ÅRSRAPPORT 2014 Kommunstyrelsen

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2014 Kommunstyrelsen Växjö stationsområde Foto Lars-Åke Rapp

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomisk redovisning 2.1 Måluppföljning 2.2 Analys Osäkra fordringar och tvister 2.3 Omvärldsanalys, framtid och forskning 2.4 Nyckeltal 3. Personalredovisning 3.1 Måluppföljning 3.2 Analys 3.3 Årets händelser 3.4 Omvärldsanalys, framtid och forskning 3.5 Nyckeltal 4. Arbete och företag 4.1 Måluppföljning 4.2 Analys Entreprenader och konkurrensutsättning 4.3 Årets händelser 4.5 Omvärldsanalys, framtid och forskning 4.6 Nyckeltal 5. Barn och utbildning 5.1 Måluppföljning 5.2 Analys 5.3 Årets händelser 5.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 5.5 Omvärldsanalys, framtid och forskning 5.6 Nyckeltal 6. Bygga och bo 6.1 Måluppföljning 6.2 Analys 6.3 Årets händelser 6.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 6.5 Omvärldsanalys, framtid och forskning 6.6 Nyckeltal 7. Demokrati och mångfald 7.1 Måluppföljning 7.2 Analys 7.3 Årets händelser 7.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 7.5 Omvärldsanalys, framtid och forskning 7.6 Nyckeltal 8. Miljö, energi och trafik 8.1 Måluppföljning 8.2 Analys 8.3 Årets händelser 8.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser

3 8.5 Omvärldsanalys, framtid och forskning 8.6 Nyckeltal 9. Stöd och omsorg 9.1 Måluppföljning 10. Trygghet och säkerhet 10.1 Måluppföljning 10.2 Analys 10.3 Årets händelser Säkerhetsåtgärder under året 10.5 Omvärldsanalys, framtid och forskning 10.6 Nyckeltal 11. Uppleva och göra 11.1 Måluppföljning 11.2 Analys 11.3 Årets händelser 11.4 Enkäter, brukarundersökningar, kvalitet- och kostnadsjämförelser 11.5 Omvärldsanalys, framtid och forskning 11.6 Nyckeltal 12. Bilagor 12.1 Intern kontroll 12.2 Hyres-/leasingavtal 12.3 Inventarieförteckning 12.4 Återrapportering beslut i KF 12.5 Sammanställning mellanhavanden inom kommunkoncernen (tillgångar och skulder) 12.6 Kommunstyrelsens bokslut 2014 per kontor/enhet och verksamhet

4 1

5 2. Ekonomisk redovisning Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Verksamhetsmål Kommunstyrelsen ska bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram. Kommunstyrelsen ska arbeta för att Växjö kommun ska ha en effektiv organisation med effektivt resurshushållande, god koncernsamordning och tydligt medborgarfokus. Kommunstyrelsen ska arbeta för att Växjö kommuns verksamheter ska ha ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete för att öka effektivitet och kvalitet, till nytta för medborgarna. Kommunstyrelsen ska arbeta för att Växjö kommun ska samverka med länets kommuner för att uppnå kostnadsbesparing och stordriftsfördelar. 2.1 Måluppföljning Målet att bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Kommunstyrelsens verksamheter lämnar ett överskott på + 3,0 mkr och har därmed uppfyllt fullmäktiges målsättning att verksamheten ska bedrivas inom budgetramen. Kommunstyrelsens övriga verksamhetsmål under detta målområde är inte lika tydligt mätbara. Uppföljningen fokuserar därför på att beskriva hur arbetet har bedrivits och i de fall det är möjligt att dra några slutsatser kring hur arbetet har påverkat det kommunstyrelsen vill uppnå exempelvis ett effektivt resursutnyttjande, görs detta. Målen anses uppfyllda genom beskrivningen av hur arbetet bedrivits. Effektiv organisation och effektivt resurshushållande De organisationsutvecklingsinsatser, utredningar, uppdrag och underlag som har genomförts i samverkan med berörda förvaltningar har till syfte att generera bättre förutsättningar för att nå kommunens mål, öka kvaliteten och att bedriva en effektiv verksamhet. Resultat och effekter är svåra att mäta i det korta tidsperspektivet. Under 2014 har utvecklingsenheten arbetat med en rad organisationsförändringar och utredningar med förbättrade resultat, ökad kvalitet och effektivitetsaspekter som förväntade effekter. Bland dessa kan nämnas en kommungemensam måltidsorganisation, kostnadsskillnader mellan privata och kommunala utförare vid personlig assistans, den kommunala socialpsykiatrin och nyttjandegrad av sporthallar/idrottshallar. Andra utredningar som genomförts under året är stadsutvecklingsråd, geografisk informationshantering (GIS), fritidsgård för gymnasieungdomar i Araby och underlag till Växjö kommuns ansökan om att bli försöksverksamhet med helhetsansvar för förmedlingsverksamhet och lokala arbetsmarknadsinsatser. Kommunledningsförvaltningen har under året vidtagit åtgärder för att åstadkomma besparingar samt ökad effektivitet. Under 2014 har den interna posthanteringen upphandlats och utförs nu av Postnord. Det är dock för tidigt att ta hem ekonomiska vinster av postupphandlingen. Reception Uttern är stängd och byggs om för godsmottagning. En kommuncentral lokalförsörjningsgrupp har bildats för att åstadkomma helhetssyn och koncernnytta i lokalförsörjningsfrågor. Digitalisering av sammanträden är påbörjat och kommer att förverkligas under

