PM 1 (13) Datum. Lösningsförslag ensamkommande flyktingbarn

Transkript

1 PM 1 (13) Datum Diarienr (åberopas) Polismyndigheten Rebecca Eriksson sförslag ensamkommande flyktingbarn Gruppen har arbetat med att hitta orsaker till att olika typer av hinder uppstår i egen verksamhet eller i samverkan mellan myndigheter. Uppdraget har varit att identifiera dessa utvecklingsområden och ta fram förslag på lösningar. Förslag på lösningar är sammanställda i kategorier. Genomgående har benämningen ungdomen används för ensamkommande barn och ungdomar. LVU Vi har för få kostnadseffektiva alternativ när det gäller att transportera ungdomar till LVU-boenden. Vi behöver se över hur transporter ska ske på bästa sätt. Idag görs handräckning på många olika sätt. Ibland med hjälp av polisen. Det är både resurskrävande, kostsamt och polisen har få resurser för att utföra handräckning. Att använda flyg i större omfattning vid lågrisktransporter kan vara ett bra alternativ. Fördelarna är först och främst för barnets bästa. Sen är det miljömässigt skonsammare, snabbare och billigare om man tittar på helheten. : Se över hur transporter ska ske på bästa sätt och tänka på helheten. Utreda möjligheten för transportjänst för ungdomar. Förankra att lågrisktransporter kan ske via flyg som metod och ta fram riktlinjer. Det skulle behövas övernattningsplatser (låsbara platser) för att kunna genomföra långa transporter. Det är svårt att genomföra långa transporter med bil eftersom låsbara övernattningsplatser saknas. Problemet blir att om det inte finns övernattningsplat- Bilaga 2 PM sförslag3.docx

2 2 ser där ungdomen kan vila i låst utrymme äventyras säkerheten för alla inblandade på grund av trötthet. Det är inte optimalt vare sig för ungdomen eller för den personal som ska genomföra transporten. : Utreda möjligheten att utöka antalet låsbara platser för tillfällig övernattning. Det måste utvecklas goda rutiner på de HVB-hem och familjehem där ungdomen placeras. Boendena där ungdomar placeras måste ha utbildad personal och ha rutiner för olika händelser som kan uppstå. Det kan röra sig om exempelvis hur och när boendet har en skyldighet att anmäla att ungdomen avvikit. : Inför tillståndsplikt för familjehemsföretag. Det behövs fler kvalificerade och kontrollerade HVB-hem. På befintliga hem behövs gemensamma rutiner för när ungdomar avviker såväl på boendet som för socialtjänsten. Om en ungdom avviker ska det anmälas till polisen. Kommunikationen om en avviken ungdom måste också förbättras i alla led och en mall/riktlinje behöver tas fram för; god man, boende, socialtjänst, polisen, åklagaren och Migrationsverket. Ungdomar som försvinner Socialtjänsten som arbetar uppsökande får sällan information om ungdomar som är avvikna eller försvunna. Det är generellt dålig information/kommunikation samt bristande eller olika rutiner för vilka som underrättas när en ungdom avviker eller försvinner. Hos polisen på Lokalpolisområde Södermalm finns ett bra exempel på en rutin där man sammanställer en lista över de avvikna/försvunna ungdomar man har kännedom om. Då kan uppsökande socialtjänst börja leta och utredare i ärendena vet vilka som är eftersökta.

