Riktlinjer för tillståndsprövning av enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen

Transkript

1 Riktlinjer för tillståndsprövning av enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen Oktober 2008

2 Dessa riktlinjer som är en omarbetad upplaga av Riktlinjer för tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen, mars 2007 har antagits vid möte med länsstyrelsernas socialdirektörer Omarbetningen har genomförts av Iris Dovrén Råsbrant, Länsstyrelsen i Jönköpings län, tfn , Perarne Petersson Länsstyrelsen i Kronobergs län, tfn , Ann- Christine Peterson, Länsstyrelsen i Blekinge län, tfn , Thomas Larsson, Länsstyrelsen i Värmlands län, tfn och Carl Gustaf Hultman, Länsstyrelsen i Västerbottens län, tfn , Lotta Liwergren, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 5 Definitioner 5 Tillståndspliktig verksamhet 6 Former av enskild verksamhet 6 Yrkesmässighet/ideell verksamhet 7 Fartygsförlagd HVB-verksamhet 7 Verksamheter för utländska barn 7 Gränsdragning mot annan lagstiftning 8 Socialtjänst/hälso- och sjukvård 8 Ansvar för hälso- och sjukvård 8 Abstinensbehandling/tillnyktring 8 Verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL)/verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 Ansökan 9 Remissförfarande 11 Länsstyrelsens bedömning av ansökan 12 Kriterier för bedömning av kvalitet och säkerhet 12 Verksamhetens inriktning och mål 13 Målgrupp 13 Upptagningsområde 13 Verksamhetens personal 13 Person som förestår verksamheten 13 Övrig personal 14 Personaltäthet 15 Vandelprövning 16 Handledning, fortbildning och kompetensutveckling 17 Lokaler 17 Högsta antalet personer 18 Kvalitetsutveckling och måluppfyllelse 18 Den enskildes säkerhet/trygghet 18 Finansiering av verksamheten 18 Barnperspektivet 19 Övrigt att beakta 19 3

4 Beslut 19 Tillstånd 19 Utfärdande av tillståndsbevis 19 Ändringar i verksamheten 20 Ägarbyte 21 Byte av personer med särskilt inflytande 22 Upphörande 22 Tillstånd enligt både LSS och SoL 22 Verksamheter som inte kräver tillstånd 23 Entreprenader 23 Familjehem 23 Hemtjänst 23 Kolonier, läger och internat/elevhemsboende 24 Paraplyorganisationer 24 4

5 Inledning Föreliggande riktlinjer syftar till att vara en vägledning för en mer enhetlig handläggning av ärenden rörande tillstånd till enskild verksamhet inom socialtjänsten. De är anpassade till och utgör ett komplement till de särskilda bestämmelser rörande HVB som finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2003:20 (S) Hem för vård eller boende. Observera att i dessa finns tvingande bestämmelser för de enskilda verksamheter som är HVB. Bestämmelser rörande enskild verksamhet finns i 7 kap. och 13 kap. 3-6 socialtjänstlagen samt i 4 kap. socialtjänstförordningen. Definitioner Vård Behandling 1 Omsorger Service Omvårdnad Barn Unga Äldre Omvårdnad, service, stöd eller fostran Särskilda åtgärder som syftar till att komma till rätta med eller minska ett eller flera hos individen identifierade problem som faller inom socialtjänstens verksamhetsområde Med omsorger avses insatser i form av service och omvårdnad som omfattas av socialtjänstlagen. Med service avses bl.a. - praktisk hjälp med hemmets skötsel (t.ex. städning och tvätt), - hjälp med inköp, - hjälp med ärenden på post och bank, och - tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med omvårdnad avses vad som mer behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov, bl.a. - hjälp med att äta, dricka, klä sig och förflytta sig, - hjälp med att sköta personlig hygien, - insatser för att bryta isolering, och - insatser för att känna trygghet och säkerhet. Yngre än 18 år Har fyllt 18 men inte 21 år 65 år och äldre 1 För bedömning av om en verksamhet för missbrukare bedriver behandling eller om insatserna är att betrakta som psykosocialt stöd eller sociala insatser kan vägledning hämtas från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007) 5

6 Tillståndspliktig verksamhet Utgångspunkten för tillståndsgivningen är verksamheter för de grupper (barn/unga, missbrukare av alkohol, narkotika och liknande, äldre och personer med funktionsnedsättning som utpekas i socialtjänstlagen och som kommunerna har ett särskilt ansvar för. I propositionen Ny socialtjänstlag m.m. 2000/2001:80 uttalas att även behandling för spelmissbruk i vissa fall kan vara en insats som ligger inom socialtjänstens ansvarsområde. I propositionen Ändringar i socialtjänstlagen (1996/97:124) framgår att tillståndsprövningen inte får göras på ett sådant sätt att den förhindrar utvecklingen av innehåll och metoder inom socialtjänsten. I 7 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) och i propositionerna 1996/97:124 (s ) och 2006/2007:129 (s ) framgår vilka verksamheter som är tillståndspliktiga. Former av enskild verksamhet I 7 kap. 1 SoL anges fyra olika former av enskild verksamhet. 1. hem för vård eller boende (HVB, exempelvis behandlingshem för barn och ungdom, vuxna missbrukare och olika former av boenden för ensamkommande barn) 2. sådana boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket, exempelvis äldreboenden och bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning. 3. hem för viss annan heldygnsvård (exempelvis korttidsvistelse för att ge stöd till den enskilde eller närstående under en avgränsad tid eller korttidsvistelse i samband med socialtjänstens utredning, rehabilitering, utslussning efter en tids sjukhusvistelse m.m.) 4. hem, dagverksamhet eller öppen verksamhet för vård 2 under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs (målgrupper: personer med demenssjukdomar, äldre med behov av stöd på grund av omfattande funktionsnedsättning, psykiskt funktionsnedsättning, missbrukare, barn och ungdomar). Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) är det i första hand verksamheter enligt p. 1 och 4 som är aktuella medan det inom äldreområdet och för personer med funktionsnedsättning. är p. 2, 3 och 4 som är vanligast förekommande. 2 Till skillnad från HVB-verksamhet avses i detta sammanhang även behandling. 6

