Handbok. för Folkhälsans kosthåll och konferens. Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS. Vad Folkhälsan står för. DEL II Kapitel 1 Verksamhet...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok. för Folkhälsans kosthåll och konferens. Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS. Vad Folkhälsan står för. DEL II Kapitel 1 Verksamhet..."

Transkript

1 Handbok för Folkhälsans kosthåll och konferens DEL I Vad Folkhälsan står för DEL II Kapitel 1 Verksamhet... 3 Kapitel 2 Personal och utveckling... 5 Kapitel 3 Samarbete och ekonomi Kapitel 4 Verksamhetens processer Kapitel 5 Utvärdering av verksamheten BILAGOR DEL III Vårt kosthåll Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

2 Till läsaren Folkhälsan har en omfattande och mångsidig verksamhet som når en stor del av den svenskspråkiga befolkningen och även tvåspråkiga och finskspråkiga kunder. Ett av våra centrala mål är att erbjuda högklassiga social- och hälsovårdstjänster. Vi har därför gått in för att systematiskt utveckla vår verksamhet och kvaliteten på verksamheten. Handböcker för olika verksamhetsformer är ett hjälpmedel i detta utvecklingsarbete. Denna handbok behandlar Folkhälsans kosthåll och konferens. Handboken är avsedd för personalen, för kosthållets kunder, för kommuner och andra instanser som köper tjänster av Folkhälsans kosthåll samt för andra samarbetsparter. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp som representerar de bolag och enheter inom Folkhälsan som upprätthåller kosthåll och konferensservice. Handboken är uppställd enligt en europeisk modell som Folkhälsan använder inom verksamhetsutvecklingen, den s.k. EFQM-modellen (European Foundation for Quality Management). Boken är indelad i tre delar: Del I Vad Folkhälsan står för En allmän översikt över Folkhälsans organisation, verksamhetsidé, värden och vision samt Folkhälsans riktlinjer för verksamheten (verksamhetspolicyer). Del II Handbok för Folkhälsans kosthåll och konferens En handbok med de övergripande principerna för Folkhälsans kosthåll och konferens. Del III Vår enhet Enhetens egen handbok/eget material. HUR GÖR MAN I VERKSAMHETEN VAD UPPNÅR MAN I VERKSAMHETEN Del I Vad Folkhälsan står för Del II Handbok för Folkhälsans kosthåll och konferens Folkhälsan Vad Folkhälsan står för Folkhälsan i korthet Verksamhetsidé Värden Vision Hälsofrämjande verksamhetsprinciper inom Folkhälsan Folkhälsans arbetssätt EFQM-modellen Karta & kompass Hall of Fame 2010 är allas vår gemensamma förtjänst Arbetet fortsätter Vi följer upp vår verksamhet Folkhälsans policyer 1.Verksamhet Värdegrund Verksamhetsplanering Målsättningar 2. Personal och utveckling Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik Personalens behörighet och kompetens Att jobba på Folkhälsan Anställningsförhållande Företagshälsovård 3. Samarbete och ekonomi Samarbete Ekonomi Faktureringsprocess 4. Verksamhetens processer Det hälsofrämjande kosthållet Hälsofrämjande mat Inköpsprocessen Tillrednings- och serviceprocessen Egenkontroll Skyddsplan/räddningsplan Inkvartering och konferens Konferensprocessen 5. Utvärdering av verksamheten Resultat och utveckling Intressenter Kund Ekonomi Processer Personal och utveckling Avslutning STÄNDIG FÖRBÄTTRING Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

3 Del II Handbok för Folkhälsans kosthåll och konferens Inledning Folkhälsan har kosthålls- och konferensverksamhet i alla regioner där Folkhälsan är verksam. Verksamheten är mångsidig och omfattar allt från matportioner för daghem till servering av representationsmiddagar. Folkhälsan har matsalar eller lunchrestauranger i Folkhälsanhusen runtom i landet och i dem betjänar vi många olika kundgrupper. Vi betjänar daghem, barnhem, vårdenheter, boenden för äldre och funktionshindrade. Vi sköter serveringen på möten, kurser och konferenser och sommartid lagar vi mat även för läger och fritidsverksamhet. På verksamheten ställs krav som också varierar beroende på typ av kosthåll och kundgrupp, i fråga om kostens innehåll och näringsvärde, behov av specialdieter, servering och upplägg och organisering av verksamheten. Konferens- och cateringverksamhet bedrivs i flera regioner. Folkhälsan Syd Ab står för kosthålls- och konferensverksamhet i huvudstadsregionen, i Nyland och i Åboland. I Österbotten svarar Folkhälsan Botnia Ab för kosthållen och på Åland svarar Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab för verksamheten. Folkhälsan har två typer av kök: utdelningskök Vasa och tillredningskök. Till våra utdelningskök kommer maten antingen från Folkhälsans tillredningskök eller från externa leverantörer. Syftet med denna handbok är att beskriva vårt sätt att arbeta och att informera alla anställda om gemensamma värden, målsättningar och processer som följs inom Folkhälsans Åbo kosthåll. Handboken är avsedd att användas som ett redskap för det dagliga Mariehamn arbetet. Tanken är också att handboken ska vara en informationskälla för kommuner som köper tjänster och för andra samarbetspartner och intressentgrupper. Helsingfors Huvudkundgrupper Äldre Funktionshindrade Barn och ungdomar Konferens & rekreation Personallunch Middagar/Catering Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 1

4 Värdegrund för Folkhälsans kosthåll och konferens Värdegrund för alla processer inom kosthållet som styr det dagliga arbetet. Fötroende / Växelverkan Kund i centrum Värdegrund helhetssyn hälsofrämjande rätt till service på modersmålet etiskt tänkande miljö ömsesidig respekt Utvärdering och ständig förbättring i arbetet Folkhälsan Grund för verksamheten Verksamhetsidé Värden Vision Kompetens Engagemang Omsorg 2 Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

5 Kapitel 1 VERKSAMHET Grunden för verksamheten Helhetssyn Våra kök följer för verksamheterna centrala näringsrekommendationer och Folkhälsans koncept för hälsofrämjande kök. Det hälsofrämjande tänkesättet ska genomsyra alla processer inom kosthållet. Hälsofrämjande kök Vi skapar en helhetsupplevelse för kropp och själ och följer konceptet för ett hälsofrämjande kök i all vår matproduktion och verksamhet. Folkhälsan stöder kunderna i att göra hälsofrämjande val. Rätt till service på sitt modersmål Enheterna och verksamheten inom Folkhälsans kosthåll och konferens är svenskspråkiga eller tvåspråkiga. Vid de tvåspråkiga enheterna betjänas svensk- och finskspråkiga kunder på sitt modersmål. Målet är att det på alla enheter ska finnas personal på plats som kan kommunicera med kunderna både på svenska och på finska. Etiska principer Vi respekterar etiska principer i vårt dagliga arbete. Våra ledord är ärlighet och omtanke gentemot våra kunder, samarbetsparter och anställda samt respekt för samhällets spelregler. Våra etiska principer gäller också vid val av leverantörer och andra samarbetspartner. Vi arbetar miljömedvetet och strävar efter att använda inhemska säsongvaror av god kvalitet. Att arbeta för personalens välmående och trivsel, i enlighet med Folkhälsans principer om en hälsofrämjande arbetsplats, är ett rättesnöre för oss. Vi har tillräckligt med kompetent personal och satsar mycket på handledning och fortbildning för personalen. Miljö Folkhälsans kosthåll beaktar miljöaspekter och bär sitt ansvar för att miljöbelastningen minskar. Kosthållen följer Folkhälsans miljöpolicy, som finns på intranätet. Ömsesidig respekt Vi respekterar varandra, vi lyssnar på varandra och kommunicerar tydligt och öppet med varandra. Vi tar hänsyn, högaktar och visar respekt för alla som vi kommer i kontakt med medarbetare, kunder och övriga intressenter. Verksamhetsplanering Folkhälsans kosthåll utvecklar ständigt sin verksamhet. Kvalitet inom våra kök innebär punktlighet med alla våra kontaktgrupper, felfrihet i våra processer, fortbildning av personalen samt en god kvalitet på våra produkter och vår kundservice. Kunnig och kompetent personal är bästa garantin för god kvalitet. Det upprätthåller vi med ett nära samarbete mellan personalen och förmännen samt vår personalavdelning. Kosthållet ser till att alla för verksamheten nödvändiga tillstånd finns och att brand- och säkerhetsplaner och egenkontrollsystem görs upp och följs. Folkhälsan ska bidra till bättre livskvalitet och hälsa i vardagen genom folkhälsoarbete, serviceproduktion och forskning. För att kunna göra det måste vi känna oss själva vad är vi bra på och vad borde vi bli bättre på? Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 3