3 3 : Kommunikationen om en avviken ungdom måste också förbättras i alla led och en mall/riktlinje behöver tas fram för; god man, boende, socialtjänst, polisen, åklagaren och Migrationsverket. Socialtjänsten behöver ingripa med tvångsbeslut enligt LVU, med hänsyn till barnets bästa. Det är idag många faktorer som sammanlagt gör att vi inte omhändertar ungdomar med hjälp av LVU. Det kan vara okunskap hos socialtjänsten, personalbrist eller platsbrist. Det faktum att det är svårt att identifiera och åldersbestämma ungdomen påverkar hur tydlig bild socialtjänsten kan få. Brister i systemet försvårar översikten av en ungdoms brottslighet- t.ex. grovhet i brott. Det är viktigt att socialtjänsten har en planering för ungdomen som åklagaren måste få del av innan häktningsförhandling. Om det finns tydligt dokumenterad grund för LVU-beslut men SIS-plats saknas är det enklare för åklagaren att få ungdomen häktad (om det rör sig om ett grovt brott) och bort från gatan och sitt destruktiva beteende. Mall för föredragning för åklagaren. De behöver få rätt information för att kunna fatta rätt beslut. Ta fram en checklista om riskfaktorer i ärendet. Socialtjänsten ska använda evidensbaserade bedömningsinstrument för risk-och skyddsfaktorer. Allvarlig brottslighet ska kunna leda till omedelbart 6 LVU direkt, t ex personrån Vi måste bli bättre på att ge en samlad bild från polis till socialtjänst (system behöver utvecklas) Socialtjänsten måste ge åklagaren skriftliga intentioner för sina planerade insatser inför häktningsförhandling. Vid överflyttning av ärende från en kommun till en annan, behöver den övertagande kommunen bli bättre på att beakta den tidigare bedömningen/kunskapen om ungdomen, t ex vid LVU för barnets bästa.

4 4 Identitet Se över lagstiftning kring fingeravtryck. Om vi misstänker att ungdomen är över 12 år och är utan fastställd identitet tar vi alltid fingeravtryck i syfte att ta reda på om det är samma person i våra system. När en ungdom kommer i kontakt med polisen eller socialtjänsten saknas ofta id-handlingar. Många ungdomar undanhåller av olika anledningar sin identitet och inte sällan ändrar de sig under utredningens gång. Brister i datasystem och lagstiftning gör att det är mycket svårt att veta vem personen är och dessa brister försvårar kommunikationen mellan myndigheter och därmed vägen till rätt hjälp. Id-frågan påverkar hur tydlig bild som socialtjänsten kan få av individen. Det är också svårt att hitta eller leta efter en avviken ungdom om det enda som finns till hjälp är ett namn. Ibland finns färgfoto på boendena men det är svårt att överföra dem till polisen på ett bra sätt, pga. att det inte finns säkra tekniska lösningar. Man behöver se över lagstiftningen kring fingeravtryck med hänvisning till Utlänningslagen och LUL. Om vi vet att det är samma person vi arbetar med får hen snabbare väg till rätt hjälp och vi kan koppla personen till rätt handlingar. Med fingeravtryck kan vi få en samlad bild, det blir lättare att spåra individer och ärenden och det spar tid. Vi behöver förbättra bedömningen gällande hinder för att dela information för ungdomens bästa. Ta fram en rutin för att färgbilder digitalt ska kunna överföras till polisen. Krypteringsmöjligheter finns men kunskap och rutiner saknas. Migrationsverket måste se över och effektivisera sin process för ålders-/id-bestämning Migrationsverket har en för lång process för att utreda ensamkommande flyktingbarns ålder och identitet. I dag ger de inte heller förtur i ärenden där information lämnas från polisen eller socialtjänsten. Fördröjningen ger effekter som t.ex. att fel stöd ges

5 5 Förslag: Migrationsverket behöver utreda ålder/identitet tidigare i processen. Migrationsverket måste ha en snabbare process där förtur ges i utredningar för de ungdomar där polisen eller socialtjänsten har lämnat in information. Rutiner för polisen och socialtjänsten för hur och vad som ska rapporteras till Migrationsverket I nuläget lämnas information sporadiskt till Migrationsverket, avseende ungdomar. Det brister i vilken och hur information överlämnas. Det handlar mycket om handläggarens kunskap om hur man gör, hur mycket tid handläggaren har och vilken information som överlämnas. Det finns ingen enhetlighet. Förslag Kopplat till att Migrationsverket tar fram nya rutiner för utredning av identitet/ålder, behövs rutiner också för vad polisen och socialtjänsten ska rapportera. Socialtjänsten och polisen lämnar in information redan idag men det behövs en gemensam rutin. Koppla fingeravtryck till utredningar, systemfråga för polisen Idag skapas olika identiteter i polisens anmälningssystem RAR och utredningssystemet Dur Två när en ungdom lämnar olika identiteter vid gripanden. Eftersom polisen inte vet vem personen är skapas en ny identitet av ungdomen vid varje enskilt gripande, om ungdomen uppger olika identiteter. I praktiken innebär det att samma person kan återfinnas i olika utredningar utan att polisen automatiskt får kännedom om det. Det handlar ofta om tid och hur mycket kunskap polismannen ifråga har, om en person kan kopplas till flera utredningar. Detta påverkar också möjligheten att omhänderta enligt LVU och i förlängningen riskerar ungdomen att inte få rätt resurser. Utveckla ett system som klara att hantera de olika identiteterna. Sökfunktion i RAR och liknande system för all identifiering inte bara vid misstanke om brott Noga kontrollera innan en person registreras, synka utredningsuppgift mot en identitet. Person som hjälper till att koordinera inrättas i väntan på bättre system

