LASERSKANNINGENS MÖJLIGHETER FÖR KOMPLEXA BYGGNADER

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng C-nivå LASERSKANNINGENS MÖJLIGHETER FÖR KOMPLEXA BYGGNADER Reg.kod: Oru-Te-EXA-096-B100/04 Anders Persson och Robert Larson Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2004 Examinator: Lars-Olof Magnusson THE CAPABILITIES OF LASER SCANNING FOR COMPLEX BUILDINGS Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Förord Denna rapport utgör ett examensarbete 10 poäng på Byggingenjörsprogrammet vid Institutionen för teknik Örebro Universitet. Examensarbetet utfördes för företaget Aria i Örebro och påbörjades mars Syftet med examensarbetet var att klargöra möjligheterna med Laserskanning som metod för dokumentering av komplexa byggnader. Vi vill passa på att rikta ett speciellt tack till Aria Consulting AB för all den hjälp vi fått i samband med detta arbete. Vi skulle även vilja tacka övriga inblandade som har möjliggjort detta arbete. Ett tack skulle vi även vilja ge till vår handledare Stefan Petersson för goda råd samt vägledning. Örebro, juni 2004 Anders Persson och Robert Larson II

3 Sammanfattning Den största andelen av äldre bebyggelse har idag en mycket begränsad dokumentation, om det överhuvudtaget finns någon sådan. Sedan en tid tillbaka finns en ny teknik i form av laserskanning. Denna teknik möjliggör inmätning av komplexa objekt på ett snabbt sätt och med mätnoggrannhet likvärdig en totalstation. Avsikten med detta arbete är att visa vad Laserskanning kan ha för betydelse för dokumentation av framförallt äldre komplexa objekt, samt i viss mån övriga komplexa objekt som tidigare inte gått att mäta in med en rimlig arbetsinsats. Den grundläggande principen för den typ av Laserskanning som rapporten inriktar sig på är metoden Time Of Flight. Den kan beskrivas så att tiden mäts för en laserpuls att gå från instrumentet till en yta och sedan reflekteras tillbaka till instrumentet. Denna operation sker över gånger per sekund med denna typ av skannrar. Det viktigaste resultatet från en skanning är det så kallade punktmolnet. Ett punktmoln är som det låter, en stor svärm av punkter som bildats vid skanning av ett objekt. Varje punkt har en bestämd koordinat i x-, y- och z-led och tack vare detta är ett punktmoln helt måttriktigt. Ur ett punktmoln går det att framställa vanligt ritningsmaterial så som planritningar och sektioner, även trådmodeller och 3D-modeller kan framställas. I skannrarna sitter oftast en digitalkamera. Fotona från dessa kan användas till att begränsa skannområdet samt till textur på punktmolnet. Fram till idag har det i praktiken endast varit möjligt att dokumentera riktigt komplexa objekt med hjälp av beskrivande text samt foton. Laserskanningen möjliggör inmätning även av dessa objekt. I Sverige har laserskanning hittills mestadels använts i pilotprojekt. Hos ett antal myndigheter, inrättningar, fastighetsförvaltare och fastighetsägare finns intresse av de möjligheter som tekniken erbjuder. I allmänhet råder det dock ofta brist på ekonomiska resurser hos dessa intressenter. III

4 Summary The majority of old buildings today have limited documentation, if there is any. Since some time ago there is a new technology available in the form of laser scanning. This technology improves surveying of complex objects in a fast way and with similar precision as a total station. But a laser scanner produces a lot more points. The intention is to show the opportunity of laser scanning for documentation of complex objects, these objects would not be possible to survey without a great effort. The basic principle for this type of laser scanning is time of flight. The method can be described as the time it takes for a laser pulse to go from the instrument to a target and then back. This type of operation repeats itself over times per second. The most important result from a scanning is the point cloud. A point cloud is a great number of points that has been produced in the scanning of an object. Every point has a specified coordinate in x, y and z. From a point cloud it is possible to produce ordinary drawings like plane drawing and sections. It is also possible to produce wire frame and 3D-models. In most laser scanners there is a digital camera inside. The pictures from the camera are used to limit the scanning area but these pictures can also be used to texture the point cloud. Until recently it has only been possible to document complex objects with text and pictures. With laser scanning it is now possible to survey these objects. In Sweden laser scanning has mostly been used for project testing. IV