6 Utvecklingsarbetet är allas vår gemensamma sak. Utgående från de långsiktiga fastställda målen är det vars och ens uppgift att konkretisera dem i sitt eget arbete. Vi gör upp konkreta planer för hur vi ska nå våra mål. Verksamhetsplaneringen sker utgående från perspektiven: intressenter kund ekonomi process personal och utveckling. Ett viktigt verktyg i vår verksamhetsutveckling är Karta och kompass (Balanced Scorecard). Kartan visar vart vi är på väg och kompassen hur vi når dit. Arbetet med Karta och kompass samt den enhetliga modellen och underlag för enheternas verksamhetsplanering finns beskrivna på Folkhälsans intranät. Målsättning Målsättning för Folkhälsans kosthåll Målsättningen för Folkhälsans kosthåll är att erbjuda en hälsofrämjande helhetsupplevelse som överträffar kundernas och intressenternas förväntningar. En förutsättning för att nå detta mål är att personalen är kunnig, innovativ och motiverad. En kunnig personal tillsammans med en ändamålsenlig arbetsmiljö och ändamålsenliga redskap garanterar att alla processer som hör till kosthållet förverkligas i enlighet med våra gemensamma mål, föreskrifter och ett innovativt nyskapande inom t.ex. produktutveckling. En balanserad och kostnadseffektiv ekonomi hör också till kosthållets centrala målsättningar. 4 Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

7 Kapitel 2 PERSONAL OCH UTVECKLING Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik Folkhälsan är en hälsofrämjande arbetsplats. Att skapa en välmående arbetsplats kräver ett målinriktat samarbete. En hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Viktiga samarbetsparter i det hälsofrämjande arbetet är företagshälsovården och arbetarskyddet. Alla medarbetare har en viktig betydelse för organisationens utveckling. På Folkhälsan förväntar vi oss att var och en aktivt bidrar till en god arbetsmiljö. Vi utvecklar aktivt den psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljön, så att varje medarbetare upplever sitt arbete som hanterbart och meningsfullt. Alla de satsningar som görs inom ramen för Folkhälsan som en hälsofrämjande organisation säkerställer ett jämlikt och rättvist bemötande, kunskap om vilka mål vi eftersträvar och en känsla av gemenskap. På Folkhälsan görs personalenkäter och resultaten av dem är en viktig del i utvecklandet av organisationens arbetssätt, ledarskap och välmående på arbetsplatsen. Det ständigt pågående utvecklingsarbetet, de gemensamma målsättningarna och konsekvent ledarskap skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsmiljö och en positiv gemenskap. Det hälsofrämjande och salutogena angreppssättet är en del av allt som görs inom Folkhälsan. Vars och ens arbete bör upplevas begripligt, meningsfullt och hanterbart. Det innebär att vi känner att saker och ting passar ihop och har en tydlig bild av arbetssituationen vad som förväntas av oss. Vi bör också kunna känna och uppleva stolthet över det jobb som utförs och känna att vår insats har betydelse för enheten och organisationen att vårt bidrag är viktigt. Vi bör också ges möjlighet och verktyg att klara av arbetet och jämvikten mellan arbete och fritid. Eftersom vi på Folkhälsan betonar vikten av det hälsofrämjande angreppssättet i våra processer, så utgår även våra interna ledarskapsutbildningar, introduktionstillfället Vi på Folkhälsan och övriga interna fortbildningar från den salutogena ramen. Vi följer kontinuerligt upp utvecklingssamtal, arbetsvärderingar, deltagarprocenter och resultat i enkäter om personalens välbefinnande samt sjukfrånvaron för att kunna erbjuda stöd och utveckla verktyg för att vi alla ska orka med vårt arbete och ha en känsla av sammanhang. HR, ledningen, företagshälsovården och arbetarskyddet samarbetar i personalutvecklingsfrågor. Riktlinjerna för Folkhälsans personalpolitik beskrivs i Folkhälsans personalpolicy och ledarskapspolicy. Personalpolicyn betonar förväntningarna och skyldigheterna för Folkhälsans medarbetare beträffande bl.a. eget ansvarstagande och initiativförmåga, intresse för kompetens och verksamhetsutveckling och egen roll i arbetsmiljön. Av ledarskapspolicyn framgår riktlinjerna för ett Folkhälsanledarskap som är närvarande, stöder och utvecklar och uppmuntrar till deltaktighet och aktiv medverkan. Policyerna uppdateras varje år. Samfundet Folkhälsan är medlem i Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf och tilllämpar kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening ( Personalens behörighet och kompetens Folkhälsans kosthåll vinnlägger sig om att få personal med intresse för kost och näring och det specialkunnande som behövs inom de olika kosthållen. Folkhälsan följer kraven för livsmedelhygienisk kompetens som bestäms i den gällande allmänna livsmedelshygienförordningen och i gällande lagstiftning. 1 Livsmedelshygienisk kompetens Alla som arbetar i livsmedelsbranschen ska ha grundkunskaper i livsmedelshygien, så att de 1 Allmänna livsmedelshygienförordningen (852/2004/EU), livsmedelslagen (23/2006, jämte ändringar 1137/2008) Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 5

8 kan hantera maten tryggt. Det finländska passet i livsmedelshygien har tagits fram för att främja livsmedelssäkerheten. Med livsmedelshygienisk kompetens avses fortsatt uppdatering av kunskaper och duglighet samt att man i företagets egenkontroll beaktar aktuella förändringar i branschen. Av personer som arbetar med livsmedel krävs hygienkompetens inom sju olika delområden: mikrobiologi, matförgiftningar, hygieniska arbetsmetoder, personlig hygien, renhållning, egenkontroll och lagstiftning. 2 Påvisande av hygienkompetens Livsmedelshygienisk kompetens påvisas med ett godkänt kompetensintyg av Livsmedelssäkerhetsverkets modell som har erhållits genom ett särskilt avlagt kompetenstest eller på basis av ett betyg efter lämplig examen eller utbildning. Kompetensintyget består av ett intyg till pappers i formatet A4 och ett med detta medföljande hygienkompetenskort i plast av kreditkortsstorlek. Vardera delen av intyget duger som kompetensintyg. Kompetensintyget beviljas i den sökandes namn och intyget är personlig egendom, inte arbetsgivarens. Kompetensintyg beviljas av godkända kompetenstestare Kompetenstester arrangeras och kompetensintyg beviljas av självständigt fungerande kompetenstestare som har godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket. Befattningsbeskrivningar och kompetensscheman För de olika personalgrupperna tillämpas Folkhälsans kosthålls befattnings- och uppgiftsbeskrivningar. Befattnings- och uppgiftsbeskrivningarna finns hos dem som är ansvariga för enheterna. Befattningsbeskrivningar finns för enhetsansvarig förman kock köksbiträde konferenskoordinator aulavärd. För dokumentation och uppföljning av personalens kompetens och fortbildning finns kompetensscheman, både för hela enheten och för varje anställd. Där antecknas bl.a. fortbildning, de anställdas specialkompetens och särintressen med anknytning till arbetet. Dessa kompetensscheman bidrar till att ge en helhetsbild av vilken kunskap och kompetens det finns på enheten och att bättre kunna ta till vara den specialkompetens olika anställda har. Avsikten är också att personalens kunskaper och utbildning på olika områden ska kunna komplettera varandra och att man ska kunna planera var kompletterande utbildning behövs. De ifyllda kompetensschemana förvaras hos den som är ansvarig för enheten och som uppdaterar dem regelbundet. Att jobba på Folkhälsan Rekrytering Genom att satsa på ett hälsofrämjande arbetsklimat och meningsfulla, hanterbara arbetsuppgifter, upplevs Folkhälsan som en lockande arbetsgivare även för nyutbildade. Folkhälsans målsättning är att vara en attraktiv hälsofrämjande arbetsgivare, som motiverar och skapar vilja att utvecklas och stanna kvar, hos både nyanställda och nuvarande personal. 2 Om livsmedelshygienisk kompetens bestäms i allmänna livsmedelshygienförordningen (852/2004/EU) samt i livsmedelslagen (23/2006, jämte ändringar 1137/2008). 6 Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

