1. RAPPORTENS DISPOSITION... 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. RAPPORTENS DISPOSITION... 3"

Transkript

1 Landstinget Kronoberg Granskning av årsredovisning, bokslut och intern kontroll för år 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2011

2 Innehållsförteckning 1. RAPPORTENS DISPOSITION GRANSKNING AV ÅRSREDOVISNING Landstingsstyrelsens fullgörande av styrsignaler givna från Landstingsfullmäktige Ändamålsenlig och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande skötsel Noteringar mot bakgrund av utförd bokslutsrevision GRANSKNING AV INTERN KONTROLL AVSEENDE REDOVISNING OCH RÄKENSKAPER Inledning Reglemente för intern kontroll Ny centrumorganisation dess påverkan på redovisning och interna kontroll Bokslutsprocessen Avstämning av väsentliga balanskonton Filöverföring från försystem Öppna poster i kontantredovisningen Ankomstregistrerade fakturor/slutlig avstämning Likvida medel Löpande redovisning kopplat till intern kontroll Leverantörsfakturor betalningskontroll Obalans i huvudboken Rutiner för attest Undantag från scanning...12

3 1. Rapportens disposition Vi har som sakkunnigt biträde till revisorerna i Landstinget Kronoberg utfört vår granskning av landstingets verksamhet enligt god revisionssed. Revisionen har som mål att verka för korrekt redovisning, god ordning, tillfredsställande säkerhet och hög effektivitet i landstingets verksamhet. Denna rapport har sammanställts efter utförd granskning av årsredovisning, bokslut och intern kontroll 2010 och utgör bilaga till revisorernas revisionsberättelse. Rapporten har indelats i följande huvudavsnitt: Granskning av årsredovisning 2010 Landstingsstyrelsens fullgörande av styrsignaler givna från Landstingsfullmäktige Ändamålsenlig och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande skötsel Noteringar mot bakgrund av utförd bokslutsrevision Granskning av intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper Granskning av årsredovisning Landstingsstyrelsens fullgörande av styrsignaler givna från Landstingsfullmäktige Lagen ställer krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen ska utvärderas och redovisas i förvaltningsberättelsen. Av landstingsfullmäktiges budget 2010 framgår hälso- och sjukvårdsuppdraget utifrån de områden som ingår i God vård. Under respektive område anges dels uppdrag i verbala termer, dels ett antal strategiska mål med fastställande av framgångsfaktorer, mått, källa och målvärde. I budgeten framgår dessutom 16 prioriterade områden som redovisar uppdrag /direktiv till verksamheten. Inom ett antal av dessa prioriterade områden framgår dessutom strategiska mål som relaterar till god vård. Utöver de medicinska grunduppdragen finns även uppdrag om kundnöjdhet, hållbar utveckling, samverkan, strategisk personal- och kompetensförsörjning. I sin årsredovisning presenterar landstinget uppföljningsdata och vilket arbete som bedrivits. Beskrivningen har mycket god överensstämmelse med de uppdrag och de mål som landstingsfullmäktige beslutat om. Vi vill även detta år lyfta fram den positiva utveckling som skett beträffande landstingets redovisning av uppnådda resultat i verksamheten. Bedömningen är att förbättringar skett även detta år. Fortsatt finns dock behov av ytterligare förbättringar. En del i detta handlar om att det för flera mål saknas uppföljningsdata. Detta är i många fall förståeligt genom att vissa mål inte funnits tidigare. Flera mål uppnås inte och det är i huvudsak oklart 3

4 vad detta egentligen innebär. Årsredovisningen ger inte läsaren en bild av hur landstinget (och på vilka grunder) värderar måluppfyllelsen eller frånvaron av den. Ett stort antal uppföljningsdata/indikatorer presenteras i årsredovisningen. Uppställningen följer den struktur som bygger på hörnpelarna i begreppet God vård. Landstinget använder dessa hörnpelare som strategiska mål och redovisningen av indikatorer är strukturerad enligt de strategiska målen. Precis som revisorerna påpekat tidigare saknas även i denna årsredovisning analys och slutsatser med utgångspunkt i presenterade uppföljningsdata. Landstinget lämnar inte sin syn på vad presenterade resultat betyder, kopplat till de av fullmäktige beslutade strategiska målen. I vilken grad kan landstinget anses ha erbjudit en effektiv, säker etc. vård? I vilka avseende finns klara förbättringsbehov och i vilka avseenden uppnår Landstinget Kronoberg godtagbara resultat? I dessa avseenden framkommer ingen tolkning i årsredovisningen. Återredovisningen av måluppfyllelsen för de strategiska mål som fullmäktige lagt fast blir härigenom inte tydlig. 2.2 Ändamålsenlig och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande skötsel Landstingets årsredovisning ger inte tillräckliga underlag för att entydigt kunna avgöra om verksamheten sköts ändamålsenligt och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande. Presenterade data ger ändå vid handen att landstinget i flera fall står sig väl i jämförelse med andra. Detta ger en viktig indikation om att landstinget bedriver en ändamålsenlig verksamhet. Tillgängligheten har fortsatt förbättrats Landstinget har uppnått en tillgänglighet som inneburit tilldelning av den så kallade kömiljarden. Den generella bilden är att landstinget relativt andra landsting och i relation till gällande vårdgarantigränser har en hög tillgänglighet. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har i år samtliga patienter som omfattas av garantin fått ett första läkarbesök inom tidsgränsen (30 dagar). Föregående år var denna andel 75 %. När det gäller nästa led inom BUP är dock situationen ännu inte tillfredsställande. Trots att klara förbättringar skett avseende väntetid till fördjupad utredning/behandling jämfört med år 2009 är det bara 77 % av patienterna som erhåller fördjupad utredning/behandling inom gränsen (60 dagar). Det är också angeläget att påtala att efterlevnaden av den nationella vårdgarantin inte är liktydigt med att vårdprocesser fungerar effektivt. Ur effektivitetssynvinkel bör köfrihet eftersträvas. Ett basalt krav för att verksamheten ur ekonomisk synvinkel ska anses ha skötts tillfredsställande är att landstinget klarat det för året budgeterade resultatet. Detta är uppfyllt för år 2010 om än med stöd av betydande engångseffekter. Landstinget Kronoberg redovisar per balansdagen ett utgående eget kapital uppgående till miljoner kronor. Till detta kommer dock i balansräkningen oredovisade pensions-åtaganden (redovisade i enlighet med gällande lag som ansvarsförbindelse) om miljoner kronor, inklusive löneskatt, som ska betalas i framtiden. Härav och med beaktande av det samlade underskottet som kräver återställande enligt lagen om god ekonomisk hushållning, 40,6 miljoner kronor, följer att Landstinget Kronoberg fortsatt befinner sig i en ansträngd finansiell situation med krav på fortsatta åtgärder. 4