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD FÖRETAGSPRESENTATION ARIA CONSULTING AB FASTIGHETSDOKUMENTATION TEKNIK TEKNIKEN BAKOM LASERSKANNING METOD VID SKANNING SKANNINGENS RESULTAT PUNKTMOLN FOTON FÖRÄDLING TÄNKBARA OBJEKT FÖR LASERSKANNING ÖVERSIKT Byggnadsminnen Kyrkliga kulturminnen Övriga komplexa byggnadsobjekt DAGENS DOKUMENTERINGSTEKNIK BESKRIVANDE TEXT FOTOGRAFERING RITNINGAR GENOMFÖRDA PROJEKT VISINGSBORG ELEKTRUM PERSHYTTANS HYTTA LOCKGRUFVAN MÖJLIGHETER FÖR MYNDIGHETER ÖVERSIKT Riksantikvarieämbetet Örebro läns museum Länsstyrelsen i Örebro RESULTAT REFERENSFÖRTECKNING BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA V

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den största andelen av äldre bebyggelse har idag en mycket begränsad dokumentation om det överhuvudtaget finns någon sådan. Den kan bestå av en beskrivning i form av text som förklarar vilka drag som är kännetecknande för just det objektet samt att det också kan finnas foton och ritningar. På grund av att inmätning hittills skett med t.ex. totalstation har detta i praktiken omöjliggjort inmätning av komplexa byggnader med stor detaljrikedom. Äldre byggnader kan ofta räknas till komplexa byggnader i mätsammanhang då de ofta har utsmyckningar och ej vinkelräta väggar mm. Sedan en tid tillbaka finns en ny teknik i form av laserskanning. Detta möjliggör inmätning av komplexa objekt på ett snabbt sätt och med mätnoggrannhet likvärdig en totalstation. Dock ger en skanning betydligt fler punkter. Då ett komplext objekt ska mätas in krävs det ofta ett stort antal punkter för att överhuvudtaget kunna återskapa objektet. Vid dessa tillfällen går det betydligt snabbare att skanna objektet eftersom skanningen sker automatiskt till skillnad från inmätning med totalstation där varje punkt måste riktas in manuellt av operatören. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka möjligheterna med tekniken Laserskanning. Avsikten är att visa vad Laserskanning kan ha för betydelse för dokumentation av framförallt äldre komplexa objekt samt i viss mån övriga komplexa objekt som tidigare inte gått att mäta in med en rimlig arbetsinsats. Syftet är även att visa vilka för- respektive nackdelar metoden kan ge vid dokumentation av ovanstående objekt, samt att undersöka vilket material som myndigheter och liknande inrättningar är i behov av och som går att få ut med hjälp av laserskanning. 1.3 Metod Rapporten baserar sig till största delen på intervjuer då det inom området råder brist på tryckt litteratur. Därutöver har allmänna fakta inhämtats från officiella internetadresser. Intervjuer har genomförts med instrumenttillverkare, konsultföretag, museum samt med olika myndigheter. Allmänna praktiska erfarenheter av laserskanning har inhämtats genom deltagande vid skanning av två objekt. Dessutom har skannresultat studerats för att få en generell inblick i metoden. 1

7 2 Företagspresentation 2.1 Aria Consulting AB Företaget grundades 1994 och hade då verksamhetsinriktningen projekt-/byggledare och A-projektör. Vid starten bestod företaget av tre personer. Idag är det 25 anställda och verksamheten har utökats till att innefatta fyra grenar: Arkitektur & Bygg, Fastighetsdokumentation, VVS och Projektadministration. Företaget är ett IT-byggkonsultföretag som satsar på att ha certifierad personal och vidareutveckling av personalen inom de områden de verkar. Samarbete sker även mellan de olika verksamhetsområdena för att åstadkomma ett så användarvänligt material som möjligt för kunderna. Huvudkontoret ligger centralt beläget i Örebro och det finns även ett mindre kontor i Kista utanför Stockholm. 2.2 Fastighetsdokumentation Sedan 1998 är Aria verksamt inom området fastighetsdokumentation. Idag har man fem anställda inom detta område. Aria skräddarsyr alltid materialet så att det resulterar i en användarvänlig och lättuppdaterad fastighetsdokumentation med det innehåll som kunden önskar. Till att börja med mäts byggnaderna in med hjälp av totalstation och sedan ritas stommen upp i CAD. Därefter mäts väggar och detaljer in med hjälp av handlaser. Mätresultaten används alltid till att upprätta en tredimensionell datamodell som går att gå in i och skriva ut alternativt titta på just de delar som för tillfället är intressant. Då kunden så önskar, dokumenteras även nödutgångar, brandutrustning, VVS-installationer och larm mm. Förteckningar över t.ex. area och hyresgäster kan även upprättas då kunden efterfrågar detta. Materialet levereras på Cdskiva eller så läggs det upp på en webbplatts. 2