7 Särskilt tillstånd krävs för öppen verksamhet som är knuten till heldygnsverksamhet om den vänder sig till personer som inte är inskrivna vid heldygnsverksamheten. Yrkesmässighet/ideell verksamhet En förutsättning för att tillstånd ska krävas är att verksamheten bedrivs yrkesmässigt (7 kap. 1 SoL första stycket). Begreppet yrkesmässig definieras i prop. 1996/97:124 s. 146: Med yrkesmässigt skall i detta sammanhang förstås kontinuerlig verksamhet som bedrivs i förvärvssyfte. För att tillstånd skall ges att bedriva yrkesmässig verksamhet skall den vara av god kvalitet. För detta krävs bl.a. lämplig utbildning, vitsordad personlig lämplighet och tidigare erfarenhet hos den som ansvarar för verksamheten. Beträffande frivilligt socialt arbete uttalas följande på samma sida: Frivilliga organisationer som yrkesmässigt tillhandahåller vård och behandling omfattas av bestämmelserna om tillstånd och tillsyn m.m. Däremot bör ideella insatser som görs av organisationer inte omfattas av tillståndstvånget, även om de i vissa fall anlitar avlönad personal. En ideell rörelse som bedriver en kontinuerlig vård-, behandlings- och/eller omsorgsverksamhet och tar betalt för sina tjänster är tillståndspliktig. Avgörande är om den bedrivs i förvärvssyfte, alltså om man tar betalt. En bedömning av om det är fråga om yrkesmässig verksamhet måste göras genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Fartygsförlagd HVB-verksamhet Permanent fartygsförlagd HVB-verksamhet är tillståndspliktig. Länsstyrelsen i det län där fartyget har sin hemmahamn är tillståndsgivande myndighet. Då barn och ungdomar inte kan vårdas utomlands med stöd av LVU kan inte tillstånd ges för sådan vård om verksamheten ska bedrivas utanför Sverige. (JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 337). Verksamheter för utländska barn Det förekommer att utländska barn placeras i Sverige, i vissa fall hos enskilda familjer, men också i sådana verksamheter där det krävs tillstånd enligt 7 kap. 1 SoL. Även sådana verksamheter som enbart riktar sig till utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige omfattas av tillståndskravet i 7 kap. 1 SoL. Vårdinnehållet ska överensstämma med socialtjänstlagens bestämmelser och intentioner. För dem som har uppehållstillstånd för vistelse i Sverige och är under 16 år gäller skolplikt. Det är därför viktigt att vid tillståndsprövningen särskilt beakta hur barnens skolplikt ska lösas. För att bedriva friskola krävs tillstånd av Skolverket. 7

8 Från den 30 april 2006 behöver EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar inte längre uppehållstillstånd om de vill vara i Sverige mer än tre månader. I stället ska EU/EES-medborgare registrera sig och familjemedlemmar som inte är EU/EES-medlemmar ska ansöka om uppehållskort. Den som inte har uppehållsrätt i Sverige men vill stanna i landet mer än tre månader måste ansöka om uppehållstillstånd. Det går inte att sätta kravet på uppehållstillstånd ur spel genom att åka hem under en kort period för att sedan återvända till Sverige. Gränsdragning mot annan lagstiftning Socialtjänst/hälso- och sjukvård I samband med att vårdhemsstadgan upphörde att gälla gjordes en uppdelning av de då befintliga vårdhemmen i tre kategorier; 1. De som uteslutande bedrev hälso- och sjukvård, 2. De som uteslutande bedrev socialtjänstverksamhet samt 3. De som bedrev såväl socialtjänst- som hälso- och sjukvårdsverksamhet. Av skrivelse från Socialstyrelsen , Dnr /96, (Gunnar Fahlberg och Kristina Widgren) framgår: Ett vårdhem anses bedriva hälso- och sjukvård om den hälso- och sjukvård som tillhandahålls vid vårdhemmet ges av personal som är anställd vid vårdhemmet. Om personal anställd vid hemmet utför hälso- och sjukvårdsuppgifter efter delegering (tidigare benämnt anvisning) av hälso- och sjukvårdspersonal utanför hemmet anses vårdhemmet inte bedriva hälso- och sjukvård. I nämnda skrivelse angavs att de befintliga vårdhem som inte uteslutande bedrev hälso- och sjukvård, dvs de ovan nämnda kategorierna 2. och 3. efter den 1 januari 1997 skulle anses ha fått tillstånd att bedriva HVB. Efter den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1997 var det upp till länsstyrelsen att klassa dessa enligt de former som angavs i 69 SoL, numera 7 kap. 1 SoL. Ansvar för hälso- och sjukvård Enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen ansvarar placeringskommunen för kommunal hälso- och sjukvård för boende i enskilda särskilda boendeformer för äldre och för personer med funktionsnedsättning som avses i 7 kap. 1 p. 2 och 3 SoL. Bestämmelsen har även tagits med i Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1 ). Detta ansvar gäller ej beträffande läkarinsatser. Kommunen kan dock välja att köpa tjänsterna från huvudmannen för boendeformen. Motsvarande ansvar för placeringskommunen föreligger inte vid placeringar i verksamheter enligt 7 kap 1 p. 1 och 4 SoL Abstinensbehandling/tillnyktring Generellt sett finns det inte någon klar gräns mellan vad som är att anse som socialtjänstens respektive sjukvårdens ansvarsområde inom den del av missbrukarvården som rör intoxikerade klienter. Trots bristerna på klarlägganden i olika förarbeten kan viss vägledning nås av den praxis som ut- 8