5 2.3 Noteringar mot bakgrund av utförd bokslutsrevision Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning, god redovisningssed och med tillämpning av Rådet för kommunal redovisnings (RKR:s) rekommendationer förutom att central och viktig information inte lämnas i tillräcklig omfattning angående vilka principer som legat till grund för redovisning av skatteintäkter och statsbidrag. Vidare lämnar årsredovisningen ingen information om hur ingångna leasingavtal hanterats i redovisningen. Landstinget har i sin redovisning valt att periodisera erhållet statsbidrag avseende den så kallade Kömiljarden 2010 över åren 2010 och Härigenom har det erhållna bidraget på totalt 36 miljoner kronor fördelats på 2010 med 24 miljoner kronor medan resterande 12 miljoner kronor av bidraget har förts över till Fördelningen har skett utifrån matchningsprincipen där det intäktsförda bidraget för 2010 motsvaras av de kostnader landstinget anser sig haft under året för att uppfylla kriterierna för tillgänlighetsgarantin. Enligt Rådet för kommunal redovisning är det inte förenligt med god redovisningssed att periodisera det tillfälliga konjunkturstödet. En analogitolkning till detta yttrande torde kunna göras vad gäller redovisning av det erhållna bidraget avseende Kömiljarden Bidraget från staten har erhållits av landstinget eftersom vissa kriterier uppfyllts för år 2010, utan några krav på ytterligare åtgärder eller förpliktelser. Härav följer att stödet i sin helhet borde intäktsredovisats år Vår granskning av Servicecentrum har resulterat i ett bedömt redovisningsmässigt fel avseende om- och tillbyggnad av hissar på lasaretten i Växjö och Ljungby. Det bedömda felet utgör exempel på den gränsdragningsproblematik som gäller mellan när utgiften avser en investering, som ökar ursprungsinvesteringens prestanda, till skillnad från när utgiften skall betraktas som planerat underhåll. Den totala utgiften som redovisats som driftskostnad uppgår till 9,4 miljoner kronor. Enligt vår bedömning torde del av denna utgift redovisas som en investering och skrivas av enligt plan. Gränsdragningsproblematiken mellan vad som är planerat underhåll och en investering bör tydliggöras i organisationen till gagn för projekt- och administrativ personal och för att åstadkomma en rättvisande bild i räkenskaperna i än högre grad. Investeringsutgifter avseende utbyten av väsentliga fastighetskomponenter aktualiserar ett övervägande om införande av så kallad komponentavskrivning. Metoden med komponentavskrivningar utvecklas vidare sist i detta avsnitt. Genomförda åtgärder till trots är bokslutsprocessen alltjämt inte säkerställd. Bland annat föreligger fortfarande vissa avstämningsproblem av väsentliga konton i balansräkningen. Granskningen av processen utvecklas vidare i avsnitt 3.4. Förutom ovanstående nämnda avsteg gör vi bedömningen att årsredovisningen ger en rättvisande bild av resultat och ställning verksamhetsåret Det redovisade resultatet för året, +138,9 miljoner kronor, är påverkat av betydande jämförelsestörande poster. Landstinget bör i sin redovisning utveckla sin redovisning av jämförelsestörande poster. Detta för att i ökad utsträckning säkerställa jämförbarhet och kontinuitet i redovisade resultat mellan år. Det justerade resultatet enligt upprättad balanskravsberäkningen uppgår till +100,6 miljoner kronor. Balanskravet är därmed uppnått för 2010 och det kvarvarande kravet på återställande av eget kapital har därmed kunnat reduceras till 40,6 miljoner kronor enligt gjord uppföljning. 5

