Handbok. för Folkhälsans äldreomsorg. Folkhälsans ÄLDREOMSORG. Vad Folkhälsan står för

Transkript

1 Handbok för Folkhälsans äldreomsorg Del I Vad Folkhälsan står för Del II 1. Värdegrund, tankeram och målsättning samt verksamhetsplanering Personal och utveckling Äldreomsorgens intressenter och samarbetsparter Äldreomsorgens processer Utvärdering av verksamheten Information och kommunikation BILAGOR DEL III Verksamheten inom vår enhet Folkhälsan 2014 Layout: Christian Willför, ADD Tryckmäkleri: ADD Folkhälsans ÄLDREOMSORG

2 Till läsaren Folkhälsan har en omfattande och mångsidig verksamhet som når en stor del av den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Ett av våra centrala mål är att erbjuda högklassiga socialoch hälsovårdstjänster. Som ett led i vår strävan har vi gått in för att systematiskt utveckla vår verksamhet och kvaliteten på verksamheten. Handböcker för olika verksamhetsformer är ett hjälpmedel i utvecklingsarbetet. Äldreomsorgen utgör en viktig del av Folkhälsans social- och hälsovård. Folkhälsan erbjuder olika former av äldreomsorg i flera regioner, för både svensk- och finskspråkig äldre. Den här handboken för Folkhälsans äldreomsorg är avsedd för personal, de äldre och deras närstående samt våra samarbetspartners. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp som representerar de olika bolag och enheter som upprätthåller äldreomsorg inom Folkhälsan. Handboken är uppställd enligt en europeisk modell som Folkhälsan använder inom verksamhetsutvecklingen, den så kallade EFQM-modellen (European Foundation for Quality Management). Boken är indelad i tre delar: Del I Vad Folkhälsan står för En allmän översikt över Folkhälsans organisation, verksamhetsidé, värden och vision samt Folkhälsans riktlinjer för verksamheten (verksamhetspolicyer). Del II Handbok för Folkhälsans äldreomsorg En handbok med de övergripande principerna för Folkhälsans äldreomsorg. Del III Verksamheten inom vår enhet Enhetens eget material. Folkhälsans ÄLDREOMSORG

3 VERKSAMHETSUTVECKLING (EFQM) 1 VAD UPPNÅR MAN I VERKSAMHETEN HUR GÖR MAN I VERKSAMHETEN Del I Vad Folkhälsan står för Del II Handbok för Folkhälsans äldreomsorg Folkhälsan Folkhälsan i korthet Verksamhetsidé Värden Vision Hälsofrämjande verksamhetsprinciper inom Folkhälsan Folkhälsans arbetssätt EFQM-modellen Karta & kompass Hall of Fame 2010 är vår allas gemensamma förtjänst Arbetet fortsätter Vi följer upp vår verksamhet Folkhälsans policyer 1. Värdegrund, tankeram och målsättning samt verksamhetsplanering 1.1. Värdegrund 1.2. Tankeram och målsättning 1.3. Verksamhetsplanering 2. Personal och utveckling 2.1. Riktlinjer för Folkhälsans personalpolitik 2.2. Att jobba på Folkhälsan 2.3. Anställningsförhållande 2.4. Företagshälsovård 2.5. Övrigt 3. Äldreomsorgens intressenter och samarbetsparter 3.1. Äldre personer 3.2. Närstående 3.3. Personal 3.4. Köpare av äo-tjänster 3.5. Samarbetsparter och nätverk 4. Äldreomsorgens processer 4.1. Ett hälsofrämjande arbetssätt 4.2. Egenvårdarens roll och ansvar 4.3. Dokumentation 4.4. Självbestämmande och begränsande vårdåtgärder 4.5 Hantering av personlig egendom 4.6. Hälso- och sjukvård 4.7. Riskhantering 4.8. Vård i livets slutskede 4.9. Vård i hemmet Miljöaspekter Boendemiljö och trygghetslarm 5. Utvärdering av verksamheten 5.1. Intressenter bilden utåt 5.2. Att överträffa kundens förväntningar 5.3. Ekonomi i balans 5.4. Fungerande hälso främjande processer 5.5. Kunnig och motiverad personal 6. Information och kommunikation 6.1. Information 6.2. Socialombuden och den äldres rättskydd 6.3. Ersättningar STÄNDIG FÖRBÄTTRING 1 EFQM-modellen, se närmare beskrivning i Del I. Folkhälsans ÄLDREOMSORG

4 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

5 Del II Handbok för Folkhälsans äldreomsorg Folkhälsan har i dag en omfattande produktion av socialoch hälsovårdstjänster och äldreomsorgen är en viktig del av den här servicen. Genom ett fortgående utvecklingsarbete vill vi utveckla vår verksamhet för att ge bästa möjliga service. Verksamheten utvecklas genom ett systematiskt utvecklingsarbete, där handböcker för olika verksamheter utgör ett stöd för det dagliga arbetet. I den här handboken presenteras de gemensamma, övergripande värdena och målsättningarna för äldreomsorgen inom hela Folkhälsanrörelsen. Äldreomsorgen inom Folkhälsan inleddes i början av 1990-talet och har fram till i dag vuxit kraftigt, både i fråga om volym och när det gäller antalet verksamhetsformer. I Folkhälsans äldreomsorg ingår följande verksamhetsformer: Hälsofrämjande verksamhet för äldre Lägenhetsboende Vård i hemmet Dagverksamhet Vård och omsorg dygnet runt Vasa Mariehamn Åbo Helsingfors Folkhälsans ÄLDREOMSORG 1

6 Äldreomsorgens värdegrund Kompetens Hälsofrämjande Helhetssyn Personcentrering Rätt till språk och kultur Ett gott möte Respekt Självbestämmanderätt Engagemang Omsorg 2 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

