Energiinformation med årskurs 4-6 som målgrupp. Instruktörshandledning Civilförsvarsförbundet och Energimyndigheten

Transkript

1 Energiinformation med årskurs 4-6 som målgrupp. Instruktörshandledning Civilförsvarsförbundet och Energimyndigheten

2 Energiinformation! 3 Mina erfarenheter 3 Uppdraget från Energimyndigheten 4 Inbjudan och utskick till skolorna 4 Läroplan för grundskolan 5 Upplägg 5 Information vid ett elavbrott 5 Aktivitet om information (viskleken). 6 Energikällor - var kommer elen ifrån? - Två hål i väggen? 6 Värme, mat och vatten 8 Dilemma 8 Dilemma 1 8 Dilemma 2 8 Dilemma 3 9 Till vilka tekniska prylar krävs det elektricitet? 9 Mat och vatten 10 Värderingsövningar 12 Värderingsövning 1 12 Värderingsövning 2 12 Vad har jag bakom ryggen? 13 Övrigt 13 Slutord 13 2

3 Energiinformation Civilförsvarsförbundet i samarbete med Energimyndigheten Instruktörshandledningen är framtagen av Carina Brage, Civilförsvarsförbundet - Linköping i samarbete med Jan Alsander, Utbildningschef, Civilförsvarsförbundet Målgrupp: elever och lärare i årskurs 4 6. Tid: skoltid, 1,5 2 h. MINA ERFARENHETER Jag (Carina Brage) har under våren 2012 varit ute i olika skolor i Linköpings kommun och genomfört närmare ett 40 tal energiinformationer och träffat över 1000 lärare och elever. Jag har prövat aktiviteterna nedan och fått mycket bra utvärderingar från lärare och positiv respons från eleverna. Det är ett spännande och aktuellt ämne och jag ser tydliga brister i kunskap ute på skolorna inom detta område. Kunskap måste beröra om det ska vara intressant och just energiberedskap är något som berör, eleverna kan relatera till sig själva och vad som eventuellt kan hända. Varje information har varit unik och det är roligt att ha dessa upplevelsebaserade energiinformationer. Det är enkelt och egentligen inget nytt. Jag tycker att det är viktigt att lärarna är med på informationen så att de senare i undervisningen kan relatera till mötet med oss och använda Civilförsvarsförbundet energiinformation som en del i den fortsatta undervisningen. 3

4 Jag har i mitt arbete med informationerna samarbetat med Lejonfastigheter som är hyresvärd för de flesta skolorna i Linköping. Lejonfastigheter har bidragit med att alla elever får varsin russinpaket - energi och bra att ha hemma om det blir elavbrott, samt en penna. De skrev även en artikel i sin tidning, se länk nedan. Tänk er en dag med bara ett ljus som ljuskälla... Energikälla - lapp i nacken... UPPDRAGET FRÅN ENERGIMYNDIGHETEN Övergripande mål är samma som tidigare Att skapa ett stabilt och långsiktigt kunnande hos den enskilda i frågor som rör trygg el- och värmeförsörjning och därmed bidra till att skapa en hållbar samhällsutveckling. Syftet är genom målgruppsanpassad information skapa förståelse för samhällets sårbarhet, det egna ansvaret och en vilja hos den enskilda att bidra till att minska sårbarheten vid störningar i energiförsörjningen 1. En instruktör från Civilförsvarsförbundet besöker klassen och genomför en energiinformation där eleverna är delaktiga. INBJUDAN OCH UTSKICK TILL SKOLORNA I samband med skolstarten i höst kommer vi att göra ett centralt mailutskick till alla grundskolor med ett erbjudande om kostnadsfri energiinformation. Skolorna får svara till vårt centrala kansli som sedan vidarebefordrar beställningar till distrikten. 1 Taget fast omgjort lite från Energiprojekt energi och trygghet vid el - och värmeavbrott. Anvisningar, råd, kursplaner och manus