6 Beaktat de framsteg som görs av den finansiella redovisningen i årsredovisningen finns fortfarande stor förbättringspotential. Vi rekommenderar landstinget att göra en fortsatt analys och omarbetning av avsnittet som behandlar tillämpade redovisningsprinciper. Speciellt gäller detta vilka centrala uppskattningar och bedömningar som landstinget gör och som inte framkommer av årsredovisningen i dagsläget. Årsredovisningen skulle informationsmässigt vinna på att en ny struktur upprättas där en avgränsad förvaltningsberättelse, i ordets rätta bemärkelse, fick en mer framträdande roll skild från övrig information i årsredovisningen. Vid tiden för denna rapports skrivning saknades i årsredovisningen den redogörelse som enligt innehållsförteckningen skall ingå beskrivande de stiftelser och bolag som landstinget är huvudman för eller delägare i. Förhållandet var samma även föregående år. Särskilt om komponentavskrivningar Huvudsyftet med komponentavskrivning är att få ett mer rimligt avskrivningsförfarande (kostnadsproportionering och utbyten i tiden) på tillgångar som består av komponenter med olika ekonomiska livslängder. Metoden bidrar till att bokförda värden bättre speglar byggnadernas aktuella standard. Men framförallt uppnås en bättre anpassning mellan avskrivningstiderna och byggnadernas struktur. Med komponentavskrivning får man en jämnare kostnadsutveckling till skillnad mot den traditionella metoden för avskrivning. Detta eftersom man vid tillämpningen av metoden kostnadsför/gör utrangering av eventuellt kvarvarande redovisat värde för respektive förbrukad ingående komponent och redovisar utgiften för ersättningskomponenten som anskaffning av en ny tillgång. Vid den traditionella metoden är avskrivningstakten linjär men man får en ryckig kostnadsutveckling genom att samtliga utgifter för ersatta ingående komponenter kostnadsföres så länge ursprungsinvesteringen ligger kvar på sin plan för nyttjande och därmed avskrivning. Denna typ av metod ställer dock högre krav på organisation och rutiner. 3. Granskning av intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper Inledning Enligt kommunallagen skall styrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och verksamhet. Styrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Den skall härvid tillse att den interna kontrollen är tillräcklig och att medel förvaltas på ett betryggande sätt. I styrelsens ansvar ingår således inte endast att utforma organisationen så att den är rationell och effektiv den ska också vara trygg. Den interna kontrollen bör ägnas stor uppmärksamhet och kontinuerligt följas upp av styrelsen. Intern styrning och kontroll är definierad som en process för att försäkra sig om att verksamhetens mål uppnås. Denna består av olika komponenter såsom kontrollmiljö (anger tonen i organisationen och påverkar kontrollmedvetenheten), riskbedömning (identifiering och analys av relevanta risker), kontrollaktiviteter (regler och riktlinjer som bidrar till att säkra att fullmäktiges och ledningens direktiv genom- 6

7 förs), information och kommunikation (relevant information ska identifieras och förmedlas till berörda så att uppgifter kan utföras korrekt) samt övervakning (uppföljning och utvärdering av interna styr- och kontrollsystem). Som biträde till landstingets revisorer genomför vi årligen en övergripande granskning av den interna kontrollen. Denna rapport är inriktad på de delar av den interna kontrollen som avser redovisningsrelaterade kontrollaktiviteter. En uppföljning av tidigare års påpekanden är en naturlig del i granskningen. Vi kommenterar nedan de delar som framfördes i förra årets rapport samt övriga iakttagelser från årets granskning. 3.2 Reglemente för intern kontroll Under 2009 arbetade landstinget fram ett reglemente för intern kontroll. Reglementet anger syftet med den interna kontrollen och dess omfattning, organisation och ansvar samt hur styrning och uppföljning av den interna kontrollen skall ske. Årligen skall enligt reglementet en särskild plan, internkontrollplanen, ligga till underlag för uppföljning och rapportering. Planen är konkretiserad i form av en mall som kommuniceras mellan verksamhetsenheterna och landstingsdirektören varefter avrapportering sker till styrelsen. Reglementet anger på en övergripande nivå vad planen skall innehålla. I sin revisionsberättelse för 2009 uppmanade revisorerna styrelsen att tillse att reglementet för intern kontroll får en praktisk tillämpning i en internkontrollplan med tydliga direktiv och krav på återkoppling. Under 2010 har ledningens fokus legat på organisationsförändringar med centrumbildningar, med prioritet i frågor som följer med en sådan genomgripande omläggning. En del i detta arbete har varit att i verksamhetsplanerna för 2011 inarbeta granskningsplaner för den interna kontrollen. Reglementet har därmed konkretiserats i ett dokument för intern kontroll. Denna innehåller en övergripande målsättning med att upprätthålla en god intern kontroll, vad en granskningsplan ska innehålla samt vad det praktiska kontrollarbetet innebär. Planer för uppföljning av den interna kontrollen har fastställts för varje centrum och innefattar generella områden för styrning av verksamheten, brandskydd, avvikelsehantering, informationssäkerhet och arbetsmiljö. Därtill kommer särskilda områden som är specifika för de olika centrumens verksamhet. Av granskningsplanen framgår vem som är ansvarig för kontrollen och när den skall rapporteras. Vi konstaterar härmed att våra tidigare lämnade synpunkter till stor del har hörsammats. I det fortsatta arbetet är det enligt vår mening mycket viktigt att utveckla och klargöra utifrån vilka faktorer kvalitén i den interna kontrollen skall bedömas. Utgångspunkten måste utgöras av en väl utvecklad risk- och väsentlighetsanalys utifrån respektive verksamhets särart. Den interna kontrollplanen skall vidare kopplas till mål, strategier och gjorda riskbedömningar så att man undviker att följa upp "mindre viktiga saker" för att samtidigt riskera att missa verksamhetskritiska områden. 7