8 3 Teknik 3.1 Tekniken bakom Laserskanning Den grundläggande principen för den typ av Laserskanning som rapporten inriktar sig på är metoden Time Of Flight. Den kan beskrivas så att tiden mäts för en laserpuls att gå från instrumentet till en yta och sedan reflekteras tillbaka till instrumentet. En laserskanner består enkelt uttryckt av en sändare som skickar en laserpuls, en pulsräknare och en mottagare. I det ögonblick som lasern skickar pulsen mot den reflekterande ytan får pulsräknaren en signal som då börjar räkna tiden, när mottagaren fått tillbaka pulsen skickas en signal till pulsräknaren som då stoppas, därav har tiden erhållits. Genom att ljusets hastighet och instrumentets position är känt kan koordinaterna x, y och z för punkten beräknas, det görs genom vinkelmätning från horisontalplanet. När sträckan och vinkeln från det horisontella planet upp till punkten erhållits kan den horisontella sträckan beräknas med formeln cos α = x / s och med formeln sin α = y / s kan den vertikala sträckan beräknas (Se fig.1). Denna typ av operation sker över 1000 gånger per sekund. Med tanke på att ljusets hastighet är ca kilometer per sekund så krävs det att mottagaren och pulsräknaren har mycket hög prestanda för att erhålla ett noggrant resultat. α s x y (Fig.1) Pulserna som skickas från instrumentet kommer från en laser som sitter fast monterad och fixerad i instrumenthuset. Laser står för Light Amplification by Simulated Emission of Radiation (ljusförstärkning genom simulerad emission av strålning). Lasern har grön stråle och är av klassificeringen 3R. Klassificeringen av laser är uppbyggt av en skala från 1-4. Lasrar i klassen 1 är ofarliga även vid lång tids exponering, i klassen 4 befinner sig de lasrar med störst styrka och som är farliga för ögat och för kroppsexponering. Klassen 3R kan därmed betecknas som farlig vid fixerad stråle riktad mot ögat dock inte mot hud. Vid detta ändamål kan den dock betecknas som ofarlig på grund av att laserstrålen är under ständig rörelse och därmed inte hinner exponera ögat någon längre stund. Grön laser har bland annat valts för att den har bäst synbarhet vid dagsljus, av praktisk betydelse kan det vara bra att se vad som skannas. Styrningen av pulsen sker i horisontalled med hjälp av vinkeländring av instrumentets huvud, detta utförs med en servomotor. I vertikalled styrs pulsen med hjälp av servostyrda speglar. I både horisontalled och vertikalled sker vinkeländringen med noggrannhet ner till 60 mikroradianer. Att ställa instrumentet i rikets eller det lokala nätet är inte någon nödvändighet då många objekt inte behöver dokumenteras för dess verkliga position. I dessa fall används instrumentets position som nollpunkt. Det går vid ett senare tillfälle att konvertera om punkterna så att de får verkliga koordinater. Då måste dock skannern ha varit uppställd så att den fått med tre kända punkter under skanningen. Dessa tre kända punkter kan markeras med måltavlor tillverkade just för detta ändamål. Tavlorna är anpassade så att mjukvaran ska 3