5 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN GRUNDSKOLAN Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skolverket ISBN: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 I och med den nya läroplanen Lgr 11 som den 1 juli 2011 ersatte den tidigare läroplanen har begrepp som energi och hållbar utveckling fått en stor roll. Dessa frågor har fått större utrymme i alla de naturorinterade ämnena, teknik samt i geografi. Det är även nytt att de naturvetenskapliga ämnena är obligatoriska på låg - och mellanstadiet. Energi och klimatfrågorna som tidigare främst togs upp på högstadiet har tydligt förts ned till mellanstadiet. Undervisningen har fått tydliga mål i koppling till energi och klimat. Energiberedskap är en del av energiundervisningen, men finns inte med som begrepp i läroplanen. GRUNDSKOLAN Läroplanen är lärarnas redskap och verktyg för undervisningen. Vill du läsa mera om skolans läroplaner gå in på UPPLÄGG Energiinformationen är uppbyggd runt människans grundbehov: information, vatten, mat, värme och sömn samt vad det blir för konsekvenser för oss när våra grundbehov inte blir tillfredsställda, vilket kan inträffa till exempel vid störningar i el- eller värmeförsörjningen. - Jag brukar börja med att tända ett ljus och släcka ner så mycket som möjligt. - Ofta är det tänt i klassrummen även fast det är ljust och soligt ute. Att släcka ner gör att man markerar att elektricitet är något som man ska spara och inte slösa med. Vi måste spara på de energiresurser vi har, samt att det inger en viss stämning när man släcker lamporna. - Hur skulle en elfri dag se ut i skolan, vilka konsekvenser skulle det ge? Diskutera och fråga eleverna vad de tror kommer att hända och vad de tänker på och tror kommer att hända om elen försvinner. - Vad kan du göra för att vara förberedd om det skulle bli ett elavbrott? - Utgå alltid från elevernas tankar. Information vid ett elavbrott Om det helt plötsligt händer något som man inte är van vid blir man ofta orolig och rädd. Att man vet vad som händer är en trygghet. Annars är det lätt att det spekuleras. Det spekuleras och osanningar blir sanningar. Information inger trygghet. 5

6 - Hur många i klassen har en radio som fungerar utan elektricitet? (handuppräckning) - Vilka fler infomationskanaler finns det vid ett elavbrott? Visa vår solcellsradio. Aktivitet om information (viskleken). Placera alla eleverna i en cirkel i klassrummet eller om ni går utomhus. Jag tycker att det fungerar bra inne i klassrummet. Instruktören viskar en mening till den som står till vänster om instruktören, eleven fortsätter att viska samma sak till kompisen bredvid och så vidare. Runt hela cirkeln. När meningen har nått den sista eleven som står till höger om instruktören får han/hon säga vad hon/han hörde från kompisen innan. Exempel på mening: Jag är förberedd om det skulle bli ett elavbrott i Linköping. (om man är i Linköping). Ofta räcker det med Jag är förberedd om det skulle bli ett elavbrott. (det kan bli nog så svårt). Hitta på en egen relevant mening. Dock inte för lång men inte bara ett enda ord. Varför viskleken? Här kommer det tydligt visas att det inte är så lätt med information. Det kommer förmodligen inte samma mening/budskap från den sista eleven som den mening som instruktören viskade till den första eleven. Fortsätt med att visa radion som går på solenergi och diskutera med eleverna på vilka andra sätt man kan få information om det inte finns någon elektricitet. Fortsätt i cirkeln... Energikällor - var kommer elen ifrån? - Två hål i väggen? (för att förstå att två hål i väggen inte är hela sanningen) Lapp i nacken Förberedelse: hitta bilder på energikällorna på nätet eller klipp ut bilder från tidningar och plasta in om det är möjligt. Klädnypor att fästa lappen på ryggen behövs också. Placera en lapp på ryggen på varje elev (ta hjälp av läraren) en lapp med en bild på en energikälla. Placera lappen med energikällan i nacken på tröjan så att inte eleven ser 6

7 den själv. Jag brukar ta de förnybara källorna, såsom vattenkraft, solenergi och vindkraft samt olja, kärnkraft och kol. Eleverna ska nu genom att fråga kompisarna, en i taget, ta reda på och försöka ringa in vilken energikälla som just han/hon har på sin lapp i nacken. Man får endast fråga samma kompis en gång, sen får man gå till nästa och fråga. Kompisen får svara ja eller nej på frågan efter att ha tittat vilken energikälla kompisen har på sin lapp. Sedan placerar sig eleverna i olika hörn/platser i klassrummet. Varje grupp av samma energikälla samlas på samma plats. Här underlättar det om eleverna har läst om olika energikällor innan instruktören kommer till skolan. Diskutera och låt eleverna berätta kort om vad de kan om sin specifika energikälla. Var finns det mest vindkraftverk i Sverige till exempel och varför är vindkraftverken placerade som dom är. Varje grupp får prata ihop sig en stund innan själva redovisningen 2. Syfte med uppgiften - Energikällor Det är en övning som visar på att elektricitet inte bara är två hål i väggen. Det ger en helhet till var elektricitet kan komma ifrån och att det också är sårbart, här kommer enrgiberedskap in genom vikten av att det är bra att vara förberedd om det inte är som vanligt. (enligt läroplan läser eleverna om energikällor i årskurs 4-6). Prata också med eleverna om vad det kan finnas för anledningar till att det kan bli ett elavbrott. Vad kan hända och varför händer det? Många elever har erfarneheter av att de känner någon som har haft elavbrott eller att de sett på tv eller läst tidningar om det. Följande kan man läsa i läroplanen: Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4 6 Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. 2 Uppgiften tagen från Att lära teknik ute /Carina Brage 7