7 1. Värdegrund, tankeram och målsättning samt verksamhetsplanering 1.1. Värdegrund Äldreomsorgens värdegrund bygger på Folkhälsans gemensamma värden kompetens, engagemang och omsorg. Värdegrunden konkretiseras i ett hälsofrämjande förhållningssätt, en helhetssyn på människan, personcentrering, respekt, självbestämmandrätt, rätt till språk och kultur samt ett gott möte. Hälsofrämjande Helhetssyn Personcentrering Respekt för den äldre Självbestämmanderätt Rätt till språk och kultur Ett gott möte Hälsofrämjande Vi fäster stor vikt vid att skapa sociala och fysiska miljöer där människor i olika generationer kan mötas. De äldre erbjuds möjligheter till en aktiv vardag där viktiga hälsofrämjande element är fysisk aktivitet, samvaro och delaktighet samt vår finlandssvenska kulturtradition. Att arbeta hälsofrämjande innebär att vi fokuserar på resurser, möjligheter och önskemål. Vi vet att alla människor har resurser och möjligheter trots eventuellt nedsatt funktionsförmåga eller olika sjukdomstillstånd, därför stöder vi det som har betydelse för livskvalitet och välbefinnande. Helhetssyn Vi beaktar att de äldre bär med sig sin personlighet, sin levnadsberättelse, livserfarenhet samt sina levnadsvanor. Samtidigt är vi medvetna om att människan under hela sitt liv påverkas av sin livssituation och därför kan behov och önskemål ändra och variera. Närstående människor är en naturlig del av den äldres liv vilket vi beaktar i den dagliga verksamheten. Personcentrering All vår verksamhet grundar sig på att vi erbjuder den äldre en individuell service och omsorg. Då vi planerar den dagliga verksamheten är vi uppmärksamma på att det sker så att den äldre är delaktig och i centrum. Respekt för den äldre Respekt innebär att vi i alla situationer bemöter den äldre finkänsligt och med aktning och vördnad. Vi fäster speciellt uppmärksamhet vid respektfullt bemötande i situationer där den personliga integriteten kan vara hotad och i frågor som berör livsstil och övertygelser. Självbestämmanderätt Vi respekterar den enskilda personens förmåga till självbestämmande genom att alltid lyssna och fråga innan vi handlar. Då vi i vardagen möter äldre med nedsatt funktionsförmåga, är vi noga med att beakta vilka beslut personen själv kan göra och var personalen måste träda in och hjälpa till med att fatta ett beslut. Personalens beslut ska så långt som möjligt avspegla det beslut den äldre själv skulle ha gjort om det varit möjligt. Vi följer gällande lagstiftning och myndighetsdirektiv beträffande självbestämmanderätten (se bilaga1). Folkhälsans ÄLDREOMSORG 3

8 Rätt till språk och kultur Språket är en del av en större helhet den finlandssvenska eller den finska kulturen. Det här innebär att traditioner och högtider beaktas för båda språkgrupperna i de svenskspråkiga enheterna beaktas finlandssvensk kulturtradition, i tvåspråkiga enheter även finska traditioner. Verksamheten inom Folkhälsans äldreomsorg är svenskspråkig eller tvåspråkig. Personalen kommunicerar med de äldre och deras närstående på deras modersmål. Ett gott möte Ett gott möte är mer än ett gott bemötande. Bra möten känns meningsfulla om den äldre får en känsla av att den andra vill en väl och ser den äldre som den unika person den är. Varje möte i vardagen ger möjligheter att se, höra och bekräfta de äldre på ett tryggt och respektfullt sätt där behov av kontakt, såväl via samtal som via fysisk beröring, beaktas Tankeram och målsättning för Folkhälsans äldreomsorg Folkhälsans målsättning är att erbjuda en individuell service och omsorg som stöder äldre människors möjlighet att leva ett aktivt och fullvärdigt liv i enlighet med den egna livsstilen. Då livet närmar sig sitt slut är vår målsättning att erbjuda en värdig död i hemmet, antingen i den egna lägenheten eller på en enhet med service och omsorg dygnet runt. Folkhälsans verksamhet, från hälsofrämjande verksamhet till vård och omsorg dygnet runt, bygger på evidensbaserade metoder och samlad erfarenhet och kunskap. Vi arbetar mot vår målsättning genom att utnyttja ett mångprofessionellt kunnande över gränserna mellan enheter och yrkesgrupper, genom kontinuerlig utveckling och utvärdering samt genom medarbetarnas kompetens, engagemang och omsorg. Verksamheten ska motsvara och uppfylla: Folkhälsans värden och kvalitetskriterier och överträffa kundernas förväntan de anhörigas förväntan Här har mina föräldrar det bra. myndigheternas och kommunernas krav. Vår verksamhet bygger på en salutogen 1 tankeram där vi vet att de äldres upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet stärker hälsan. Vad innebär meningsfullhet? Meningsfullhet är en subjektiv och individuell upplevelse. Det som upplevs meningsfullt påverkas av livshändelser och sammanhänger till en del med personens ålder. Med stigande ålder ökar ofta betydelsen av möjlighet till reflektion kring existentiella frågor och att tala om, fundera på och sammanfatta det egna livet. Att få möjlighet att diskutera frågor kring döden kan vara mycket betydelsefullt. En viktig aspekt för meningsfullheten är möjligheten att bry sig om och visa omsorg om andra för äldre personer handlar det ofta om en liten krets av nära och kära. Känslan av meningsfullhet stärks av att höra till och leva i gemenskap med andra människor, att knyta an till andra, att höra till en grupp och räknas med samt av att sysselsätta sig med något som är meningsfullt. För att uppleva meningsfullhet är det väsentligt att ha möjlighet och förmåga att finna välbefinnande och tröst. 1 Aron Antonowsky ( ) forskade i orsaken till att människor bevarar eller förbättrar sin hälsa trots yttre påfrestningar. Han såg att människan är något mer än delar han valde att betrakta helheten, människan i hennes sammanhang för att finna det som fungerar. Antonowsky konstaterade att de människor som har en stark känsla av sammanhang hanterar påfrestningar i livet på ett mer hälsofrämjande sätt. Känslan av sammanhang byggs upp av upplevelser av att livet är meningsfullt, begripligt och hanterbart. 4 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

