samhällets helhetsintresse : Fortum delägare i OL4 (fjärdedel) Det finns ännu inte något behov att ersätta Lo1 och Lo2 Fortum kom inte överens med Helsingfors stad om fjärrvärme Jorma Aurela

22 Olkiluoto 4 och Fennovoima 1 Varför gick det så som det gick med finsk kärnkraft 2010? Klimatfrågan politiskt viktig regeringens energipaket 2010 Energiekonomi och elförsörjning 98 TWh år 2020 Avfallshantering ok, särskilt det använda bränslet Bra erfarenheter av de fyra kärnkraftsenheterna Mankala-principen ger möjlighet att finansiera kraftverksprojekt i ett litet land så att bolagen är intresserade De politiska partierna är förtrogna med kärnkraften: Samlingspartiet ++, de Gröna --, alla andra (SD, Centern, SPF etc) splittrade, men majoriteten positivt inställd 2010 Framtiden är osäker, mycket kan hända Behandling av tillståndet enligt kärnenergilagen att uppföra anläggningen för Olkiluoto 4 och Fennovoima 1? Fortum? Riksdagsval i april 2011 Jorma Aurela

23 Djupförvaret ONKALO, Euraåminne Personal och frånluftschakt Kanisterschakt Förvar, huvudsaklig karakteriseringsnivå, -420 m, (lägre -520 m) Teknik (-437 m) Tunnelinlopp 26 January 2011 INDEX 23 Jorma Aurela