8 Värme, mat och vatten Visa till exempel en heat pal, stormkök, lykta filt och värmeljus. För en dialog med eleverna om vad de själva tror skulle hända med värmen i huset vid ett elavbrott. Bättre förberedd än efterklok, ta vara på elevernas funderingar och idéer. Bygg en koja av filtar i klassrummet över några bänkar för att visa att det blir snabbt varmt inne i en sådan koja. Låt eleverna känna på värmen under filten och jämföra med hur det känns utanför kojan. Dilemma Nedan följer tre olika förslag på övningar där man utgår från ett dilemma - ett problem, och hur handlar jag som individ i en sådan situation. Dilemma 1 4 hörnsövning - utifrån ett dilemma Instruktören läser upp en händelse eleverna lyssnar därefter till samtliga påståenden i händelseberättelsen. Det är fyra påståenden. Varje påstående representerar ett hörn i klassrummet. När samtliga påståenden är upplästa, får eleverna ta ställning och gå till det hörn som de tycker passar bäst in på hur de skulle agera i situationen. När till exempel instruktören läser upp påstående 1 så pekar han/hon samtidigt på ett av hörnen i klassrummet, påstående 2 pekar instruktören på nästa hörn o.s.v. Exempel: Tänk dig att det är kväll hemma hos dig, det är mörkt ute, det är höst och det blåser ute. Ni har inte haft el under hela eftermiddagen, det börjar bli kallt..vad gör du? (Med tanke på att inte frysa) 1. Jag öppnar ett fönster och släpper in mera kalluft. 2. Jag går in till grannen. 3. Hela familjen samlas i ett rum och stänger alla dörrar som går till de andra rummen. 4. Vi lägger filtar över ett bord och bygger en koja för att hålla värmen och stänga in värmen där Dilemma 2 Låt eleverna diskutera i smågrupper och enas om två saker de skulle göra om situationen nedan skulle uppstå. 8

9 Det är morgon och du ska som vanligt gå till skolan. När du ska ta ut mjölken från kylskåpet till frukosten är den ljummen, fy va äckligt. Det är kallt i huset och du är jättehungrig på frukost...vad gör du? (med fokus på mat) Hitta även på andra dilemman eller låt eleverna hitta på en egen händelse som de sedan ger till en annan grupp. Utgå alltid från elevernas vardag. Dilemma 3 Låt eleverna diskutera och tänka till runt nedanstående frågor. Ett tips är att inte hålla på för länge med varje dilemma/frågeställning då är det lätt att eleverna tröttnar och börjar prata om helt andra saker och det är inte meningen. Fokus på frågan är viktigt. Instruktören läser upp följande i klassen: Tänk dig en vanlig dag: Du väcks av en väckarklocka, tar en varm dusch, äter frukost, cyklar till skolan, sitter i varma skollokaler och jobbar, äter lunch, pluggar lite till, åker hem, äter mat, åker och tränar, tränar i en uppvärmd och upplyst lokal, duschar, åker hem igen, tittar på TV, spelar lite dataspel, borstar tänderna och går och lägger dig i en varm skön säng, 1 - Vilka moment klarar du av utan att använda energi? 2 - Hur klarar du dig en ovanlig dag, det vill säga en dag utan tillgång till elektricitet 3? Frågorna kan med fördel skrivas på tavlan också. TILL VILKA TEKNISKA PRYLAR KRÄVS DET ELEKTRICITET? Ofta tänker vi inte på alla saker som går på elektricitet hemma. Det är självklar teknik som fungerar för det mesta. Låt eleverna, en i taget säga något som går på elektricitet hemma eller i skolan. Skriv upp dem på tavlan. När alla har sagt en massa elektriska prylar som finns hemma eller i skolan är det dags att stryka de som är minst viktigt vid ett elavbrott. Eleverna får välja vilket som ska bort först. Man får endast spara en enda sak, det viktigaste. Här får eleverna argumentera och ta ställning till varför de valt den som de gjort och anledningen till valet. Kommentar: Här kan det bli livliga diskussioner om datorn eller elementet är viktigast vid ett elavbrott. 3 Taget fast omgjort lite från Energiprojekt energi och trygghet vid el - och värmeavbrott. Anvisningar, råd, kursplaner och manus