9 Vad innebär begriplighet? Begriplighet är en upplevelse av att förstå sig själv, sin omgivning och tillvaro, samt att själv vara förstådd. Känslan av att vara sedd och hörd stärker känslan av begriplighet liksom också kunskap och information. Vad innebär hanterbarhet? Hanterbarhet innebär en upplevelse av att genom tillgång till egna och andras resurser kunna möta de krav som situationen ställer. Känner människan att vardagen är hanterbar upplever hon sig som en person som kan påverka och bemästra sin situation Bo hemma på Folkhälsan Målsättningen för konceptet Bo hemma på Folkhälsan är att äldre personer ska kunna bo hemma till livets slut oberoende av om boendet är självständigt i en Folkhälsanlägenhet eller ett boende beläget på en enhet med tillgång till service och omsorg dygnet runt. Boendena finns i svenskspråkiga miljöer, och servicen och omsorgen i dem bygger på individuella resurser, behov och önskemål. Bo hemma på Folkhälsan-konceptet kombinerar önske målet om ett hemlikt boende med möjlighet till socialt umgänge, vilket människan behöver i och med att den sociala gemenskapen inverkar positivt på både hälsa och välmående. Den som bor självständigt i ett Folkhälsanhus ska inte känna sig ensam men har ändå tillgång till den integritet en egen bostad erbjuder. För den som har sitt hem i ett Folkhälsanhus finns det möjlighet att få hjälp och personal att vända sig till dygnet runt, vilket skapar en känsla av trygghet och gemenskap. Målsättningen är att våra hus och boenden stöder och skapar förutsättningar för den äldres hälsa, trivsel, livskvalitet och funktionsförmåga på det egna modersmålet. Både estetiska och funktionella faktorer är viktiga. Miljön planeras så att lokalerna är tillgängliga och handikappvänliga samtidigt som de inbjuder till gemenskap och möten mellan generationer Verksamhetsplanering Ett viktigt verktyg i vår verksamhetsutveckling är Karta och kompass (Balanced Scorecard). Kartan visar vart vi är på väg och kompassen hur vi når dit. Arbetet med Karta och kompass samt den enhetliga modellen och underlaget för enheternas verksamhetsplanering finns beskrivet på Folkhälsans intranät. Varje enhet gör årligen upp konkreta planer för hur de ska nå målen och hur de mäter resultaten. Inom äldreomsorgen strävar vi med verksamhetsutvecklingen till att varje enhet ska uppfylla följande kriterier: 1. Vi överträffar våra kunders förväntningar. 2. Vi uppnår våra ekonomiska mål. 3. Vi fokuserar på och prioriterar rätt saker i det vi gör. 4. Vi har ett tydligt och motiverande ledarskap, som stöder ständig utveckling och arbetsglädje. 5. Vi har en kunnig och kompetent personal. Verksamhetsutvecklingen berör hela arbetsgemenskapen och på lång sikt underlättar den det dagliga arbetet när den gemensamma målsättningen är tydlig. Därför är det viktigt att alla är delaktiga i arbetet. Alla medarbetare har ansvar, skyldighet och ges möjlighet att tillföra sitt bidrag till verksamheten och den ständiga utvecklingen. Enheterna ordnar regelbundna möten där alla kan delta i de gemensamma diskussionerna kring verksamhetsutvecklingen. Verksamhetsplanen utvärderas regelbundet i samband med möten på enheterna och revideras årligen. Vi följer upp våra mål och resultat och dokumenterar dem i verksamhetsberättelsen. Folkhälsans ÄLDREOMSORG 5

10 6 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

11 2. Personal och utveckling 2.1. Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik Folkhälsan är en hälsofrämjande arbetsplats. Att skapa en välmående arbetsplats kräver ett målinriktat samarbete. En hälsofrämjande arbetsplats ska främja trygghet, trivsel och arbetsglädje. Viktiga samarbetsparter i det hälsofrämjande arbetet är företagshälsovården och arbetarskyddet. Alla medarbetare har en stor betydelse för organisationens utveckling. På Folkhälsan förväntar vi oss att var och en aktivt bidrar till en god arbetsmiljö. Vi utvecklar aktivt den psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljön, så att varje medarbetare upplever sitt arbete hanterbart och meningsfullt. Alla de satsningar som görs inom ramen för Folkhälsan som en hälsofrämjande organisation säkerställer ett jämlikt och rättvist bemötande, kunskap och en känsla av gemenskap. På Folkhälsan görs personalenkäter och resultaten av dem är en viktig del i utvecklandet av organisationens arbetssätt, ledarskapet och välmående på arbetsplatsen. Det ständigt pågående utvecklingsarbetet, de gemensamma målsättningarna och ett konsekvent ledarskap skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsmiljö och en positiv gemenskap. Det hälsofrämjande synsättet präglar alla Folkhälsans verksamheter. Vars och ens arbete ska upplevas begripligt, meningsfullt och hanterbart. Det innebär att vi känner att saker och ting passar ihop och har en tydlig bild av arbetssituationen och vad som förväntas av oss. Vi ska också kunna känna och uppleva stolthet över det jobb som vi gör och känna att vår insats har betydelse för enheten och organisationen, att vårt bidrag är viktigt. Vi ska också ha möjlighet att få de verktyg som behövs för att klara av arbetet och jämvikten mellan arbete och fritid. Eftersom vi på Folkhälsan betonar vikten av det hälsofrämjande tillvägagångssättet i våra processer, utgår även våra interna ledarskapsutbildningar, introduktionstillfället Vi på Folkhälsan och övriga interna fortbildningar från den hälsofrämjande tankeramen. Vi följer kontinuerligt upp utvecklingssamtal, arbetsvärderingar, deltagarprocenter och resultat i enkäter om personalvälbefinnande, samt sjukfrånvaron för att kunna erbjuda stöd och utveckla verktyg för att vi alla ska orka med vårt arbete och ha en känsla av sammanhang. HR, ledningen, företagshälsovården och arbetarskyddet samarbetar i personalutvecklingsfrågor. Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik beskrivs i Folkhälsans personalpolicy och ledarskapspolicy. Personalpolicyn betonar förväntningarna på och skyldigheterna för Folkhälsans medarbetare beträffande bland annat eget ansvarstagande och initiativförmåga, intresse för kompetens och verksamhetsutveckling och arbetstagarens egen roll i arbetsmiljön. Ur ledarskapspolicyn framgår riktlinjerna för ett Folkhälsanledarskap: det är närvarande, stöder och utvecklar samt uppmuntrar till delaktighet och aktiv medverkan. Policyerna uppdateras varje år. Samfundet Folkhälsan är medlem i Avainta Arbetsgivarna r.f. och tillämpar kollektivavtalet för Avainta Arbetsgivarna r.f. ( 2 Personalens behörighet och kompetens Folkhälsans äldreomsorg vinnlägger sig om att anställa personal med intresse för äldreomsorg och de specialområden som behövs inom respektive enhet. Folkhälsan följer de formella behörighetskraven enligt gällande lagstiftning (lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 559/1994 och lagen om behörighetsvillkor för yrkesutbildad personal inom socialvården 272/2005). Vid anställning av personal kontrolleras behörighet förutom genom betyg även från Register och tillsyningsverket Valviras Offentliga informationstjänst om yrkesutbildade personer inom hälsovården (Julkiterhikki) där samtliga sjukskötare är registrerade samt en övervägande stor del av personer med skyddad yrkesbetäckning. 2 Tidigare Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening r.f. har bytt namn till Avainta Arbetsgivarna r.f. Folkhälsans ÄLDREOMSORG 7