6 Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Utvecklingsenheten har i uppgift att fördjupa samarbetet med Linnéuniversitetet bland annat genom att stärka forskningsförankringen inom den kommunala verksamheten. Detta ska ses som en av beståndsdelarna i det systematiska kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete inletts som syftar till att utveckla en metodik för att stärka verksamheternas forskningsanknytning. Detta sker i samarbete med Kalmar kommun. Ett annat prioriterat område under året har varit att söka samarbetsformer med Linnéuniversitetet avseende familjen Kamprads stiftelse. Aktiviteter för att identifiera relevanta områden för kunskapsutveckling i Växjö kommun har genomförts inom områdena miljö samt äldres hälsa och livskvalitet. Växjö kommun har tillsammans med Linneuniversitetet genomförts workshops för kunskapsutveckling kopplat till familjen Kamprads stiftelse. Sedan 2012 arbetar Växjö kommun med Lean som filosofi och metod för verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar. Den övergripande målsättningen är att Växjö kommun ska bedriva verksamheten effektivt med effektivt resurshushållande och tydligt medborgarfokus. Förskolan Kometen har arbetat med lean i ca ett år och har genomfört så kallad flexibel schemaläggning för 15-timmars barn vilket innebär att man lägger schemat utifrån familjens behov, utan att detta behöver öka antalet pedagoger eller andra resurser. Under hösten 2014 pågick ett lean förbättringsarbete i Växjö kommuns omsorgsförvaltning för att öka brukatiden hos omsorgstagarna. Tidigare mätningar visade att brukartiden var 50 % och målet med förbättringsarbetet var att i ett första steg att öka brukartiden till 60 %. Genom processkartläggningar identifierar man onödigt arbete som tar tid från brukarna. Genom processkartläggningen får man fram många bromsklossar som måste förbättras som annars ligger och skapar frustration och som ingen tar tag i. Nu blev de synliga för oss och vi kan jobba med dem. Samverkan med länets kommuner Växjö kommun samverkar med länets kommuner inom flera områden bland annat inom IT och upphandling. Detta ger Växjö kommun kostnadsbesparingar i form av skalfördelar i främst produktrelaterade upphandling där de gemensamma behoven är tydligt definierade. I övrigt bidrar samverkan till största del till utvecklingen i kranskommunerna. 2.2 Analys Växjö kommuns arbete med lean börjar visa tydliga resultat; IT-enheten sänker PC-priset, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har ökat antalet inspektioner och kortat handläggningstiden, förskolan Kometen inför flexibel schemaläggning för 15 timmars barn utan att det påverkar resursanvändningen. Potentialen i medarbetardrivet förbättringsarbete är stor. Det är viktigt att arbetsplatser som arbetar med lean dokumenterar sina förbättringar och mäter resultaten, både för egen skull och för att kunna följa de samlade resultaten. De ekonomiska effekterna av lean i Växjö kommun bedöms utifrån exemplen ovan vara stora. På arbetsplatserna kan de frigjorda resurserna eller faktiska besparingarna användas för att göra saker man tidigare inte haft resurser att göra, i förlängningen kan det innebära minskat behov av nyrekrytering. Som med övrigt effektiviseringsarbete så tillfaller besparingar eller eventuella överskott förvaltningen själva. Kommuner har generellt sett inte så stor erfarenhet av forskningsanknytning i sina verksamheter, om man jämför med exempelvis landsting som har en lång historia av forskning i verksamheten. Det innebär för kommunens del att forskningsanknytning i kommunens verksamheter är ett arbete som måste byggas upp från grunden med inventering av kunskapsbehov, knyta kontakter och identifiera 3

7 de prioriterade områdena där ny kunskap behövs. Familjen Kamprads stiftelse ger möjlighet att tillsammans med Linnéuniversitetet söka finansiering för forskningsprojekt i bland annat kommunal verksamhet. Sådana möjliga forskningsområden och projekt måste fortsätta att bearbetas. Driftredovisning, tkr Verksamhet Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Intäkt Kostnad Netto Kommunstyrelse Utbildningsstöd Summa politisk verksamhet Medlemsavgift till SKL, RFSS Samlingslokaler Växjö teater AB Föreningsbidrag Växjö Flygplats Kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik Summa externa utgifter och bidrag Kommunkansli, ÖFN kansli Externa bidrag mm Pers bef, enskilt utv program Gemensam administration mm Kommunförsäkr, IT, GIS Vaktm, tryck, kontaktcent, lokalanp Summa KLF gem servicefunktion Fysisk planering Mark & exploatering Arenastaden Klimatcentrum Klimatåtg, stadsförnyelse Näringsliv, landsbygd, varudistr Turistverksamhet Samhällsskydd Summa KLF fysisk plan, näringsliv mm SUMMA Fastighetsförsäljning SUMMA TOTALT Politisk verksamhet har ett underskott på 0,6 mkr. Orsakerna är bland annat högre kostnader än budget på grund av valen som genomförts under året, avtackningar samt styrelsemöte inom Union of Baltic Cities i Växjö. Inom utbildningsstödet finns ett positivt eget kapital att balansera avvikelsen med. Inom externa utgifter och bidrag finns ett underskott på 1,4 mkr. Avvikelserna är ett överskott för anslaget till Växjö Teater. Kostnaderna för medlemsavgifterna överskrider budget och har ett underskott på 1,1 mkr. För kollektivtrafiken finns ett underskott på 2,5 mkr på grund av högre medlemsavgift än budgeterat. För särskild kollektivtrafik finns ett överskott på 0,5 mkr. Kostnaderna för tillståndsgivningen ligger något högre än budget men har minskat jämfört mot föregående år. Kostnaden för resorna ligger i stort sett oförändrat sedan förra året. Kostnaden per resa minskade 4