9 En viktig inkörsport till Folkhälsan är personalpoolen på Folkhälsan Syd. Via poolen kommer även flera pensionärer in på enheterna som vikarier. På Folkhälsan betonas vikten av rätt kompetens vid rekryteringar. Efterfrågade kompetenser definieras utförligt och själva rekryteringen förverkligas så nära verksamheten som möjligt. Introduktion Förmannen eller utsedd ansvarsperson ansvarar för att varje nyanställd person får en tillräcklig introduktion. Allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalguiden och vid behov av personalavdelningen/personalansvariga/förmannen. För introduktionen i arbetet inom kosthållet uppgörs en plan som följs vid introduktion av nyanställda, vikarier, anställda som byter uppgifter inom Folkhälsan och i tillämpliga delar också vid introduktion av studerande. I planen anges vad introduktionen omfattar, hur och av vem den ges (personligen, i form av skriftligt material etc.), vem som ansvarar för den och för varje punkt tidtabell när introduktionen ska ges (genast, inom en vecka etc.). Förmannen följer upp hur introduktionen framskrider och hur medarbetaren kommer in i sitt arbete och gemenskapen på arbetsplatsen. Vi rekommenderar att introduktionen om enheten/avdelningen och Folkhälsans kosthåll ska omfatta åtminstone följande: denna handbok aktuellt informationsmaterial (t.ex. verksamhetsberättelse och webbplats) kosthållets dagordning och rutiner och annan praktisk information vad ett hälsofrämjande arbetssätt innebär användning av apparatur säkerhetsplan riskhantering samarbetspartner. Intyg Alla anställda vid kosthållet ska vid tillträde i tjänst uppvisa ett högst tre månader gammalt salmonellaintyg. Salmonellaprov tas också direkt efter utlandsresa som gått utanför de nordiska länderna och varat mer än fyra dygn. Intygen sparas i en mapp i respektive kök. Alla anställda har hygienpass och alkoholpass vid behov. Personalfortbildning Genom utvecklingsarbete och utbildning vill Folkhälsan utveckla och stöda de anställdas kompetens för arbetet. Varje enskild anställd förväntas ta ansvar för sin egen utveckling och aktivt försöka utveckla sina kunskaper och sin kompetens. Personalutbildningen består av olika former av kompletterande utbildning och fortbildning. Vid behov kan anställda som saknar föreskriven behörighet ges möjlighet att utveckla sin kompetens. Förmannen uppgör årligen i samband med verksamhetsplan och budget i samråd med medarbetarna en plan för personalutbildningen. Planen uppgörs utgående från de utbildningsbehov som är aktuella, bl.a. på basis av enhetens kompetensschema och medarbetarsamtalen med personalen. Avsikten är att utbildningen för enheten planeras som en helhet utgående från utbildningsbehoven. Utbildningen planeras så att den kunskap och de erfarenheter som finns inom Folkhälsan tas till vara. Det innebär t.ex. att Folkhälsans anställda anlitas som föreläsare på kurser. Alla anställda bör delta i någon form av utbildning/fortbildning i en omfattning som motsvarar minst tre dagar per år (gäller fast anställda och långvariga vikarier). Regionala träffar och kurser för kosthållets personal samt arbetsrotation kan tillämpas som Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 7

10 metoder för att stärka samarbetet och utveckla yrkeskunnande och motivation. Personalens utbildning dokumenteras i enhetens kompetensschema och i det personliga kompetensschemat. Utvecklingssamtal Regelbundna planerade och dokumenterade utvecklingssamtal hålls med alla anställda minst en gång per år. Avsikten är att gå igenom gemensamma mål, arbetssituationen och arbetsuppgifterna, den anställdas förväntningar och önskemål samt behov av utveckling. Den personliga utvecklingen bidrar i sin tur till att uppnå verksamhetens mål och resultat. En målsättning är också att förankra kosthållets värden och kvalitetskriterier hos alla anställda. Eftersom utvecklingssamtalet ska ge möjlighet för medarbetaren att påverka innehållet i arbetet och den totala arbetssituationen, är det viktigt att bygga upp ett förtroende i samtalet genom ömsesidig öppenhet och ärlighet. Följande saker är därför väsentliga: Reservera tillräckligt med tid för samtalet och en plats där man kan tala ostört. Förbered samtalet genom att skriftligen fylla i utvecklingssamtalsblanketten. Om utvecklingssamtal har förts tidigare, följs det upp vad som hänt sen senast. Dokumentera det som ni kommer överens om. Förmannen gör anteckningar och ger kopian till sin medarbetare. Dialogen ger också förmannen möjlighet att få återkoppling på det personliga ledarskapet. I samband med utvecklingssamtalet rekommenderas också att man gör en arbetsvärdering, där medarbetarens kunnande och arbetsprestation bedöms enligt de bedömningsfaktorer som fastställts av Folkhälsans ledningsgrupp. Blanketter för utvecklingssamtal och arbetsvärdering finns på Folkhälsans intranät. Avgångsintervju Det är viktigt att arbetsgivaren skaffar sig kunskap om varför en medarbetare väljer att lämna verksamheten. En arbetstagare som är på väg att sluta sin anställning besitter ofta viktig information om vad som bra och vad som är mindre bra i verksamheten. Som arbetsgivare är det därför viktigt att ta tillfället i akt och intervjua arbetstagaren i ett så kallat avslutningssamtal innan denna slutar sin anställning. Samtalet går ut på att ömsesidigt summera och utvärdera positiva och negativa erfarenheter under anställningstiden. Närmaste förman är ansvarig för att medarbetaren erbjuds avslutningssamtal. Frågan om moral och etik vid avslutningssamtal är densamma som vid utvecklingssamtal. Avslutningssamtalets syfte är bland annat att fungera som instrument för ledningen och vara ett planerings- och styrmedel ligga till grund för utvecklingen av enheten och för de kvarvarande medarbetarna ge möjlighet för förman och medarbetare till ömsesidig återkoppling ge förutsättningar för att viktig information lämnas över till andra arbetstagare vara en ventil för arbetstagaren och delge arbetsgivaren sina känslor och tankar om verksamheten, ledarna och arbetskamraterna göra det möjligt för arbetsgivaren att ge arbetstagaren en värdig avslutning och erkänsla för hans/hennes arbetsinsats. Handledning och konsultation Handledning och konsultation används som metoder inom personalutvecklingen. Beroende på personalgrupp och arbetets art kan handledning ges i grupp eller individuellt. 8 Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

11 Anställningsförhållande Arbetsavtal Varje anställd ska ha ett giltigt arbetsavtal. Arbetsavtalet görs skriftligt. Arbetsgivarens representant och arbetstagaren kan komma överens om att det i början av anställningen ingår en prövotid om högst fyra månader. I ett anställningsförhållande för viss tid som är kortare än åtta månader kan prövotiden vara högst hälften av den tid som arbetsavtalet är i kraft. Arbetsgivarens representant (nedan förmannen ) har rätt att begära ett godkänt läkarintyg av arbetstagaren över dennas hälsotillstånd. Lön Förmannen och arbetstagaren kommer överens om lönen i arbetsavtalet. Lönen definieras som grundlön samt eventuella erfarenhetstillägg. Förmannen kan också betala en avtalslön som inkluderar erfarenhetstillägg. Utbetalning av lön Till de personer som är anställda vid Folkhälsan betalas lönen ut den 15:e eller 30:e dagen i månaden. Om betalningsdagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag betalas lönen ut föregående vardag. Semesterpenning utbetalas huvudsakligen i samband med juni månads löneutbetalning eller genast efter att anställningen tagit slut. Ändring av personuppgifter (adress, namn, bankkonto etc.) ska anmälas till lönekontoret. Tystnadsplikt En stor del av Folkhälsans verksamhet faller inom ramen för den allmänna tystnadsplikten. Tystnadsplikten gäller alla anställda på Folkhälsan och alla personer som är aktiva i verksamheterna såsom praktikanter, civiltjänstgörare och frivilligarbetare. Vid anställningen som arbetstagare förbinder man sig till tystnadsplikt under den tid som man arbetar på Folkhälsan och även efter det att man avslutat anställningen på Folkhälsan. Det innebär att man inte utan tillstånd av den till vars fördel tystnadsplikten är stadgad får avslöja en enskild persons eller familjs uppgifter som man på grund av ställning eller till följd av sina arbetsuppgifter fått kännedom om. Personalens tystnadsplikt omfattar också alla utomstående som man eventuellt träffar på de nämnda platserna eller som man ser i korridorerna eller i övriga lokaliteter. Tystnadsplikten är en av de viktigaste etiska principerna inom vårdtjänster och andra former av service till allmänheten. Den finns till för att skydda våra kunders integritet, våra äldre och deras närstående. Om inte våra kunder kan lita på att alla Folkhälsans anställda respekterar och efterföljer tystnadsplikten, så kan det hända att de inte mera vänder sig till Folkhälsan. Arbetstid Förmannen och arbetstagaren fastställer arbetstiden i arbetsavtalet. De arbetstagare som har ett arbetsavtal som har karaktären av s.k. chefsavtal omfattas inte av kollektivavtalets bestämmelser om arbetstid. Vad räknas som arbetstid? Definition I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande. Dagliga vilotider räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa tider fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. ( 28 mom.1) Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 9

