VINDBRUK. Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN. Utställningshandling

Transkript

1 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningshandling

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Revidering av översiktsplan...3 Generellt om vindkraft Ur ett globalt perspektiv...3 Nationell ambition...3 Regionala mål...3 Kommunens roll...3 Tidigare arbete...4 Processen...4 Urval av område...4 Riksintressen...5 Mellankommunala intressen...6 Förändringar i planen...6 Borttagning och justering av område...6 Områdesindelning...6 Allmänna riktlinjer vid exploatering av vindkraft i Osby kommun...7 Vad krävs för att få tillstånd att uppföra ett vindkraftverk?...8 Tillkommande verksamheter...8 Tillståndsprocess...8 Bygglov krävs för:...8 Anmälan enligt MB (även bygglov krävs i dessa fall) krävs för:...8 Tillstånd enligt MB krävs för verk: (tillstånd sökes hos Länsstyrelsen)...9 Plankartor - områden lämpade för vindkraftsutbyggnad...10 Västra delen med Osby tätort...10 Östra delen med Lönsboda tätort...11 Bilaga 1: Opinion för vindkraft...12 Nationell opinion...12 Regional och lokal opinion...12

3 Revidering av översiktsplan Detta dokument utgör en revidering av Osby kommuns översiktsplan ( ) i de delar som behandlar vindkraft. Därmed utgår de texter som i gällande översiktsplan avser vindkraft, vilket i första hand gäller texten på sidan 44 i översiktsplanen. En översiktsplan är vägledande och anger den politiska visionen i kommunen. Planen är således inte juridiskt bindande. Översiktsplanen ska därför inte upprättas med en sådan detaljnivå som erfordras för att kunna göra tillräckliga lämplighetsbedömningar för vindkraftverk. En sådan utredning skulle innebära ett kunskapsinhämtande på detaljnivå över hela kommunens yta som inte är rimligt att genomföra i en översiktsplaneprocess. Revideringen handläggs enligt Plan- och bygglagens regler för översiktsplanering. I Osby kommuns översiktsplan, anges att, kommunen ställer sig positiv till vindkraft till nyttjande av förnyelsebara energikällor. Kommunen vill därför med detta dokument utreda lämpliga lokaliseringar för vindkraftsetableringar. Generellt om vindkraft Ur ett globalt perspektiv Vilket ansvar världens länder tar för miljöfrågor varierar globalt och överlag har det visat sig svårt att finna miljöåtgärder som flera länder kan enas om på samma premisser. Maktpolitiken är ett ständigt problem som försvårar samarbetet kring miljöfrågor länder emellan. Konstateras kan dock att ansvaret och arbetet för en bättre miljö är gemensamt. Miljöproblemen tar ingen hänsyn till globala, nationella eller lokala gränser. I arbetet med att utveckla ett hållbart samhälle har Sverige valt att inte vara passiva och har satt upp tydliga mål inom visa områden i syfte att arbeta för en hållbar utveckling. Nationell ambition Sveriges nationella energipolitik syftar till att underlätta övergången till en acceptabel energiproduktion som gynnar en hållbar utveckling och minimerar påverkan på miljön för framtida generationer. År 2009 beslutades av Riksdagen att anta ett nytt direktiv med målet att främja användningen av förnyelsebarbar energi. Samma år beslutades att Sverige år 2020 ska ha minst 50 procent förnybar energi, vilket stämde överens med propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik". I samma proposition föreslog regeringen en planeringsram för vindkraft med målet att Sverige år 2020 ska ha en produktion på 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Regionala mål I Skåne har klimat- och miljöfrågorna på senare år kommit allt mer i fokus. Arbete med energieffektivisering för att minska utsläppen av växthusgaser pågår och den förnybara energitillförseln har vuxit. I Skåne har allt fler satsningar skett för att nå klimat- och miljömålen där det bl.a. pågår projekt som handlar om vind- och solkraft och energieffektivisering. Kommunens roll De nationella och regionala politiska målen ska realiseras i de svenska kommunerna utifrån de lokala förutsättningarna. En följd av riksdagens antagna direktiv innehållande planeringsram för vindkraft är ett krav på kommuner att upprätta en översiktsplan där vindkraftsfrågan behandlas. Planeringsramen är inte det samma som utbyggnadsmål utan syftar till att synliggöra vindkraft i den fysiska planeringen. I översiktsplanen bör lämpliga områden för vindkraft pekas ut. Översiktsplanen tillmäts betydelse vid prövning av vindkraftsärenden även om den inte är bindande.