8 kraftigt förra bokslutet på grund av lägre avtalspriser. De rörliga administrativa kostnader som ökade mellan åren har stabiliseras och minskar för andra året i rad. Kommunledningsförvaltningens sammanlagda resultat blev + 5,0 mkr inkl förändring av semesterlöneskulden. Inom anslagen för stadsförnyelse och klimatåtgärder finns ett överskott på 2,6 mkr. Kapitalkostnaderna aktiveras när investeringarna är slutbesiktigade. Vid årsskiftet har nytillkomna investeringskostnader som skett under året aktiverats på 18,3 mkr. Underskottet för Arenastaden hamnade på -2 mkr vilket avser en extra utbetalning enligt kommunstyrelsens beslut. Inom externa bidrag finns överskott för bland annat anslaget till Vision Braås. Anslaget har inte förbrukats eftersom investeringen ännu inte aktiverats med kapitalkostnader. Mark- och exploateringsenheten går med överskott. Anledningen är lägre räntekostnader samt engångsintäkter för markarrenden. Anslaget för enskilt utvecklingsprogram för omställning inom personalkontoret utnyttjades inte fullt under året och har ett överskott på 0,7 mkr. Upphandlingsenheten går med överskott. Detta beror främst på engångsersättningar för komplexa projektrelaterade upphandlingsuppdrag, samt att full styrka inte varit på plats hela året på grund av föräldraledighet och nyrekryteringar som landat under senare delen av året. En ökad IT-konsumtion har gett högre intäkter men samtidigt skapat en resursbrist. Resursbristen har i sin tur lett till att planerade projekt blivit försenade och därmed lägre kostnader. Stora delar av IT-plattformen har passerat sin ekonomiska livslängd och försenade projekt har lett till uteblivna investeringar och därmed har kapitalkostnaderna minskat. Några engångsbelopp för fastighetsköp/försäljning eller nettokostnader för extraordinära händelser har inte bokförts inom kommunstyrelsens ansvarsområde under året. Kommunstyrelsen har ett eget kapital om 31,1 mkr att balansera årets avvikelser med. Kommunstyrelsens bokslut per kontor, enhet och verksamhet återfinns i bilagan under Investeringredovisning, tkr Projekt Bokslut 2014 Nettobudget Budgetavvikelse Intäkt Kostnad Netto Skattefinansierat Exploateringsverksamhet Fastighetsförvärv/försäljning SUMMA Inom skattefinansierade investeringar finns inventarier, investeringar inom stadsförnyelse och klimatåtgärder, e-förvaltningsprojektet, serviceportalens datorer och skrivare samt övriga ITinvesteringar. Investeringar för stadsförnyelse och klimatåtgärder har under året uppgått till 15,6 mkr. Sedan 2011 finns en total investeringskostnad på 40,4 mkr för stadsförnyelse och klimatåtgärder, varav 38,7 mkr är slutförda investeringsprojekt som aktiverats med kapitalkostnader. Den totala investeringsbudgeten uppgår till 40,7 mkr. Arbetet med införandet inom e-förvaltningsprojektet har satt fart under året och många nya system och plattformer har införts. Investeringskostnader inom projektet uppgår under året till 4,3 mkr. Exploateringsverksamheten innefattar flera investeringsprojekt, vilka ska vara självfinansierade. Intäkterna kommer i regel i slutet av investeringsperioden. Några av de större investeringsprojekten under 2014 är; 5

9 Projekt (mkr) Inkomst Utgift Netto Kommentar Vikaholm -21,9 14,8-7,1 Utbyggnad gator, VA, försäljning kommunal mark Bredvik -2,6 9,9 7,3 Köp mark, anslutning VA mm Hagavik -2,4 0,1-2,3 Försäljning fastighet Stationsområdet -29,3 46,4 17,1 Ersättning fastighet, lokalgata mm Teleborg torparängen -8,2 0,7-7,5 Försäljning fastighet Välle broar -4,8 0,1-4,7 Försäljning fastighet Nylanda 0 4,7 4,7 Köp mark Industriområde östra -4,2 0,1-4,1 Försäljning fastighet Det största fastighetsförvärvet under året avser markköpet av Bredvik väster om Norra Bergundasjön. Fastighetsförsäljningen avser bland annat fastigheterna vid Teleborgsskogen och Pelarsalen på Teleborg som har avyttrats samt försäljningar inom Vikaholm och Norra industriområdet Osäkra fordringar och tvister Kommunstyrelsen har inga osäkra fordringar eller tvister. 2.3 Omvärldsanalys, framtid och forskning Kommunledningsförvaltningen ansvarar för flera omfattande förändringsarbeten; kontaktcenter, e- förvaltning och Lean för att nämna några. Intern kommunikation är en viktig del för att lyckas med förändringsarbete men det är viktigt att analysera vilka andra faktorer som krävs för att lyckas med implementering och att nå avsedda effekter. 2.4 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Nyckeltal KS uppdrag Andel som upplever de har nytta av Leanutbildning i sitt arbete % 57 Antal påbörjade lean/förbättringsprocesser 50 6

10 3. Personalredovisning Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska. Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka. Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka. Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka. Kommunstyrelsen ska samordna och leda arbetet med att marknadsföra Växjö kommunkoncern som attraktiv arbetsgivare. Kommunstyrelsen ska verka för att uppnå ett tydligt ledarskap på såväl politisk som tjänstemannanivå för att uppnå uppsatta mål. Ledarskapet på alla nivåer ska stärkas. 3.1 Måluppföljning Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft Växjö kommuns strävan är att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft och ett kontinuerligt arbete görs för att bidra till det övergripande målet. Kommunstyrelsen och därmed också personalkontoret har flera funktioner, insatserna är ofta koncernövergripande men också riktade mot kommunledningsförvaltningen. För att öka möjligheterna till måluppfyllelse inom personalområdet för hela Växjö kommun, har grupper för samverkan gällande personalfrågor fastställts på kommunövergripande nivå för områdena kompetensförsörjning, lönebildning, rehabilitering och arbetsmiljö. Grupperna har gjort gemensamma planer baserade på intentionerna i budget. De insatser som görs på kommunövergripande nivå för att uppnå målen inom personalområdet kommer också kommunledningsförvaltningens chefer och medarbetare till del, men specifika insatser görs också. För kommunledningsförvaltningen gäller i år att antalet anställda jämfört med bokslut 2013 har ökat med två till totalt 210. De anställda vid förvaltningen består nu av 57,6 % kvinnor och 42,4 % män. Målsättningen i jämställdhetsplanen med en jämn könsfördelning, dvs. minst 40 % av ettdera könet, är uppfyllt. I jämställdhetsplanen är målet också att på sikt verka för att chefsgrupp A1 och B får jämnare könsfördelning. När planen skrevs var 20 % kvinnor, 2 av 10. Vid mätpunkten var 25 % kvinnor, 3 av 12. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat med 0,6 % till 98,2 %. Personalomsättningen har totalt minskat med 0,4 till 8,7 %. Åtta av nitton slutade med pension. Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska För anställda i kommunledningsförvaltningen har sjukfrånvaron, beräknat på de senaste tolv månaderna, minskat med 2,7 sjukfrånvarodagar per snittanställd till 9,4, vilket är en minskning jämfört med bokslut Såväl den korta som den långa sjukfrånvaron har gått ner. Andelen ej sjukfrånvarande har ökat med 2,7 %. Förvaltningen arbetar efter de riktlinjer som finns för att fånga upp korttidssjukfrånvaro. Då den anställde uppnått sex sjukfrånvarotillfällen under de senaste tolv månaderna får chefen en påminnelse via rehabsystemet Adato om att starta en utredning. Ett samtal hålls då för att klargöra behov av eventuella åtgärder. 7