6 6 Ta fram rutiner inom polisen för att utreda id. Hur man ska slå i olika system, samordna och utveckla polisens IT-system Inom polisen finns ingen samlad bild av hur man gör en id-utredning. För att utreda identiteten och samordna ärenden måste man söka på många sätt. Dessutom fungerar systemen utifrån olika sökbegrepp (exakt namn, p-nr, etc.) Om någon uppgift är fel hittar inte systemet individen. Information av olika slag som är kopplat till en individ är spridd i olika system och det är svårt att få helhetsbild. DUR- information finns kopplat till ärenden och inte kopplat till person. Systemets utformning skapar merarbete och försvårar att få helhetsbild. Ta fram en rutin inom polisen för att utreda id, hur man prioriterar och samordnar. Rutiner för DNA-träffar behöver skapas, idag finnas det en stor osäkerhet om hur ärendet hanteras. För att underlätta bör polisens system utvecklas och samordnas. Det för att kunna samordna uppgifter som en person lämnar under en utredning. I väntan på det föreslås att en kartläggande resurs som är frikopplad från ärenden som stöd i utredningsarbetet. Ta fram rutiner inom polisen för hur och när man ska daktyloskopopera och topsa. Idag ser det väldigt olika ut om det fattas beslut på att dakta och topsa en ungdom som omhändertagits av polisen. Många gånger bottnar det i osäkerhet kring lagstiftning, avsaknad av rutin och eget tyckande. I andra fall handlar det om att utrusning för daktning är trasig eller att personalen inte har tid eller saknar kunskap om utrustningen. Daktining sker i syfte att säkerställa en identitet och topsning för att underlätta identiteten vid utredning av brott. Rätt identitet leder till att vi kan göra rätt åtgärder och att ungdomar inte ska vara frihetsberövade längre än nödvändigt. Ta fram en tydlig rutin inom polisen om när en person ska daktas. Se till att rutinen efterlevs Se till att utrustning fungerar och att personalen är utbildad. Man får inte glömma ta ett vanligt foto som bifogas utredningen.

7 7 Asyl Krav i asylprocessen fingeravtryck hos Migrationsverket För att få ordning och bättre kontroll på identiteter är det viktigt att arbeta med att så tidigt som möjligt få fingeravtryck av ungdomarna som söker asyl. : Migrationsverket måste ha en bra rutin för att följa upp att alla ungdomar som söker asyl kan lämna fingeravtryck vid sitt första besök. En lagändring som ger rätt att ta fingeravtryck på ungdomar som man misstänker är 12 år och uppåt. Samordning och sekretess Förbättra informationen till Migrationsverket så att de kan ha en sammanhållen bild om ungdomen. Idag läggs mycket tid på att leta information om ungdomen. Ibland stämmer inte den information som finns. Det skapar mycket problem och försvårar för ungdomen att få rätt insatser. Ta fram rutiner för Socialtjänsten för att förbättra informationen till Migrationsverket. Snabba på användningen av datasystemet Melker där kommunerna kan lägga in information t.ex. adress och kontaktuppgifter till boende, anvisningskommun och god man. Undersöka om polisen kan få tillgång till Melker för att snabbt få rätt information och avlasta Migrationsverket med samtal. Det underlättar även på jourtid då det är svårare att få tag på någon på Migrationsverket.

