Revisorns oberoende. från start till mål. Kandidatuppsats VT Författare: Maria Åström. Handledare: Bo Westlund. Ventilationsdatum:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisorns oberoende. från start till mål. Kandidatuppsats VT - 2006. Författare: Maria Åström. Handledare: Bo Westlund. Ventilationsdatum: 2006-06-01"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Kandidatuppsats VT Revisorns oberoende från start till mål Författare: Maria Åström Handledare: Bo Westlund Ventilationsdatum:

2 Författarens Tack! En stor Eloge vill jag ge de revisorer som lät sig intervjuas! Innan jag satte igång med uppsatsen fick jag höra att det är så svårt att få revisorer att ställa upp pga. arbetsbördan. Jag vet att Ni alla var mitt upp i att avsluta stora uppdrag men ändå fanns det tid för att hjälpa mig! I vissa fall har det legat en assistent bakom som på eget initiativ har fört förfrågan vidare med motiveringen att klart jag hjälper till, jag vet hur det är att ragga intervjuer!. Jag uppskattar hjälpsamheten! Bo, min handledare Tack för värdefulla synpunkter och litteratur. Min familj, Stefan och Molly Ni gör livet alltid så enkelt för mig! TACK! Uppsala, den 1 juni 2006 Maria Åström 1

3 Sammanfattning Aktiebolaget som associationsform anses vara ett framgångsrecept för västerlandets ekonomiska välfärd det senaste århundradet. Vanligaste för aktiebolag i Sverige och i många andra länder är att de drivs som enmans- eller fåmansbolag. Då aktiebolagsformen medger ägarna begränsat ansvar är det mycket viktigt att företagets resultat och ekonomiska ställning redovisas på ett korrekt sätt, vilket säkerställs genom revision. Grundläggande krav för revisorn är att bibehålla sin opartiska ställning till det uppdragsgivande bolaget genom hela uppdraget. Bevisbördan för att bevisa att hot inte föreligger åligger revisorn själv. Samband kan tänkas finnas mellan att ju längre tid en revisor är tillsatt på ett uppdrag desto större är risken för att dennes oberoende utarmas. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida revisorn kan bibehålla sin opartiska inställning till det reviderande företaget i de fallen som uppdraget sträcker sig under en längre tid. För att kunna uppfylla syftet har sex verksamma revisorer intervjuats. Intervjuerna har förutom mandattid, kombiuppdrag och rådgivningsverksamhet även berört ett eventuellt slopande av revisionsplikten för de mindre bolagen. Det kommande EU-direktivet beträffande revisorsrotation har också uppmärksammats av författaren. Ingen av de intervjuade revisorerna ansåg att en lång uppdragstid skulle föranleda att revisorn påverkades av uppdragsgivaren och därmed skulle äventyra sin titel. Informanterna vidhöll vikten av att alltid ha tredjemans uppfattning som utgångspunkt, och i dennes ögon upplevde de sig inte ifrågasatta bara för att uppdragstiden är lång. Vidare upplevde de inte revisionspliktens relevans hos mikroaktiebolagen som speciellt hög. Detta styrks även av en annan oberoende studie som uppsatsen refererar till. Studiens slutsats är att revisorerna inte själv ser några direkta hot mot deras oberoende kopplade till uppdragstiden. Dock indikerar andra källor på det motsatta. En lösning på oberoendefrågan är att revisionsplikten bör slopas för de mindre företagen till förmån för rådgivningsverksamheten eftersom det i inte går att ställa krav på revisorns oberoende vid revision av mindre bolag samtidigt som revisorn inbegrips i redovisningen. Nyckelord: kombiuppdrag, oberoendehot, revisionsplikt, rotation, rådgivningsverksamhet 2

4 Förkortningslista ABL Aktiebolagslag (2005: 551) BFL Bokföringslag (1999: 1078) FAR IAS Prop. Föreningen Auktoriserade Revisorer International Accounting Standards Proposition RL Revisorslag (2001:883) RN RS SOU SOX SRS Revisorsnämnden Redovisningsstandards i Sverige Statens Offentliga Utredningar Sarbanes-Oxley Act Sveriges Revisorssamfund 3

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Förkortningslista 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER METOD... 7 Intervjuer DISPOSITION REVISIONSPROFESSIONEN EN HISTORISK ÖVERBLICK REVISORNS UPPGIFTER GOD REVISORS- OCH REVISIONSSED REVISORNS OBEROENDE OBEROENDEHOTANDE SITUATIONER KOMBIUPPDRAG RÅDGIVNINGSVERKSAMHET Revisionsnära rådgivning Icke - revisionsnära rådgivning Självgranskningshot ÅTGÄRDER VID BEROENDERISK DOKUMENTATIONSSKYLDIGHET REVISIONSPLIKT FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA BOLAG? INTERVJUER LÅNG MANDATTID HUNDRAPROCENTIGT OBEROENDE MOTÅTGÄRDER KOMBIUPPDRAG RÅDGIVNING REVISIONSPLIKT FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA BOLAG? SLUTDISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING...29 Bilaga 1 Analysmodellen - flödesschema Bilaga 2 Person- och byråuppgifter Bilaga 3 Intervjuguide 4