12 Befattningsbeskrivningar och kompetensscheman För de olika personalgrupperna tillämpas Folkhälsans egna befattnings- och uppgiftsbeskrivningar. Befattnings- och uppgiftsbeskrivningarna finns på enheterna. För dokumentation och uppföljning av personalens kompetens och fortbildning finns kompetensscheman, både för hela enheten och för varje enskild anställd. Där antecknas bland annat fortbildningar, de anställdas specialkompetens och särintressen med anknytning till arbetet. Kompetensschemana bidrar till att ge en helhetsbild av vilken kunskap och kompetens det finns på enheten och gör att vi bättre kan ta till vara den specialkompetens de olika anställda har. Avsikten är också att personalens kunskaper och utbildning på olika områden ska kunna komplettera varandra och att man ska kunna planera kompletterande utbildningar där de behövs. Kompetensscheman finns på alla enheter. De ifyllda kompetensschemana förvaras hos och uppdateras regelbundet av den som är ansvarig för enheten ATT JOBBA PÅ FOLKHÄLSAN Rekrytering Genom att satsa på ett hälsofrämjande arbetsklimat och meningsfulla, hanterbara arbetsuppgifter, upplevs Folkhälsan som en lockande arbetsgivare även för nyutbildade. Folkhälsans målsättning är att vara en attraktiv hälsofrämjande arbetsgivare, som motiverar och skapar vilja att utvecklas och stanna kvar, hos både nyanställda och hos personal som jobbat på Folkhälsan längre. En viktig inkörsport till Folkhälsan är personalpoolen på Folkhälsan Syd. Via poolen kommer även flera pensionärer in på enheterna som vikarier. På Folkhälsan betonas vikten av rätt kompetens vid rekryteringar. Efterfrågade kompetenser definieras utförligt och själva rekryteringen förverkligas så nära verksamheten som möjligt. Introduktion Förmannen eller en annan utsedd ansvarsperson ansvarar för att varje nyanställd person får en god introduktion i arbetet på Folkhälsan. En allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden och vid behov av personalavdelningen/den personalansvariga/förmannen. För introduktionen i arbetet inom en viss enhet/avdelning inom äldreomsorgen uppgörs en plan som följs vid introduktion av nyanställda, vikarier, anställda som byter uppgifter inom Folkhälsan och i tillämpliga delar också vid introduktion av studerande. I planen anges vad introduktionen omfattar, hur och av vem den ges (personligen, i form av skriftligt material etcetera), vem som ansvarar för den och för varje punkt anges en tid när introduktionen ska ges (genast, inom en vecka etcetera). Förmannen följer upp hur introduktionen framskrider och hur medarbetaren kommer in i sitt arbete och gemenskapen på arbetsplatsen. 8 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

13 Vi rekommenderar att introduktionen om enheten/avdelningen och Folkhälsans äldreomsorg ska omfatta åtminstone följande: Handbok för äldreomsorg plan för egenkontroll enhetens verksamhetsplan enhetens dagordning och rutiner och annan praktisk information mötesrutiner vårdplaner, journaler och dokumentering utvärderingsinstrument (till exempel RAI, RAVA) det hälsofrämjande arbetssättet läkemedelshantering användning av apparatur (vårdinstrument, datorer) förfarande vid akuta situationer, vid dödsfall säkerhets- och räddningsplan riskhantering samarbetsparter huvuddragen i gällande kollektivavtal Personalfortbildning Genom utvecklingsarbete och utbildning vill Folkhälsan utveckla och stödja de anställdas kompetens för arbetet. Varje enskild anställd förväntas ta ansvar för sin egen utveckling och aktivt försöka utveckla sin kompetens. Personalutbildningen består av olika former av kompletterande utbildning och fortbildning. Vid behov kan anställda som saknar föreskriven behörighet ges möjlighet att utveckla sin kompetens. Fortbildningen kan behandla fördjupande av kunskaper i vård, hälsofrämjande arbetssätt, men också till exempel attityder och samarbete. Förmannen uppgör årligen i samråd med medarbetarna en plan för personalutbildningen i samband med verksamhetsplan och budget. Planen uppgörs utgående från de utbildningsbehov som är aktuella, bland annat på basis av enhetens kompetensschema och medarbetarsamtalen med personalen. Utbildningen koordineras med andra enheters utbildning inom Folkhälsans äldreomsorg. Avsikten är att utbildningen för enheten planeras som en helhet utgående från utbildningsbehoven. Utbildningen planeras så att den kunskap och de erfarenheter som finns inom Folkhälsan tas till vara. Det innebär till exempel att Folkhälsans anställda anlitas som föreläsare på kurser. Alla anställda deltar i någon form av utbildning/fortbildning i en omfattning som motsvarar minst tre dagar per år (gäller fast anställda och långvariga vikarier). Regionala träffar och kurser för vårdpersonal samt arbetsrotation kan tillämpas som metoder för att stärka samarbetet och utveckla yrkeskunnande och motivation. Personalens utbildning dokumenteras i enhetens kompetensschema och i det personliga kompetensschemat Utvecklingssamtal Regelbundna planerade och dokumenterade utvecklingssamtal hålls med alla anställda minst en gång per år. Avsikten är att gå igenom gemensamma mål, arbetssituationen och arbetsuppgifterna, den anställdas förväntningar och önskemål samt behov av utveckling. Den personliga utvecklingen bidrar i sin tur till att uppnå verksamhetens mål och resultat. En målsättning är också att förankra äldreomsorgens värden och kvalitetskriterier hos alla anställda. Eftersom utvecklingssamtalet ska ge möjlighet för medarbetaren att påverka innehållet i arbetet och den totala arbetssituationen, är det viktigt att bygga upp ett förtroende i samtalet genom ömsesidig öppenhet och ärlighet. Följande punkter är därför väsentliga: Folkhälsans ÄLDREOMSORG 9