11 En kommunövergripande insats för att förebygga sjukfrånvaro och för att öka medvetenheten om vikten av god hälsa erbjuder personalkontoret arbetsgrupper stöd för att ta fram hälsoplaner, som kan kopplas till verksamhetsplanen. Detta är ett sätt att aktivt arbeta förebyggande i grupper gällande sjukfrånvaro. Växjö kommuns hälsorepresentanter är en viktig del i detta arbete tillsammans med kommunhälsan, då båda verkar för att skapa möjligheter att arbeta förebyggande med hälsa i arbetslivet. Ytterligare insatser för att motverka ohälsa i arbetslivet är pilotprojektet Olympisk utmaning som har startat med 16 deltagare, bland annat från kommunledningsförvaltningen. Projektet, som genomförs i samarbete med High Performance Center (HPC) syftar till att öka deltagarnas fysiska hälsa. Pilotprojektet pågår Målet Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska bedöms som uppfyllt för kommunledningsförvaltningen. Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka För att öka möjligheterna till kompetensutveckling och nöjdhet har flera utbildningar genomförts på en kommunövergripande nivå där kommunledningsförvaltningens chefer och medarbetare deltagit. Exempelvis har utbildningar i lönesamtal, arbetsmiljöutbildningar, samverkansutbildning och utbildningar i rehabilitering hållits. HME (Hållbart Medarbetarengagemang) är det index som ger ett mått på medarbetarengagemanget och beräknas som ett medelvärde av nio frågor inom områdena Ett hållbart arbetsliv, Motivation och Ledarskap. HME för kommunledningsförvaltningen blev 78, lika som föregående år. För kommunledningsförvaltningen bedöms målet godkänt. Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka. Trots att ett kontinuerligt arbete görs vid rekrytering för att andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka har detta inte haft genomslag och målet är inte uppnått för kommunledningsförvaltningens räkning. Ett gemensamt rekryteringscenter för chefer och specialister har upprättats, syftet med centret är att skapa likvärdig rekrytering i Växjö kommun och detta förväntas ha effekt på att målet långsiktigt kan uppnås. Kommunstyrelsen ska samordna och leda arbetet med att marknadsföra Växjö kommunkoncern som attraktiv arbetsgivare Under året har en rad insatser genomförts med syfte att marknadsföra Växjö kommun som arbetsgivare. De viktigaste insatserna är: tre workshops om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare har genomförts med kommunövergripande samverkansgruppen, chefer samt studenter från Linnéuniversitetet. Resultatet är ett av underlagen i arbetet med marknadsföring av Växjö kommun som arbetsgivare samt en del i revideringen av personalpolicyn, ett arbete som beräknas vara klart under Kommunikationsenheten och personalkontoret har inlett ett arbete för att förbättra informationen kring Växjö kommun som arbetsgivare. Personalkontoret arbetar aktivt med studentmedarbetare och praktikplatser och har deltagit i framtidsmässa på Procivitas, studentmässan AMÅR 14, samt samarbetat med Arbetsförmedling och Citysamverkan i genomförandet av Jobb-mässan

12 Kommunledningsförvaltningen bedöms bidra till att målet nås, men att målet ännu inte bedömas som uppnått då arbetet är mycket långsiktigt. Kommunstyrelsen ska verka för att uppnå ett tydligt ledarskap på såväl politisk som tjänstemannanivå för att nå uppsatta mål Ledarskapet på alla nivåer ska stärkas Personalkontoret genomför en rad olika insatser för att skapa förutsättningar för ett tydligt och starkt ledarskap. För att erbjuda möjligheter till utveckling och säkerställa framtida rekrytering av chefer ges det förberedande ledarprogrammet, med deltagare från Växjö kommuns förvaltningar och bolag. Programmet är ett samarbete mellan kommunerna i regionen och omfattar 30 platser. Ny som chef, en sju-dagars utbildning som vänder sig till alla nyanställda chefer i kommunkoncern och som ger kunskap om Växjö kommuns verksamhet, har genomförts vid två tillfällen under året. Ett arbete på förvaltningsövergripande nivå för att stärka ledarrollen pågår, och en del i detta var ett utvecklande av Chefens dag 2014, med fokus på ökad dialog mellan chefer i koncernen för en ökad verksamhetsförståelse. Arbetet med att tydliggöra ledarskapet på övergripande nivå påverkar också kommunledningsförvaltningens chefer. För kommunledningsförvaltningen har området ledarskap i medarbetarenkäten ett index på 80 vilket är en förbättring sedan 2013 (79) och målen bedöms som uppfyllda. 3.2 Analys Medarbetarenkäten genomförs för hela kommunkoncernen och övergripande resultat med analys redovisas i årsredovisningen. Här följer kommunledningsförvaltningens resultat och analys. Medarbetarenkäten genomfördes i en kortare version i september/oktober. Enkäten är en del i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. HME för kommunledningsförvaltningen blev 78, lika som föregående år. Enkäten ger också en del svar till den årliga uppföljningen av målen i kommunledningsförvaltningens jämställdhetsplan Andelen svarande vid kommunledningsförvaltningen var 95 % (jmf %), en mycket bra svarsfrekvens som ger tyngd åt resultatet. Inom frågeområdet Ett hållbart arbetsliv ger frågan om arbetsmängd och upplevelsen av negativ stress på jobbet en viktig signal om arbetsförhållandena. I jämställdhetsplanen är ett av målen att andelen anställda som upplever negativ stress på jobbet dagligen eller någon gång per vecka ska minska. Föregående år visade på en förbättring, men årets enkätresultat visar en tillbakagång. 39 % anser sig ha för stor arbetsmängd och 30 % upplever stress som påverkar den anställde negativt någon gång/vecka eller dagligen. De flesta arbetsplatser inom förvaltningen arbetar efter Leankonceptet för att förbättra och effektivisera verksamheten. Antalet övertidstimmar har ökat med 144. Övertidsuttaget är fördelat på många anställda och enheter. Kvälls- och helgevenemang då anställda representerar Växjö kommun, de två valen samt akuta händelser är det som främst resulterat i övertidstimmar. Ett annat mål gäller föräldraskap Familjeliv och arbete kan förenas. I medarbetarenkäten 2014 är medelvärdet 3,7 (5-gradig skala) för påståendet Jag har en bra balans mellan arbete, familj och fritid. Resultat i stort sett oförändrat sedan föregående år. Föräldraskap/familjeliv är en punkt som tas upp i medarbetarsamtalet. Vi kan konstatera att flertalet nyblivna pappor tar ut föräldraledighet. Mål avseende lönefrågor osakliga löneskillnader på grund av kön förekommer inte. Vad gäller befattningar inom kommunledningsförvaltningen kunde inte några osakliga löneskillnader som krävde åtgärd konstateras. 9