12 Daglig vilotid Arbetstagaren, vars arbetstid är längre än sex timmar per dygn, har rätt att ha en rast (måltidsrast) på minst en halv timme. Denna tid är inte arbetstid men är däremot obligatorisk. Rasten får inte förläggas omedelbart i början eller slutet av arbetsdagen. Ifall rasten p.g.a. arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med ovannämnda, d.v.s. om arbetstagaren inte kan avlägsna sig från arbetsplatsen, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta sin måltid på arbetsplatsen under arbetstid. Arbetstagaren har rätt till en daglig 10 minuters kafferast som är en del av arbetstiden. Arbetstagaren har inte rätt att avlägsna sig under den här tiden. Kafferasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Kafferasten får inte äventyra arbetet. Vid behov kan kafferasten ordnas i turer. Hur arbetstagaren använder sin arbetstid handlar framför allt om motivation. Ett gott ledarskap stärker och uppmuntrar motivationen. Förmannen har också ett kontrollansvar för att följa upp arbetstiden, bl.a. för att förebygga utbrändhet. Är arbetsresa en del av arbetstiden? Den dagliga arbetsresan från bostaden till arbetsplatsen räknas inte in i arbetstiden. Arbetstiden börjar då arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen. Däremot ingår resor som arbetstagaren företar under arbetsdagen från ett arbetsställe till ett annat i regel i arbetstiden. Vid behov kan arbetstagaren och förmannen planera arbetsdagen så att restiden ingår i den ordinarie arbetstiden t.ex. transporten från den ordinarie arbetsplats som förmannen bestämt till den plats där arbetsuppgifterna ska utföras och återresan därifrån kan räknas in i arbetstiden. Arbetstagaren har rätt att delta i kurser, konferenser, möten o.s.v. om förmannen godkänner det. Förmannen ska överväga om resan är ändamålsenlig för arbetet, beakta hur mycket tid det går åt till resan, kostnadseffektiviteten och resans miljökonsekvenser. För en arbetsresa utomlands ska arbetstagaren alltid på förhand ha ett godkänt reseförordnande. Praxisen vid Folkhälsan är att förmannen godkänner reseförordnandet två veckor innan arbetsresan börjar. Varken mertid eller övertid uppkommer vid arbetsresa. Kostnader som arbetstagaren får i samband med arbetsresor ska redovisas senast inom två månader sedan arbetsresan tagit slut. Folkhälsan ersätter inte resekostnadsersättningar som redovisas senare än två månader. Resekostnadsersättningar ska sökas skriftligen på en av Folkhälsan godkänd blankett. Folkhälsan beviljar ersättning för resekostnader enligt bestämmelserna i kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening. Ersättning för resekostnader betalas som färdkostnadsersättning (kostnader för flyg, tåg och buss, kilometerersättning m.m.) dagtraktamente (endast vid arbetsresa) måltidsersättning (i vissa fall, aldrig om dagtraktamente betalas) logiersättning. Som arbetsresa som berättigar till resekostnadsersättning betraktas en sådan resa som inte hör till de sedvanliga arbetsuppgifterna och som baserar sig på ett uppdrag givet av arbetsgivaren. En resa som görs inom ramen för de ordinarie arbetsuppgifterna är inte en arbetsresa i denna bemärkelse. Också i det fallet ska arbetsgivaren ersätta arbetstagaren de extra faktiska utgifter som arbetstagaren åsamkats. Innan arbetsresan görs bör förmannen fastslå vad som i det aktuella fallet är det mest ändamålsenliga och för arbetsgivaren det mest förmånliga resealternativet. I annat fall avgörs frågan i efterhand av den som godkänner reseräkningen. Om Folkhälsan i samband med interna utbildningar m.m. ordnar möjlighet till transport, måltider och eventuell övernattning betalas inga ersättningar för resekostnad. Om anställd förorsakats kostnader som inte kunnat undvikas ersätts dessa. Om den anställda deltar i utbildning, seminarier eller motsvarande utan att detta sker på uppdrag av arbetsgivaren kan den anställda beviljas tjänstledighet med eller utan lön. Om arbetsgivaren i övrigt ska ersätta några kostnader bör man komma överens om det i förväg. I annat fall avgörs frågan i efterhand av arbetsgivaren. 10 Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

13 Är hälsoundersökningar en del av arbetstiden? Om arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren ska delta i hälsoundersökningar som arbetet kräver räknas denna tid in i arbetstiden även när dessa utförs under arbetstagarens lediga tid. Resetiden i anknytning till dessa är ändå inte arbetstid. Arbetstagaren är skyldig att vid behov visa intyg över den person eller inrättning som har utfört undersökningen. Arbetstagaren har rätt att på sin arbetstid gå på undersökningar med remiss av läkare, t.ex. laboratorie- eller röntgenundersökningar samt medicinska undersökningar som föregår förlossning, om det inte är möjligt att ordna det utanför arbetstid. Detta gäller inte läkar-, tandläkar- eller vårdbesök som arbetstagaren företagit på eget initiativ liksom inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck. I sådana fall ska förmannen i varje enskilt fall överväga huruvida arbetstagaren ska beviljas ledighet utan lön för tiden för undersökningen eller om arbetstagaren ska arbeta in den förlorade arbetstiden. Denna tid räknas alltså inte in i arbetstiden. Mertid Arbetstagaren kan enligt överenskommelse med sin förman arbeta mer än ordinarie arbetstid i vissa situationer och i viss omfattning. Vid heltidsanställning kallas det övertid och vid deltidsanställd är det upp till en viss gräns mertid och över gränsen övertid. Arbetstagaren kan ta ut mertiden timme mot timme enligt överenskommelse med förmannen. Övertidsarbete Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden. Den centrala bestämmelsen är att övertidsarbete inte kan uppkomma på arbetstagarens eget initiativ. Det är alltid förmannen som förordar om övertid. Flexibel användning av mertid gör att övertid är synnerligen ovanligt. Ersättning för övertid Kollektivavtalet definierar ersättningen för övertid som antingen penningersättning eller kompensationsledighet. Praxisen är att förmannen godkänner kompensationsledighet för utfört övertidsarbete vid en sådan tidpunkt som arbetet tillåter. Semester Förmannen och arbetstagaren kommer överens om semesterrättigheterna i arbetsavtalet. Arbetstagaren har rätt till semester enligt bestämmelserna i kollektivavtalet för serviceinrättningarnas arbetsgivarförening. De arbetstagare som har ett s.k. chefsavtal följer däremot bestämmelserna i semesterlagen. Arbetstagarens semesterrättighet bestäms utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader, den till erfarenhetstillägg berättigade anställningstiden som påverkar semestern samt anställningens längd. En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under kvalifikationsåret under vilken anställningen fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar och under vilken arbetstagaren har arbetet minst 35 timmar eller 14 dagar. Kvalifikationsåret är den period som börjar 1.4. och slutar Semestertiden är den period som arbetsgivaren fastställer som arbetstagarens semester. Arbetstagaren tjänar in och det åtgår semester enligt en femdagars arbetsvecka (för arbetstagare med s.k. chefsavtal enligt en sexdagars arbetsvecka). Semesterdagar åtgår inte för söckenhelger, om också dessa infaller under semestertiden. Förmannen bestämmer tidpunkten då arbetstagaren är på semester. Arbetsgivaren ska förlägga 20 semesterdagar (s.k. sommarsemester) till perioden Arbetstagaren ska ta ut resten av semestern (s.k. vintersemester) innan följande semesterperiod börjar Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på arbetets karaktär är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar. Fastän det är förmannen som fastställer semestern, ska arbetstagaren alltid först ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska beakta arbetstagarens öns- Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 11