8 3.3 Ny centrumorganisation dess påverkan på redovisning och interna kontroll Under 2009 fattade Landstinget Kronoberg beslut om en ny centrumorganisation. Denna nya organisation har fått inverkan på fördelning av redovisningens uppbyggnad med nya enheter och personalförändringar med företrädesvis nya uppgifter för befintlig personal som följd. Beslutet om den nya organisationen fattades under 2009, men strukturen och de gamla driftenheternas bas/delenheter blev klar först i maj Inom landstinget centralt utsågs en person som huvudansvarig för genomförandet av omorganisationen på en övergripande nivå. Enligt uppgift utsågs ingen formellt ansvarig för att hantera redovisningsmässiga förändringar sett till organisation, system och rutiner. Ingen riskanalys eller projektplan upprättades. Organiseringen av genomförandet har mer haft en karaktär av informella kontakter och möten i ekonomichefs- och i ekonomgrupper där en avstämning av status på beslutade åtgärder har skett. När den nya organisationen trädde i kraft vid halvårsskiftet innebar detta att de gamla attestförteckningarna var inaktuella. För att den löpande hanteringen av fakturor skulle fungera var ekonomer inom centrumen tvungna att upprätta nya förteckningar, vilka godkändes muntligen. Dessa godkändes formellt av centrumledningarna i december. Det kvarstår att uppdatera delegationsordningar samt grundläggande dokument såsom beskrivning av ekonomifunktionen, övergripande ekonomistyrningsprinciper och checklistor och ansvarsförteckningar. Den nya centrumbildningen är ännu inte klar avseende IT-applikationer på några basenheter. Erforderligt förändringsarbete i systemet Cosmic kommer enligt uppgift inte vara klart förrän våren Mycket arbete kvarstår även när det gäller anpassning av rapporter mm. Den omorganisation som skett inom Landstinget Kronoberg har fått stor påverkan på redovisningen i form av nya enheter och ansvariga. Även övriga områden påverkas såsom strukturen för den interna kontrollen, hantering av likvida medel, ITsystem och IT-organisation. Vi anser att ledningen borde utsett en formellt ansvarig person för omorganisation specifikt gällande den redovisningsrelaterade organisationen och att man från landstingets ledning skulle ha beslutat om en projektplan. Denna torde ha innehållit samtliga områden som berörs/kan beröras samt ansvariga för att tillse att samtliga områden behandlas. Vi noterar också att ingen riskanalys genomförts. Vi konstaterar vidare att det kvarstår arbete med uppdatering av grundläggande dokument inom redovisning och intern kontroll. Som exempel på dessa dokument kan nämnas delegationsordningar samt grundläggande dokument såsom beskrivning av ekonomifunktionen, övergripande ekonomistyrningsprinciper, checklistor och ansvars- och attestförteckningar. Som ovan nämnts är inte heller samtliga ITapplikationer klara. Det återstår såväl anpassningar i IT-system som i systemgenererade rapporter. Vi rekommenderar att en totalöversyn snarast genomförs med syfte att säkerställa att ovan nämnda, för den interna kontrollen grundläggande, handlingar utan vidare 8

9 dröjsmål anpassas till den nya organisationen och därefter vederbörligen godkänns. Landstingets ekonomidirektör bör härtill egenutvärdera och bedöma risken för att avsiktliga eller oavsiktliga fel kan ha uppkommit till följd av den rådande situationen. 3.4 Bokslutsprocessen Avstämning av väsentliga balanskonton En fungerande bokslutsprocess är grundläggande för ett rättvisande bokslut. De senaste åren har vi noterat såväl genomförda förbättringar som kvarstående förbättringsmöjligheter i landstingets bokslutsprocess. I samband med delårsbokslutet kunde vi konstatera att bokslutsprocessen inte var säkerställd. Problemen var till stor del hänförliga till att organisationsförändringen med centrumbildningar sammanträffade med tiden för delårsbokslutets upprättande. Under hösten har landstinget arbetat med att färdigställa bokslutsprocessen och ansvarsfördelningen av balans- och resultaträkningens konton. Vi har noterat att landstinget har hörsammat våra tidigare rekommendationer om en mer samordnad hantering och eftersträvar ett mindre antal personer som är engagerade i avstämningsarbetet. För att säkerställa att avstämningsarbetet leder till en hög kvalitet i bokslutet krävs att ansvaret för innehåll och värdering av balans- och resultatkonton är tydligt. Vår granskning av delårsbokslutet klargjorde att ansvaret behövdes förtydligas. Vi framförde synpunkter till redovisningschef och ekonomidirektör vilka hörsammade dessa. Förändringar har genomförts med syftet att skapa förutsättningar för en bättre kontroll av balans- och resultatposter. Delegation har nu skett till personer med tillräcklig insyn och förståelse för posternas innehåll och värdering. Efter genomförd bokslutsgranskning kan vi konstatera att det i allt väsentligt finns en tydlig dokumentation av huvudbokens balanskonton och att konsolideringen av landstingets olika enheter inte har uppvisat några väsentliga brister. Vi konstaterar dock att det fortfarande föreligger avstämningsproblem på väsentliga balanskonton, kundfordringar, avräkning för tandvårdsavgifter (system T4) och leverantörsskulder. Differensen mellan huvudbokskontot för leverantörer och leverantörsreskontran har uppkommit i slutet på 2010 och uppgår till mindre belopp. Problemet med avräkning i systemet T4 innebär att man inte kan specificera vad som eventuellt kvarstår från tidigare behandlingar och som inte fullt ut reglerats. Storleken på differensen mellan huvudbokskontot för kundfordringar och kundreskontran har varierat under året mellan 1,2 mkr till 0,9 mkr. Nämnda problem har inte varit föremål för utredningar under året vilket vi mot bakgrund av tidigare års påpekanden finner högst anmärkningsvärt Filöverföring från försystem Landstingets redovisningssystem är komplext med många systembaserade delar i form av försystem som ska fungera tillsammans. Flera av systemen har en väsentlig inverkan på boksiutsarbetet. I vissa fall är överföringarna från försystem till affärsredovisningssystemet (A+) automatiserade. Dessa överföringar sker i väsentlig omfattning. 9