4 Tidigare arbete Till grund för denna revidering ligger två utredningar (Vindbruksplan och Miljökonsekvensbeskrivning) som gjorts av konsultföretaget SWECO på kommunens uppdrag under 2010, tidigare samrådsredogörelse samt utlåtande från de två tidigare genomförda utställningarna. SWECOs första utredning (här kallad SWECO 1) innehåller ett förslag till vindbruksplan ( ). SWECO konstaterade i utredningen att det kan finnas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad i Osby kommun (se sid 10 i SWECO 1) och att förutsättningarna tycks bäst i de västra delarna av kommunen. I den första utredningen föreslog SWECO tio områden inom vilka en exploatering av vindkraft var lämplig. Utredningen gjordes utifrån vindförhållanden, motstående intressen (bl.a. kulturvård, naturvård och bostadsbebyggelse), befintlig infrastruktur mm. Mer om bakomliggande fakta, överväganden och hur områdena har valts ut framgår av SWECO 1. Utkastet redovisades och diskuterades vid byaträffar i Osby och Lönsboda. Enstaka skriftliga yttrande inkom därefter, huvudsakligen med principiella invändningar mot vindkraftverk på land. SWECOs andra utredning (SWECO 2, ) avsåg en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utifrån de förslag som presenterades i den första utredningen. Handlingarna har sedan varit ute på ett samråd och utställning vid två tillfällen. Denna utställningshandling utgör således den tredje för planen. Processen Efter samrådet lyftes område 4, 5 och delar av område 10 ut ur planen. Efter att förslaget sedan var ute för utställning ( ) återinfördes område 4 igen, dock med en annan utformning jämfört med den i samrådshandlingen föreslagna. Återinförandet av område 4 bedömdes som en väsentlig förändring varför planen ställdes ut igen ( ) i enligt med 3 kap. 18 PBL. Inkomna yttranden (112 stycken) har sedan sammanställts i ett utställningsutlåtande. Efter utställningen har planen förändrats väsentligt varför den ställs ut en tredje gång enligt PBL 3 kap. 18. Planförslaget presenteras i detta dokument, men underlag och analys till besluten redovisas i sin helhet i SWECOs tidigare utredningar. SWECOs båda utredningar, samrådsredogörelse och utställningsutlåtande utgör således viktiga underlag till detta tematiska tillägg. Felaktiga kartor och texter i tidigare samrådshandlingar och utställningshandlingar justeras inte, utan det är detta dokument som gäller. Sammanfattning av SWECOS utredningar Nedan följer en kort sammanfattning av de utredningar som SWECO har gjort. För att läsa utredningarna i sin helhet besök, Urval av område Urvalet av områden för vindkraft har skett med beaktande av motstående intressen. Områden som inte lämpar sig för vindkraft utifrån de översiktliga bedömningar som gjorts i SWECOs utredningar var bortsållade redan i samrådsskedet. Avstånd till bebyggelse: Från permanentbostad och fritidsbostad har säkerhetsavståndet 500 meter bedömts vara lämpligt. Ingen del av de utpekade vindbruksområdena ligger alltså till någon del mindre än 500 meter från ett befintligt bostadshus eller fritidshus. Detta är ett schablonavstånd som SWECO rekommenderar för en översiktlig bedömning. För tätorter används 1000 meter som skyddsavstånd (se SWECO 1, sid 11). Det är dock många olika faktorer som påverkar det slutgiltiga avståndet och detta avgörs vid en eventuell vindkraftetablering då alla förhållanden är kända. Avgörande är att bullernivån (dygnsekvivalenten) inte överstiger 40 db vid bostadens utemiljö. För att detta riktvärde ska klaras, krävs oftast ett skyddsavstånd på ca 500 meter. Om riktvärdet överskrids, medför det en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta åtgärder för att tillgodose att