14 kemål och bemöta arbetstagarna inom en enhet jämlikt vid fastställandet av semestertiden. Förmannen meddelar arbetstagaren om tidpunkten för semestern senast två veckor innan den börjar. Praxisen är att arbetstagaren skriftligen ansöker om semester som förmannen ska ta ställning till. Semester ansöks alltid innan semestern börjar. Semester kan aldrig sökas retroaktivt efter att arbetstagaren har återvänt till jobbet. Möjlighet att spara semester Den del av semesterdagarna som överstiger 15 kan arbetstagaren ta ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller senare, om förmannen och arbetstagaren kommer överens om det. Den sparade ledigheten kan tas ut vid en tid som vardera parten kommer överens om. Arbetsoförmåga under semester Om arbetstagaren blir arbetsoförmögen under semestern på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall och arbetsoförmågan fortgår utan avbrott i mera än sju kalenderdagar, är inte de dagar av arbetsoförmågan som överskrider sju kalenderdagar semester. Arbetstagaren ska i det här fallet anhålla om att flytta semestern utan obefogat dröjsmål. Arbetstagaren ska sedan ta ut en sådan flyttad semester senast (för sommarsemester) och senast vid utgången av följande kalenderår (för vintersemester). Semesterersättning då anställningen upphör Arbetstagaren hart rätt att få semesterersättning för outtagna semesterdagar då anställningen upphör. Därtill har arbetstagaren också rätt att få semesterpenning. Frånvaro Sjukledighet En arbetstagare har rätt till sjukledighet, om arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att utföra arbetet. Arbetstagaren ska omedelbart meddela förmannen om sjukledigheten, sms godkänns inte. Arbetstagaren ska påvisa oförmågan med ett godtagbart läkarintyg inom en vecka efter det att intyget undertecknades, annars är sjukledighetens första dag oavlönad. Arbetstagaren går inte miste om lönen för den första sjukledighetsdagen, om det finns en godtagbar orsak till dröjsmålet. Förmannen ska utan särskild ansökan godkänna sjukledigheten för den tid som läkarintyget påvisar. Förmannen tar dock ställning till ifall sjukledigheten beviljas med eller utan lön. T.ex. skönhetsoperationer berättigar inte till avlönad frånvaro. Förmannen kan också godkänna en sjukfrånvaroanmälan (utan läkarintyg) på högst tre dagar. För kortvarig (1 3 dagar) sjukfrånvaro krävs i regel inget läkarintyg, men förmannen har också rätt att vid behov kräva ett godtagbart läkarintyg. Om sjukdomen fortsätter bör man kontakta företagshälsovården för erhållande av läkarintyg. All sjukfrånvaro ska dock rapporteras till närmaste förman genast när man insjuknat. Efter att man tillfrisknat bör man fylla i en sjukfrånvaroblankett, som finns på och ge den till sin närmaste förman för godkännande. Arbetstagaren har rätt att under ett kalenderår för sjukledighet få den ordinarie lönen för högst 60 kalenderdagar och sedan 2/3 av den ordinarie lönen för högst 120 kalenderdagar. Om anställningen har varat mindre än 60 kalenderdagar, har arbetstagaren rätt att under året få den ordinarie lönen för 14 dagar, varefter inga löneförmåner betalas. Arbetstagaren har däremot inte rätt till lön efter det att sjukledigheten har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för längre tid än tolv månader. Om orsaken till arbetsoförmågan är att arbetstagaren i arbetet har råkat ut för ett olycksfall, en yrkessjukdom eller våld som berott på arbetet, har hon eller han rätt att få den ordinarie lönen för högst 120 kalenderdagar och därefter 2/3 av den ordinarie lönen för högst 120 kalenderdagar. 12 Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

15 Moderskapsledighet Arbetstagaren har rätt till moderskapsledighet. Moderskapsledigheten kan vara avlönad under de första 72 vardagarna, förutsatt att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren minst sex månader omedelbart innan ledigheten börjar arbetstagaren har sökt ledigheten senast två månader före och arbetstagaren uppvisar ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg som antingen en läkare eller hälsocentral har utfärdat. Vårdledighet och tillfällig vårdledighet En arbetstagare har rätt till oavlönad vårdledighet för att sköta barn eller adoptivbarn. Arbetstagaren har denna rätt i högst två perioder, som vardera är minst 1 månad, om inte parterna kommer överens om flera perioder eller kortare perioder än 1 månad. Om ett barn som ännu inte har fyllt tio år plötsligt insjuknar har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar för vård av barn. Arbetstagaren har dock rätt till ordinarie lön för högst tre kalenderdagar från det att barnet har insjuknat. Arbetsledighet Förmannen kan fritt bevilja oavlönad arbetsledighet på ansökan enligt prövning. Då har arbetstagaren tagit initiativet till ledigheten. Vissa dagar är ändå alltid avlönade t.ex. egen 50- eller 60-årsdag, eget bröllop och anhörigs begravningsdag eller urnenedläggning. Personalmöten Regelbundna personalmöten/avdelningsmöten ordnas i enlighet med enhetens behov. Varje enhet har en plan för personalmöten. Syftet med mötena är bl.a. utvecklande av verksamheten, utbyte av information och diskussion om allmänna och gemensamma frågor, t.ex. denna handbok. Klädsel Arbetsklädseln bör vara ändamålsenlig. Arbetsklädseln och skyddsklädseln tillhandahålls av arbetsgivaren. Tvätt av arbetskläder hör till arbetsgivaren eller så betalar arbetsgivaren ett tvättbidrag åt dem som tvättar sina kläder själva. Företagshälsovård Folkhälsans verksamhetsplan för företagshälsovårdens förverkligande gäller tills vidare och finns tillgänglig på intranätet. Verksamhetsplanen utvärderas årligen och revideras vid behov. Hälsofrämjande verksamhet Folkhälsan ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Det är en målinriktad, fortlöpande process. Utgångspunkten för arbetet är en för Folkhälsan gemensam definition av begreppet hälsofrämjande arbetsplats. Folkhälsan som hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Detta innebär att arbetet ska vara säkert och hanterbart. Att var och en känner sig som del i en arbetsgemenskap där man kan må bra, utvecklas och genom arbetet bidra till något meningsfullt. Till företagshälsovårdens verksamhet hör att motverka arbetsbetingade och andra sjukdomar och att befrämja hälsan via arbetstagarna själva, arbetsmiljön och arbetssamfundet. Åtgärderna för att bevara arbetsförmågan inriktas på arbetet, arbetsmiljön, arbetsmetoder, arbetsgemenskap, arbetstidsarrangemang, träning för att behärska arbetsuppgifterna bättre, omskolning eller omplacering, eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering. De delar av den hälsofrämjande verksamheten som särskilt engagerar företagshälsovården beskrivs i arbetarskyddets verksamhetsplan, vilken finns på intranätet. Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 13

16 Förebyggande åtgärder Alla anställda, oberoende av anställningsförhållande, omfattas av den förebyggande företagshälsovården. Företagshälsovården handhar arbetsplatsutredningar, arbetsplatsbesök, hälsogranskningar och hälsosamtal samt ger information och anvisningar i anslutning till hälsa och arbete. Företagshälsovården stöder förmannen och arbetsplatsen med råd och förslag till åtgärder för att säkra eller återställa arbetsförmågan och kan fungera som en samarbetspartner, då man så önskar. Därtill görs utredningar och uppföljningar av arbetsförmåga. Krisvård Krisvård kan ordnas för personalen genom samarbete med företagshälsovården. Begreppet kris: svår, oförutsägbar händelse i anknytning till arbetet eller arbetsgemenskapen som upplevs som traumatiserande. Krishjälpens syfte är att hjälpa berörd personal att enskilt och i grupp bearbeta det inträffade och att trygga arbetsförmågan och verksamheten. Företagshälsovården deltar i att ordna beredskap för första hjälpen, deltar i planeringen av personalfriskvård och samarbetar med arbetarskyddet. Arbetsplatsutredningar och hälsogranskningar Arbetsplatsutredningarna görs enligt uppgjord verksamhetsplan och enligt behovsprövning. Alla nyanställda, som är anställda för minst 4 månader, bör genomgå en hälsogranskning då anställningen börjar. Hälsogranskningen bör vara utförd innan eventuell prövotid utlöper. Hälsogranskningens innehåll bestäms utgående från de arbetsuppgifter den anställda har. Uppföljningsgranskningar görs på basis av arbetet och/eller individuella behov. Sjukvård Alla anställda som har ett fortlöpande arbetsavtal eller ett arbetsavtal som är ämnat att räcka minst 4 månader har rätt att använda de sjukvårdstjänster som arbetsgivaren bekostar. Sjukvårdstjänsterna kompletterar den förebyggande hälsovården och stöder verksamheten för upprätthållande av arbetsförmåga. Företagshälsovårdarens sjukvårdstjänster är bl.a. blodtryckskontroller, sårvård, borttagning av suturer, öronspolning, injektioner, stödande samtal och vårdhänvisning. Allmänläkarbaserad sjukvård omfattar läkarbesök, nödvändiga laboratorieprov och röntgenundersökningar. Företagsläkaren har möjlighet att använda specialistläkare som expert vid bedömning av arbetstagares arbetsförmåga och vårdmöjligheter. Fysioterapi högst 3 behandlingsgånger/år mot remiss. 14 Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