9 känna igen dem och kan lägesbestämma dess position på ett exakt sätt. Det går även i vissa fall att ge punktmolnet kända koordinater i efterhand, detta genom att tre specifika punkter i objektet mäts in från en känd uppställning och synkroniseras med punktmolnet. I skannrarna sitter det inbyggda digitala stillbilds- alternativt videokameror. Bilderna från dessa kameror passas automatiskt samman till en enda stor bild. Före skanningen går det att låta kameran ta en bild av omgivningen, denna bild kan användas för att markera vilka områden som ska skannas och med vilken punkttäthet dessa ska skannas. Kameran är parallellställd med lasern vilket får till följd att bilderna från kameran kan användas till textur. Textur avses i detta fall som återskapande av en yta genom applicering av foton på punktmoln. Kameran kan vara fast monterad, bildstyrning sker då med hjälp av samma speglar som används för styrning av lasern. Alternativt kan kameran styras direkt av en servomotor i vertikalplanet och utnyttja den vridning som ändå sker av skannern i horisontalplanet under skanning. Kamerorna som sitter i dagens skannrar har relativt få bildpunkter i jämförelse med de kameror som finns på den vanliga kameramarknaden. Kamerorna arbetar med ca 0,5-1,0 miljoner bildpunkter. Vid skanning på korta avstånd är detta inget problem eftersom det ändå kommer att bli en god punkttäthet då, dock blir detta ofta ett problem vid skanning på längre avstånd om bilderna ska användas till visualisering. 3.2 Metod vid skanning Etableringen av laserskannern kan ske både över en känd punkt och över en ny punkt. Om skannern ska ställas över en känd punkt så används samma teknik för uppställning som om det vore en totalstation. Alltså genom att centrera stativet över punkten samt fininställning med hjälp av trefoten. De skannrar som studerats närmare för denna rapport kan använda sig av ett vanligt stativ exempelvis från en totalstation, det finns även specialgjorda stativ just för Laserskannrar. Vid de flesta uppställningarna ställs dock i regel skannern upp för att kunna täcka ett så stort område som möjligt och inte för att få den över en känd punkt. Inte ens när verkliga koordinater krävs behöver skannern stå på en känd punkt, då ska dock skanningen innehålla tre kända punkter. En del av de objekt som skannas behöver i regel inte ha några koordinater relaterade till det lokala nätet. Det beror på att objektet oftast inte behöver ställas i jämförelse till övrig bebyggelse, intresset ligger då bara på det enskilda objektet för exempelvis en visualisering eller vanlig framtagning av ritningsmaterial. Vid sådan skanning använder sig skannern av sitt eget koordinatsystem med nollpunkten satt i skannern. När etableringen av skannern är utförd startas en automatisk självkalibrering. Alla laserskannerns funktioner styrs av en tillkopplad dator. Det går att använda vilken bärbar dator som helst bara den uppfyller de givna specifikationerna. Datorn måste också innehålla ett dataprogram som kan ta emot data från skannern. Överföringen mellan skanner och dator sker med en vanlig nätverkskabel eller med ett trådlöst nätverk. Vissa skannrar kan också styras med mindre handdatorer. När uppställningen är etablerad ska skannern ställas in. Vid mätning med totalstation över stora avstånd är det viktigt att ställa in parametrar rörande tryckförhållanden och temperatur. Även här går dessa parametrar att ställa in, på grund av laserskanningens ofta relativt korta aktionsradie är dock dessa inställningar inte fullt så viktiga. En del skannrar känner av detta automatiskt och utför även korrigeringarna automatiskt. Innan mer ingående inställningar ska göras måste ungefärlig yta för skanningen definieras. Det görs genom att bilder tas med hjälp av den inbyggda digitalkameran. I detta läge kan 4