5 riktvärde följs. Det innebär att avståndet både kan blir mindre som större än 500 meter. Det kan således även visa sig i efterföljande undersökningar att ett utpekat vindbruksområde inte kan nyttjas i sin helhet. Avstånd till infrastruktur: I analysen har hänsyn tagits till vägar, järnvägar och kraftledningar. Även planerade utbyggnader av väg- och järnvägsnät är beaktade (exempelvis tvärledens nya sträckning). Säkerhetsavståndet är 200 meter från vägmitt eller motsvarande. Efterföljande prövning sätter ramarna för de skyddsavstånd som ska gälla i praktiken. Områden av riksintresse för kulturmiljö och områden för friluftsliv: Kommunens ställningstagande är i detta översiktliga skede att samtliga utpekade skyddsvärda kulturmiljöområden/stråk ska undantas från vindkraftsetableringar. Däremot används endast buffertzoner vid riksintresseområdena. Natura 2000 och Riksintresse för Naturvård Natura 2000-områdena har olika naturvärden som grund för det starka lagliga skydd som gäller. Liksom för övriga riksintressen är det eventuell skada på värdet som avgör om en exploatering kan tillåtas. Riksintresse för naturvård är områden som kan utgöra exempel på huvuddragen i Sveriges natur. Ur ett nationellt perspektiv utgör områdena värdefulla landskaps- och naturtyper. Det kan inte uteslutas att något av dessa områden exploateras med något fåtal vindkraftverk. En vindkraftetablering inom riksintresseområdena är emellertid inte sannolik utan att påtaglig skada på värdet uppkommer. Riksintresseområdena påverkar också möjligheten till etablering i närområdet. Det beror på att skyddet av områdena gäller mot anläggningar såväl inom som utanför områdets gräns. För att ge skydd mot vindkraftverkens påverkan har områden inom en skyddszon på 1000 meter omkring Natura 2000-områden, riksintresse för naturvård och naturreservat undantagits. Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. För naturreservat är det ofta så att reservatsbestämmelserna inte tillåter vindkraft. Naturreservat innehåller i regel sådana värden att möjligheterna att etablera vindkraft i närheten är oklara. I Osby kommun finns tre områden som är föreslagna som naturreservat (Högaholmamossen, Vyssle- och Västermyr samt Vakö myr med Tyringemossen). En skyddszon på 1000 meter används i analysen även vid dessa områden. I Osby kommuns naturvårdsplan och översiktsplan finns ytterligare bevarandevärda natur- och kulturområden/objekt upptagna. En eventuell vindkraftsetablering inom eller i närheten av dessa områden bör inte komma till om etableringen påtagligt skadar natur- eller kulturvärdet. Här får en mer detaljerad analys göras i det enskilda fallet för att avgöra om en etablering över huvud taget är möjlig. Sjöar, vattendrag och strandskyddsområden: I sjöar och vattendrag är det av många orsaker inte aktuellt att bygga vindkraftverk. Det fördyrar produktionen och sjöar hyser ofta sådana värden för rekreation och naturmiljön att det helt enkelt inte är intressant. Inom 100 meter runt sjöar, större vattendrag och havet ska friluftsliv och natur skyddas mot exploateringar. Vindkraft kan teoretiskt anses vara förenligt med strandskydd i vissa fall. Eftersom behovet, av att utnyttja zonen närmast sjöar och vattendrag är litet, och påverkan på skyddsvärdena i regel antas bli stor, hanteras strandskyddsområden i analysen som områden olämpliga för vindkraft. Strandskyddet är i sig en slags skyddszon och något behov av en utökning av den zonen till följd av påverkan från vindkraft föreligger inte. Riksintressen Utpekande av områden har skett utifrån hänsyn till riksintressen. Länsstyrelsens övriga bevakningsområden, gäller i detta fall buller, där hänsyn till bullerförhållanden har varit utslagsgivande vid valet av lämpliga vindbruksområden och kommer så vara även i efterföljande