6 1 Inledning I detta kapitel framställs uppsatsens ramar en presentation av bakgrunden till problemet som studeras och uppsatsens syfte. Därtill redovisas de avgränsningar som gjorts. Avslutningsvis redogörs för den arbetsmetodik som uppsatsen bygger på och dess fortsatta disposition. 1.1 Bakgrund Aktiebolaget som associationsform anses vara ett framgångsrecept för västerlandets ekonomiska välfärd det senaste århundradet. Möjligheterna till att skapa stort kapital genom tillskott från ett stort antal investerare har bidragit till att företag kunnat bli multinationella. Inte bara storföretagen har gynnats av associationsformen; även de små företagen ser stora fördelar eftersom aktieägarna inte är personligt ansvariga för företagets skulder. Vanligaste för aktiebolag i Sverige och i många andra länder är att de drivs som enmans- eller fåmansbolag. 1 Med anledning av det begränsade ansvaret för ägarna är det mycket viktigt att företagets resultat och ekonomiska ställning redovisas på ett korrekt sätt. 2 Ägarna intar en särställning jämfört med övriga intressenter då utbetalningen till dem inte är kontraktsbunden utan residual, dvs. de tar del av det som blir över efter att alla andra fått sitt. Ägarna har pga. residualen ett extra stort intresse av att veta vad företagets resultat blir och den informationen erhåller dem via företagets externa redovisning. 3 Alla aktiebolag har bokföringsplikt enligt 1:2 Bokföringslagen, BFL, vilket innebär förutom ovanstående även att alla affärshändelser skall bokföras på ett kronologiskt och systematiskt sätt. Den ekonomiska ställningen skall vidare beskrivas i ett årsbokslut (innehållande företagets balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse). 4 För att säkerställa att redovisningen är korrekt måste den granskas av en revisor. Syftet med revisionen är således att ge trovärdighet till den information som företaget lämnar. Att så sker är en viktig förutsättning för att företag skall kunna drivas. 5 Revisorns roll har, efter redovisningsskandaler som nyligen inträffade i USA och Europa, blivit allt mer uppmärksammad. Det mest uppmärksammade är revisorns oberoende, där diskussionen kring oberoendet berörde om det överhuvudtaget går att kombinera revision och rådgivning. Den debatt som förts har därutöver till stor del även berört de förväntningar som samhället och andra intressenter har på revisorn. 6 Vidare har det på ett internationellt plan skett en utveckling mot att revisionsplikten för små aktiebolag avskaffas. 7 Senaste landet att avskaffa revisionsplikten var Danmark med motiveringen att det skulle minska näringslivets administrativa kostnader. Slopandet av revisionsplikten sker i etapper men redan nu är bolagen med färre än tolv anställda och en nettoomsättning på mindre än 3 miljoner danska kronor undantagna. 8 1 SOU 2001:1, s. 7 2 Moberg, Bolagsrevisorn, oberoende, ansvar & sekretess, s Smith, Redovisningens språk, s. 4 4 Af Sandeberg, Aktiebolagsrätten, s Moberg, s A. a., s. 21 f 7 Svenskt Näringsliv, Revisionsplikt i småbolag, s. 8 8 Bisgaard, Revisionsplikten avskaffas för små danska bolag, s. 27 5