13 3.3 Årets händelser Mycken kraft har lagts på förberedelser för de två stora organisationsförändringarna som träder i kraft den 1 januari 2015, en gemensam måltidsorganisation som kommer att lyda under kommunstyrelsen samt den nya utbildningsförvaltningen. 3.4 Omvärldsanalys, framtid och forskning Några trender som uppmärksammas inom personalområdet är mångfaldens ökade betydelse, ökat hälsofokus och att nya krav ställs på att uppfattas som en och attraktiv arbetsgivare. Förmågan att ta tillvara etnisk och kulturell kompetens får allt större betydelse. Upplevelsen av stress ökar i samhället tillsammans med valmöjligheter och individualitet, samtidigt prioriteras en god hälsa. Många unga ser arbetet som en del av den personliga utvecklingen, vilket ställer krav på organisationen och ledarskapet. Två dominerande frågor de närmaste åren är att säkra kompetensförsörjningen, inte minst vad gäller chefer, och att förebygga samt minska tendenser till ökad sjukfrånvaro, detta gäller både för kommunledningsförvaltningen och Växjö kommun som helhet. 3.5 Nyckeltal Klf Totalt Kvinnor Män Boksl 13 Boksl 14 D Bok 13 Boksl 14 D Bok 13 Boksl 14 D Nyckeltal 1 Anställda Tillsvidareanställda omräknade heltider Nyckeltal 2 Sysselsättningsgrad Andel 100% 92,8% 94,3% 1,5% 89,7% 91,7% 2,0% 96,7% 97,8% 1,1% Genomsnittlig ssgr 97,6% 98,2% 0,6% 96,7% 97,5% 0,8% 98,8% 99,2% 0,4% Nyckeltal 3 Åldersstruktur Medelålder 46,3 46,3 0,0 46,2 46,4 0,2 46,4 46,2-0,2 Nyckeltal 4 Personalomsättning Personalomsättning 9,0% 8,7% -0,4% 11,4% 6,0% -5,4% 5,8% 12,1% 6,3% Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro -14 dgr dgr dgr Totalt antal dagar Sjukdagar/snittanställd 12,1 9,4-2,7 14,2 10,4-3,8 9,5 8,1-1,4 Ej sjukfrånvarande 38,2% 40,9% 2,7% 34,1% 38,8% 4,7% 43,8% 43,6% -0,2% Nyckeltal 6 Övertid Timmar Belopp

14 Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Nyckeltal KS uppdrag HME (hållbart medarbetarengagemang) Sjukdagar/snittanställd 9,4 12,1 12,5 12,1 Långtidssjukfrånvaro (%) 57,7 65, ,5 Korttidssjukfrånvaro (%) 42,3 34, ,5 Andel anställda med utländsk bakgrund 9,9 10,4 11 9,4 Genomsnittligt betyg/omdöme för strategisamråden (skala 1-10) 9,0 8,6 8,5 Andel som upplever att de haft nytta av strategisamråden % 47,

15 4. Arbete och företag Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål Antalet företag ska öka netto. Sysselsättningen ska öka. Tillväxten ska öka (BRP). Kommunstyrelsen ska aktivt stödja det befintliga näringslivet så att det ges förutsättningar att växa och utvecklas samt locka nya företag till regionen. Kommunstyrelsen ska leda arbetet med den gemensamma plattformen för platsvarumärket Europas grönaste stad. Kommunstyrelsen ska uppmuntra internationella samarbeten. Det internationella arbetet ska skapa mervärden i form av höjd kompetens, verksamhetsutveckling och tillväxt. Kommunstyrelsen ska bidra till utvecklingsfrågor och visionsarbete på landsbygden och i de mindre tätorterna. Kommunstyrelsen ska vara en drivande kraft och motor i samarbetet mellan kommunerna för en framgångsrik regional utveckling. Kommunstyrelsen ska samordna arbetet i nätverket Expansiva Växjö. Kommunstyrelsen ska skapa en servicemodell med större kundfokus som samlar näringslivstjänster och information för företag. Kommunstyrelsen ska främja turism och besöksnäringen för att skapa fler jobb och stärka regionens dragningskraft. 4.1 Måluppföljning Antalet företag ska öka netto Växjö kommun hade för ett år sedan företag (huvudkontor+filialer), nu är det stycken. Under 2014 har 566 nya företag startats, 122 företag har flyttat till kommunen samtidigt som antalet konkurser uppgår till 49 enskilda fall. 346 företag har avvecklats och 147 företag flyttat från kommunen. Detta innebär en nettoökning med 146 företag och ett nettotillskott på 1,74 %. Målet är uppnått. Sysselsättningen ska öka. Antalet arbetstillfällen och antalet sysselsatta har ökat. Arbetslösheten har sjunkit från 8,0 % i fjol till 7,2 % i år och antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen i Växjö har ökat. Antalet nyanmälda vanliga platser 2014 var st var det nyanmälda platser. Samtidigt har Växjö kommun en stark befolkningstillväxt som innebär att arbetskraftstillgången har ökat och vi ser nu hur nya personer gör entré på arbetsmarknaden, framförallt unga och nyanlända. Det medför att sysselsättningsgraden (antalet sysselsatta i förhållande till folkmängden) är oförändrad på 77,5%. Målet är delvis uppnått. Tillväxten ska öka (BRP). Enligt de senaste mätningarna ( ) har BRP ökat med mer än 2 miljarder i Växjö kommun. Jämför man BRP per sysselsatt i Växjö med jämförbara kommuner som Jönköping, Kalmar, 12