9 vecklats genom åren. En allmän uppfattning härvidlag torde vara att tillnyktring är en insats som ingår i den del av behandlingen inom missbrukarvården som socialtjänsten har ansvar för medan abstinensbehandling är en uppgift för sjukvårdshuvudmannen. En definition av tillnyktring skulle kunna vara att insatserna i stort begränsas till den tillsyn som övervakningspersonalen har över inlagda patienter. Vissa gränsdragningsproblem kan uppkomma. Om ett somatiskt eller psykiatriskt vårdbehov föreligger hos en person som är föremål för tillnyktring åligger det sjukvårdshuvudmannen att tillgodose detta vårdbehov. Verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL)/verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Medan socialnämnderna genom socialtjänstlagen har ett yttersta ansvar för alla som vistas i kommunen, omfattar LSS enbart de personer som tillhör den personkrets som definieras i den lagen. Enskilt driven verksamhet enligt 9 första stycket p LSS kräver länsstyrelsens tillstånd. Sådan verksamhet riktar sig endast till dem som tillhör LSS personkrets. Enskild verksamhet med tillstånd enligt socialtjänstlagen kan inte erbjuda insatser enligt LSS. Det finns inget hinder mot att ta emot personer som tillhör LSS personkrets i enskilt driven verksamhet enligt socialtjänstlagen. Vården eller behandlingen sker dock med stöd av socialtjänstlagen och vistelsen grundas på ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen. Se även Riktlinjer för tillståndsprövning av enskild verksamhet enligt LSS (mars 2008). Ansökan Av 4 kap. 1 SoF framgår att en ansökan till länsstyrelsen enligt 7 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) om tillstånd att få påbörja verksamhet som där avses ska vara skriftlig och ange 1. vilken verksamhet som skall bedrivas, 2. vem som skall bedriva verksamheten, 3. hur verksamheten skall bedrivas samt dess omfattning, 4. för vilka grupper verksamheten är avsedd, 5. hur verksamheten skall finansieras, 6. vem som skall förestå verksamheten, 7. personalen samt dess utbildning och erfarenhet. När verksamheten bedrivs i särskilda lokaler ska ritningar över verksamhetens lokaler samt uppgifter om hur brandskyddet är ordnat fogas till ansökan. Om sökanden är ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild firma, ska ett registreringsbevis som inte är äldre än två månader 9

10 alltid bifogas ansökan. Ett bolag, en förening, en samfällighet eller en stiftelse ska bifoga bolagsordning, aktuellt bolagsstämmeprotokoll, stadgar eller stiftelseurkund. I ansökan ska alltid finnas uppgifter om vem som har behörighet att företräda bolaget, föreningen, stiftelsen etc. För att länsstyrelsen ska få ett fullständigt beslutsunderlag behöver ansökan, som görs på särskild ansökningsblankett, också innehålla; skalenliga ritningar med uppgifter om lokalernas användning (undantag öppen verksamhet som inte är knuten till lokal). Till ansökan ska bifogas en skiss eller översiktlig karta som visar olika byggnaders läge i förhållande till varandra. Uppgift ska lämnas om vilka kontakter som tagits med byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, räddningstjänsten eller motsvarande i ärendet noggrann beskrivning av målgruppen samt med stöd av vilken lagstiftning placeringarna ska göras eller boende tas emot uppgift om högsta antal personer som verksamheten samtidigt avser att ta emot för omsorg, vård, behandling eller boende utförlig beskrivning av verksamhetens inriktning, mål och innehåll, samt för HVB verksamhetsschema som visar de olika inslag som ska ingå i vård/behandling och/eller omsorg redovisning av eventuell konsultpersonal som ska knytas till verksamheten samt deras utbildning och erfarenhet redogörelse för handledning och kompetensutveckling av personalen beskrivning av bemanningen under dygnet. rutiner för hantering av klagomål och missförhållanden rutiner för hantering av hot och våld redogörelse för hur god kvalitet och säkerhet ska utvecklas och säkras i verksamheten en budget I budgeten bör redovisas uppskattad beläggningsgrad vårdavgifter, i HVB-verksamhet uppgift om enligt vilka grunder vårdavgift/ tas ut driftskostnader fastighetskostnader förvaltningskostnader personalkostnader 10

11 Kostnader för konsulter, handledning och fortbildning bör anges under personalkostnader, liksom sociala avgifter och pensionsavgifter. För HVB krävs även redogörelse för hur säkerheten ska tillgodoses för barn som vistas på HVB för vuxna redogörelse för hur samverkan med uppdragsgivare ska ske beskrivning av hur verksamheten ska dokumenteras och utvärderas med koppling till målsättningen för denna Tillståndsprövning av ansökan avseende öppen verksamhet, som inte bedrivs i särskild lokal Genom ett förtydligande i socialtjänstlagen, (SFS,2007:1315) får en enskild person, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ inte utan tillstånd från länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs. Tillstånd ska lämnas av länsstyrelsen i det län där verksamheten ska bedrivas. Många enheter bedriver verksamhet i flera län och i flera kommuner. Tillstånd ska då sökas i samtliga län, där verksamhet ska bedrivas. I 45 Länsstyrelseinstruktionen anges att en länsstyrelse får efter överenskommelse med en annan länsstyrelse mot ersättning ställa någon av sina anställda till den andra länsstyrelsens förfogande för att, som föredragande eller på något annat sätt, delta i handläggningen av ett visst ärende eller en viss ärendegrupp. Den länsstyrelse, där personen/företaget/föreningen etc har sitt säte kan genom överenskommelse med övriga berörda länsstyrelser utreda ärendet och ta fram beslutsunderlag. Varje berörd länsstyrelse fattar sen ett beslut, som gäller för den verksamhet, som ska bedrivas i det egna länet. Bedrivs ingen verksamhet i det län där företaget har sitt säte, kan utredningen lämpligen genomföras i det län där verksamheten blir mest omfattande. Remissförfarande Enligt 4 kap. 2 SoF ska länsstyrelsen bereda socialnämnden i den kommun där verksamheten ska bedrivas möjlighet att yttra sig över ansökan. Remissen skickas till nämnden då ansökningsunderlaget är komplett (innefattar ej vandelprövning). Det finns inget krav på att nämnden ska yttra sig innan länsstyrelsen avgör ärendet. Skyndsamhetskravet i förvaltningslagen bör beaktas i förhållande till skälig tid för yttrande. 11