7 1.2 Problemformulering För svenska aktiebolag gäller att årsredovisning, bokföring och dess ledning skall granskas av en eller flera revisorer. Revisorn skall årligen avlägga en granskningsrapport. Varför detta förfaringssätt finns är för att skydda bolagets intressenter, allt ifrån aktieägare till anställda och kunder. 9 I 20 Revisorslagen, RL, föreskrivs att en revisor skall utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden. Nytt med den nya RL, som trädde i kraft den 1 januari 2002, är att revisorn inför varje nytt uppdrag och uppdragsperiod måste ta ställning till huruvida den förhåller sig opartisk och oberoende till uppdraget och dess uppdragsgivare utifrån den s.k. analysmodellen. 10 Analysmodellen återfinns i 21 RL, vilken tillsammans med jävsbestämmelserna i 9:17 Aktiebolagslagen, ABL, berör de situationer då revisorns oberoende kan anses vara skadat. Jävsbestämmelserna i 9:17 ABL berör bland annat när det kan anses föreligga ett s.k. vänskapshot, vilket förstås av att revisorn eller en medarbetare till denne har nära kontakt till klienten vars bolag skall revideras. En sådan relation kan t.ex. grunda sig på släktskap (som inte är närmare än att det föreligger hot enligt 9:17 ABL 1st. 5-6) och socialt umgänge på fritiden. Dock anses det inte förekomma något hot om representant från reviderandeföretag och det bolag som skall revideras har ett gemensamt aktivt engagemang i någon ideell förening, har barn i samma skola eller är grannar. 11 Enligt 9:8 1st. ABL utses bolagsrevisorn av bolagsstämman. Uppdragstiden löper sedan på fyra år, 9:21 1st ABL. Mandattiden kan förlängas ytterligare tre år enligt 2st. I lagen finns det dock inte uttryck för en maximum tid som revisorn får sitta utan denne kan bli omvald flera gånger. I propositionen till Aktiebolagslag (2 005:551) diskuteras det kring EUkommissionens rekommendationer angående revisorns oberoende. Rekommendationerna som antogs i maj 2002 innehåller regler som avser att säkerställa att revisorn förhåller sig självständig till det reviderande bolaget. 12 EU- kommissionens idé är att den som är huvudansvarig för ett revisorsuppdrag skall bytas ut efter sju år och får sen inte tillträda igen på två år (detta gäller dock främst bolag av allmänt intresse, exempelvis börsnoterade). Tanken bakom revisorsrotation är att en revisor som reviderar ett och samma bolag under flertalet år med tiden riskerar att bli alltför solidarisk med klienten. Regeringen åsikt är att rekommendationen säkerligen kommer att få genomslag i flertalet EU-stater och menar att det vore naturligt om den även införlivas i svensk lagstiftning dock vid ett senare tillfälle. Den svenska regeringen lägger stor vikt vid Revisorsnämndens, RN, tillsynsverksamhet och dessutom finner man ej heller några särskilda skäl till att förhindra att revisorn utses för en andra mandatperiod. 13 Kan en revisor bibehålla sin professionella inställning till uppdraget och därmed ses som oberoende i relationen till uppdragsgivaren då uppdraget löper under flera år? 9 Prop. 2004/05:85, s Vägledning för revisorer Analysmodellen, s A.a., s Prop. 2004/05:85, s. 322; prop. 2005/06: 97, s Prop. 2004/05:85, s. 322 f 6

8 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är primärt att undersöka huruvida en revisor kan bibehålla sin professionella inställning till uppdraget och därmed ses som oberoende i relationen till uppdragsgivaren då uppdraget löper under flera år. Uppsatsen kommer även att beröra kombiuppdrag, rådgivningsverksamhet och ett eventuellt slopande av revisionsplikten för de mindre bolagen. Därutöver beaktas EU: s kommande direktiv angående rotationsplikt för revisorer. 1.3 Avgränsningar och definitioner Uppsatsens fokus ligger på revision av ägarledda företag, dvs. fåmans- eller enmansföretag, varför alla andra företagsformer där revision är lagstadgat krav förbises. I uppsatsen definieras tidsperioden under längre tid i enlighet med analysmodellen således minst 8 10 år. 14 Beträffande oberoendet kommer ej problematiken vid samarbete över byrågränserna att beröras. Inte heller kommer uppsatsen att beröra lekmannarevisorer som återfinns i kapitel 10 ABL. 1.4 Metod Uppsatsen stödjer sig främst på de propositioner och utredningar som uppmärksammat oberoendefrågan de senaste åren inför införandet av de nya lagarna, RL och ABL. Utöver dessa har jag studerat litteratur och skrifter utgivna av revisorernas intresseorganisationer, Sveriges Revisorssamfund, SRS, och Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR 15. För att fånga den debatt som förs inom revisionsämnet har jag tagit del av artiklar publicerade i tidskriften Balans. Därutöver har jag valt att intervjua verksamma revisorer för att få en bild av hur de upplever oberoendet i olika situationer. Intervjuer För att uppfylla syftet med uppsatsen har sex auktoriserade revisorer intervjuats. Valet att göra muntliga intervjuer istället för att skicka ut en enkät till ett större antal revisorer, baseras på antagandet om att revisorerna antagligen inte skulle ha besvarat den. Dessutom skulle nyanser, exemplifieringar och en djupare förståelse av revisorns situation och dennes åsikter inte kunnat utvinnas ur svaren. Jag valde att uteslutande intervjua kvalificerade revisorer eftersom de har det yttersta ansvaret vid en revision. Positivt är också att de intervjuade har olika långa erfarenheter, vilket i vissa fall påvisar skillnader i uppfattningar. Att alla intervjuade är auktoriserade är slumpens förtjänst, eftersom två av de intervjuade bara några dagar innan intervjun skedde klarade provet för den högre titeln. Intervjuerna skedde på informantens kontor och varade i en timme. Revisorerna tog del av intervjuguiden 16 ett par dagar innan. Alla intervjuer bandades, utom en där tekniken brast. För att säkerställa att information inte gick förlorad, nedtecknades intervjun redan samma förmiddag. Informanten tog därefter del av anteckningarna och fick möjlighet att själv fylla i 14 Vägledning för revisorer Analysmodellen, bilaga 2 15 Som kuriosa kan nämnas att det nyligen beslutades om ett samgående mellan FAR och SRS, Precht, Applåder när SRS röstade ja- stor majoritet positiv till samgående med FAR, s Se bilaga 3 7