8 8 Införa jourtelefon dygnet runt hos Migrationsverket. Hög arbetsbelastning hos Migrationsverket gör att det blir lång väntan för att nå fram på telefon. Det bör finnas ett särskilt nummer, en jourtelefon dygnet runt, för att snabbt få kontakt och information. Gärna med samma kompetens som Migrationsjouren på Arlanda. Nya rutiner för hur Migrationsverket lämnar ut information. Lagstiftningen lägger hinder för att få tillgång till nödvändig information i Migrationsverkets databas Wilma i brottsutredningar. Bara genom en skriftlig förfrågan till Migrationsverket kan polisen få information. Idag tar det lång tid för Migrationsverket att återkomma med information till polisen och socialtjänsten pga. dåligt fungerande rutiner. Det leder i värsta fall till att det påverkar den unges möjlighet till rätt hjälp. Ta fram en ny riktlinje som ger polisen rätt att använda informationen i Wilma för att underlätta identitetsfrågan i brottsutredningar. D.v.s. att kunna gå direkt in i databasen och hämta informationen. MIG tar fram effektiva rutiner för att lämna ut information, t.ex. motringa direkt till handläggare och inte gå via växeln Mindre kommuner går ihop och har en socialjour. Det är svårt för mindre kommuner att upprätthålla en fungerande socialjour dygnet runt bl.a. på grund av personalbrist. Det är viktigt att socialjouren är kompetent och har adekvat utbildning. Mindre kommuner går ihop och har en socialjour. Arbete är på gång.

9 9 Förtydliga riktlinjer för vad som gäller för socialtjänsten i hela landet om vistelsekommun, placering och ankomstkommun. I analysarbetet har det framkommit att socialtjänster ibland lägger tid på diskussioner istället för beslut. Det kan leda till att socialtjänsten inte närvarar vid förhör. Det uppkommer också problem då anvisningskommun placerar ungdom i annan kommun och ungdom begår brott där. Då blir det svårt och tar tid för polisen att få fram uppgifter om ansvarig socialtjänst. Socialstyrelsen måste skriva en tydlig vägledning- om hur ansvaret ska vara i en akut situation och sedan i nästa läge. Tydlig reglering kring ansvar, kontaktytor och krav på samarbete med barnets bästa i fokus. Stöd och hjälp på polisstationen med administrativa göromål som slagningar i register etc. så patrullen inte behöver leta socialtjänst samtidigt som de tar hand om den misstänkte. Tillgång till en uppdaterad Melker kan ersätta mycket arbete. Ta fram rutiner för hur vi ska göra anmälan till tillsynsmyndigheter. Det är otydligt hur och när de olika myndigheterna ska göra en anmälan till en tillsynsmyndighet när man upptäcker felaktigheter. Ta fram en gemensam mall eller checklista för föredragningar. Orosanmälan till socialtjänsten. Idag finns brister i hur och när en orosanmälan görs till socialtjänsten. Det går att både ringa och faxa, det viktiga är att informationen kommer fram och att man beskriver det man ser, hur ungdomen ser ut, inte bara händelse och omgivning. Ta fram en gemensam mall eller checklista för föredragningar. Den som gör anmälan ska också ha kännedom i ärendet. Det ska inte delegeras till någon oerfaren. Rutiner hos polisen för t.ex orosanmälan och kommunikation måste

10 10 förbättras och kommuniceras ut. Socialtjänsten hos polisen överallt. Socialtjänsten har inte alltid möjlighet att närvara när ungdomen är hos polisen. Det kan bero på resursbrist, det kan vara geografiskt långt och ibland blir det inte prioriterat. Åklagaren behöver i ärenden med frihetsberövade ungdomar snabb information från socialtjänsten om planeringen för ungdomen och om det finns någon betryggande övervakning som ett alternativ till häktning. Införa särskilda socialsekreterare hos polisen även jourtid då det är en hög belastning. Stockholms stad har infört detta med bra resultat. De medverkar vid förhör, tar fram beslutsunderlag snabbt både till ordförande och åklagare och ser till att rätt åtgärder kan genomföras. Dessutom kan de ge information till ordinarie socialtjänst som inte hade möjlighet att komma. Frivilligorganisationer som kan erbjuda lågtröskelverksamhet. Detta för att skapa relationer med vuxna och ge ungdomarna ett socialt sammanhang En del av ungdomarna har svårt att anpassa sig till att bo på ett HVB-hem eller ett familjehem. Kraven som hemmen har resulterar ofta i att ungdomen avviker. Se över möjligheten till frivilligorganisationer som kan erbjuda så kallad lågtröskelverksamhet, där möjligheten finns att skapa relationer och ge ungdomen möjlighet till att börja få ett socialt sammanhang för att sedan slussa in dem i de boenden som socialtjänsten kan erbjuda.