17 Kapitel 3 SAMARBETE OCH EKONOMI Samarbete Kosthållet utvecklar och upprätthåller ett gott samarbete med alla sina interna och externa intressenter i enlighet med verksamhetsplanen och med beaktande av kvalitetskrav/ kvalitetskriterier. Kosthållet samarbetar med gruppboenden, daghem, skolor, anhöriga samt med kommuner genom att delta i olika grupper, samarbetsforum och möten som berör respektive samarbetspart. Samarbetet med leverantörerna sker genom ständig respons, fortbildning samt uppföljning av kvalitet, hygien och logistik. Folkhälsan följer med samhällsutvecklingen och den nationella och internationella utvecklingen inom sektorn. Köpserviceavtal ingås i regel efter en offentlig upphandlingsprocess (anbudsbegäran anbud konkurrens avtal). Avtalen följs kontinuerligt upp och utvärderas genom auditeringar och enkäter. Ansvarspersonen vid varje enskilt kosthåll måste känna till vilka avtal som gäller samt villkoren för dem och följa upp att avtalen följs. Vi ställer oss positiva till samarbete med våra samarbetsparter gällande auditering och utveckling. Ekonomi En balanserad ekonomi och kostnadseffektivitet är de centrala målen för ekonomin. Kosthållet tänker ekonomiskt, arbetar effektivt och flexibelt samt undviker svinn. Vi producerar tjänster till ett sådant pris att vi kan bistå våra verksamhetsenheter med att vinna nya upphandlingar. Vår prissättning och service ska vara konkurrenskraftig. Inköpsprocessen ses kontinuerligt över med beaktande av både kvalitet och pris, medan våra verksamhetsprocesser ses över med beaktande av kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. Råvaru- och materialkostnader hålls inom ramen för vad kosthållet presterar. I planeringen använder vi oss av lager- och receptdataprogram. Kosthållet jämför sin verksamhet med andra kosthåll externt och internt och ser till att alla kosthåll har ett ändamålsenligt sortiment och ändamålsenliga öppettider. Vid extern försäljning beaktar kosthållet de rådande marknadspriserna. Samtidigt ser kosthållet ekonomin och de ekonomiska resurserna i ett helhetsperspektiv där verksamhetens målsättningar och resultat också mäts i andra än ekonomiska termer. I vårt fall betyder det att vi tar i beaktande hälsofrämjande aspekter samt miljön i vårt dagliga arbete. Faktureringsprocess Målet med faktureringsprocessen är att ha ett jämnt flöde från leverans av tjänst till utsänd faktura. Varje bolag inom Folkhälsan har egna detaljprocesser för faktureringen som redovisas i handbokens egen del, Del III. Processerna är olika beroende på om det handlar om konferens-/mötesfakturering eller avtalsförsäljning. Eftersom kunden väntar sig att få en faktura efter konferens/möte hos Folkhälsan skickas fakturan ut i enlighet med direktiv från ekonomiavdelningen i respektive bolag. 3 Om processen bygger på att faktureringen sker i block bör underlagen finnas hos faktureraren senast i början av därpå följande månad då även faktureringen av avtalskunder sker. Den enhetsansvariga ansvarar för att faktureringen verkställs, medan betalningsövervakningen sköts av ekonomiavdelningen i bolaget. 3 På Folkhälsan Botnia skickas fakturan till kunden en vecka efter konferens/möte. På Folkhälsan Syd skickas fakturorna till kunderna den 15:e och den 30:e varje månad. Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 15

18 Kapitel 4 VERKSAMHETENS PROCESSER Det hälsofrämjande kosthållet All verksamhet inom kosthållet ska genomsyras av ett hälsofrämjande, ekologiskt och miljömedvetet tänkesätt i ständig utveckling. Ett hälsofrämjande kosthåll innebär följande: Att kunna informera kunden om matvarornas ursprung. Att klättra på ekotrappan. Rättvisemärkta produkter. En del av livskvaliteten att utveckla helhetsupplevelsen och matglädjen. Ett ständigt utvecklande av miljömedvetenheten. Det hälsofrämjande kosthållet Rena råvaror. God husmanskost. Att utveckla kundbetjäningen och begreppet social träffpunkt. ADB-baserat kostprogram. Beräkning av näringsinnehållet. Produktutveckling och utveckling av servicekonceptet. Att utveckla helhetsupplevelsen och matglädjen är centrala mål för kosthållet. Helhetsupplevelsen ska bestå av god kundbetjäning, en trevlig rofylld omgivning och matglädjen av en god kost (t.ex. husmanskost) gjord på rena råvaror. Att utveckla kosthållen som en social träffpunkt är en del av matglädjen och livskvaliteten. Att klättra på ekotrappan innebär att kosthållen övergår till att använda ekologiskt producerade produkter i enlighet med Stegvis eko i fem steg. 4 T.ex. rättvisemärkta produkter som inte kan produceras i Finland (kaffe, nötter m.m.) är produkter där miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas och är därför ett bättre val. 4 Stegvis eko-programmet, Ekocentria och Savon ammatti- ja aikuisopetus 2010, 16 Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

19 5 Ekologiska alternativ används inom alla råvarugrupper och vanliga råvaror används enbart om det inte finns något ekologiskt alternativ. 4 I köket används ständigt minst åtta ekologiska råvaror. 3 I köket används ständigt minst fyra ekologiska råvaror. 2 I köket används minst två ekologiska råvaror. 1 I köket används minst en ekologisk råvara. Beräkning av näringsinnehållet med hjälp av ett ADB-baserat kostprogram, som tas i bruk under närmaste framtid, gör det möjligt att servera näringsmässigt rätt mat för t.ex. äldre inom äldreomsorgen. Kosthållet följer med och utvecklar miljömedvetenheten inom sin sektor och informerar kunden om matvarornas ursprung. Kosthållet följer med gällande direktiv, rekommendationer och anvisningar från bl.a. organisationer, Livsmedelsverket och andra myndigheter (se bilaga 1). Produktutveckling och utveckling av servicekonceptet Med produktutveckling eftersträvar Folkhälsans kosthåll ständig förnyelse och hållbara ekonomiska lösningar. Det gäller att hitta en balans mellan innovation, ekonomi och produktion. Det är konkurrenskraftiga produkter som tillfredsställer kunden och genererar vinst. I produktutvecklingen är det viktigt att känna till omgivningen, sin egen verksamhet samt den egna verksamheten i förhållande till omgivningen. Vilka är våra konkurrenter och vilka är våra kunder? Nya produkter kommer till via tidningar, tv-program, kokböcker, mässor, egna idéer. Nya maträtter kan också tas i bruk på begäran av kunderna. Under temaveckor såsom hjärtveckan, ostveckan och skördeveckan prövar kosthållen nya recept och om det visar sig att maträtterna är goda, omtyckta och prisvärda tas de i bruk. Salladsborden varieras ständigt, så att det ska locka kunderna att äta mycket grönsaker. Kosthållet undviker produkter med tillsatsämnen. Kosthållet förenhetligar produktsortimentet och utvecklar processerna kontinuerligt. Hälsofrämjande mat God mat, som tillretts med omsorg och med tanke på våra matgästers hälsa och välmående, serveras varje dag från Folkhälsans kök. En näringsrik och balanserad kost följer gällande kriterier, den smakar gott och den ser bra ut på tallriken. Vi som arbetar på Folkhälsans kök vill göra vårt bästa för att kunden ska kunna äta gott och hälsosamt. Folkhälsan lyfter fram de goda hälsofrämjande alternativen. Genom saklig information som baserar sig på gällande näringsrekommendationer vill Folkhälsan stöda kunderna i att göra hälsofrämjande val. Varje individ har ett eget ansvar för hur hon eller han i slutändan gör sina val. I matlagningen använder vi mjuka vegetabiliska fetter (bilaga 2) och skonsamma tillredningsmetoder såsom stekning i ugn. Vi favoriserar närproducerade inhemska råvaror enligt säsong och undviker onödiga tillsatsämnen. I Folkhälsans utbud finns även mat som klassas som sällanmat. Sällanmat är mat som man njuter av till speciella tillfällen, när det är fest eller något man vill fira. Att njuta av sällanmat hör också till en hälsofrämjande kost. Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS 17