10 avstånden till objektets olika delar mätas. Avståndet till objektet som ska skannas har betydelse för inställningen av punkttäthet. Punkttäthet är det mått som anger hur tätt skannern ska lägga punkterna som bildar punktmolnet. Ju högre punkttäthet som anges desto längre tid kommer skanningen att ta. Punkttätheten ställs in för ett valt avstånd. Således blir punkttätheten större på ett kortare avstånd och mindre på ett längre avstånd. För att begränsa skanningen markeras en ruta i bilden där den tilltänkta skanning ska ske. När alla inställningar är gjorda kan skanningen påbörjas, liksom med övriga kommandon sker detta med hjälp av den tillkopplade datorn. Beroende på vilken punkttäthet och hur stort område som skanningen omfattar kan en skanning ta upp till cirka en timma, skanningstiden är dock oftast kortare då skanningen i de flesta fall inte innefattar ett helt varv och med maximal vertikal vinkel. Medan skannern arbetar byggs det successivt upp en vridbar modell i datorn. När skanningen är klar är det bra att granska punktmolnet och med det upptäcka vilka delar som eventuellt missats på grund av att vissa delar exempelvis kommit bakom något annat. Om så är fallet måste en till uppställning göras för att komma runt objektet. Efter avslutad skanning läggs sedan punktmolnen från de olika uppställningarna ihop till ett gemensamt punktmoln. Sammansättningen av punktmolnen sker genom att programmet känner av mål som finns med i skanningarna, detta förutsätter för vissa skannrar att man har namngett målen på samma sätt i samtliga skanningar. Det går dock att ändra namnen på målen i efterhand och sedan låta programmet passa ihop de olika molnen och därmed få ett sammanhängande punktmoln. De väderleksförhållanden som bör undvikas är kraftigt regn. Vid kraftigt regn störs skanningen genom att varje vattendroppe reflekterar tillbaka strålen, på så sätt bildas brus framför det tänkta objektet, man missar då också de punkter som hamnat bakom vattendropparna. 5

11 4 Skanningens resultat 4.1 Punktmoln Det viktigaste resultatet från en skanning är det så kallade punktmolnet. Ett punktmoln är som det låter, en stor svärm av punkter som bildats vid skanning av ett objekt. Varje punkt har en bestämd koordinat i x-, y- och z-led, genom detta är ett punktmoln helt måttriktigt. Punktmolnet är i sig en ganska bra bild över det inskannade objektet men på grund av att det består av punkter så är det genomskinligt. Det gör att objekt som är skannade från in och utsida kan bli relativt svårtolkade utan vidare bearbetning. Detta är dock inte något problem då punktmolnet i sig ska ses som ett rådatamaterial för vidare framställning av ritningsmaterial och visualiseringar, inte ett resultat som direkt kan plottas. I enkla visningsprogram för punktmoln går det dock att öka punkstorlek och i vissa fall hämta färger från tillhörande foton för applicering på punkterna, genom detta erhålls en relativt realistisk bild. Det går därmed att urskilja många detaljer direkt från ett obearbetat punktmoln, i exempelvis ett murverk går det direkt att se enskilda stenar och fogar. Direkt förädling av punktmolnet är i vissa fall inte en nödvändighet då en del ritningsmaterial kanske inte behövs just för dagen utan kan kanske komma till användning i framtiden. Punktmolnet i sig kan på så sätt vara en bra dokumentation att spara för framtida bearbetning. 4.2 Foton De foton som i dagsläget går att få från en laserskanner är av ganska varierande kvalité. Inverkande faktorer på fotokvalitén är dels vilken skanner som använts, dels miljön som skannern befinner sig i och självfallet avståndet till objektet. Vid skanning i exempelvis mycket mörka utrymmen och där skanningen ska innefatta foton bör ytorna lysas upp på något sätt för att kunna återges med kameran. Om fotona ska användas som texturer bör avståndet till det skannade objektet beaktas då kamerans upplösning inte räcker till allt för långa avstånd. I det praktiska arbetet används fotona för markering av skannområdet och måltavlor. Genom detta blir begränsningarna av skanningarna mycket exakta och därmed skannas inget i onödan som senare ändå ska redigeras bort. Färgdata från fotona kan användas för att ge punkterna verkliga färger och på detta sätt kan man se punktmolnet på ett betydligt mer lättöverskådligt sätt än om detta endast hade bestått av vita punkter. Då verkliga färger används så liknar punktmolnet mer ett fotografi och blir därmed mer lättolkat. Som tidigare nämnts kan fotona också användas för texturer. Det innebär att de läggs som ytor på punktmolnet för exempelvis visualiseringar. 4.3 Förädling Punktmolnet i sig ger en bra bild över ett objekt, men i de flesta fall är en vidare bearbetning en självklarhet (Se fig.2). Ur ett punktmoln går det dels att framställa vanligt ritningsmaterial så som planritningar och sektioner. Vid framställandet av dessa dokument ritas punktmolnet av i vanlig CADprogramvara. Sådan framställning kan på så sätt ske av personer med normal CAD- 6