9 luckor. Jag upplever inte att revisorn gav mig annan information än den som kom fram vid intervjutillfället. Jag har valt att presentera intervjuerna i löpande text där informanternas uttalanden ställs jämte varandra. Revisorerna garanteras anonymitet, varpå det ej har funnits anledning till att publicera var och en för sig. Jag har i framställningen valt att heller inte göra någon åtskillnad mellan kvinnliga och manliga revisorer trots att båda könen finns representerade. Detta val har gjorts i beaktande av deras anonymitet. För att läsaren ändå ska få en bild av de revisorer som medverkar, har jag samlat deras data i ett schema som återfinns i bilaga 2. Revisorerna har fått bokstavsbeteckning efter den ordning som de intervjuats. 1.5 Disposition Nästkommande kapitel skall ge läsaren en bild av revisorsprofessionens framväxt och de krav som ställs på revisorn. Vidare belyser kapitlet internationell utveckling på redovisningsområdet som senare kopplas samman med kommande direktiv på revisionsområdet, vilket berörs i kapitel tre. I kapitel tre uppmärksammas de faktorer som inverkar på om revisorn kan anses som oberoende i relation till uppdragsgivaren. Kapitlet speglar främst den syn som våra lagstiftare har på tjänster som revisorn kan erbjuda klienterna förutom ren revision och som vanligen sker i samband med revisionsuppdragen i synnerlighet vid revision av ägarledda företag. Detta gör att kapitlet även berör ett eventuellt slopande av revisionsplikten för små och medelstora bolag. Övergripande fokus ligger dock på problematiken vid långtgående samarbete. Vidare i det fjärde kapitlet redogörs för den information som författaren erhöll ur intervjuerna. Avslutningsvis i det femte kapitlet skall det föras en diskussion kring oberoendet vilken mynnar ut i en slutsats. 8

10 2. Revisionsprofessionen Kapitel beskiver revisorns arbete och de krav som ställs på oberoende utifrån situationer där oberoendet kan utarmas. 2.1 En historisk överblick Redovisningen och även revisionen är hämtade ur två traditioner, den ena är den anglosaxiska (företrädelsevis länder som USA, Storbritannien, Holland och Irland) som i stor utsträckning baseras på sedvanerätt och kompletteras med precedensfall i domstolar. Redovisningen i dessa länder har inte reglerats utifrån lagstiftning utan utvecklats av redovisningsprofessionerna. Den andra traditionen är den kontinentala civilrättsliga traditionen (alla Europeiska länder förutom tidigare nämnda) vars ursprung hämtas från romersk rätt. Denna är tillskillnad från den anglosaxiska starkt präglad av nedskrivna lagar. I civillagstiftningen finner vi bolagsrätten, vilken härrör sig från Code Napoleon. 17 Orsaken till att redovisningen har kunnat utvecklas olika beror på skillnader i fråga om ägarstrukturer i de större företagen. Hos företag baserade i länder med kontinental tradition har stat, banker och olika familjeintressen ofta haft betydande ägarinflytande. I företag med bas i länder med anglosaxisk tradition har de däremot i större utsträckning varit börsnoterade och därmed haft en bredare ägarspridning. Ägarna i de anglosaxiskt präglade företagen har i större utsträckning än andra förpassats till den externa informationen, därför har redovisningsprofessionen, främst representerat av revisionsbyråerna, varit större och starkare i dessa länder. 18 Storbritanniens inträde i EG och uppkomsten av multinationella företag samt att företag noterats på börserna i London och New York, har lett till att de länder som tillhörde den kontinentala traditionen, nu mer eller mindre har antagit delar av den anglosaxiska traditionen. Därmed kan det sägas att den anglosaxiska traditionen har segrat över den kontinentala. Och allteftersom beslutet fick sitt formella uttryck i Europaparlamentets och Ministerrådets s.k. IAS- förordning, 2002, har EU-kommissionen antagit samtliga standarder som utfärdats, utom vissa förbehåll (IAS- förordningen ger medlemsstaterna undantagstillstånd för icke- noterade företag.). 19 Sålunda tenderar alla länder harmonisera sina standarder gällande redovisningen och som senare skall påvisas även beträffande revisionen. Inom EU eftersträvas att medlemsländerna skall ställa vissa gemensamma grundläggande krav på revisionen. EU- kommissionen har därför utarbetat (1996) en s.k. Grönbok angående revisorns roll. Översynen av Grönboken har fokuserat på frågor såsom revisionsstandarder, beivrandet av bedrägeri, kvalitetskontroll, oberoende samt kompetensfrågor Revisorns uppgifter Svenska bolag har alltsedan års ABL varit tvungna att ha revision på verksamheten. 21 I alla år har det därför funnits ett uttryckt behov av att garantera revisionens kvalitet genom att ställa krav på revisorns kompetens. I Sverige garanteras detta genom att en revisor måste 17 Smith, s. 60 f 18 A. a., s A.a., s. 63 f 20 Prop. 2000/01:146, s Svenskt Näringsliv, s. 15 9