6 undersökningar. Mellankommunala intressen Mellankommunala intressen hanteras genom att kommunen ålägger sig att samråda med grannkommuner vid uppförande av vindkraftverk inom 5 km från kommungräns. Osby kommuns grannkommunerna agerar på samma sätt. Förändringar i planen Osby kommun har utifrån vad som framkommit under den senaste utställningen valt en ny viljeinriktning i arbetet med vindbruksplanen som syftar till att: tydligare ta ställning till var i kommunen lokalisering av vindkraftverk ska ske koncentrera utbyggnaden för att i ett första skede börja med ett fåtal områden. Därefter kan eventuella konsekvenser undersökas skapa en plan med större förankring i de inkomna yttrandena Denna viljeinriktning utgör kommunens ståndpunkt i vindkraftsutbyggnaden, men Osby kommun är beredd att pröva vindkraft även i andra områden i det fall de visar sig vara lämpliga. Målsättningen med viljeinriktningen är dock att i den mån det är möjligt styra utbyggnaden enligt planen. Med beaktande av ovanstående punkter pekar vindbruksplanen ut sju lämpliga områden för vindkraft i kommunen. Borttagning och justering av område I vindbruksplanen har område 8 och 9 tagits bort och utformningen av område 1 har justerats med 1 km mot Hässleholms kommun. Anledningen till att område 8 och 9 har tagits bort ur planen är för att skapa större mellanrum mellan områdena i de nordöstra delarna av kommunen och för att frigöra ytor där vindkraft helst inte ska exploateras. Område 1 har justerat med hänsyn till bl.a. riksintresset Skeinge säteri och Skeingesjön i Hässleholms kommun. Områdesindelning Förutom att två områden har undantagits planen och att ett område har justerats har kommunen valt att klassificera områdena i A-områden och B-områden, (innebörden av klassificering går att läsa om nedan). Detta har gjorts med hänsyn till de yttranden som har kommit in där ett flertal har uttryckt en önskan om att börja etableringen i ett fåtal område för att se vilka effekter som det eventuellt får på omgivningen. Eftersom utbyggnadens omfattning i dagsläget är okänd kan det vara lämpligt att samla de verk som eventuellt uppstår för att förhindra en utspridning. Klassificeringen har också gjorts utifrån de starka motstående intressen som under processen har uppdagats. Utifrån detta har en klassificering bedömts vara ett bra alternativ. Kartor över områdena hittas på sidorna i detta dokument. A- område, är områden med goda förutsättningar för en etablering av vindkraft. På en övergripande nivå är de motstående intressena relativt små. A-områdena ska prioriteras i ett första skede vid förfrågningar om vindkraftsetableringar. Ansökan om uppförande av verk bör i dessa områden tillstyrkas under förutsättning att de detaljutredningar som krävs har utförts. Detta är områden där det är viktigt att uppmärksamma vindkraftsintresset vid förfrågningar om utveckling av andra intressen, t ex genom tillkomsten av ny bebyggelse eller rekreationsområden.