10 I en tidigare granskning har vi framfört att vi anser att det är av yttersta vikt att rutiner utarbetas för att säkerställa att fullständig och korrekt information förs över till affärsredovisningssystemet. Idag har systemansvariga en skyldighet att meddela redovisningschef först om det uppstår avvikelser i samband med filöverföringar från kringsystem till A+. Vi gör bedömningen att det finns behov av att klargöra ansvarsförhållanden och införa en rutin med skriftlig avrapportering, system för system, oavsett om avvikelser förekommit eller inte Öppna poster i kontantredovisningen I landstingets system Cambio finns en rutin för hantering av likvida medel i patientkassorna. Denna rutin innebär att respektive handläggare (=mottagare av pengar) efter varje dag skall stänga sin kassa för avstämning. Om inte stängning sker kommer inte bokföringen att stämma överens med vad som finns fysiskt i kassan, det vill säga intäkter motsvarande kassans saldo har inte redovisats i rätt period. På några enheter har eftersläpning i flera månader noterats vilket innebär risk för att intäkterna bokförs i fel period samt att risken för oegentligheter ökar Ankomstregistrerade fakturor/slutlig avstämning I årets bokslutsgranskning noterar vi att kontot för ankomstregistrerade fakturor, 5999, har ett kreditsaldo på nästan 0,5 mkr. Detta genomgångskonto som används till dess fakturan är slutattesterad skall vara noll efter en genomförd bokslutsprocess. Så är alltså inte fallet och vi kan därmed konstatera en brist i förfarandet. En brist som kan vara resultatpåverkande. 3.5 Likvida medel Vi har i tidigare års granskningar kartlagt och följt dispositionsrätten till landstingets konton. Vi har kunnat verifiera att det alltid krävs dualitet för alla uttagstransaktioner på bankkonton. Efter att vi har förhört oss om eventuella förändringar med landstingets ekonomiledning kan vi notera att i stort oförändrade förhållanden gäller jämfört med föregående år. En uppdatering av kontostrukturen, fullmakter och behörigheter utifrån de organisations- och personförändringar som skett i samband med centrumbildningar har skett först i februari Då en trygg hantering av landstingets likvida medel är fundamental vill vi fortsätta trycka på vikten av att ständigt hålla dispositionsrätten aktuell och att vara vaksam på situationer med jävsförhållanden som kan försvaga den interna kontrollen. Betalningar sker med hjälp av så kallade säkra sigill. Vi har noterat att inga förändringar har skett under året, samma typ av sigill används som tidigare. Dessa har sedan tidigare granskning fått en ytterligare kontrollförstärkning i form av så kallad teckenräkning. Det innebär att betalningsfilen som produceras i programmet Pagero systemtekniskt kontrolleras i samband med initiering av betalning och efter överföring till bank. Om inte matchning föreligger mellan ursprunglig fil och den fil som kommer till banken kommer betalningen att stoppas och åtgärder måste vidtas. 10