11 godkännas eller också auktoriseras för att få titulera sig revisor. 22 Kravet på att bolagsrevisorn måste vara kvalificerad lägst godkänd infördes i svensk lag den 1 januari Enligt 9:1 1st. ABL måste alla aktiebolag utse minst en revisor. Revisorn utgör ett av fyra bolagsorgan i ett aktiebolag. De tre övriga organen är bolagsstämman, styrelsen och VD. 24 Det är bolagsstämmans uppgift att utse revisorn och uppgift om vem man utsett skall införas i aktiebolagsregistret, enligt 9:8 1st. samt 9:47 1st. ABL. Revisorn skall i sitt arbete följa stämmans anvisningar i den utsträckning det inte strider mot lag, bolagsordning eller god revisionssed, 9:4 ABL. I bolagsordningen kan det i vissa fall finnas föreskrifter om att revisorn i stället för stämman utses av bolagets intressenter såsom kreditgivare, anställda, stat eller kommun. 25 Revisorsämbetet består av två huvudområden. Det ena området berör revisorn som person vilka rättigheter och skyldigheter som yrket medför. Det andra området består av själva revisionsverksamheten. 26 I 2 RL p. 7 definieras revisionsverksamhet som granskning av förvaltning eller den ekonomiska information som följer av författning, bolagsordning, stadgar eller avtal. Granskningen skall sedermera mynna ut i en rapport eller annan handling som ligger som bedömningsunderlag för kunden och andra. I samband med granskningen får revisorn även biträda med rådgivning eller annat biträde som kan härledas till iakttagelser under arbetets gång (mer om det i avsnitt 3.3). I 9:3 1st. ABL preciseras begreppet revisorsverksamhet till att granska bolagets årsredovisning och bokföring. Granskning skall även ske av styrelsen och VD: s arbete. Granskningen skall vara så pass ingående som god revisionssed (för definition, se nedan) kräver och utföras på ett målinriktat och effektivt sätt, vilket innebär att fokus skall ligga på områden där risken för fel är överhängande. Revisorn måste även utnyttja de resurser och hjälpmedel som finns att tillgå på ett bra sätt. Arbetet innefattar också att jämföra information, analysera förändringar och relationer. Därtill skall avvikelser utredas och informationen utvärderas. Revisorsarbetet har således drag av en analytisk process vilket skall genomsyra all revision och alla faser i uppdraget. 27 Revisorn måste alltid förse sig med sådan information om kunden som kan krävas för att en så effektiv revision som möjligt skall kunna utföras. Revisorn behöver informationen för att få förståelse för händelser, transaktioner och rutiner inom företaget. Om denna information tillhandahålls revisorn, kommer denne i fortsättningen kunna inrikta sitt arbete på de bitar som medför störst risk för att bli fel. 28 Enligt lag är styrelsen och VD: n tvungna att lämna de upplysningar och den hjälp som revisorn begär, 9:7 ABL 1st. andra meningen. FAR har begärt att bestämmelserna ovan skall straffsanktioneras och att styrelsen och VD: n åläggs att självmant lämna de upplysningar som kan vara relevant för revisionen. Regeringen biföll inte deras vädjan med hänvisning att dels skall man vara försiktig med att ha kriminalisering som metod för att komma till bukt med överträdelser av samhällets normer och dels menar man att vetskapen om att ej utelämnad information av betydelse resulterar i en anmärkning i 22 Prop. 2000/01:146, s Svenskt Näringsliv, s Moberg, s Af Sandeberg, s Moberg, s Vägledning för revision Metodik, s A.a., s