20 I det hälsofrämjande köket är miljön i matsalen lugn och harmonisk. Maten smakar mycket bättre i en trivsam och fräsch miljö. Det är hälsofrämjande att ta små pauser i vardagen och därför är vår målsättning att matsalen ska vara en frizon från stress. Näringsrekommendationer Vår menyplanering baserar sig på gällande näringsrekommendationer. I dagsläget används kostprogram på några enheter och ska tas i bruk i hela organisationen i den närmaste framtiden. Med hjälp av programmet kan vi säkerställa att våra måltider uppfyller näringsrekommendationerna. Tillredningen sker då exakt enligt de näringsberäknade recepten. Kriterier för den näringsmässiga kvaliteten Under övergångstiden till näringsberäkningsprogram har Folkhälsan valt att bedöma den näringsmässiga kvaliteten på lunch och middag utgående från fyra kriterier 5 fastställda bl.a. av Livsmedelsverket och Finlands Hjärtförbund rf (bilaga 3). Kriterierna är sammanställda för att bedöma finländsk vardagsmat, lunch eller middag. Den mat man äter till vardags, varje dag, är av avgörande betydelse för att uppnå näringsrekommendationerna. Om köket uppfyller de fyra kriterierna väl, är det sannolikt att även den mat som serveras uppfyller rekommendationerna. Kriterierna kan inte användas för att bedöma mat anpassad för äldre. Med denna metod klarlägger man inte heller matens specifika näringsinnehåll. I dagsläget uppfyller alla Folkhälsans tillredningskök dessa kriterier väl. Mat för äldre Maten i Folkhälsans kök serveras såväl äldre med god hälsa och funktionsförmåga som äldre i behov av service. Maten serveras enligt önskemål i lunchrestaurangen eller till enheten. Maten ska både förebygga sjukdom och undernäring och främja hälsan. Kökspersonal och vårdare samarbetar och har regelbundna kostteamträffar där de utbyter information och utvecklar verksamheten. Köket ansvarar för att vårdenheterna får de varor de beställt. Vid planeringen tar man i beaktande de äldres vanor och preferenser och en individuell kost planeras vid behov. Köket och vårdpersonalen samarbetar så att maten inte bara är näringsrik utan att den också kan serveras så att den väcker vårdtagarens matlust. Målet är en god matupplevelse. De första statliga rekommendationerna för äldres kost har getts ut av Statens näringsdelegation. Folkhälsan implementerar dessa rekommendationer och tar i beaktande de näringsmässiga behoven i olika skeden av de äldres hälsotillstånd och funktionsförmåga. Den äldres näringsstatus bedöms regelbundet av vårdarna. Vårdarna ansvarar för att varje äldre har rätt kost i sin vårdplan. För de äldre poängteras tillräckligt med energi, protein, näringsämnen, fibrer och vätska. Rekommendationerna är inte bundna vid ålder, utan är indelade i fyra huvudgrupper enligt hälsotillstånd och funktionsförmåga. För äldre i god kondition poängteras mjuka fetter och måttligt med salt. Äldre som bor hemma, som har sjukdomar och risk för skörhet. Fortsättningsvis rekommenderas mjuka fetter och måttligt med salt man tar i beaktande de äldres vanor samt tycke och smak. Äldre personer inom hemvården, personer med många sjukdomar och äldre personer med funktionsnedsättning. Vid planering av kosten beaktas personens egna önskemål på ett sådant sätt att den ger tillräckligt med näring. Äldre personer i vård dygnet runt. Måltiderna genomförs så att samma omständigheter som rådde i den äldres hem befrämjas. Vårdrekommendationer för kost tas till hjälp för att planera en individuellt anpassad kost. 6 5 Suurkeittiöiden tarjoaman ruuan ravitsemuksellinen laatu, 2004 samt Hjärtförbundet r.f. m.fl. 6 Statens näringsdelegation Folkhälsans KOSTHÅLL OCH KONFERENS

Handbok. för Folkhälsans äldreomsorg. Folkhälsans ÄLDREOMSORG. Vad Folkhälsan står för

Handbok. för Folkhälsans äldreomsorg. Folkhälsans ÄLDREOMSORG. Vad Folkhälsan står för Handbok för Folkhälsans äldreomsorg Del I Vad Folkhälsan står för Del II 1. Värdegrund, tankeram och målsättning samt verksamhetsplanering... 3 2. Personal och utveckling... 7 3. Äldreomsorgens intressenter

Läs mer

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har

Läs mer

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Kommunala arbetsmarknadsverket 1 (6) Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Som arbetstid räknas enligt 4 mom. 1 i AKTA:s arbetstidskapitel

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN Semesterlagen ändras 1.5.2013. Bakgrunden till detta är EU-domstolens beslut, enligt vilket Finlands lagstiftning måste ändras så att den motsvarar EU-lagstiftningens krav. Lagändringen

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren LÖNER 37 Lönebetalning mom. 3 Lönebetalning Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett. Betalningsordern ska sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens

Läs mer

Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige

Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige Kimitoöns personalstrategi Godkänd i fullmäktige 28.5.2018 Innehåll: 1. Utgångspunkter 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Kunnande och belöning 6. Utvärdering och uppföljning

Läs mer

Niittylä /2019

Niittylä /2019 1 (5) Till kommunstyrelserna och samkommunerna Tjänste- och arbetskollektivavtal om ändringar i vissa semesterbestämmelser i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2018 2019

Läs mer

Kämäri Tillämpningsanvisningar för semesterbestämmelserna

Kämäri Tillämpningsanvisningar för semesterbestämmelserna KA Cirkulär 15/2007 bilaga 3 1 (10) Tillämpningsanvisningar för semesterbestämmelserna Största delen av de semesterbestämmelser som är viktiga med tanke på den praktiska tillämpningen är oförändrade. Samma

Läs mer

Kämäri /2019

Kämäri /2019 1 (5) Till kommunstyrelserna och samkommunerna Kollektivavtal om ändringar i vissa semesterbestämmelser i arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA) 2018 2019 Kommunala arbetsmarknadsverket och JHL

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA Cirkulär 12-2014 Bilaga 5 1 (9) Vissa bestämmelser i semesterkapitlet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

UKTA , i kraft från Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal

UKTA , i kraft från Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal UKTA 2018-2019, i kraft från 1.2.2018 Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal Del F Bilaga 12 Medborgarinstitut Timlärare 11 Anställningens början I fråga om anställningens

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM 2018 2021 Godkänt i stadsstyrelsen 10.9.2018 341 1 Inledning Personalprogrammet stöder verkställandet av Karleby stads strategi. Stadsstrategin Karleby förnyas djärvt har

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att

Läs mer

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf 129 www.upplands-bro.se Vårt gemensamma uppdrag Vår personalpolicy beskriver våra grundläggande värderingar och samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare.

Läs mer

UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO

UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO Idag betonar man vikten av att i ett tidigt skede ingripa i sådana situationer på arbetsplatsen som kan leda till försämringar i arbetslivskvalitet, de anställdas arbetsförmåga

Läs mer

Personalpolicyn omfattar de som innehar ett anställningskontrakt vid föreningen.