7 A-område (oranga områden på karta): 1 Söder Sjöalt 2 Mellan Boarp och Torup 3 Mellan Liasjön och Gråshultasjön B-område, utgörs av de områden som i ett andra skede kan vara lämpliga för vindkraftsetableringar. I dessa områden kan det föreligga konflikter med motstående intressen. Vid en etablering av vindkraft är det viktigt att konflikter med motstående intressen kan undvikas och att varsamhet visas gentemot boende och landskapsbild. Ansökan om uppförande av verk bör i dessa områden bedömas välvilligt under förutsättning att de detaljutredningar som krävs har utförts. B-område (blåa områden på karta): 4 Norr Fornahässle 5 Norr Olastorp 6 Norr Lilla Bökön 7 Öster Graveboda 10 Kring Södra Tygagylet (flera områden) Utpekade A- område har en total areal på 13,5 km2, vilket motsvarar ca 2,24 procent av kommunens totala areal (602 km2). Denna siffra inkluderar inte buffertzonerna utan är endast det område där lokalisering av vindkraft är lämplig. B-områdena har en total area på 6,9 km2, vilket motsvarar ca 1,15 procent av kommunens totala area. Om de utpekade områden utnyttjas för vindkraft fullt ut, rymmer de tillsammans ca 38 kraftverk (räknat 0,55km2/vindkaftverk). Detta motsvarar elanvändningen i ca 9120 eluppvärmda villor eller hushållsel för villor, i det fall varje verk antas ha en effekt på 2 MW. Allmänna riktlinjer vid exploatering av vindkraft i Osby kommun Planen har kompletterats med detta avsnitt där ett antal riktlinjer för en exploatering av vindkraft har utarbetats. Syftet är att tydliggöra för alla involverade vad som gäller vid en exploatering. Osby kommun kommer att pröva alla ansökningar om vindkraftsetablering mot vindbruksplanen. Vindkraftverk bör etableras i grupper för att undvika enstaka verk. Med grupp avses två eller fler verk. Större vindkraftsparker bör ges företräde framför mindre parker ur resurshushållningssynpunkt. Avstånd till annan markägares fastighetsgräns ska vara minst verkets höjd om ej skriftligt medgivande från berörd fastighetsägare har getts. Uppförda verk ska ha liknande utseende. Text, logotype eller annan reklam, utöver tillverkarens eller ägarens namn eller logotype, får ej förekomma, varken på turbinhus, torn eller på andra byggnader i anslutning till vindkraftverken. Vid ansökan om bygglov/tillstånd ska redovisas hur skrotning av uttjänta vindkraftverk och återställning av mark ska utföras

8 De lägen och placeringar där påverkan på landskapsbilden blir liten bör väljas före de lägen där påverkan på landskapsbilden blir stor. Vad krävs för att få tillstånd att uppföra ett vindkraftverk? Tillkommande verksamheter Vid bygglovsansökningar, är det viktigt att noggranna överväganden görs innan andra verksamheter eller byggnader placeras inom eller i närheten av de utpekade områdena. Nya bostäder och fritidshus bör inte placeras inom utpekade vindkraftområdens inklusive buffertzon. Tillståndsprocess Även om ett område är utpekat i planen innebär det inte med automatik att tillstånd att uppföra vindkraftverk beviljas. Enligt andra bygglovs- och tillståndsprocesser ska lov sökas. Uppförande av vindkraftverk regleras av både Plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Tillståndsprövande instans är kommunen eller Länsstyrelsen beroende på verkens höjd och antal. I det fall det finns tillstånd enligt MB krävs inget bygglov, men däremot krävs en anmälan enligt PBL. För att tillstånd ska ges enligt MB måste den berörda kommunen tillstyrka anläggningen (se tabell nedan för utförligare beskrivning). I undantagsfall kan kommunen komma att kräva detaljplan. Detta kan gälla om det finns starka motstående intressen och efterfrågan på marken är hög. Detaljplanekrav kan också komma att ställas på en annan exploatering, t.ex. ett nytt bostadshus, som riskerar att inkräkta på möjligheterna att bygga ut vindkraft i ett i planen utpekat vindbruksområde. Bygglov krävs för: verk som är högre än 20 meter verk med större rotordiameter <3 meter verk som monteras fast på byggnad verk som placeras närmare angränsande fastighet än verkets totalhöjd (om ej skriftligt tillstånd av berörd fastighetsägare har skrivits) Anmälan enligt MB (även bygglov krävs i dessa fall) krävs för: verk som är högre än 50 meter två eller fler verk som står tillsammans enstaka verk som är högre än 150 meter

9 Tillstånd enligt MB krävs för verk: (tillstånd sökes hos Länsstyrelsen) sju eller fler vindkraftverk som är högre än 120 meter (tillstånd får endast ges om kommunen tillstyrker det, kommunens vetorätt) två eller fler verk som är högre än 150 meter och som står tillsammans i grupp (tillstånd får endast ges om kommunen tillstyrker det, kommunens vetorätt) Höjd/antal/rotordi ameter Totalhöjd < =20 m Rotor Ø < =3 m Totalhöjd > =20 m Rotor Ø > =3 m Totalhöjd > 50 m eller>=2 verk Totalhöjd > 120 m och > = 7 verk Totalhöjd > 150 m och > = 2 verk MB Anmälan till kommunen vid fler än ett verk Anmälan till kommunen vid fler än ett verk Anmälan till kommunen Tillstånd av Länsstyrelsen Tillstånd får endast ges om kommunen tillstyrker det (kommunalt veto) PBL Ej bygglov Anmälan Bygglov Bygglov Ej bygglov Anmälan