14 Reservera tillräckligt med tid för samtalet och en plats där man kan tala ostört. Förbered samtalet genom att skriftligen fylla i utvecklingssamtalsblanketten. Har utvecklingssamtal förts tidigare, följs det upp vad som hänt sedan senast. Dokumentera det som man kommer överens om. Förmannen gör anteckningar och ger kopian till sin medarbetare. Dialogen ger också möjlighet för förmannen att få återkoppling på det personliga ledarskapet. I samband med utvecklingssamtalet rekommenderas också att förmannen gör en arbetsvärdering, där medarbetarens kunnande och arbetsprestation bedöms enligt de bedömningsfaktorer som fastställts av Folkhälsans ledningsgrupp. Blanketter för utvecklingssamtal och arbetsvärdering finns på Folkhälsans intranät Avgångsintervju En arbetstagare som är på väg att avsluta sin anställning har ofta viktig information om vad som är bra och vad som är mindre bra i verksamheten. Det är viktigt att förmannen som representant för arbetsgivaren tar reda på varför en medarbetare väljer att lämna verksamheten. Som arbetsgivare är det därför viktigt att ta tillfället i akt och intervjua arbetstagaren i ett så kallat avslutningssamtal innan personen lämnar arbetsplatsen. Samtalet går ut på att ömsesidigt summera och utvärdera positiva och negativa erfarenheter under anställningstiden. Närmaste förman är ansvarig för att medarbetaren erbjuds avslutningssamtal. Frågan om moral och etik vid avslutningssamtal är densamma som vid utvecklingssamtal. Avslutningssamtalets syfte är bland annat att fungera som instrument för ledningen och vara ett planerings- och styrmedel ligga till grund för utvecklingen av enheten och för de kvarvarande medarbetarna ge möjlighet för förman och medarbetare till ömsesidig återkoppling ge förutsättningar för att viktig information lämnas över till andra arbetstagare vara en ventil för arbetstagaren som kan delge arbetsgivaren sina känslor och tankar om verksamheten, förmännen och arbetskamraterna göra det möjligt för arbetsgivaren att ge arbetstagaren en värdig avslutning och erkänsla för hans/hennes arbetsinsats Handledning och konsultation Handledning och konsultation används som metoder inom personalutvecklingen. Beroende på personalgrupp och arbetets art kan handledning ges i grupp eller individuellt Anställningsförhållande Personaldimensionering Inom de enheter som erbjuder vård och omsorg dygnet runt upprätthåller Folkhälsan en personaldimensionering/personalstruktur som uppfyller de krav myndigheterna ställt i verksamhetslovet. Dimensioneringen avser verklig dimensionering där frånvarande personal ersätts med vikarier. Dessutom dimensioneras personalen i olika skift så att de äldre har en god vardag och får den vård och omsorg de behöver, dygnet runt. Läroavtalsstuderande räknas inte till personaldimensioneringen förrän 2/3 av studierna är avklarade inklusive godkänd kurs i läkemedelshantering. Läroavatalsstuderanden fungerar inte självständigt i arbetsuppgifter före nämda villkor uppfylls. 10 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

15 Arbetsavtal Varje anställd ska ha ett giltigt arbetsavtal. Arbetsavtalet görs i regel skriftligt. Arbetsavtalet kan också ingås muntligt, men enbart i undantagsfall. Även då är förmannen skyldig att skicka en skriftlig bekräftelse på alla villkoren till lönekontoret, innan avtalet träder i kraft. Arbetsgivarens representant och arbetstagaren kan komma överens om att det i början av anställningen ingår en prövotid om högst fyra månader. I ett anställningsförhållande för viss tid som är kortare än åtta månader, kan prövotiden vara högst hälften av den tid som arbetsavtalet är i kraft. Arbetsgivarens representant (nedan förmannen ) har rätt att begära ett godkänt läkarintyg av arbetstagaren över dennes hälsotillstånd då arbetsförhållandet inleds Lön Förmannen och arbetstagaren kommer överens om lönen i arbetsavtalet. Lönen definieras som grundlön samt eventuella erfarenhetstillägg. Förmannen kan också komma överens om en avtalslön som inkluderar erfarenhetstillägg. Utbetalning av lön Till de personer som är anställda vid Folkhälsan betalas lönen ut den 15:e eller 30:e dagen i månaden. Om betalningsdagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag betalas lönen ut föregående vardag. Semesterpenning utbetalas huvudsakligen i samband med junimånads löneutbetalning eller genast efter att anställningen tagit slut. Ändring av personaluppgifter (adress, namn, bankkonto etc.) ska anmälas till lönekontoret Tystnadsplikt En stor del av Folkhälsans verksamhet faller inom ramen för den allmänna tystnadsplikten. Tystnadsplikten gäller alla anställda på Folkhälsan och alla personer som är aktiva i verksamheterna såsom praktikanter, civiltjänstgörare och frivilligarbetare. Vid anställningen som arbetstagare förbinder man sig till tystnadsplikt under den tid man arbetar på Folkhälsan och även efter det att man avslutat anställningen på Folkhälsan. Det här innebär att man inte utan tillstånd av den till vars fördel tystnadsplikten är stadgad får avslöja en enskild persons eller familjs uppgifter som man på grund av ställning eller till följd av sina arbetsuppgifter fått kännedom om. Personalens tystnadsplikt omfattar också alla utomstående som man eventuellt träffar på de nämnda platserna eller som man ser i korridorerna eller i övriga lokaliteter. Tystnadsplikten är en av de viktigaste etiska principerna inom vårdtjänster och andra former av service till allmänheten. Den finns till för att skydda integriteten för våra kunder, våra äldre och deras närstående Arbetstid Förmannen och arbetstagaren fastställer arbetstiden i arbetsavtalet. De arbetstagare som har ett arbetsavtal som har karaktären av så kallat chefsavtal omfattas inte av kollektivavtalets bestämmelser om arbetstid. Vad räknas som arbetstid? Definition I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande. Dagliga vilotider räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa tider fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Kollektivavtalet för Avainta arbetsgivarna r.f. Folkhälsans ÄLDREOMSORG 11