12 Om verksamheten ska bedrivas i flera kommuner skickas remissen till samtliga de kommuner, i vilka verksamhet enligt ansökan ska bedrivas. Varje länsstyrelse ansvarar för remiss till kommunerna inom sitt län. Inför tillståndsprövningen bör samråd ske med Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet om den tilltänkta verksamheten innehåller inslag av hälso- och sjukvård. Samråd bör även ske om verksamheten, utan att erbjuda hälsooch sjukvårdsinsatser, riktar sig till vårdtagare med uttalad medicinsk eller psykiatrisk diagnos. Länsstyrelsens bedömning av ansökan Kriterier för bedömning av kvalitet och säkerhet Grundläggande förutsättningar för god kvalitet och säkerhet för verksamheten är att: mål finns för verksamheten målgruppen/målgrupperna är tydligt definierade verksamhetens innehåll är anpassat till målgruppens behov huvudmannen och den som förestår verksamheten är lämpliga kompetens och resurser överensstämmer med målen för verksamheten och målgruppen bedrivs verksamheten i särskilt avsedda lokaler ska dessa ha lämplig utformning rutiner för anmälan enligt 14 kap. 1 SoL finns rutiner och blanketter för synpunkter och klagomål finns en plan finns för att utveckling och säkring av god kvalitet sker kontinuerligt en plan finns för hur verksamheten ska följas upp och utvärderas en plan finns för hur resultat av uppföljning och utvärderingar ska återföras till verksamheten och eventuella missförhållanden åtgärdas För verksamheter för äldre och för personer med funktionsnedsättning krävs även att rutiner och blanketter för anmälan av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL finns För HVB krävs även att: en plan finns för hur samverkan ska ske med uppdragsgivare finansieringen av verksamheten är realistisk barnperspektivet beaktas (se också sidan 19) rutiner finns för samverkan med vårdnadshavare/legal företrädare 12

13 Verksamhetens inriktning och mål Verksamhetens inriktning och mål ska vara väl genomtänkta och tydligt beskrivna. Inriktning och metod ska vara anpassade till den aktuella målgruppens behov och förutsättningar. En beskrivning ska finnas över hur arbetet ska läggas upp för att uppnå de fastställda målen. Sökanden ska själv definiera målen för god kvalitet i den verksamhet som ansökan avser. Målgrupp Personer som har olika behov eller som väsentligt skiljer sig åt i ålder och mognad bör i regel inte bo, vårdas eller behandlas tillsammans. Skilda målgrupper har olika förutsättningar och särskilda behov. Vissa grupper kan vara direkt olämpliga att föra samman i en och samma verksamhet. Det är viktigt att skillnaden i ålder och mognad mellan barn inte är alltför stor. Det kan också finnas behov av att de som vårdas eller behandlas delas upp efter kön. Personer med demenssjukdomar bör inte bo tillsammans med äldre som inte har demenssjukdomar. Permanent boendeform bör hållas åtskild från korttidsboende. Barn och vuxna bör endast vårdas eller behandlas tillsammans vid en verksamhet som är inrättad för familjebehandling. Upptagningsområde Länsstyrelsen kan inte i tillstånden begränsa upptagningsområdena. Verksamhetens personal Person som förestår verksamheten Av 4 kap 4 SoF (med hänvisning till 3 kap 5 SoF) framgår att den som förestår enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn ska ha lämplig utbildning. Föreståndaren ska också ha erfarenhet av liknande verksamhet och vitsordad personlig lämplighet. Av Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2003:20 (S), Hem för vård eller boende, framgår att den som förestår verksamheten ska ha en adekvat högskoleutbildning som bör omfatta minst 120 poäng. Om högskoleutbildningen påbörjats efter den 1 juli 2007 och ingår i det nya utbildningssystemet (Bolognaprocessen) bör utbildningen omfatta minst 180 hp (tre år). Föreståndaren ska också ha erfarenhet av liknande verksamhet och vitsordad personlig lämplighet. Den som av huvudmannen är utsedd att ha denna ledarskapsfunktion ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att bl.a. ansvara för att arbetet organiseras så att den enskilde tillförsäkras boende, vård, omsorg och/eller behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande verksamheten organiseras så att skolplikten kan uppfyllas samt att en icke skolpliktig persons behov av och önskemål om utbildning kan beaktas 13