Personalpolicyn omfattar de som innehar ett anställningskontrakt vid föreningen. Personalpolicy Ålands Natur & Miljös vision är Naturglädje, välmående och bärkraft till hela Åland! Den gäller självklart också det interna arbetet. Arbetsförutsättningar som gynnar personalens känsla

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen

2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET CIRKULÄR 23/2005 BILAGA 2 1 (5) ANVISNINGAR OM HUR FAMILJEDAGVÅRD I FAMILJEDAGVÅRDARENS HEM SKA ARRANGERAS 1 Ansökan om och beviljande av dagvårdsplats I 2 2 mom. i lagen

Läs mer

om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid

om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid 1. om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser 11 Villkor om varierande arbetstid Med villkor om varierande arbetstid avses ett arbetstidsarrangemang där arbetstagarens arbetstid under

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Kalix kommun 2018 2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Personalpolitiskt program Program 2018-06-18, 93 Kommunfullmäktige Inledning Det kommunala

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

De viktigaste materiella ändringarna i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA )

De viktigaste materiella ändringarna i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA ) 1 (5) AKTA 2012 2013: de viktigaste materiella ändringarna De viktigaste materiella ändringarna i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA 2012 2013) Lönekapitlet (kapitel II) Innehållet

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställnings taganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksam heten. Personal politiken är ett medel för att uppnå

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering och utveckling

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL MELLAN ÅLANDS LANDSKAPSREGERING OCH FINLANDS MASKINBEFÄLSFÖRBUND R.F. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på löne- och arbetsvillkoren

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-06-09 Sida 1(2) Diarienr: TN-2015/210.199 Handläggare Felicia Almerén 08-535 365 47 felicia.almeren@huddinge.se Remiss: Personalpolicy för

Läs mer

Vår verksamhets utveckling

Vår verksamhets utveckling Vår verksamhets utveckling Folkhälsans vision att vara två steg före har alltid varit och är fortfarande en stor utmaning för vår organisation. I vår 90-åriga historia finns det många goda och uppmuntrande

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF MALL FÖR ARBETSAVTAL DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF Nedan nämnda arbetsgivare och övre tjänsteman (nedan tjänsteman) har avtalat om följande anställningsvillkor. Därtill ska bestämmelserna i ett eventuellt

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension

Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Elos arbetshälsotjänster 1 Stegen i utarbetandet av en modell 1. Företagsledningen

Läs mer

För personer som arbetar i lastbilsbranschen

För personer som arbetar i lastbilsbranschen För personer som arbetar i lastbilsbranschen Förare i inrikestrafik 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid

Läs mer

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig

Läs mer

Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) semester, redogörelse för de ändrade semesterbestämmelserna

Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) semester, redogörelse för de ändrade semesterbestämmelserna KA Cirkulär 13/2007 bilaga 7 1 (10) Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) semester, redogörelse för de ändrade semesterbestämmelserna Rätt till semester och semesterkapitlets

Läs mer

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen HFS 2015. Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats ett

Läs mer

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft 1.6.2015 Innehåll 1. Ordinarie arbetstid ( 9 mom. 1) 1.1 Anställning som inte fortgår

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid KAPITEL III ARBETSTID 9 Periodarbetstid Ordinarie arbetstid I sådant arbete enligt 7 i arbetstidslagen där

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Personalstrategi och Handlingsprogram med målsättningar Kårkulla samkommun

Personalstrategi och Handlingsprogram med målsättningar Kårkulla samkommun Personalstrategi 2018-2020 och Handlingsprogram med målsättningar Kårkulla samkommun Godkänd av styrelsen 14.12.2017 Behandlad i LG 16.10.2017 Personalchef / FL Våra värderingar i verksamheten och i personalpolitiken

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se

Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE jonkoping.se I område personlig assistans i Jönköpings kommun arbetar vi tillsammans med dig för att främja hälsa och inflytande

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Tillredning av lunchrätter Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun Bodens kommuns HR-strategi Strategin beskriver personalpolitiken. Den visar vilken väg Bodens

Läs mer

Handbok. för Folkhälsans eftisverksamhet. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET. Vad Folkhälsan står för

Handbok. för Folkhälsans eftisverksamhet. Folkhälsans EFTISVERKSAMHET. Vad Folkhälsan står för Handbok för Folkhälsans eftisverksamhet DEL I Vad Folkhälsan står för DEL II 1. Värdegrund, målsättning och verksamhetsplanering... 5 2. Personal och utveckling... 7 3. Samarbete och resurser... 13 4.

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 30.9.2016 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/1675/00.00.00/2016 Innehåll Företagshälsovård Avgiftsfri sjukvård Bestämmelser

Läs mer

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Medarbetar- och ledarskapsprogram Medarbetar- och ledarskapsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: Personalchef Innehåll Välkommen till Vaggeryds kommun... 3 Vision

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) 2.12.2008. Anvisningar om arbetstidsbanker. 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) 2.12.2008. Anvisningar om arbetstidsbanker. 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Anvisningar om arbetstidsbanker 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker 2 Vad är en arbetstidsbank? 3 Införande av en arbetstidsbank 4 Lokalt avtal om

Läs mer

BILAGA 13 LANTBRUKSAVBYTARE Arbetstid. Bilaga 16 Ersättning för resekostnader, i tillämpliga delar

BILAGA 13 LANTBRUKSAVBYTARE Arbetstid. Bilaga 16 Ersättning för resekostnader, i tillämpliga delar BILAGA 13 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LANTBRUKSAVBYTARE 1 Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser 2 Ordinarie arbetstid Med avbytare avses också avbytare enligt lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll Äldreomsorg Enköpings kommun

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll Äldreomsorg Enköpings kommun Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll Äldreomsorg Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att utveckla

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För busspersonal 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar under

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL. Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning

UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL. Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning 1 (6) UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning 1 Avtalets syfte Det kommunala arbetslivet genomgår ständiga

Läs mer

Policy för medarbetarsamtal

Policy för medarbetarsamtal Policy för medarbetarsamtal Policy för medarbetarsamtal 1(6) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Vem skall genomföra medarbetarsamtal?... 4 Genomförande... 4 Uppföljning... 5 Avslutning...

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

mom. 2 Semesterns längd bestäms enligt tabellerna i mom. 3.

mom. 2 Semesterns längd bestäms enligt tabellerna i mom. 3. Semesterbestämmelserna träder i kraft 1.4.2012. 104 Semesterns längd mom. 1 Semesterns längd bestäms som arbetsdagar, utgående från antalet sådana fulla kvalifikationsmånader som avses i 102 samt den till

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

I allmän arbetstid och byråarbetstid kan arbetstiden ordnas som flexibel i enlighet med bestämmelserna i arbetstidslagen.

I allmän arbetstid och byråarbetstid kan arbetstiden ordnas som flexibel i enlighet med bestämmelserna i arbetstidslagen. A8 ORDINARIE ARBETSTIDER 44 Hur arbetstiden bestäms 45 Arbetstidsformer En arbetstagares arbetstid fastställs enligt detta kollektivavtal med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd och enligt vad

Läs mer

Utländsk arbetstagare i Finland

Utländsk arbetstagare i Finland Utländsk arbetstagare i Finland Innehåll } Utländsk arbetstagares rätt att arbeta och lagring av uppgifter } Redogörelse för de centrala villkoren i arbetet } Arbetstid och arbetstidsbokföring } Vilotider

Läs mer

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.

Läs mer

Falu kommuns personalpolicy. Fastställd av Kommunfullmäktige

Falu kommuns personalpolicy. Fastställd av Kommunfullmäktige Falu kommuns personalpolicy. Fastställd av Kommunfullmäktige 2003-10-09 Inledning Som anställd i Falu Kommun är Du en viktig del av alla Falubors vardag. Det är genom ditt och alla dina kollegors arbete

Läs mer

Arbetarskyddets verksamhetsprogram. Godkänt av samkommunstyrelsen / 64

Arbetarskyddets verksamhetsprogram. Godkänt av samkommunstyrelsen / 64 RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL - OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD Arbetarskyddets verksamhetsprogram Godkänt av samkommunstyrelsen 22.11.2017/

Läs mer

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan Diarienummer: KS 2015/1997 Dokumentansvarig: Hr-chef Beredande politiskt organ: Personal- och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen

Läs mer

Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet

Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet Enkät om arbetshälsa Bakgrundsuppgifter - Kön: 100% 80% 60% 67% 40% 33% 20% 0% Kvinna Man (Medelvärde: 1.33, Spridning: 1.105) (Svar: 3880) Enkät om arbetshälsa

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen: Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad

Läs mer