16 Daglig vilotid Arbetstagaren, vars arbetstid är längre än sex timmar per dygn, har rätt att ha en rast (måltidsrast) på minst en halv timme. Den här tiden är inte arbetstid men är däremot obligatorisk. Rasten får inte förläggas omedelbart i början eller slutet av arbetsdagen. Ifall rasten p.g.a. arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med ovannämnda beskrivning, det vill säga om arbetstagaren inte kan avlägsna sig från arbetsplatsen, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta sin måltid på arbetsplatsen under arbetstid. Arbetstagaren har rätt till en daglig tio minuter lång kafferast som är en del av arbetstiden. Arbetstagaren har inte rätt att avlägsna sig under den här tiden. Kafferasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Kafferasten får inte äventyra arbetet. Vid behov kan kafferaster ordnas i turer. Hur arbetstagaren använder sin arbetstid handlar framför allt om motivation. Ett gott ledarskap stärker och uppmuntrar motivationen. Förmannen har också ett kontrollansvar för att följa upp arbetstiden, bland annat för att förebygga utbrändhet. Är arbetsresa en del av arbetstiden? Den dagliga arbetsresan från bostaden till arbetsplatsen räknas inte in i arbetstiden. Arbetstiden börjar då arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen. Däremot ingår resor som arbetstagaren företar under arbetsdagen från ett arbetsställe till ett annat i regel i arbetstiden. Vid separat överenskommelse i undantagsfall kan arbetstagaren och förmannen planera arbetsdagen så att restiden ingår i den ordinarie arbetstiden, till exempel transporten från den ordinarie arbetsplats som förmannen bestämt till den plats där arbetsuppgifterna ska utföras och återresan därifrån. Arbetstagaren har rätt att delta i kurser, konferenser, möten och så vidare om förmannen godkänner det. Förmannen ska inför varje sådant deltagande överväga om resan är ändamålsenlig för arbetet, beakta hur mycket tid det går åt till resan, kostnadseffektiviteten och resans miljökonsekvenser. För en arbetsresa utomlands ska arbetstagaren alltid på förhand ha ett godkänt reseförordnande. Praxisen vid Folkhälsan är att förmannen godkänner reseförordnandet två veckor innan arbetsresan börjar. Varken mertid eller övertid uppkommer vid arbetsresa. Kostnader som arbetstagaren får i samband med arbetsresor ska redovisas senast inom två månader sedan arbetsresan tagit slut. Folkhälsan ersätter inte resekostnadsersättningar som redovisas senare än två månader. Resekostnadsersättningar ska sökas skriftligen på en av Folkhälsan godkänd blankett. Folkhälsan beviljar ersättning för resekostnader enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Ersättning för resekostnader betalas som: färdkostnadsersättning (kostnader för flyg, tåg och buss, kilometerersättning med mera) dagtraktamente (endast vid arbetsresa) måltidsersättning (i vissa fall, aldrig om dagtraktamente betalas) logiersättning. Som arbetsresa som berättigar till resekostnadsersättning betraktas en sådan resa som inte hör till de sedvanliga arbetsuppgifterna och som baserar sig på ett uppdrag givet av arbetsgivaren. En resa som görs inom ramen för de ordinarie arbetsuppgifterna är inte en arbetsresa i den här bemärkelsen. Också i det fallet ska arbetsgivaren ersätta arbetstagaren de extra faktiska utgifter som arbetstagaren ådragit sig. Innan arbetsresan görs ska förmannen fastslå vad som i det aktuella fallet är det mest ändamålsenliga och för arbetsgivaren det mest förmånliga resealternativet. I annat fall avgörs frågan i efterhand av den som godkänner reseräkningen. Om Folkhälsan i samband med till exempel interna utbildningar ordnar möjlighet till transport, måltider och eventuell övernattning betalas inga ersättningar för resekostnad. Om en anställd förorsakats kostnader som inte kunnat undvikas ersätts dessa. Om den anställda deltar i utbildning, seminarier eller motsvarande utan att det sker på uppdrag av arbetsgivaren kan den anställda beviljas tjänstledighet med eller utan lön. Om arbetsgivaren i övrigt ska ersätta några kostnader ska man komma överens om det i förväg. I annat fall avgörs frågan i efterhand av arbetsgivaren. 12 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

17 Är hälsoundersökningar en del av arbetstiden? Om arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren ska delta i hälsoundersökningar som arbetet kräver räknas den här tiden in i arbetstiden även när undersökningarna utförs under arbetstagarens lediga tid. Resetiden i anknytning till dem är ändå inte arbetstid. Arbetstagaren är skyldig att vid behov visa intyg av personen eller från inrättningen som har utfört undersökningen. Arbetstagaren har rätt att på sin arbetstid gå på undersökningar med remiss av läkare, till exempel laboratorie- eller röntgenundersökningar samt medicinska undersökningar som föregår förlossning, om det inte är möjligt att ordna det utanför arbetstid. Det här gäller inte läkar-, tandläkar- eller vårdbesök som arbetstagaren företagit på eget initiativ liksom inte heller undersökningar som varar flera dagar i streck. I sådana fall ska förmannen i varje enskilt fall överväga huruvida arbetstagaren ska beviljas ledighet utan lön för tiden för undersökningen eller om arbetstagaren ska arbeta in den förlorade arbetstiden. Den här tiden räknas alltså inte in i arbetstiden. Mertid Mertid är sådant arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden, men som inte uppfyller kriterierna för övertidsarbete (se nedan). Mertid uppkommer lättast inom deltidsarbete. Arbetstagaren kan samla maximalt 40 timmar mertid. Arbetstagaren kan ta ut mertiden som ledig tid timme mot timme enligt överenskommelse med förmannen. Det här gäller också då arbetstagaren har jobbat på kvällar och veckoslut. Arbetstagaren ska alltid bifoga en utredning om när, hur och på vilket sätt mertiden har uppkommit. Om arbetstagaren har mera än 40 timmar mertid, ska förmannen rapportera det vidare till sin förman bland annat för att utreda om arbetstagaren har för stor arbetsbörda. Övertidsarbete Definition Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden. Den centrala bestämmelsen är att övertidsarbete inte kan uppkomma på arbetstagarens eget initiativ. Det är alltid förmannen som förordnar övertid. Flexibel användning av mertid gör att övertid är synnerligen ovanligt. ÖVERTID = sådant arbete som förmannen förutsatt att utföras på en bestämd tid och som överskrider dygnsgränsen 8 timmar och överskrider veckogränsen 38 timmar 15 minuter/36 timmar 15 minuter Ersättning för övertid Kollektivavtalet definierar ersättningen för övertid som antingen penningersättning eller kompensationsledighet. Praxisen är att förmannen godkänner kompensationsledighet för utfört övertidsarbete vid en sådan tidpunkt som arbetet tillåter Semester Förmannen och arbetstagaren kommer överens om semesterrättigheterna i arbetsavtalet. Arbetstagaren har rätt till semester enligt bestämmelserna i kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening. De arbetstagare som har ett så kallat chefsavtal följer däremot bestämmelserna i semesterlagen. Arbetstagarens semesterrättighet bestäms utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader, den till erfarenhetstillägg berättigade anställningstiden som påverkar semestern samt anställningens längd. En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under kvalifikationsåret under vilken anställningen fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar och under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar. Kvalifikationsåret är den period som börjar 1.4. och slutar Semestertiden är den period som arbetsgivaren fastställer som arbetstagarens semester. Arbetstagaren tjänar in och det åtgår semester enligt en femdagars arbetsvecka (för arbets- 3 Avaintates kollektivavtal kapitel 4 71 Folkhälsans ÄLDREOMSORG 13