14 den enskildes behov av hälso- och sjukvård och tandvård bevakas den hälso- och sjukvård och tandvård som den enskilde behöver görs tillgänglig personal med lämplig utbildning och erfarenhet rekryteras och introduceras personalens behov av handledning tillgodoses personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stöds en god arbetsmiljö upprätthålls rutiner finns för att hantera synpunkter, klagomål och konflikter hemmets behandlingsmetod eller -metoder följs upp och utvärderas verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas verksamheten utvecklas i takt med ny lagstiftning, nya forskningsresultat och resultat från tillsynen Om en ställföreträdare har utsetts för den som förestår verksamheten bör vederbörande uppfylla samma krav vad gäller utbildning, erfarenhet och personlig lämplighet som föreståndaren. Kammarrätten i Göteborg har i dom (Mål nr ) konstaterat att bestämmelserna i föreskrifterna om HVB inte kan tillämpas analogt på särskilda boendeformer för äldre då det gäller kravet på föreståndares kompetens. Det är Länsstyrelsens uppgift att bedöma och motivera vad som är lämplig utbildning, med utgångspunkt i vilken verksamhet som ska bedrivas, hur omfattande verksamheten är och vilken målgrupp som verksamheten ska vända sig till. Övrig personal Övrig personal som ger vård, omsorg och/eller behandling ska ha den utbildning och erfarenhet samt personliga lämplighet som krävs för att den enskilde ska tillförsäkras boende, vård, omsorg och/eller behandling av god kvalitet. För HVB se SOSFS 2003:20 (S). Om verksamheten har anställt personal som bedriver hälso- och sjukvård ska detta anmälas av huvudmannen till Socialstyrelsens vårdgivarregister. Personalen ska ha kunskap om verksamhetens mål och gällande lagstiftning. Läkare och psykolog Vid ett HVB som tar emot barn och unga och vid ett hem som tar emot personer med psykiska funktionshinder bör det finnas tillgång till läkare och psykolog med särskilda kunskaper som är lämpade för sådana verksamheter. Av 3 kap. 6 socialtjänstförordningen framgår att hem som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel bör ha tillgång till läkare med särskilda kunskaper som är lämpade för denna verksamhet. Dessutom bör det finnas tillgång till psykologisk expertis. Tillgången kan säkerställas t.ex. genom att en överenskommelse träffas med ansvarig sjukvårdshuvudman som innebär att hjälp kan fås vid en när- 14

15 belägen sjukvårdsinrättning som har läkare och psykolog med lämpliga kunskaper. Även vid särskilda boenden för äldre och bostäder med särskild service för funktionshindrade bör huvudmannen tillse att verksamheten har tillgång till läkarmedverkan. Detta kan ske genom att avtal träffas med ansvarig sjukvårdshuvudman. Tillgängligheten till läkare under jourtid bör säkerställas på ett sådant sätt att de boende, vid en försämring under kvällar, nätter och helger, inte behöver åka till sjukhusets akutmottagningar. Övriga resurspersoner/konsulter Beroende på den mål- och åldersgrupp som verksamheten vänder sig till samt personalgruppens kompetens och erfarenhet, kan det finnas behov av att ytterligare resurspersoner/konsulter är knutna till verksamheten. Exempel på sådana är sjuksköterska, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut, lärare m.fl. Även vid hem för viss annan heldygnsvård (7 kap. 1 p. 3 SoL) torde det dock vanligen krävas hälso- och sjukvårdsinsatser, av personal som är anställda i verksamheten. Behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser vid hem för vård eller boende (7 kap. 1 p. 1 SoL) kan ofta tillgodoses genom anlitande av sjukvårdspersonal på konsultbasis men även här kan det finnas behov av att anställa sådan personal i verksamheten. Om den hälso- och sjukvård som tillhandahålles vid verksamheten ges av personal som anlitas av hemmet på annat sätt än genom anställning kan verksamheten inte anses bedriva hälso- och sjukvård. Om verksamheten har anställt personal som bedriver hälso- och sjukvård ska huvudmannen anmäla detta till Socialstyrelsens vårdgivarregister. Personaltäthet Vid heldygnsverksamheter som tar emot barn eller personer med psykisk funktionsnedsättning ska det finnas personal tillgänglig dygnet runt i verksamhetens lokaler. Detsamma gäller vid heldygnsverksamheter för personer med omfattande fysisk funktionsnedsättning och för äldre. Personalbemanningen ska vara relevant i förhållande till verksamhetens inriktning och individernas behov. Bedömning av personalbehovet Vid bedömning av personalbehovet bör bl.a. beaktas behovet av vård, omsorg och/eller behandlingsinsatser För HVB-verksamhet ska det framgå vilken eller vilka behandlingsmetoder som används behovet av fritidsverksamhet antal och ålder hos dem som vårdas eller behandlas behovet av jour och beredskap arbetstidsavtal och andra bestämmelser som reglerar arbetstiden samt behovet av administration 15

16 Verksamhetens inriktning påverkar också hur personalgruppen bör vara sammansatt i fråga om utbildning, livserfarenhet, ålder, kön, språk, kulturell bakgrund etc. Vandelprövning Länsstyrelsen begär in de uppgifter som behövs för vandelprövningen. Dessa utgör underlag för lämplighetsprövningen. När det gäller vandelprövning av personer som är bosatta utanför Sverige får man ge den som söker tillstånd i uppdrag att ta fram det underlag som behövs. Huvudmannen I de fall antalet aktieägare eller antalet ledamöter i en bolagsstyrelse är omfattande, görs en bedömning av vilka det är relevant att vandelpröva, t.ex. VD och de aktieägare eller ledamöter som äger betydande del av aktierna och som därigenom har ett stort inflytande över verksamheten. Kontroll ska göras i/hos Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister Kronofogdemyndigheten Kontroll görs vid behov i/hos Bolagsverket, s.k. personnummerutdrag som bl.a. visar om person som vandelprövats är eller har varit registrerad som funktionär - t.ex. styrelseledamot eller VD i företag som har försatts i konkurs Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; anmärkningar mot sjukvårdspersonals yrkesutövning Skatteverket Föreståndare Vid lämplighetsprövning av föreståndare som inte äger verksamheten ska kontroll göras i/hos Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister Kronofogdemyndigheten Kontroll görs vid behov hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; anmärkningar mot sjukvårdspersonals yrkesutövning I övrigt får länsstyrelsen ta in de uppgifter som erfordras för att göra en bedömning av aktuell person. I de fall person/personer i bolagets styrelse inte bedöms lämpliga är det skäl att inte bevilja tillstånd, såvida inte vederbörande byts ut. Eventuella anmärkningar i ovanstående register måste bedömas utifrån typ och grad av anmärkning samt vilken tid som förflutit sedan anmärkningen uppstod i förhållande till den verksamhet som ansökan om tillstånd gäller. 16