11 Här vill vi också uppmärksamma att möjligheten finns att hantera fakturor utanför det ordinarie scanningsförfarandet vilket påverkar säkerheten i betalningsflöden och den interna kontrollen. 3.6 Löpande redovisning kopplat till intern kontroll Vår rapport av intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2009 avlämnades i mars Vi har erhållit svar från Landstingsstyrelsen den 23 maj I detta svar finns att läsa följande. Inom samtliga de områden som revisorerna tar upp har genomgång skett med berörda och rutinerna har skärpts upp och förtydligats. Vi kan efter genomförd granskning och intervjuer konstatera att denna information inte synes fullt ut ha nått till de som vi anser vara berörda och som torde vara de som ser över och hanterar rutiner för intern kontroll. På några punkter konstaterar vi att ingen förändring har skett. I vissa fall har behörigheter skärpts. 3.7 Leverantörsfakturor betalningskontroll Vi har i tidigare granskningar konstaterat att det finns möjlighet att kringgå attestreglerna gällande leverantörsfakturor och betalningskontroller genom att registrera fakturor och utanordningar direkt i huvudboken. Som en följd av att inläsningen av fakturorna kan bli fel och kräva justering har vi noterat att manuella justeringar ibland måste göras vid scanning av leverantörsfakturor Vi har uppmanat landstinget att införa kontroller som fångar eventuella felaktigheter som kan uppstå såväl avsiktligt som oavsiktligt. På initiativ av systemförvaltare inom landstinget har behörighet att registrera fakturor i huvudboken begränsats från 35 personer till 15 personer. Se vidare avsnitt 3.10 nedan. Landstinget har också infört kontroll av fakturor för betalning överstigande ett visst belopp. Huruvida kontrollen har genomförts och fungerar har inte säkerställts inom landstinget. 3.8 Obalans i huvudboken Landstingets redovisningssystem tillåter så kallade enbenta transaktioner. En grundläggande princip i redovisningen är att varje bokning måste balansera, det vill säga vara lika stor till belopp i debet som i kredit. Orsaken till att landstingets system tillåter obalans i enskilda transaktioner är av systemteknisk natur vid exempelvis filöverföring av sidordnad redovisning. Som ett exempel genererar lönesystemet transaktioner med fyra decimaler vilket inte redovisningssystemet A+ kan hantera. Det för stora antalet decimaler medför därmed obalans i huvudboken som måste rättas upp. Vi har påtalat att dessa justeringar bör begränsas och att klara rutiner upprättas kring hanteringen. Enligt nu gällande rutiner har endast en person behörighet att klarmarkera dessa transaktioner och redovisningschef måste attestera dessa. 11

12 3.9 Rutiner för attest Systemet för scanning av leverantörsfakturor ger en systematiskt förstärkt intern kontroll bland annat då det alltid kräver två olika personer för att attestera en faktura. För att kontrollen ska vara effektiv krävs att ansvariga kontinuerligt kontrollerar och godkänner registrerade attestanter. Förra året noterades att rutiner för denna kontroll fanns inom landstinget. Vi konstaterar att förteckningar över behöriga attestanter finns att tillgå på intranätet, men det är oklart om dessa kontrolleras. Någon formell rutin inkluderande dokumentation av kontrollen finns inte. Vår rekommendation kvarstår. Personer i scanninggruppen har behörighet att registrera och ändra attestanter i systemet. Detta görs efter ett skriftligt besked från centrumekonom. Då samma funktion i scanninggruppen även i vissa fall har attesträtt rekommenderade vi föregående år att rutinerna ses över och förstärks. Inga förändringar har skett och vår rekommendation kvarstår. Under flera år har vi framfört vår synpunkt att slutlig attesträtt måste innehas av personer med ekonomiskt ansvar för den verksamhet som är berörd. Enligt vår uppfattning har inte ekonomer den information som krävs för att ta ställning till huruvida gjorda inköp är korrekta. De har heller inte något ekonomiskt ansvar för enheterna de attesterar. I den nya organisationen med centrumbildningar skulle våra rekommendationer ha hörsammats, men vi konstaterar att huvudattest enligt förteckningar fortfarande innehas av ekonomer. Vår rekommendation kvarstår Undantag från scanning Undantag från scanningen var från 2009 relativt begränsade och omfattade exempelvis utländska fakturor och vissa fakturor för köpt vård. Faktum kvarstår 2010 att undantag förekommer i viss utsträckning. Som exempel noterar vi att fakturor avseende köpt vård i vissa fall hanterats manuellt med hänvisning att det tar för lång tid att administrera dessa via scanningen. Det har således under 2010 funnits en möjlighet att hantera fakturor utanför systemet, då direkt via huvudboken. Rutinerna ska ändras från årsskiftet. Landstinget har begränsat antalet personer som kan registrera undantagen från 35 till 15 personer. Företrädesvis är detta ekonomiassistenter och personer från scanninggruppen. Enligt uppgift har denna begränsning genomförts av systemförvaltare som diskuterat frågan med redovisningschef. Vi ser positivt på att en begränsning införts men anser att dylika förändringar skall beslutas om av landstingets ekonomidirektör. Inget system för intern kontroll är säkrare än dess möjlighet att göra undantag från rutinerna. Så länge möjligheten till undantag finns är systemet sårbart för oegentligheter. Vi rekommenderar starkt landstinget att se över möjligheten till att hantera undantag i huvudboken ytterligare samt att införa kontroller över vilka poster som hanteras på detta sätt. Vi har förståelse för att ett behov av praktisk användande och flexibilitet finns, men av säkerhets- och kontrollskäl måste undantagen i sig begränsas ytterligare. 12

13 Växjö den 21 mars 2011 Peter Bjureberg Andreas Endredi Kristina Lindstedt Auktoriserad/certifierad revisor Certifierad revisor Auktoriserad/certifierad revisor 13

Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2009. Landstinget Kronoberg

Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2009. Landstinget Kronoberg Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2009 Landstinget Kronoberg Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2010 1 1. INLEDNING... 3 2. BOKSLUTSPROCESSEN... 4 2.1 AVSTÄMNING AV VÄSENTLIGA

Läs mer

Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013. Växjö Kommun. Genomförd på uppdrag av revisorerna

Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013. Växjö Kommun. Genomförd på uppdrag av revisorerna Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013 Växjö Kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna September 2013 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 1.1 SYFTE OCH METOD... 2 2. ALLMÄNNA REVISIONSÅTGÄRDER...