16 Karlskrona och Halmstad så har Växjö kommun högsta BRP per sysselsatt vilket innebär att Växjö kommun har den effektivaste tjänste- och varuproduktionen av de jämförbara kommunerna. Målet är uppnått. Kommunstyrelsen ska aktivt stödja det befintliga näringslivet så att det ges förutsättningar att växa och utvecklas samt locka nya företag till regionen. Antalet förfrågningar kring mark och lokaler har ökat markant under Tillväxtledarutbildningar och internationaliseringsprojekt hjälper företagen med att hitta nya marknader och att bygga långsiktig hållbar tillväxt. När företagen själva rangordnar företagsklimatet i kommunen så hamnar Växjö kommun på en andra plats av landets större regionscentra enligt Svenskt Näringsliv. Målet är uppnått. Kommunstyrelsen ska leda arbetet med den gemensamma plattformen för platsvarumärket Europas grönaste stad. I maj lanserades webbingången till Europas grönaste stad på vaxjo.se. Det är en del i ett arbete att bredda begreppet och samla alla delar av Europas grönaste stad under samma paraply, samtidigt som det främjar besöksnäring och underlättar för inflyttare och nya företag utanför Växjö att få en god bild. I samband med detta gjordes även en samordning av Europas grönaste stad på Facebook. Som ett ytterligare i helhetstänket lanserades även ett Instagram-konto GoVaxjo där en ny medborgare varje vecka får visa sin bild av Växjö Europas grönaste stad. Människorna skapar staden. De första månaderna har inletts med olika kända växjöprofiler. Även näringslivet har inbjudits att delta med god återkoppling inför Växjös olika delprofiler samordnas också under paraplyet Europas grönaste stad. Under året gäller det Växjö som Årets främsta idrottskommun samtidigt har förberedelse för Matlandethuvudstaden 2015 gjorts för att rymmas under detsamma. Målet är uppnått. Kommunstyrelsen ska uppmuntra internationella samarbeten. Det internationella arbetet ska skapa mervärden i form av höjd kompetens, verksamhetsutveckling och tillväxt. Växjö kommun har skrivit ett samarbetsavtal i oktober med Xiangcheng distriktet i Suzhou inom ekonomi, handel, miljö, vetenskap, teknik, kultur, utbildning, idrott och hälsa. Ett samarbete inom utbildningssidan är på gång och ett antal skolor i Växjö och Suzhou och Xiangchengdistriktet är intresserade av att vara med. En handlingsplan om samarbetet skall nu utarbetas. Växjö kommun bearbetar också de samarbetsstäder vi har i USA, Duluth och Savannah när det gäller turism, sport bioenergi, byggande. Affärskontakter är under uppbyggnad med USA och Kanada. Sammanlagt 35 internationella studiebesök som har varit intresserade av att lära sig mer om miljö, skola och vård och hälsa. Ett av besöken var från Chile där de är intresserade av att lära sig mer om energieffektiva lösningar i sin stadsutveckling. Detta har resulterat i affärskontakter med regionala företag. Att skapa relationer och affärskontakter tar rätt lång tid varför det är svårt att redan nu se effekter i form av till exempelvis beställningar till företag i kommunen. Det ingångna samarbetsavtalet ger goda förutsättningar i framtiden. Härmed har målet uppnåtts. Kommunstyrelsen ska bidra till utvecklingsfrågor och visionsarbete på landsbygden och i de mindre tätorterna. Växjö kommun leder visionsarbeten som pågår i Braås, Lammhult, Ingelstad, Gemla och Rottne. Detta har bl.a resulterat i byggnation av fler lägenheter, planering för villabebyggelse, konstutsmyckning, centrumförnyelse, satsning på ny idrottshall i Braås, m.m. Kommunen fortsätter att stötta ett flertal bredbandsprojekt och en inventering av mobiltäckningen har genomförts. Kommunstyrelsen ger ett stimulansbidrag till bredbandsutbyggnaden på landsbygden. I princip hela anslaget på 600 tkr är utbetalt under 2014 till ekonomiska föreningar på landsbygden för att underlätta bredbandsutbyggnaden. Preliminärt kommer ca 400 hushåll/företag att ha bredband genom bidraget. Fem välbesökta Direktmöten har genomförts. Målet är uppnått. 13