17 Handledning, fortbildning och kompetensutveckling Formerna för personalhandledning ska redovisas. Behovet av extern handledning får avgöras utifrån verksamhetens inriktning. Det bör finnas en plan för personalens fortbildning och kompetensutveckling. Lokaler Verksamheten ska ha de lokaler och den utrustning som behövs för att tillförsäkra den enskilde boende, vård, omsorg och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Lokalerna ska utformas utifrån verksamhetens art och behov samt bör också vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I de verksamheter där vuxna vistas och dit barn kommer för att umgås med sina föräldrar skall lokalerna vara anpassade så att de möjliggör en trygg vistelse för de besökande barnen. Lokalen bör bedömas utifrån tillgänglighet till samhällets service t.ex. allmänna kommunikationer, post, fritidsaktiviteter m.m. Lokalerna bör vara avskilda från ägarens privata bostadsdel. Det gäller t.ex. för rum för samvaro och vila rum med inredning och utrustning för personlig hygien och rum eller del av rum för matlagning I HVB bör den enskilde i regel ha ett eget rum. Undantag kan göras vid t.ex. familjebehandling. För verksamheter som vänder sig till personer med funktionsnedsättning och äldre ska det finnas en anpassning efter de boendes särskilda behov. Särskilda boendeformer (verksamheter enligt 7 kap. 1 p. 2 SoL) för äldre och för personer med funktionsnedsättning är inte definierade i propositionen 1996/97:124 men viss vägledning finns i olika förarbeten. I samma proposition kan man finna: När man inte kan bo kvar i det egna hemmet måste, enligt regeringens mening, det särskilda boendet - oavsett vad det kallas - kunna erbjuda en god vård som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet. I propositionen 1997/98:113 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken anges att med fullvärdig bostad avses minst ett rum och kök eller ett och ett halvt rum och kokvrå. Vid avsaknad av toalett och dusch/bad bör tillstånd ej lämnas. För hem för viss annan heldygnsvård (verksamheter enligt 7 kap. 1 p. 3 SoL) är eget rum med toalett och dusch önskvärt, eller bör finnas i direkt anslutning till rummet. När det gäller verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning bör det finnas eget rum och eget hygienutrymme. 17

18 För ytterligare information om utformning av bostäder m.m. hänvisas till Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar). Högsta antalet personer I boenden för personer med demenssjukdom bör antalet personer som bor på varje enhet inte överstiga åtta. Någon generell gräns för högsta antalet personer som samtidigt får bo, vårdas i eller omfattas av verksamheten går inte att ange. Målgruppens förutsättningar och behov samt verksamhetens utformning och innehåll med beaktande av kvalitets- och säkerhetskriterierna ska vara vägledande vid bedömningen av högsta antalet personer. Kvalitetsutveckling och måluppfyllelse De som står bakom en ansökan om att bedriva enskild verksamhet bör kunna visa hur en god kvalitet ska utvecklas och säkras i verksamheten, dvs att de har system och rutiner för detta. Den enskildes säkerhet/trygghet I ansökan ska finnas en beskrivning av verksamhetens bemanning, på dagoch kvällstid, helger samt tillgång till natt- och/eller jourpersonal. Den enskilde och dennes anhöriga ska veta vart de kan vända sig med eventuella klagomål. I ansökan ska beskrivas vilka rutiner som finns för att hantera klagomål mot verksamheten. Om ansökan avser verksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning ska det framgå hur verksamheten kommer att hantera eventuella missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL. Vägledning kan erhållas i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL, SOSFS 2008:10 Vid hem där vuxna vårdas och dit barn kommer för att umgås med sina föräldrar är det särskilt viktigt att barnen tryggt kan vistas där. Relevanta frågeställningar kan vara: Vilken barnkompetens finns i personalgruppen? Hur länge kan/får barnen vistas på hemmet? Vem ansvarar för barnen under vistelsen? Hur bor barnen? Finns det tillgång till personal dygnet runt? Finansiering av verksamheten Verksamhetens budget (finansiering) ska vara realistisk. Det går t.ex. inte att räkna med full beläggning från start. En mer ingående granskning av de ekonomiska förutsättningarna kan bli aktuell efter resultatet av lämplighetsprövningen. Detta får bedömas från fall till fall. Endast ekonomiska faktorer som kan påverka kvalitet och säkerhet i verksamheten kan dock beaktas vid tillståndsgivningen. 18