11 11 Bättre kommunikation mellan myndigheter. Ibland är det svårt att hitta kontaktvägar mellan myndigheterna. De som finns kanske inte är de mest effektiva och därför uppstår lätt kommunikationsbrister. Det är också svårt att arbeta med gemensamma problem och lösa frågor. Ett exempel är samarbete kring ungdomar med utvisningsbeslut, gemensamma rutiner behöver tas fram för att förhindra att ungdomen avviker. Ta fram en modell för gemensamma forum eller samråd med vår arbetsgrupp med den här genomlysningen som förebild. Att träffas och prata i grupper där flera myndigheter är representerade ger synergieffekter för alla. Metoder för samarbete behövs tas fram, t.ex. som socialtjänsten hos polisen. God man måste bli ett professionellt uppdrag. I analysarbetet har det framkommit att det finns brister med de gode män. Engagemanget brister och det kan vara svårt att komma i kontakt med god man på jourtid. En grov uppskattning som gjordes i vår arbetsgrupp var att 1 av 20 svarade i telefon under nattetid. De kan ibland sitta på en annan geografisk ort vilket försvårar samarbetet. Det kan också vara svårt att få tag i rätt uppgifter till god man. Ibland för att dokumentationen brister och ibland för att ungdomens identitet är okänd. Gör god man till ett professionellt uppdrag med bättre kontroll och kompetenskrav. Tydliggöra uppdraget för god man. Jourgodemän som kan agera under jourtid när ordinarie god man inte nås eller inte finns ännu t.ex. genom att fatta beslut om att lyfta sekretess, närvara vid förhör och beslut. En gemensam utbildning för gode män med mandat och uppdrag tydligt beskrivna. Noggrannare anteckningar/uppgifter hos kommunen och Migrationsverket om gode män.

12 12 Roller och ansvar Alla roller och ansvar måste definieras. Genomgående i processen som har analyserats måste roller och ansvar tydliggöras och kommuniceras för att undvika missförstånd, felaktiga beslut och onödiga flaskhalsar i processen. Ett område som sticker ut är den ojämna kvaliteten under jourtid, bl.a. hos socialjour där ordföranden i socialnämnden inte är förberedd eller har för lite kunskap om lagstiftning och vikten av sitt uppdrag, : Ta fram utbildning och gemensamma riktlinjer för jourpersonal; i kommunen både för socialtjänsten och ordföranden, hos polisen för tjänstgörande jourpersonal. Kommunerna måste känna till sitt uppdrag och skapa struktur. De förtroendevalda måste ha rätt utbildning, utrustning och ersättning. Det måste vara lätt att snabbt få beslut om LVU från ordföranden. SIS uppdrag behöver ses över och fler platser skapas Det är svårt att få en SIS-plats snabbt p.g.a. högt tryck och långa köer. : SIS behöver öppna fler boenden och öka antalet platser, även akuta i väntan på ordinarie platser. Det skulle behöva göras en översyn av SIS uppdrag. Detta för att möta ett nytt behov från Socialtjänsten. Det kan behövas en ny typ av platser för att undvika att blanda olika behov hos de unga. Riktlinjer för att fastställa ålder på ungdom Det finns stora svårigheter med att fastställa åldern på en ungdom bl.a. på grund av att metod saknas. Det leder till mycket arbete, väntetid, felbedömning och att rätt insatser inte kan göras.

13 13 : Ta fram metod för åldersbestämning som godtas av rätten och läkare. Socialtjänsten kan lämna uppgifter till Migrationsverket med hänvisning till möjlighet att fullfölja sin verksamhet. Migrationsverket ska/kan begära uppgifter från Socialtjänsten. Se Socialstyrelsens rapport. Nya riktlinjer på gång vad det gäller åldersbedömning hos åklagarmyndigheten. Rebecca Eriksson Tel: , rebecca.eriksson@polisen.se