17 Kommunstyrelsen ska vara en drivande kraft och motor i samarbetet mellan kommunerna för en framgångsrik regional utveckling. Genom det aktiva och samordnande arbetet i Småland Business Region mellan kommunerna i regionen, Glasrikesuppdraget, ersättningsverksamhet i Konga Bruk, IT-klusterinitiativet Information Engineering Center IEC, Mat2014, Möbelriket och Designregion Småland. Målet är uppfyllt. Kommunstyrelsen ska samordna arbetet i nätverket Expansiva Växjö. I Nätverket Expansiva Växjö har kommunstyrelsen under året samordnat frukostträffar och utvecklingsgrupper för logistik, kultur, integration och bostäder. Under året har ca personer deltagit i någon av Nätverket Expansiva Växjös mötesplatser. Tre träffar har genomförts med Växjös nätverk för personer med anknytning till Växjö i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vidare exempelvis har arbetet i logistikgruppen inneburit att Växjöregionen flyttat fram positionerna som logistiknav och stärkt sin ranking. Nöjdhetsundersökningen under våren visade att deltagarna är mycket nöjd med träffarna och att man kommunicerar budskapet vidare. Målet är uppnått. Kommunstyrelsen ska skapa en servicemodell med större kundfokus som samlar näringslivstjänster och information för företag. Näringslivskontoret har ett telefonnummer in, näringslivsförtur, e-tjänst i form av mark och lokaler, företagsregister och nyhetsbrev. Stort fokus har lagts på att utveckla nättjänster och kommunikationsprocessen mot både befintliga företag och i samband med nystart av företag. Coachning har skett mot förvaltning som tappat placering i Insiktsmätningen. Målet är delvis uppnått. Kommunstyrelsen ska främja turism och besöksnäringen för att skapa fler jobb och stärka regionens dragningskraft. Etableringar av nya företag har skett i spåren kring både destinationsutvecklingen kring Åsnen och etablering av cykelleden Sydostleden. När det gäller Sydostleden har fokus legat på infrastrukturen och här behövs insatser för att komplettera med näringslivsutveckling. Växjö kommun har skapat en nationell mötesplats och väckt intresset för närodlande matproducenter dit konsumenter kan komma i Mat2014. Enligt Simpleranalysen är nettotillväxten 63 nya företag och 339 nya arbetstillfällen inom besöksnäringen mellan Landsbygdsföretag relaterade till mat/upplevelser samt restaurangnäringen står för den största ökningen. Målet är uppnått. 4.2 Analys Arbetsmarknadsläget har fortsatt att återhämta sig och ungdomsarbetslösheten i Växjö kommun har sjunkit från 8,7 procent (SCB) 2013 till 7,5 procent I jämförbara större städer ligger ungdomsarbetslösheten på 8,7 %. Arbetslösheten år har sjunkit från 8,0 % 2013 till 7,2 % 2014 och den är 7,4 % i jämförbara större städer. Antalet förfrågningar kring mark och lokaler är fortsatt hög och många företag planerar att utöka sin verksamhet och nyanställa. Arbetet med att ta fram ny verksamhetsmark är därför högprioriterat. Växjö kommun har genom sitt starka engagemang gällande näringslivet ett av landets bästa näringslivsklimat. Kombinationen av ett utmärkt logistiskt läge, bra kommunikationer, stora investeringar för att öka attraktionskraften och ett välkomnande mottagande har gjort att Växjö har fått flera nya etableringar till kommunen. Tillgängliga logistikytor i Växjö har gått från att vara kvm i början av året till att det enbart finns ca kvm outhyrt. 14

18 Växjö kommun ligger kvar i toppen i Svenskt Näringslivs årliga enkät om företagsklimatet i landets kommuner. Med sin placering 24 är Växjö kommun bäst i Kronobergs län och hamnar på en andra plats bland landets större regioncentra. De två parametrar där kommunen får ett klart sämre betyg jämfört med tidigare är dels konkurrens med företagen, dels medias attityder till företagande. Här finns troligen en förklaring, enligt Svenskt Näringsliv, i den turbulens kommunen hade förra året kring vissa upphandlingsfrågor inom tekniska området. Medias attityder och bevakning av näringslivsfrågorna kan kommunen dessvärre inte påverka. Samtliga förvaltningar och bolag har ett stort ansvar för att skapa ett bra företagsklimat. Det finns fortsatta behov av förbättra myndighetsfunktionen och i alla nivåer jobba med service, bra bemötande och kompetent rådgivning. Det går bra för Växjö och företagen i regionen. Det finns en god tillväxt i sysselsättning, företagande och förädlingsvärde inom företagstjänster & IT, bygg, besöksnäring, utbildning samt vård och hälsa. De senaste två åren visar också en stark tillväxt inom logistiksektorn. Växjös styrka är ett varierat näringsliv med en god konkurrenskraft. I Grufman/Rejes analys av näringslivet i länet konstateras att det under perioden har skapats nya nettoarbetstillfällen. Tillväxten är främst i de minsta företagen 0-9 anställda och viss tillväxt i gruppen anställda. Antalet företag ökade också med 33 % vilket ger 938 nya företag netto. Negativt och som på sikt kan hämma tillväxten är att samtliga kranskommuner förutom Älmhult har en negativ jobbtillväxt. Detta innebär större krav på Växjö som regional motor och en starkt ökad inpendling. Antalet nystartade företag (nettotillväxten) är mindre 2014 jämfört med Detta beror på att antalet nystartade företag och inflyttade företag har minskat samt att antalet avregistrerade företag har ökat. Av de avregistrerade företagen är det endast 12 % som är aktiebolag. Enligt Grufman Rejes tidigare analys ( ) av näringslivet i Växjö kommun behövde småföretag 5-9 anställda stimuleras till att växa mer, liksom företag med anställda som oftast brukar ha mycket god tillväxt. Växjö kommuns insatser har till stor del riktat sig till denna grupp företag under flera år, vilket visar sig ha gett resultat (Tillväxtprojekt mm.). I den senaste analysen så visar man på att det har blivit en bra tillväxt av sysselsättningen i klassen 0-9 anställda samt viss tillväxt i gruppen anställda. Kommunen behöver därför rikta sina insatser till dessa grupper. Växjö kommun och berörda organisationer bör tänka på tre saker framöver: Den problematik som finns inom cityhandeln kontra ett externt handelsområde måste beaktas. Den negativa trenden när det gäller sysselsättning och näringslivsutveckling i våra kranskommuner innebär att Växjö måste ta ett större regionalt ansvar. Vikten av att företagen hittar nyckelkompetens och att utbildningssystemet anpassas i större utsträckning efter företagens behov Entreprenader och konkurrensutsättning Verksamhet Beredskap Recall, skanning, elektroniska fakturor Informationsmaterial mm Turistbyrån Posthantering Kollektivtrafik MKR 0,2 0,6 0,3 4,0 0,7 77,2 15