12 revisionsberättelsen vilket i sin tur leder till dålig publicitet och ytterligare granskning från myndighetens sida. 29 Revisorns arvode (och styrelsens) bestäms oftast av bolagsstämman. Ett beroendeförhållande skulle kunna föreligga om det i stället för stämman vore styrelsen som beslutade därom. 30 Om inte bolagsstämman bestämmer arvodet eller om stämma saknas skall bolaget utbetala det som revisorn kräver om det inte kan anses som oskäligt. 31 I de ägarledda bolagen är det dock ofta samma person som nominerar och arvoderar revisorn, vilket belyser den oberoendeproblematik som allmänt föreligger i dessa uppdrag God revisors- och revisionssed Skillnaden mellan god revisionssed och god revisorssed är den att den förra avser riktlinjer för hur revisionsuppdrag skall utföras medan den senare främst avser etiska normer för revisorernas yrkesmässiga uppträdande. 33 God revisionssed innebär inte bara att revisorn skall biträda uppdraget utifrån ett självständigt och objektivt ställningstagande utan också att utifrån sett framstå som en opartisk och självständig granskare. 34 God revisorssed lägger således tyngden på att revisorn skall stå fri och självständig mot varje intresse som kan tänkas begränsa revisorns möjligheter att handla såsom plikten bjuder honom. 35 I plikten ligger att avge en revisionsberättelse som upprättas i enlighet med god revisorssed Prop. 2005/06:97, s. 31 f 30 Moberg, s Taxell, Aktiebolagets organisation, s SOU 1999:43, s SOU 1999:43, s A.bet. s A.bet. 11

13 3. Revisorns oberoende Kapitlet beskriver de situationer där ett oberoendehot kan uppstå. Först skildras de risker som är direkt kopplade till tidsaspekten på uppdraget därefter utmålas de hot som uppkommer i samband med kombiuppdrag samt rådgivningsverksamhet. Avslutningsvis skall kapitlet beröra ett eventuellt slopande av revisionsplikten för små och medelstora bolag. Grundläggande krav på revisorn är, vilket redan framgått, att bibehålla sin opartiska ställning till uppdragsgivaren genom hela uppdragstiden. De rättsliga effekterna av det beroendeförhållande som framställs i 21 RL skiljer sig från effekterna av jäv som regleras i 9:17 ABL. Skillnaden paragraferna emellan är att revisorn inte per automatik måste avsäga sig sitt uppdrag vid en oberoendesituation i enlighet med RL, eftersom motåtgärder kan tillämpas. 37 Däremot är jävskatalogen i 9:17 ABL absolut och kan aldrig balanseras utifrån några motåtgärder vare sig från revisorns eller från revisionsbolagets sida. 38 Dess verkan är att revisorn måste avgå. 39 Se bilaga 1. Vidare är 21 1st RL en presumtionsregel vilket innebär att revisorn på eget initiativ måste avsäga sig uppdrag i de fall som det kan anses att uppdraget inte längre bedrivs på ett opartiskt- och självständigtsätt. 40 Bevisbördan för att konstatera att hot inte föreligger åligger revisorn själv. 41 I inledningsskedet av varje uppdrag måste revisorn beakta oberoendeanalysen och dessutom måste revisorn kontinuerligt under uppdragstiden återgå till den och återigen pröva förutsättningarna för oberoendet så snart anledning finns. 42 De förutsättningar som nämns i 21 1st. RL kompletteras med en generalklausul i andra stycket vilken stadgar att revisorn skall avböja sig ett uppdrag ifall det existerar något annat förhållande än de som har tagits upp och är av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet. 43 Under senare år har man dock erkänt att det finns en omöjlighet i att kräva ett absolut oberoende eftersom det inte existerar i mänskliga sammanhang. Därför har förbudslistor slopats och istället studeras de situationer där hot mot objektiviteten kan anses uppkomma i ett uppdrag Oberoendehotande situationer Revisorns oberoendeställning beror i stor utsträckning på hur länge denne innehar ett uppdrag. Risken ses som stor för att revisorn med tiden skulle bli alltför lierad med sin uppdragsgivare och då skulle revisorns objektiva inställning till klienten kunna påverkas. 45 Enligt SRS antas hot förekomma om uppdraget sträcker sig under 8-10 år. 46 Samband kan tänkas föreligga mellan att ju längre tid en revisor är tillsatt på ett uppdrag desto större är risken att revisorn stelnar till. Utveckling kan förhindras med hjälp av tillämpning av revisorsrotation vars positiva sida är att en ny revisor lättare kan uppfatta risker och förändringar i klientföretaget. 47 Granskning av en och samma person skulle i princip kunna resultera i en upprepning av 37 Prop. 2005/06:97, s SOU 1999: 43, s Prop. 2000/01:146, s Prop. 2005/06:97, s Vägledning för revisorer Analysmodellen, s FAR: s samlingsvolym, s Vad är revision?, s Af Sandeberg, s Vägledning för revisorer Analysmodellen, s Alander, Externa rotation analys av positiva och negativa effekter, s