12 utbildning. Punktmolnet kan även användas för framställning av trådmodeller. När en trådmodell skapats kan ritningsmaterial lätt utvinnas ur denna. Material som går att få ut av ett punktmoln är givetvis 3D-modeller. Genom att punktmolnet innehåller en stor mängd information i form av punkter kan mycket verklighetstrogna ytmodeller skapas. Dessa ytmodeller kan dels skapas i de programvaror som tillhandahålls av skannertillverkarna. Det går även att lägga över punktmolnet till andra 3Dmodelleringsprogram. Dessa programvaror måste dock kunna hantera ASCII-data. (ASCIIdata är teckenkodningssystem som används för överföring av data mellan olika datasystem). I de programvaror som skannertillverkarna tillhandahåller kan ytmodeller framställas med relativt enkla metoder. Det finns en rad automatiska funktioner i dessa programvaror. Exempelvis kan enskilda ytor skapas över punkterna med några enkla kommandon, symmetriska objekt som till exempel rör kan modelleras även om de inte är skannade runt hela röret, det räcker med att en tredjedel till halva röret finns i punktmolnet så kan rörets form beräknas. Relationsritningar över komplicerade installationsmiljöer kan därmed tas fram med rimlig tidsåtgång. Framställning av helt kompletta 3D-modeller är dock alltid ett tidskrävande arbete som i jämförelse med själva uppmätningen tar betydligt längre tid. När mycket verklighetstrogen visualisering krävs, går det att lägga texturer på 3D-modellerna. Det går då att använda sig av fotona från skanningen. Om dessa foton är av hög kvalité kan resultatet bli mycket verklighetstroget. (Fig.2) Figuren ovan visar ett exempel på ett skannat objekt. Från vänster: Foto, Obehandlat punktmoln, Måttsatt punktmoln, Trådmodell, Ytmodell. (Bild: Leica Geosystems) 7

13 5 Tänkbara objekt för Laserskanning 5.1 Översikt De objekt som är tänkbara för laserskanning kan delas upp i två grupper. Dels är det objekt som idag redan dokumenteras, men med annan teknik. Och dels objekt som idag inte går att mäta in med rimlig arbetsinsats. De objekt som idag dokumenteras med traditionell teknik och där laserskanning skulle kunna användas är i första hand objekt med stor komplexitet och detaljrikedom. I dessa fall är det dock inte fråga om någon full ersättning av befintlig teknik utan där räknas laserskanning som ett större eller mindre komplement i det dagliga arbetet. I dessa fall skulle tekniken användas för förenkling och i tidsbesparande syfte. De objekt som i dagsläget är svåra och i vissa fall näst intill omöjliga att mäta in kan vara äldre objekt med extremt hög komplexitet. Det är därmed objekt som är mycket tidskrävande och därmed mycket kostsamma att mäta in med traditionell teknik. Denna typ av objekt kan exempelvis vara ruiner, slott och olika typer av träbyggnader. Nedan följer några specifika tänkbara exempel av objektstyper Byggnadsminnen Byggnadsminnen kan delas upp i två grupper. Dels de byggnader och bebyggelsemiljöer som befinner sig i privat ägo. Dessa byggnadsminnen har länsstyrelsen tillsyn över och de skyddas av Kulturminneslagen. Det är Länsstyrelsen i respektive län som beslutar om ett objekt ska förklaras som byggnadsminne. Förslag på byggnader som kan få en byggnadsminnesförklaring kan komma från vem som helst. Det finns också statliga byggnadsminnen som således befinner sig i statens ägo. Dessa objekt skyddas av förordningen för statliga byggnadsminnen, tillsynen av dessa görs av Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som lägger fram förslag till statliga byggnadsminnen, dock är det regeringen som fastställer och beslutar om ärendena. För att en byggnad eller bebyggelsemiljö ska kunna få en byggnadsminnesförklaring krävs att objektet i fråga är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. Ett byggnadsminne kan vara många olika typer av byggnader allt från slott och kyrkor till bostadshus, industrier och offentliga lokaler. Även parker, anläggningar och trädgårdar med kulturhistoriska värden kan förklaras som byggnadsminnen. Ett byggnadsminne kan ses som ett dokument från en svunnen tid och ger således en mycket bra bild av historien. Kriterier som är betydelsefulla för en förklaring är dels vilket utseende och arkitektur objektet har, dels vilka material, byggnadstekniker och konstruktioner som används, objektets placering i miljön är också en betydelsefull faktor. Den dokumentation som i dagsläget sker när det gäller byggnadsminnen är i första hand vård och underhållsplaner. I dagsläget finns det dock många byggnadsminnen som helt saknar detta. 8