18 tagare med så kallade chefsavtal enligt en sexdagars arbetsvecka). Semesterdagar åtgår inte för söckenhelger, om också de infaller under semestertiden. Förmannen bestämmer tidpunkten då arbetstagaren är på semester. Arbetsgivaren ska förlägga 20 semesterdagar (så kallad sommarsemester) till perioden Arbetstagaren ska ta ut resten av semestern (så kallad vintersemester) innan följande semesterperiod börjar Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på arbetets karaktär är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar. Fastän det är förmannen som fastställer semestern, ska arbetstagaren alltid först ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska beakta arbetstagarens önskemål och bemöta arbetstagarna inom en enhet jämlikt vid fastställandet av semestertiden. Förmannen meddelar arbetstagaren om tidpunkten för semestern senast två veckor innan den börjar. Praxisen är att arbetstagaren skriftligen ansöker om semester som förmannen ska ta ställning till. Semester ansöks alltid innan semestern börjar. Semester kan aldrig sökas retroaktivt efter att arbetstagaren har återvänt till jobbet. Möjlighet att spara semester Den del av semesterdagarna som överstiger 15 kan arbetstagaren ta ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller senare, om förmannen och arbetstagaren kommer överens om det. Den sparade ledigheten kan tas ut vid en tid som vardera parten kommer överens om. Sjukdom under semestern Om arbetstagaren blir sjuk under semestern är inte de dagar då sjukdomen pågår semester. Det här gäller även för olycksfall och förlossning. Arbetstagaren ska i det här fallet omedelbart meddela sin förman eller dennes semestervikarie om sjukdom/olycksfall/förlossning och få ett läkarintyg från den första sjukdagen/dagen för moderskapsledighet. Vid sjukdom eller olycksfall kan arbetstagaren besöka Folkhälsans arbetsplatshälsovård, men kan även på egen bekostnad besöka en annan privat läkare som skriver ut sjukintyget. Arbetstagaren ska sedan ta ut en sådan flyttad semester senast (för sommarsemester) och senast vid utgången av följande kalenderår (för vintersemester). Semesterersättning då anställningen upphör Arbetstagaren har rätt att få semesterersättning för outtagna semesterdagar då anställningen upphör. Därtill har arbetstagaren också rätt att få semesterpenning Frånvaro Sjukledighet En arbetstagare har rätt till sjukledighet, om arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att utföra arbetet. Arbetstagaren ska omedelbart meddela förmannen om sjukledigheten. Arbetstagaren ska påvisa oförmågan med ett godtagbart läkarintyg inom en vecka efter det att intyget undertecknades. Annars är sjukledighetens första dag oavlönad. Arbetstagaren går inte miste om lönen för den första sjukledighetsdagen, om det finns en godtagbar orsak till dröjsmålet. Förmannen ska utan särskild ansökan godkänna sjukledigheten för den tid som läkarintyget påvisar. Förmannen tar ställning till ifall sjukledigheten beviljas med eller utan lön. Till exempel skönhetsoperationer berättigar inte till avlönad frånvaro. Förmannen kan också godkänna en sjukfrånvaroanmälan (utan läkarintyg) på högst tre dagar. För kortvarig (1 3 dagar) sjukfrånvaro krävs i regel inget läkarintyg, men förmannen har också rätt att vid behov kräva ett godtagbart läkarintyg. Om sjukdomen fortsätter ska arbetstagaren kontakta företagshälsovården för erhållande av läkarintyg. All sjukfrånvaro ska dock rapporteras till närmaste förman genast när man insjuknat. Efter att man tillfrisknat ska man fylla i en sjukfrånvaroblankett, som finns på intranätet eller Mepco och skicka/ge den till sin närmaste förman för godkännande. Arbetstagaren har rätt att under ett kalenderår för sjukledighet få den ordinarie lönen för högst 60 kalenderdagar och sedan 2/3 av den ordinarie lönen för högst 120 kalenderdagar. 14 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

19 Om arbetsförhållandet har varat mindre än 60 kalenderdagar, har arbetstagaren rätt att under året få den ordinarie lönen för 14 dagar, varefter inga löneförmåner betalas. Arbetstagaren har däremot inte rätt till lön efter det att sjukledigheten har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för längre tid än tolv månader. Om orsaken till arbetsoförmågan är att arbetstagaren i arbetet har råkat ut för ett olycksfall, en yrkessjukdom eller våld som berott på arbetet, har hon eller han rätt att få den ordinarie lönen för högst 120 kalenderdagar och därefter 2/3 av den ordinarie lönen för högst 120 kalenderdagar. Moderskapsledighet och faderskapsledighet Arbetstagaren har rätt till moderskapsledighet. Moderskapsledigheten kan vara avlönad under de första 72 vardagarna, förutsatt att: arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren minst sex månader omedelbart före ledigheten börjar och arbetstagaren har sökt ledigheten senast två månader före och arbetstagaren uppvisar ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg som antingen en läkare eller hälsocentral har utfärdat. Därtill har även pappor rätt till avlönad faderskapsledighet enligt de villkor som gäller för faderskapsledighet: att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i minst sex månader omedelbart före faderskapsledighetens början och faderskapsledigheten har sökts senast två månader före den planerade ledigheten. Om arbetstagaren ansöker om faderskapsledighet som är kortare än tolv dagar är förutsättningen för avlönad faderskapsledighet att ansökan görs minst en månad före den planerade ledigheten. Vårdledighet och tillfällig vårdledighet En arbetstagare har rätt till oavlönad vårdledighet för att sköta barn eller adoptivbarn. Arbetstagaren kan använda den här rätten i högst två perioder per barn, som vardera är minst en månad, om inte parterna kommer överens om flera perioder eller kortare perioder än en månad. Om ett barn som ännu inte har fyllt tio år plötsligt insjuknar har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar för vård av barn. Arbetstagaren har dock rätt till ordinarie lön för högst tre kalenderdagar från det att barnet har insjuknat. Arbetsledighet Förmannen kan fritt bevilja oavlönad arbetsledighet på ansökan enligt prövning. Då har arbetstagaren tagit initiativet till ledigheten. Vissa dagar är ändå alltid avlönade till exempel egen 50- eller 60-årsdag, eget bröllop och anhörigs begravningsdag eller urnnedläggning Personalmöten Regelbundna personalmöten/avdelningsmöten ordnas i enlighet med enhetens behov. Varje enhet har en plan för personalmöten. Syftet med mötena är bland annat att utveckla verksamheten, skapa möjligheter för utbyte av information och diskussion om allmänna och gemensamma frågor, till exempel den här handboken. Folkhälsans ÄLDREOMSORG 15