14 förgående års granskning eftersom revisorn skulle förvänta sig viss ordning av det företag han eller hon reviderar. 48 I ABL: s nuvarande form finns dock inget föreskrivet om att sådan rotation måste ske. SRS: s ståndpunkt är att det är tillräckligt om rotation sker bland de medarbetare som utför själva granskningen. 49 I USA har det dock en längre tid pågått en diskussion om inte en extern rotation bland revisorsbyråer ändå vore bästa alternativ. 50 Sommaren 2002, alltså ungefär samtidigt som analysmodellen introducerades i svensk lag, införde USA en ny lag: Sarbanes-Oxley Act, SOX, vilken innehåller krav på revisorsrotation. Rotationskravet innebär att en revisorbyrå som är publikt registrerad inte får tillhandahålla samma företag sina revisionstjänster under fler år än fem i följd. Efter att denna tidsgräns är nådd måste det alltså ske en revisorsrotation. 51 I Sverige finns som nämndes ovan inget krav på vare sig intern eller extern rotation. Tidigare nämnde jag EU-medlemsländernas anpassning till amerikansk reglering på redovisningsområdet; införandet av SOX i USA har även färgat av sig på EU som vid det tillfället såg över sina egna regler beträffande revisionsområdet. Detta har bland annat resulterat i en modernisering av EU: s åttonde bolagsdirektiv som tidigare huvudsakligen berörde godkännandet av revisorer inom EU men som nu även innefattar krav på revisorns oberoende. Det åttonde bolagsdirektivet som än så länge inte är helt harmoniserat i alla EU länder innehåller krav på att den huvudansvarige revisorn maximalt får sitta fem alternativt sju år på sin revisorspost i ett företag. 52 I Sverige har det, som framkommer av nedanstående text, funnits och finns fortfarande starka skäl till att inte införa rotation i svensk lag men som svenska revisorer i och med EU: s direktiv blir tvungna till att följa. Detta tros genomföras senast våren Det bör uppmärksammas för läsaren att rotationskraven i SOX främst avser revision av noterade företag och att den svenska aktiebolagslagen inte är uppdelad efter huruvida bolagen är noterade eller ej, utan samma lag gäller för enmansbolaget som för det publika bolaget. Således kommer rotationskravet att påverka alla aktiebolag i Sverige (om inte revisionsplikten för små bolag avskaffas förstås). Ett mycket starkt argument för extern rotation är av hänsyn till revisorns oberoende utifrån vänskapshotet. Det framhålls av somliga som naturligt att revisorn och klienten med åren utvecklar en relation som i sig skulle kunna luckra upp revisorns objektivitet. Denna uppluckring skulle då kunna medföra att revisorn får svårigheter med att både påpeka brister samt att påverka rättelser av väsentliga fel i de finansiella rapporteringarna. 54 Motståndare till införandet av extern rotation menar att det skulle medverka till både förlust av kunskap och erfarenhet dels för den enskilde revisorn med på längre sikt även för revisionsbyrån. Risken för oegentligheter i ett företag där en revisor sitter länge på sin post ses inte som större än i andra fall ty den företagaren som inte vill göra rätt för sig snarare förleder revisorn istället för att alliera sig med denne. Dessutom menar oppositionen att det kontaktnät av specialister som 48 A.a. 49 Vägledning för revisorer Analysmodellen, s Alander, s Se Björklund, Revisorns oberoende en omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige, s. 11 och 13 för vidare hänvisning 52 Se Björklund, s för vidare hänvisning 53 Larsson, Nya åttonde direktivet i svensk rätt, s Alander, s

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15 F 15 Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Den omständigheten att andra företag i det nätverk, i vilket det registrerade revisionsbolaget Y KB ingår, tillhandahåller

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot Institutionen för handelsrätt HARK11 Kandidatuppsats HT 2007 Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot - i samband med revision i Aktiebolag - Handledare: Krister Moberg Författare:

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Riktlinjer för lekmannarevision UPPGIFT ENLIGT TEXT PÅ JAK:S HEMSIDA Lekmannarevisorerna arbetar på föreningsstämmans uppdrag för att granska

Läs mer

Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet

Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet PROMEMORIA Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet... 1 Översiktlig beskrivning av reglerna och

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Arbetsordning lekmannarevision JAK medlemsbank 2016

Arbetsordning lekmannarevision JAK medlemsbank 2016 Arbetsordning lekmannarevision JAK medlemsbank 2016 Denna arbetsordning fastställdes måndag 30 maj 2016 och utgör lekmannarevisionens granskningsplan, se även bilaga där vi sammanställt den information

Läs mer

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag 1 YTTRANDE 2015-10-16 2015-773 FAR Box 6417 113 82 STOCKHOLM Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag Revisorsnämnden har följande huvudsakliga

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 YTTRANDE 2009-01-23 Dnr 2008-1386 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 Inledning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:217 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om revisorslagen

Läs mer

En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning

En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt Vårterminen 2006 En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning 1 Externa krav på kompetens, oberoende och auktoritet

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:146

Regeringens proposition 2000/01:146 Regeringens proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2000/01:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2001 Ingela Thalén

Läs mer

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning.