14 5.1.2 Kyrkliga kulturminnen Det största sammanhållna kulturarvet som finns i Sverige är församlingskyrkorna. Av dessa ca kyrkor härstammar ungefär från medeltiden. Resterande kyrkor är byggda senare, dock är endast ett fåtal byggda i modern tid. Ca 800 kyrkor härstammar från tiden Dessa kyrkor samt kyrkor som är byggda i trä har under ett antal år varit föremål för analysering och dokumentering i form av beskrivande text och i viss mån även foton och ritningar. För att bevara det stora kulturarv som kyrkorna utgör så finns det bidrag att söka för församlingarna i form av kyrkoantikvariska ersättning. Kyrkoantikvarisk ersättning är ett bidrag som riksdagen infört för att säkerställa att kyrkorna skall vårdas och underhållas så att deras utseende och karaktär inte förvanskas Övriga komplexa byggnadsobjekt Det finns många moderna byggnader som med konventionella metoder varit mycket svåra att dokumentera. Exempel på detta kan vara oljeraffinaderier där det är extremt mycket installationer i form av rör mm. Även i vanliga byggnader med mycket komplicerade installationsmiljöer är laserskanning av stor nytta då exempelvis relationsritningar ska tas fram. Även broar, gruvor och bergtäkter är exempel på moderna byggnader och objekt som lämpar sig bra för tekniken då de har stor komplexibilitet. Även kulturhistoriska objekt som inte är förklarade som byggnadsminnen kan vara intressanta. Vid analyser av murverk finns också ett användningsområde, då ett sättningsförlopp eller sprickbildningsförlopp ska granskas i en mur så kan ett antal skanningar över en viss tidsperiod ge en klar bild över dess förfall och vilka eventuella åtgärder som då bör sättas in för framtida bevarande. Det finns stora möjligheter att göra svårtillgängliga och kanske för vissa helt otillgängliga objekt tillgängliga genom mycket verkliga datamodeller av dessa. Platser där det föreligger risker för mätteknikern är också tänkbara, det kan exempelvis vara inmätningar i kärnkraftverk och mätjobb där rasrisk finns. Vid sådana objekt är skannerns snabbhet till mycket stor fördel. Därmed lämpar sig metoden också vid vägbyggen då tiden för avspärrningar när man mäter kan minimeras. 9

15 6 Dagens dokumenteringsteknik 6.1 Beskrivande text I regel så upprättas en beskrivande text vid traditionell dokumentation av ett objekt. Denna text varierar kraftigt i detaljrikedom från fall till fall. De som bedriver dokumentation i form av beskrivande text använder i vissa fall mallar. I de fall det saknas mallar så skrivs texten fritt av författaren och kan då variera mycket från fall till fall. Den beskrivande texten kan innehålla beskrivningar av till exempel fasadtyp, taktyp, antal våningar, stomme, konstruktion, färger och invändiga detaljer. 6.2 Fotografering Fotografering har varit den i särklass bästa metoden att återge ett objekt visuellt fram tills idag. Nästan all fotografering har utförts med normal 2D-teknik, dock har viss fotografering utförts med tekniken fotogrammetri. Denna metod innebär att objektet avbildas från minst två kamerauppställningar, dessa bilder läggs sedan ihop till en mätbar bild. Eftersom 2D-fotografering har varit ett bra och billigt sätt att återge byggnader har fotografering ingått som en naturlig del i de flesta dokumentationer som genomförts. Foton har även en god lagringsbeständighet, bäst är svartvita foton i pappersformat och foton i digital form. Dock bör digitala bilder lagras på Cd-skiva samt föras över till nya lagringsmedium med jämna mellanrum. Det är viktigt att ett fotoprotokoll upprättas vid fältarbetet. Där anges vilken byggnad, anläggning och eventuell detalj som fotografiet återger, från vilket väderstreck bilden är tagen, tidpunkten för fotografering samt fotografens namn. Det är även viktigt att numrera rätt vid protokollföringen för att senare kunna foga samman bild och text. Foton har i regel tagits på fasader och då oftast på byggnadens hörn, detta för att få med så mycket som möjligt av byggnaden på ett enda foto. Även detaljer som är speciella för byggnaden och detaljer som är svåra att redovisa på annat sätt dokumenteras ofta med hjälp av foton. 6.3 Ritningar Ritningar upprättas endast i enstaka fall. Dessa kan även variera ganska kraftigt i omfattning och noggrannhet (Se bilaga1). Ofta sker inmätningen med hjälp av mindre noggranna metoder till exempel måttband och tumstock, därför blir dessa ritningar mindre exakta. Det förekommer även i vissa fall betydligt noggrannare inmätningar med hjälp av framförallt totalstation och handlaser. De ritningar som oftast upprättas är planritningar, sektioner och fasadritningar. 10