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna december 2013. Alingsås kommun. Löpande granskning 2013

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna december 2013. Alingsås kommun. Löpande granskning 2013 Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna december 2013 Alingsås kommun Löpande granskning 2013 Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Syfte... 2 2. Iakttagelser och förslag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport Bokslutsprocessen

Revisionsrapport Bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Bokslutsprocessen Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Granskning av betalningsrutiner

Landstinget i Kalmar Län. Granskning av betalningsrutiner Landstinget i Kalmar Län Granskning av betalningsrutiner Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3 2.2. Revisionskriterier...3 2.3. Ansvarsprövningens grunder...4 2.4.

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Ovanåkers kommun. Uppföljning av genomförda granskningar. Revisionsrapport. KPMG AB 8 februari 2011 Antal sidor: 7

Ovanåkers kommun. Uppföljning av genomförda granskningar. Revisionsrapport. KPMG AB 8 februari 2011 Antal sidor: 7 Uppföljning av genomförda granskningar KPMG AB 8 februari 2011 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning 1 1.1.1 Bisysslor 1 1.1.2 Driftkostnader och investeringar 1 1.1.3 Moms 1 2. Uppdrag

Läs mer

Granskning av utbetalningar

Granskning av utbetalningar Revisionsrapport Granskning av utbetalningar Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 1 2.1. Bakgrund... 1 2.2. Revisionsfråga... 1

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av utbetalningar

Granskning av utbetalningar Revisionsrapport Granskning av utbetalningar Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 1 2.1. Bakgrund... 1 2.2. Revisionsfråga... 1

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

ATTESTREGLEMENTE 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19

ATTESTREGLEMENTE 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19 ATTESTREGLEMENTE 1 Bakgrund och syfte Attestreglementet ingår som en del i kommunens internkontroll. Internkontrollens huvudsakliga syfte är att förbättra effektiviteten

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Advisory KPMG AB 27 mars 2015 Antal sidor: 13 Rapport beträffande årsredovisning KTM 2014-12-31.docx Innehåll 1. Sammanfattning 2 1.1 Räkenskaperna

Läs mer

Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering

Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering Revisionsrapport Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering Katrineholms kommun 2009-06-11 Oscar Hjelte 2009- - Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 1.1

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Svar på 2013 års revisionsberättelse

Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsdirektörens stab 2014-05-12 Dnr 2014/0295 Ekonomienheten Maria Gotthardsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsstyrelsen har tagit del av 2013 års

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1 LS 93/07 DATUM DIARIENR Susanne Gårdö 2007-06-18 LS-LED07-316 Landstingsstyrelsen Attestreglemente Bakgrund Landstingsfullmäktige har i 103/02 beslutat om regler

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport 4 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2008. Lidingö Stad Granskning av Intern kontroll 2008

Revisionsrapport 4 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2008. Lidingö Stad Granskning av Intern kontroll 2008 Revisionsrapport 4 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2008 Lidingö Stad Granskning av intern kontroll 2008 Lidingö Stad Granskning av Intern kontroll 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Landstinget i Värmland. Bokslutsgranskning 2014 Revisionsrapport. KPMG AB 24 mars 2015 Antal sidor: 7

Landstinget i Värmland. Bokslutsgranskning 2014 Revisionsrapport. KPMG AB 24 mars 2015 Antal sidor: 7 ABCD Landstinget i Värmland Bokslutsgranskning 2014 Revisionsrapport KPMG AB 24 mars 2015 Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ABCD Landstinget

Läs mer

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1(5) ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1 Omfattning För att upprätthålla en god intern kontroll krävs bl.a. ändamålsenliga regelverk och rutiner för kontroll av verifikationer. Kontroller i enlighet med

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Avesta kommun April 2009 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Granskning av intern kontroll 2011 - svar på revisionsskrivelse

Granskning av intern kontroll 2011 - svar på revisionsskrivelse STYRELSEN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 30 (36) Sammanträdesdatum Paragraf Kommunstyrelsen 30 januari 2012 19 Diarienummer KS-2011/1 036.912 Granskning av intern kontroll 2011 - svar på revisionsskrivelse Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Motala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av fakturahanteringen. Trelleborgs kommun

Granskning av fakturahanteringen. Trelleborgs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av fakturahanteringen Emelie Lönnblad Revisionskonsult 1. Sammanfattning har fått i uppdrag av Trelleborg kommuns revisorer att genomföra en granskning av styrelse

Läs mer

Granskning av intern kontroll i redovisningsprocessen 2013

Granskning av intern kontroll i redovisningsprocessen 2013 Revisionsrapport Granskning av intern kontroll i redovisningsprocessen 2013 Uppsala kommun Fredrik Hellström Nicklas Samuelsson Klara Tengstrand Innehållsförteckning 1. Sammanfande revisionell bedömning...