10 Om man ska göra det här snabbare kan man som instruktör bara stryka allt på tavlan och konstatera att - inget av det här fungerar vid ett elavbrott... Variant på övningen: Dela in klassen i grupper (som dom sitter). Du som instruktör har förberett dig genom att skriva upp en massa tekniska prylar som måste ha elektricitet på små lappar, ca 25 olika saker i hemmet. En pryl på varje lapp. Dela ut lapparna (samma text på lapparna till alla grupper). Låt sen eleverna diskutera och endast spara en av lapparna. På lappen står den pryl de inte känner att de kan vara utan vid ett elavbrott. Låt grupperna en i taget berätta för övriga kamrater vad de tycker är viktigast att ha kvar för att kunna klara sig så bra som möjligt. Exempel vad som kan stå på lapparna: brödrost, eltandborste, element, dator, laddare, glassmaskin, kylskåp, mikrovågsugn... Tips till läraren att arbeta vidare med : Låt eleverna spekulera och fundera på framtida tekniska hjälpmedel vid ett elavbrott, som kan bli morgondagens innovationer/uppfinningar. Bra kopplingar till teknikämnet. Vi jobbar med framtidens entreprenörer... Citat från läroplanen. Ämnet Teknik Lgr11 Från läroplanen under Syfte med teknikämnet Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. MAT OCH VATTEN Mål: - kännedom om hur ett elbortfall i kommunen påverkar vattenförsörjningen och vilka konsekvenser det kan få för vattnets kvalitet. - kunskap om hur man renar vatten genom kokning. - förståelse och kunskap om vilka risker som kan förekomma när man använder olika bränslen till tillfälliga värmekällor och fritidskök inomhus 4. 4 Taget fast omgjort lite från Energiprojekt energi och trygghet vid el - och värmeavbrott. Anvisningar, råd, kursplaner och manus

11 Vid lågt blodsocker och utan energi och vatten blir vi snart håglösa, ledsna och oroliga. Diskutera med eleverna vad som är bra att ha hemma vid ett elavbrott. Låt dem skriva ner på t.ex postit-lappar exempel på bra mat att ha hemma för att vara förberedda vid ett elavbrott. Exempel på diskussionsfrågor med eleverna: Vad händer med maten i kylskåpet? Hur kan jag hålla kylan kvar därinne så långe som möjligt? Vad händer med frysen och maten i den? Vatten finns det rent vatten i kranarna hur gör jag för att få tillgång till färskvatten? Har du en dunk hemma? Varför är det bra att ha en dunk hemma? Vad händer med dig själv om du inte får mat eller vatten? Alternativ till övningen: dela in i smågrupper om 3-4 elever /gupp och dela ut en fråga som eleverna får diskutera under några minuter. Låt gruppen efter en stunds diskussioner berätta för sina kompisar om hur de tänkt. I läroplanen för teknik under det centrala innehållet kan man läsa följande: Teknik, människa, samhälle och miljö Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Berätta och förklara hur vattensystemet fungerar i respektive kommun och hur vattenförsörjningen fungerar till den enskilda individen i just din kommun om det skulle bli ett elavbrott. 11