19 Färdtjänst, riksfärdtjänst, RIAK 17,9 Installation IT (Atea) 2,6 SUMMA 103,5 Som entreprenad redovisas kostnader för extern producent om det finns avtal eller överenskommelse om att bedriva viss verksamhet eller delverksamhet av större omfattning, att kommunen har ett huvudansvar för att tjänsten erbjuds kommuninvånarna och att verksamheten annars skulle ha utförts i egen regi. Totalt sett har kommunstyrelsen entreprenadkostnader på 103,5 mkr. Inom kollektivtrafiken finns kostnader på 77,2 mkr och särskild kollektivtrafik 17,9 mkr. Turistbyråverksamheten bedrivs av Växjö & Co och har under 2014 fått uppdragsersättning på 4 mkr. Installation, utleverans och påplatsen- support av datorer sker av Atea. Ytterligare verksamheter som bedrivs i entreprenadform är bland annat elektronisk fakturahantering, skanning av fakturor, beredskapsstyrkan, kommunikationsbyråtjänster och posthantering. 4.3 Årets händelser Växjö kommun har tillsammans med Almi kört en femte omgång av det uppskattade Tillväxtprojektet. Tolv företag har under sex månader fått lära sig hur de ska växa långsiktigt och hållbart. Företagen har redan under projektets gång börjat anställa ny personal och formerat om sin organisation så att de kan expandera på bästa sätt. Tillväxtprojektet är ett effektivt sätt att skapa nya arbetstillfällen i kommunen. Kraftfulla insatser har satts in för att hjälpa de 124 personer som i början av året drabbades av uppsägning i samband med HCL:s avveckling av verksamheten i Växjö. Via IT-nätverket inom IEC har många kompetenser kunnat matchas till nya jobb. Samtidigt har flera nya IT-baserade företag etablerat sig i Växjö till följd av den kompetens som finns tillgänglig på HCL. När Volvo under mars aviserade neddragning med 95 personer hittade flera av de drabbade sina nya arbetsplatser genom ett samarbete mellan Volvo i Braås och medarbetare på Växjö kommuns näringslivskontor som inventerade den industrikompetens som behövdes inom andra företag i regionen. Resultatet av detta samarbete med Volvo innebar att ingen behövde varslas. Några stora företagsetableringar är Outhnorth, Gunnebo, Abenas huvudkontor, Furniture Box, Soft house, Consid, Contribe, PM Hotell. Samarbetet med företagscenter Macken fortskrider med syftet att möjliggöra nyetablering av mindre företag. Under 2014 har sex nya företag startat sin verksamhet genom Mackens försorg. 11 personer har gått igenom Mackens företagarskola. Samarbete sker också med arbete och välfärd avseende konvertering av försörjningsstöd. Ny policy för socialt entreprenörskap är antaget av kommunstyrelsen. Glädjande kan konstateras att intresset för att etablera sociala företag ökar i kommunen. Social ekonomi har stor utvecklingspotential. Globaliseringen har skapat en tuffare konkurrens för företagen. För att hjälpa företagen och inspirera dem att etablera sig i nya och större marknader har Växjö kommun hållit ett Tysklands seminarium tillsammans med tysk-svenska Handelskammaren om hur man gör affärer i Tyskland. Det var mycket uppskattat av deltagande företag som nu har fått en bra kontakt på den tyska marknaden. En modell för företag med potential att ge sig ut på exportmarknaden har tagits fram tillsammans med Almi. Totalt sex pilotföretag testar nu modellen. 16

20 MAT2014 i Växjö har blivit den självklara nationella mötesplatsen för den närproducerade, småskaliga och hållbara maten. Under tre dagar, 4-6 september, lockade evenemanget cirka besökare från hela Sverige. Det stora mattältet på Stortorget attraherade i år cirka hundra matproducenter som visade upp och sålde sina produkter. MAT2014 handlar mycket om att sprida kunskap och där spelar seminarieprogrammet en stor roll med cirka 60 seminarier under tre dagar. I år deltog över personer i seminarierna vilket är en fördubbling jämfört med förra året. På Konserthuset/konserthusparken har publiken även kunnat ta del av ett nytt koncept Framtidens matlagning med olika aktiviteter där finalen i Unga Ekokockar ingår. Dessutom avgjordses den prestigefyllda tävlingen SM i mathantverk. Genom att Växjö visade på de möjligheter och den potential som finns i att skapa jobb och tillväxt inom ramen för närodlad och småskalig matproduktion samt en stark gastronomisk profil blev Växjö utsedd till Årets Matlandethuvudstad Under hösten anordnades Science City av GoTech, Växjöcitysamverkan, Linneuniversitetet, Växjö kommun och ett 20-tal lokala och regionala företag. För att stimulera teknikintresset hos barn och ungdomar fylldes staden med teknik under en dag. 4.5 Omvärldsanalys, framtid och forskning Arbetsgivarna ser positivt på de kommande åren, även om framtidstron dämpats något sedan i våras. Samtidigt är de offentliga arbetsgivarna mer optimistiska än tidigare och tror på fler anställda inom de flesta av sina verksamhetsområden. Den ekonomiska tillväxten för 2015 har skruvats ner till något jämfört med tidigare prognos. BNP-tillväxten bedöms till 2,0 procent 2014, till 2,3 procent 2015 och till 2,8 procent Tillväxten drivs främst av privat konsumtion men övriga tillväxtkomponenter ökar i betydelse under framför allt senare delen av 2015 och under 2016 (källa: Arbetsförmedlingens prognos). 4.6 Nyckeltal Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Nyckeltal Växjö kommuns utveckling Nettoökning företag (antal) Sysselsättningsgrad i kommunen (%) 77,5 77,5 77,7 77,8 Arbetslösa (%) 7,2 8,0 7,9 7,2 Nyckeltal KS uppdrag Företagsklimat ranking (plats) Redovisas maj Nöjd kundindex SKL Nyckeltal upphandling Verksamhetsmått/nyckeltal/indikatorer Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Nyckeltal KS uppdrag Avtalstrohet avseende större ramavtal (%) Elektroniska fakturor (%)