10 Plankartor - områden lämpade för vindkraftsutbyggnad Västra delen med Osby tätort Efter utställningen (15/9 till 15/ ) återfördes område 4. Områdena justerades även m.a.p. bostadshus och strandskyddsområden. Efter utställningen (2/4 till 4/ justerades område 1 med 1 km från Hässleholms kommungräns. Områdena har också klassificerats där område 4 klassificerats som B-område och resterande område i den västra delen av planen är A-område.

11 Östra delen med Lönsboda tätort Efter utställningen(15/9 till 15/ ) justerades områdena m.a.p. bostadshus och strandskyddsområden. Efter utställningen (2/4 till 4/6-2012) justerades planen genom att område 8 och 9 togs bort ur planen. Områdena har också klassificerats där alla områden i östra delen av kommunen är klassificerade som B-områden.

12 Bilaga 1: Opinion för vindkraft Nationell opinion Det är av värde att genom opinionsdata studera befolkningens attityder till satsningen på vindkraft. Dessa uppgifter möjliggör dels att skönja attityder för en viss tidpunkt men även attityders förändring över tid fanns det i Sverige 1161 stycken verk vilka kom att bli 2047 stycken år Med denna utveckling som bakgrund är det intressant att undersöka hur förändringen i opinionen ser ut under dessa år. Sedan mätningarna utförda av SOM-institutet startade 1999 har stödet för att satsa på vindkraftverk haft en överväldigande majoritet. Andelen som ville satsa mer på vindkraft var 60 procent år 2003 vilket ökade till 80 procent år Till 2010 föll andelen för en ökad satsning till 66 procent för att sedan öka till 70 procent år var andelen som ville satsa mindre på vindkraft 2 procent, för år 2010 var den 7 procent och 6 procent år Kurvan för andelen som ville satsa ungefär lika mycket som vid dagsläget låg ca 10 procentenheter högre än de som ville satsa mindre från 2008 till och med (P. Hedberg 2011). Minskningen mellan 2008 och 2010 av andelen för ökad satsning kan eventuellt ses som en följd av att man då intagit en utvecklingshastighet som av fler ansågs rimlig. Under samma period svängde andelen som ville satsa mindre eller avstå från energikällan från 2 procent år 2008 till 7 procent 2010 vilket torde kunna representera de negativa reaktionerna på satsningarna och effekterna av vindkraft. Även om trenden i senaste mätningen pekar på stöd för ökad satsning är en inte orimlig spekulation att detta stöd minskar i takt med att vindkraftverk byggs ut. Detta kan bero på att missnöje uppstår vid etablering men mer troligt att ambitionsmålen börjar nås och man anser att det är rimligare att satsa ungefär lika mycket eller mindre för att bibehålla samma eller en lägre utvecklingsnivå på området. Regional och lokal opinion Siffrorna nedan visar balansmått. Svarsalternativen till förslaget att bygga ut vindkraften i Skåne var Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag, Mycket dåligt förslag samt Ingen uppfattning. Balansmåttet i tabellen visar de som tagit ställning för eller emot förslaget. Alltså andelen som svarat Mycket eller Ganska bra förslag, minus andelen som svarat Ganska eller mycket dåligt förslag. Siffran visar alltså diskrepansen mellan de olika kategorierna i procent. Opinion kring vindkraft i Skåne och Skåne Nordost Skåne Skåne Nordost Källa: Vanor och attityder i förändring Samhälle, Opinion och Medier i Skåne, Den sydsvenska SOM-undersökningen, SOMrapport nr 58, 2012 För hela Skåne visar det sig att i takt med högre ålder, efter 49 år och äldre, ökar andelen negativa. (Gäller 2011)