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. Om gränsdragningen mellan revisorns rådgivningstjänster och därtill hörande reglering kring

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter

Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter Utgivna av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF. 1. FAR och SRF ett samarbete kring auktorisationen av

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011

Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 2012-03-29 Richard Vahul Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 1. Sammanfattande bedömning Inom ramen för lekmannarevisorernas årliga revision genomförs viss fördjupad granskning som ett kompletterande

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Revisorer och revision Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2016. Morgan Johansson Jacob Aspegren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING Policy för Projektengagemang i Stockholm AB:s information till kapitalmarknaden Denna informationspolicy godkändes av Projektengagemang i Stockholm AB den 1 oktober 2015

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden...

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden... Inledning och ramverk... 5 Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51 FARs rekommendationer och uttalanden... 771 Författningar... 1049 Revisorsnämnden... 1185 Sökord...

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen?

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? GWA ARTIKELSERIE Titel: Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? Rättområde: Bolags- och börsrätt Författare: Bolags- och börsrättsgruppen Emelie Terlinder Datum: 2005-12-19 Nyhetsbrev Ny

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan (december 2012) ETIKU 9 REVISORNS KOMMUNIKATION MED ANDRA BOLAGSORGAN 1 1 Uttalandets syfte... 1 2 Bolagsorganens uppgifter...

Läs mer

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II November 2011 Revisorsnämnden 2011 3. Appappapp Svar Deluppgift 3.1 a) Aktiebolagslagen innehåller vissa förbud mot spridning av aktier och teckningsoptioner i privata

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

EtikR 3 Skatterådgivningstjänster

EtikR 3 Skatterådgivningstjänster FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR (december 2012) 1 Medlem som skatterådgivare EtikR 3 Skatterådgivningstjänster Flertalet FAR-medlemmar tillhandahåller skatterådgivning till sina kunder. I många kundrelationer

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700.

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009

SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009 SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I December 2009 Revisorsnämnden 2009 0B1. Obiccs Teknisk Konsulting AB 2BDeluppgift 1.1 Enligt lag som trädde i kraft den 1 juli 2009 får den som under sju år har varit

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal.

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); SFS 2016:121 Utkom från trycket den 1 mars 2016 utfärdad den 18 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Kommunrevision. - de förtroendevalda revisorernas oberoende. Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005

Kommunrevision. - de förtroendevalda revisorernas oberoende. Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005 Kommunrevision - de förtroendevalda revisorernas oberoende Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Höstterminen 2005 Handledare: Mari Paananen Författare: Helena Hjalmarsson 811127 Maria Kjellberg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Revisorslag; utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:883 Utkom från trycket den 7 december 2001 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Denna

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval

Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval 2015-10-01 Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval Kollegiet har fått ett brev från ett antal internationella institutionella investerare beträffande

Läs mer

Dnr 2011-536 2012-12-13 D 12. FörvR: beslut 2013-02-07, återkallat överklagande, målet avskrivet, mål nr 27075-12

Dnr 2011-536 2012-12-13 D 12. FörvR: beslut 2013-02-07, återkallat överklagande, målet avskrivet, mål nr 27075-12 Dnr 2011-536 2012-12-13 D 12 FörvR: beslut 2013-02-07, återkallat överklagande, målet avskrivet, mål nr 27075-12 D 12 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan avseende auktoriserade revisorn

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 Innehållsförteckning Sid Revisionens formella reglering 3 Revisorernas antal och organisation

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

Inledning och ramverk Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag FARs rekommendationer och uttalanden...

Inledning och ramverk Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag FARs rekommendationer och uttalanden... Inledning och ramverk... 5 Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 75 s rekommendationer och uttalanden... 823 Författningar... 1101 Revisorsnämnden... 1311 Sökord... 1321

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012 Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012 Härmed kallas till årsstämma i Fouriertransform AB, organisationsnummer 556771-5700. Tid: Torsdagen den 19 april 2012, kl. 1300-1400 Plats: Fouriertransform

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126 Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning Dir. 2012:126 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2012 Sammanfattning Ett nytt EU-direktiv om årsredovisning

Läs mer

Revisorns oberoende. Handelsrätt C. En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige. Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund

Revisorns oberoende. Handelsrätt C. En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige. Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund Handelsrätt C Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Uppsats VT 2006 Revisorns oberoende En omtvistad fråga mellan USA, EU och Sverige Författare: Sara Björklund Handledare: Bo Westlund

Läs mer