19 Barnperspektivet Om barn berörs av den aktuella verksamheten ska bestämmelsen i 1 kap. 2 SoL om barns bästa iakttas. Vid bedömning av god kvalitet och säkerhet ska barnperspektivet beaktas. Observera att beaktande av ett barnperspektiv inte begränsas till att länsstyrelsen ska bedöma i vad mån huvudmannen för verksamheten tar hänsyn till ett barnperspektiv i sin planerade verksamhet, det ska också framgå hur länsstyrelsen i sin tillståndsprövning beaktat hänsynen till barnets bästa. Övrigt att beakta Jämställdhet, etnisk mångfald och miljömål är frågor som huvudmannen har att beakta utifrån de lagar och bestämmelser som gäller för respektive område. Beslut En ansökan ska avgöras med ett beslut. Om innehållet i beslutet i något avseende avviker från ansökan, t.ex. om beslutet förenats med särskilt tillståndsvillkor, ska beslutet lämnas med överklagandehänvisning. Om beslutet avviker från socialnämndens yttrande ska även nämnden underrättas om beslutet med information om hur det kan överklagas. Tillstånd Utfärdande av tillståndsbevis Av 4 kap. 3 SoF framgår att ett skriftligt bevis ska utfärdas när ett tillstånd har meddelats. I beviset ska anges vem som ska driva verksamheten för vilken kategori av vårdbehövande den är godkänd det högsta antalet personer som samtidigt får vårdas där eller får omfattas av verksamheten vem som ska förestå verksamheten samt övriga villkor för tillståndet Ett tillstånd ska meddelas tills vidare. I beslutet kan anges en senaste tidpunkt då verksamheten ska ha startat. Om verksamheten inte startar ska tillståndshavaren informera länsstyrelsen. I beslutet kan även anges att tillståndshavaren ska informera länsstyrelsen om man har för avsikt att låta verksamheten vila. Tillståndshavaren ska sedan informera länsstyrelsen när verksamheten startar eller återupptas. Villkoren får endast avse verksamhetens kvalitet och säkerhet. 19

20 Under rubriken Tillståndsvillkor skrivs de villkor, av betydelse för kvalitet och säkerhet, som länsstyrelsen bedömer som relevanta för den aktuella verksamheten och som inte regleras i lag, förordning eller föreskrift. Ex. Verksamhetens omfattning förutsätter att föreståndaren arbetar minst xx timmar per vecka i verksamheten. Ex. Om länsstyrelsen finner att den som ska förestå verksamheten i allt väsentligt uppfyller kraven enligt 2003:20 2 kap. men att kompetensen inom sociallagstiftningsområdet inte är tillräcklig, kan tillståndet förenas med särskilt villkor om kompetensutveckling och när den ska vara genomförd. Under rubriken Övrigt noteras övriga krav på verksamheten. Verksamheten ska följa bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och socialtjänstförordningen (2001:937), också iaktta bestämmelserna i andra lagar, förordningar och föreskrifter som är tillämpliga. Exempel på sådana är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; Hem för vård eller boende, SOSFS 2003:20 (S) Dokumentation och handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM, och LSS, SOSFS 2006:5 (S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap 2 SoL SOSFS 2008:10 (S) Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, SOSFS 2008:20 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2006:11 (S) Verksamheten erinras särskilt om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL och om Socialstyrelsens allmänna råd Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen, SOSFS 2003:16 (S). Verksamheten ska vidare ha de tillstånd och uppfylla de krav som framgår i annan lagstiftning. Ändringar i verksamheten Tillståndshavaren ska informera länsstyrelsen om alla planerade förändringar i förhållande till det tillstånd som gäller, även förändringar som bedöms vara mindre eller tillfälliga. Nytt tillstånd ska sökas om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas. Mindre förändringar som inte innebär att förutsättningarna för det tidigare meddelade tillståndet ändras föranleder inte att nytt tillstånd krävs. Vad som utgör en väsentlig del av verksamheten beror på många faktorer och kan inte anges generellt. Det som i en verksamhet i liten skala utgör en väsentlig ändring, t.ex. utökning av antalet vårdplatser, kan för en verksamhet i stor skala kanske anses vara en mindre förändring (prop 1996/97:124 sid. 186). 20

21 Vad som gäller generellt är att länsstyrelsen vid alla anmälda ändringar ska bedöma om ändringen är väsentlig och i så fall kräver ny tillståndsprövning. Förändringen kan t.ex. innebära inskrivning av en person som inte hör till målgruppen alt. innebära boende för fler personer än tillståndet medger alt. innebära utnyttjande av lokaler som inte ingår i tillståndet etc. Väsentlig förändring Länsstyrelsen lämnar skriftlig information till tillståndshavaren med följande innehåll: Länsstyrelsen bedömer att den anmälda förändringen medför att verksamheten till väsentlig del ändras i den mening som avses i 7 kap. 2 3 st SoL. Den tilltänkta förändringen får därför inte ske utan att ny ansökan görs och ett nytt och ändrat tillstånd beviljas. Länsstyrelsens bedömning att förändringen kräver ansökan om nytt tillstånd är inte överklagningsbart. Förändring som inte är väsentlig Om länsstyrelsen bedömer att förändringen inte är väsentlig lämnas skriftlig information till tillståndshavaren med följande innehåll: Länsstyrelsens bedömning är att den tilltänkta förändringen inte är väsentlig i den mening som avses i 7 kap. 2 3 st SoL. Nytt tillstånd behöver inte sökas. Länsstyrelsens bedömning att förändringen inte kräver ansökan om nytt tillstånd är inte överklagningsbart. Det kan vara aktuellt att utfärda nytt tillståndsbevis. Tillsynsansvarig kommun ska informeras. Ägarbyte Tillstånd får inte överlåtas. Vid ägarbyte ska ny ansökan göras och nytt tillstånd prövas. Vandelprövning av den nye huvudmannen görs enligt ovan. Om ny huvudman driver verksamheten utan tillstånd kan länsstyrelsen besluta att polisanmäla vederbörande. Den förre huvudmannen ska uppmanas begära att hans tillstånd ska upphöra att gälla varpå länsstyrelsen beslutar om detta. Remiss skickas till kommunen vid ägarbyte. Om en överlåtelse av aktierna ändå innebär att samma juridiska person fortfarande är ägare av verksamheten krävs normalt inget nytt tillstånd. Även utan väsentliga förändringar av verksamheten kan aktieöverlåtelse ge anledning till vandelprövning av personer med inflytande över verksamhetens inriktning och innehåll. 21