12 VÄRDERINGSÖVNINGAR Att jobba med värderingsövningar är effektivt och roligt i skolan. Även med vuxna kan det passa allt beroende på vilken typ av möte/process det handlar om och vad man vill uppnå. Deltagarna får möjlighet att: - tänka efter och ta ställning - träna sig i att uttrycka åsikter - motivera sina ståndpunkter - träna sig i att lyssna på andra - reflektera och bearbeta attityder Två dialogregler gäller: - Alla har rätt att inte delta i en övning. - Ingen får uttrycka sig negativt om det någon annan säger. Man argumenterar för sin åsikt inte för någon annans. Värderingsövning 1 Alla eleverna sitter på varsin stol. Du som instruktör säger ett påstående. Om man tycker att påståendet stämmer på sig själv så byter man plats/stol med någon annan. Se alltid till att det finns en tom stol innan ni börjar ifall det är bara en elev som vill byta plats. Några exempel på påståenden: Jag släcker lampan när jag går ut från mitt rum hemma. Jag vet att vi har en ficklampa hemma. Jag vet att våran ficklampa hemma fungerar. Jag vet exakt var ficklampan finns. Det är bra att ha konserver med mat hemma ifall det skulle bli ett elavbrott. Vatten måste vi ha varje dag. Jag vet att vi kan få elektricitet från sol, vind och vatten. Jag tror att jag kan klara mig vid ett kortare elavbrott (en dag). Värderingsövning 2 Stå på linje Linjen är en värderingsmetod. Instruktören markerar en linje i klassrummet. Den ena änden står för Jag håller med och den motsatta Nej, inte alls. Lägg t.ex. lappar med nummer 1 6 i en lång rad på golvet. Eftersom det då inte finns någon mittensiffra måste eleverna ta mer aktiv ställning. Eleverna tar ställning till ett påstående genom att placera sig på linjen. Det kommer att bli flera som ställer sig på samma siffra så tala om för eleverna att de ställer sig i ett led bakom den valda siffran. Därefter låter du några motivera sig. Ex: Att veta vad det är som händer är en trygghet viktigt oviktigt Instruktören kan också passa på att fråga: hur får jag den tryggheten? 12

13 VAD HAR JAG BAKOM RYGGEN? Alla elever ställer sig i en cirkel. Instruktören och läraren hjälps åt att ge varje elev en sak i händerna som de har bakom ryggen. Alla blundar. När alla har fått något i händerna får alla titta, men de måste ha kvar händerna bakom ryggen och får inte titta varken vad de har själva eller vad kompisen har. Det kan vara samma sak eleverna får att beskriva eller olika saker. En elev börjar beskriva det som han/hon har bakom ryggen med endast ett ord, nästa elev fortsätter, beskrivandet fortsätter cirkeln runt och man får inte säga samma sak två gånger. Även om man vet vad det är så får man inte säga något förrän alla har sagt sitt ord/beskrivning. När alla har sagt sitt beskrivande ord så får eleverna först gissa vad de tror det är. Sen visar varje elev saken man fått i sin hand. Instruktören kan då passa på att förklara varför han/hon valt just dessa saker (om det är olika saker eleverna har fått). Sakerna ska gå att relatera till energiberedskap. Syftet med uppgiften är att eleverna får en sammanställning av bra saker att ha hemma vid elavbrott. För att vara förberedd istället för efterklok... Exempel på saker att ge eleverna för att beskriva för varandra: värmeljus, en filt, russin, vattenflaska, en konservburk, heat pal, ficklampa, stormkök eller våran lilla ficklampa som alla får som present. ÖVRIGT Civilförsvarsförbundet kommer också att arbeta fram en föräldrainformation som instruktören delar ut till eleverna. Kommer senare i höst. Varje elev får en liten ficklampa som är en säkerhetslampa, som endast ska användas när den behöver användas. Lampan är en extra säkerhet vid elavbrott. Den är inte till för att leka med eftersom batteriet då kan vara slut när den verkligen behövs. Varje elev får även foldern: Fickminne - säkerhet till vardags och vid kris. Dela även ut broschyren med vårt kursutbud till lärarna. Tipsa lärarna om att gå in på energimyndighetens hemsida för flera tips om energi: självklart tipsa att de går in på vår egen hemsida: Både då det gäller skolarbeten samt om lärarens kompetensutveckling i ämnet. SLUTORD Det här är exempel på enkla övningar och aktiviteter som man kan göra under en energiinformation för att få eleverna mera delaktiga och engagerade. Huvudsaken är att vi får fram vårt budskap och att det blir på elevernas nivå. Övningarna är ofta enkla och kräver inte så mycket förarbete. Ni är duktiga instruktörer och kan med all säkerhet komma på andra och flera övningar i ämnet. 13

14 Under vår korta vistelse i klassen hinner vi väcka många tankar och frågor hos eleverna. Därför är det viktigt att lärarna är med på energiinformationen, som en del av det fortsatta lärandet och fortsatta diskussioner i klassrummet. ETT STORT LYCKA TILL med ett jätteroligt arbete fullt av energi och roliga utmaningar! 14

15