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning

Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Revisorerna Anders Marmon 2005-02-24 Rev/04078 Landstingsstyrelsen och den interna kontrollen en inledande belysning Rapport 2-05 Sammanfattning Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Revisionsrapport. Skogsstyrelsens delårsrapport 2007

Revisionsrapport. Skogsstyrelsens delårsrapport 2007 Revisionsrapport Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Datum Dnr 2007-09-14 32-2007-0666 Skogsstyrelsens delårsrapport 2007 Riksrevisionen har översiktligt granskat Skogsstyrelsens (SKS:s) delårsrapport, daterad

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern

Tillämpningsanvisningar till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern Fastställda av KS 144 2012-05-15 1(6) Sten-Inge Lilja sten-inge.lilja@bengtsfors.se till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern E-post Telefon Fax Hemsida Bengtsfors

Läs mer

RehabCentrum. Innehållsförteckning. Revisionsrapport, Bokslut RehabCentrum 2003 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2

RehabCentrum. Innehållsförteckning. Revisionsrapport, Bokslut RehabCentrum 2003 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2 RehabCentrum Innehållsförteckning 1. GRANSKNINGENS OMFATTNING OCH INRIKTNING... 2 2. ÅRETS BOKSLUTSGRANSKNING... 2 2.1 ÅRSANALYS ENLIGT BALANSERAT STYRKORT... 2 Strategiska mål... 3 3. PERSPEKTIV... 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Dokumenttyp Dokumentnamn Nämnd Förvaltning Reglemente Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen Kommunfullmäktige 2015-09-14 Paragraf 77/2015 Ansvar Ekonomichef / Kanslichef Antagen

Läs mer

System och rutiner 2009

System och rutiner 2009 Revisionsrapport System och rutiner 2009 Smedjebackens kommun April 2010 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Revisionsfråga...4 2.2 Metod och avgränsning...4 3 Leverantörsfakturahantering...6

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

System och rutiner 2008

System och rutiner 2008 Revisionsrapport System och rutiner 2008 Avesta kommun Mars 2009 Åke Andersson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Uppdrag...3 2.2 Syfte...3 2.3 Metod...3 3 Fakturering och betalningsbevakning...4

Läs mer

Revisionsrapport. Attestrutiner. Östhammars kommun. Datum: 080918. Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg

Revisionsrapport. Attestrutiner. Östhammars kommun. Datum: 080918. Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg Revisionsrapport Attestrutiner Östhammars kommun Datum: 080918 Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Tillämpningsanvisning till Attestreglemente

Tillämpningsanvisning till Attestreglemente Besöksadress: Postadress: Telefon: Webb: www.ange.se Datum: 2015-02-03 Tillämpningsanvisning till Attestreglemente Antaget av kommunstyrelsen den 3 februari 2015 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

PWC:s granskningsrapport av intern kontroll i kommunens huvudboksprocess. KS 2015-44

PWC:s granskningsrapport av intern kontroll i kommunens huvudboksprocess. KS 2015-44 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-05-26 163 PWC:s granskningsrapport av intern kontroll i kommunens huvudboksprocess. KS 2015-44 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING För kännedom Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Samlad redovisning Kultur- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef

Läs mer

Landstinget i Uppsala län. Granskning av periodiseringar i redovisningen. Rapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10

Landstinget i Uppsala län. Granskning av periodiseringar i redovisningen. Rapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10 i redovisningen KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte, revisionsmål och metod 2 3.1 Syfte 2 3.2 Revisionsmål 2 3.3 Metod 3 4. Projektorganisation 3

Läs mer

Att betalning sker vid rätt tidpunkt. Att transaktionen är rätt konterad

Att betalning sker vid rätt tidpunkt. Att transaktionen är rätt konterad HAPARANDA STAD 01-05-02 ATTESTREGLEMENTE Omfattning 1 Detta reglemente gäller för Haparanda stads samtliga ekonomiska transaktioner, inklusive interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som staden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Läkemedelsfakturor intern kontroll

Läkemedelsfakturor intern kontroll 1 Revisorerna Johan Magnusson 2005-09-29 Rev/05045 Läkemedelsfakturor intern kontroll Rapport 4-05 2 Läkemedelsfakturor intern kontroll Bakgrund Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:

Läs mer

Samordningsförbundet i Blekinge Sammanfattande redogörelse av 2014 års granskning

Samordningsförbundet i Blekinge Sammanfattande redogörelse av 2014 års granskning Samordningsförbundet i Blekinge Sammanfattande redogörelse av 2014 års granskning 2015-04-24 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna från medlemmarna Landstinget Blekinge, Blekinge läns

Läs mer

Granskning av intäktsredovisning inom Folktandvården

Granskning av intäktsredovisning inom Folktandvården Granskning av intäktsredovisning inom Folktandvården Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Januari 2010 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte och metod... 2 2 BESKRIVNING

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av bokslut och. Syftet med

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar

Uppföljning av tidigare granskningar www.pwc.se Revisionsrapport Sandra Volter Richard Vahul Uppföljning av tidigare granskningar Nynäshamns kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Revisionsberättelse. Inledning. Landstingsstyrelsen. Landstingsfullmäktige Landstinget i Värmland

Revisionsberättelse. Inledning. Landstingsstyrelsen. Landstingsfullmäktige Landstinget i Värmland Datum Vår beteckning REVISORERNA 2001-05-23 Rev 21-01 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Landstingsfullmäktige Landstinget i Värmland Revisionsberättelse Inledning Landstingets revisorer

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Intern kontroll avseende fakturahantering

Intern kontroll avseende fakturahantering Revisionsrapport* Intern kontroll avseende fakturahantering Eskilstuna kommun Mars 2008 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och syfte...3 1.2

Läs mer

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna AM/VHL 2011-02-16 Rev/10032 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-02-16 2 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Bakgrund

Läs mer