22 Byte av personer med särskilt inflytande Byte av föreståndare eller ställföreträdare innebär regelmässigt att nytt tillstånd ska sökas. Om ingen annan förändring av verksamheten planeras kan länsstyrelsen begränsa tillståndsprövningen till en granskning av den föreslagna personens utbildning, erfarenhet och vandel, som vid prövning av en ansökan om tillstånd för ny verksamhet. Även andra personer kan ha positioner som innebär att de kan utöva stort inflytande över verksamhetens inriktning och innehåll. Det gäller t.ex. personer i ägarbolagets eller ägarföreningens styrelse, bolagets verkställande direktör m.fl. Byten av sådana personer ska anmälas till länsstyrelsen och sådana byten kan ge anledning för länsstyrelsen att utifrån tillsynsuppdraget genomföra vandelprövning av personerna i fråga. Upphörande Ett tillstånd kan upphöra att gälla om tillståndshavaren begär detta Länsstyrelsen skall fatta beslut om att tillståndet upphör att gälla även när tillståndshavaren begärt detta. om verksamheten försätts i konkurs Vid konkurs kan verksamheten, med stöd av befintligt tillstånd, drivas vidare av konkursförvaltaren till dess att den är avvecklad eller ny innehavare med nytt tillstånd övertagit verksamheten. En förutsättning är dock att inte andra förändringar av verksamheten lägger hinder i vägen. Länsstyrelsen har möjlighet att genom föreläggande villkora fortsatt drift under konkursförvaltaren. om länsstyrelsen förbjuder fortsatt verksamhet Om länsstyrelsen gjort ett föreläggande enligt 13 kap. 6 SoL, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet om missförhållandet är allvarligt och föreläggandet inte efterkoms. Länsstyrelsen kan även med omedelbar verkan förbjuda fortsatt verksamhet om det föreligger fara för barns liv, hälsa och personliga säkerhet. Länsstyrelsen får även förbjuda fortsatt verksamhet, utan föregående föreläggande, om skyldigheterna enligt lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn inte iakttas och om denna underlåtenhet är av allvarligt slag. Tillstånd enligt både LSS och SoL En verksamhet kan inte ha tillstånd enligt både SoL och LSS. Däremot möter det inga hinder att en huvudman har tillstånd att bedriva olika verksamheter enligt SoL respektive LSS. Verksamheterna ska då vara separerade från varandra såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt och ha separata tillstånd. 22

23 Verksamheter som inte kräver tillstånd Entreprenader Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som enligt s.k. entreprenadavtal med kommunen ska utföras av någon annan (7 kap. 1 tredje stycket och 4 tredje stycket SoL). Länsstyrelsen har tillsyn över sådan verksamhet (13 kap. 3 p. 2 SoL). Kommunens skyldigheter i fråga om verksamhet som lämnas över till annan regleras i kommunallagen (KL). Innan en kommun lämnar över vården av en kommunal angelägenhet ska fullmäktige se till att kommunen tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten (KL 3:19). Vederbörande nämnd ska se till att verksamhet som har lämnats över till någon annan, bedrivs på ett tillfredsställande sätt (KL 3:16 och 6:7). Dessa frågor bör regleras i avtalet. Av entreprenadavtalet bör också framgå vem som har behandlings/vårdoch omsorgsansvaret, vem som har ansvaret för hälso- och sjukvården samt vem som utför den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppgifter. Vidare bör det finnas en uppsägningsklausul. En entreprenad kan avse hela eller delar av verksamheten. Om flera kommuner har entreprenadavtal med samma enskilda verksamhet krävs att de samråder och är överens om hur verksamheten ska bedrivas. Det finns numera möjlighet att flera kommuner har en gemensam nämnd för detta ändamål (KL 3:3 a ). Det finns också möjlighet att lämna över uppgiften till ett kommunalförbund (KL 3:20-28 ). Om någon del av en enskild verksamhet inte täcks av entreprenadavtalet krävs tillstånd för hela verksamheten. Familjehem Familjehem omfattas inte av tillståndsplikten. Regeringen uttrycker i propositionen 1996/97:124 att det inte finns anledning att stödja den tidigare inriktningen mot att förvandla kvalificerade familjehem till hem för vård eller boende utan har sett det som angeläget att avgränsa tillståndspliktig institutionsvård från familjehemsvård. För de familjehem som ansöker om tillstånd att få driva hem för vård eller boende ska därför samma krav ställas på verksamheten som vid övrig tillståndsgivning. Familjehem och HVB är definitionsmässigt, enligt 3 kap. 1 respektive 2 SoF skilda typer av verksamheter. Ett familjehem kan därmed inte utgöra en del av ett HVB och innefattas i dess tillstånd. Hemtjänst Hemtjänst omfattas inte av tillståndsplikten. 23

24 Kolonier, läger och internat/elevhemsboende Dessa verksamheter kräver inte tillstånd. Paraplyorganisationer Paraplyorganisationer t.ex. konsulentstödd familjehemsverksamhet, är inte tillståndspliktiga. Handledning och stöd till familjehemmen, administration m.m. föranleder inte att tillstånd krävs Om paraplyorganisationen bedriver behandling av dem som är placerade i familjehemmen är verksamheten tillståndspliktig. För definition av behandling se sid. 5. Är det personal anställd vid paraplyorganisationen som utför behandling av de barn, unga och vuxna som är placerade i familjehemmen och/eller barnens föräldrar, är denna verksamhet tillståndspliktig. 24