20 Klädsel Arbetsgivaren står för vårdpersonalens klädsel/skyddsutrustning enligt gällande kollektivavtal och har också hand om klädvården. (Arbetstagaren skaffar själv sina skor, om man inte kommer överens om annat.) Enheterna kan själva avgöra vilken stils arbetskläder som införskaffas, så att det är enhetligt, praktiskt, snyggt och korrekt. Vid anställningstillfället eller intervjutillfället går man igenom frågor beträffande klädsel på arbetsplatsen och gör tillsammans överenskommelser som arbetstagaren är skyldig att följa FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Folkhälsans verksamhetsplan för företagshälsovårdens förverkligande gäller tillsvidare och finns tillgänglig på vårt intranät. Verksamhetsplanen utvärderas årligen och revideras vid behov Hälsofrämjande verksamhet Folkhälsan ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Det här är en målinriktad och fortlöpande process. Utgångspunkten för arbetet är en för Folkhälsan gemensam definition av begreppet hälsofrämjande arbetsplats. Folkhälsan som hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Detta innebär att arbetet ska vara säkert och hanterbart. Att var och en känner sig som del i en arbetsgemenskap där man kan må bra, utvecklas och genom arbetet bidra till något meningsfullt. Till företagshälsovårdens verksamhet hör att motverka arbetsbetingade och andra sjukdomar och att främja hälsan via arbetstagarna själva, arbetsmiljön och arbetssamfundet. Åtgärderna för att bevara arbetsförmågan inriktas på arbetet, arbetsmiljön, arbetsmetoder, arbetsgemenskap, arbetstidsarrangemang, träning för att behärska arbetsuppgifterna bättre, vidareutbildning eller omplacering, eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering. De delar av den hälsofrämjande verksamheten som särskilt engagerar företagshälsovården beskrivs i arbetarskyddets verksamhetsplan, som finns på vårt intranät. Förebyggande åtgärder Alla anställda, oberoende av anställningsförhållande, omfattas av den förebyggande företagshälsovården. Företagshälsovården har hand om arbetsplatsutredningar, arbetsplatsbesök, hälsogranskningar och hälsosamtal samt ger information och anvisningar i anslutning till hälsa och arbete. Företagshälsovården stöder förmannen och arbetsplatsen med råd och förslag till åtgärder för att säkra eller återställa arbetsförmågan och kan fungera som en samarbetspartner, då man så önskar. Därtill görs utredningar och uppföljningar av arbetsförmåga. Krisvård Krisvård kan ordnas för personalen genom samarbete med företagshälsovården. Kris inom arbetsgemenskapen: Svår, oförutsägbar händelse i anknytning till arbetet eller arbetsgemenskapen som upplevs som traumatiserande. Krishjälpens syfte är att hjälpa berörd personal att enskilt och i grupp bearbeta det inträffade och att trygga arbetsförmågan och verksamheten. Företagshälsovården deltar i att ordna förstahjälpberedskap, deltar i planeringen av personalfriskvård och samarbetar med arbetarskyddet. Arbetsplatsutredningar och hälsogranskningar Arbetsplatsutredningarna görs enligt uppgjord verksamhetsplan och enligt behovsprövning. Alla nyanställda, som är anställda för minst fyra månader ska genomgå en hälsogranskning då arbetsförhållandet börjar. Hälsogranskningen ska vara utförd innan eventuell prövotid utlöper. Hälsogranskningens innehåll bestäms utgående från de arbetsuppgifter den anställda har. Uppföljningsgranskningar görs på basis av arbetet och/eller individuella behov. 16 Folkhälsans ÄLDREOMSORG

21 Sjukvård Alla anställda, som har ett fortlöpande arbetsavtal eller ett arbetsavtal som är ämnat att räcka minst fyra månader, har rätt att använda de sjukvårdstjänster som arbetsgivaren bekostar. Sjukvårdstjänsterna kompletterar den förebyggande hälsovården och stöder verksamheten för upprätthållande av arbetsförmåga. Företagshälsovårdarens sjukvårdstjänster är bland annat blodtryckskontroller, sårvård, borttagning av suturer, öronspolning, injektioner, stödjande samtal och vårdhänvisning. Allmänläkarbaserad sjukvård omfattar läkarbesök, nödvändiga laboratorieprov och röntgenundersökningar. Företagsläkaren har möjlighet att använda specialläkare som expert vid bedömning av arbetstagares arbetsförmåga och vårdmöjligheter. Fysioterapi högst tre behandlingsgånger/år mot remiss ÖVRIGT Plan för vikarieanvändning Alla vårdenheter inom Folkhälsan Syd har en gemensam personalpool. Det finns en person anställd inom organisationen vars huvudsakliga arbetsuppgift är att rekrytera och förmedla vikarier. Enheterna beställer vikarier via ett elektroniskt datasystem som personalpoolen administrerar, men även via direkt kontakt med koordinatorn för personalpoolen. I akuta situationer kallar enheterna själva in vikarier. I praktiken betyder det att den som är i arbetstur som ansvarig kallar in vikarien. Vid rekrytering av vikarier strävas till att personen i fråga har utbildning inom vårdbranschen eller alternativt är i slutskedet av sina studier, det vill säga de två sista terminerna. Vikarier tas in vid frånvaro så att personaltätheten uppfylls. Vid Folkhälsan Botnia är det enheterna själva som ansvarar för vikarierekrytering. Enheterna har skapat ett informellt samarbete och kontaktar varandra och lånar ut personal om det uppstår behov av vikarier. Folkhälsans ÄLDREOMSORG 17

22 18 Folkhälsans ÄLDREOMSORG