16 7 Genomförda projekt 7.1 Visingsborg Visingsborg är en slottsruin som ligger intill färjeläget på Visingsö i Vättern (Se fig.3). Slottet uppfördes i fem etapper mellan 1573 och 1662 och var en gång centrum för ätten Brahes väldiga grevskap. Mellan 1715 och 1718 användes borgen som fångläger för främst ryska krigsfångar som tillfångatagits under Karl XII: s krig. De till fångarna led stor nöd och branden som 1718 ödelade slottet påstods vara anlagd av fångarna. Aria Consulting AB genomförde i november 2003 i samarbete med Riksantikvarieämbetet ett pilotprojekt där delar av Visingsborg skannades. Skanningen utfördes med en äldre modell av skanner där laserstrålen kan röra sig med vinklarna 40 x 40 grader. Av denna anledning gjordes tre uppställningar. Skanningen utfördes under en förmiddag och resulterade i ett punktmoln på 1,7 miljoner punkter. Syftet var för Arias del att testa och utvärdera tekniken för ett eventuellt framtida inköp av en skanner. Aria ville även passa på att visa upp och informera Riksantikvarieämbetet om tekniken och dess möjligheter, för att få reda på om det skulle kunna vara en intressant metod för att dokumentera de byggnader Riksantikvarieämbetet förvaltar. Aria har utfört mindre tester med punktmolnet i tillhörande dataprogram. Dock har det inte framställts några färdiga ritningar eller modeller. Redan i det obearbetade resultatet från skanningen går det att urskilja vad som är stenar och bruk. Det går även att urskilja tre stycken måltavlor som är uppställda för att kunna göra förflyttningar. Dessa måltavlor är inringade i fig.4. Här ses den västra gaveln och en del av norra långsidan. Den vänstra delen av långsidan är skannad endast en gång medan gaveln och högra delen av långsidan är skannade två gånger och har därmed dubbelt så stor punkttäthet. Vid skanningen så togs även en mängd foton med kameran som finns inbyggd i skannern dessa är dock av mindre god kvalitet, om fotona hade varit av god kvalitet hade dessa kunnat användas till textur på punktmolnet vid en visualisering av ruinen. 11

17 (Fig.3) Foto av Visingsborgs slottsruin. (Bild: (Fig.4) Punktmoln av Visingsborgs slottsruin. (Bild: Aria Consulting AB) 12

18 7.2 Elektrum Aria Consulting AB har genomfört ett pilotprojekt där delar av företagarcentrumet Elektrum i Kista utanför Stockholm laserskannades. (Se bilaga 2). Projektet gick ut på att testa en för företaget ny skanner och dess tillhörande databearbetningsprogram, detta för att kunna ta ställning till ett eventuellt framtida inköp. Vid testerna utfördes tre uppställningar inne i Elektrum, skanningen utfördes så att en stor korridor med många trappor blev inmätt. Komplexare partier skannades med högre noggrannhet och enklare partier med lägre punkttäthet, detta för att inte ta in mer information än nödvändigt. Varje skanning tog ca minuter. Punktmolnet från skanningen har i dagsläget inte behandlat alls, dock har tillhörande dataprogram studerats. Det kunde under dessa tester konstateras att de största skillnaderna mellan olika tillverkare ligger i tillhörande dataprogram. Själva skannrarna skiljer sig inte så mycket tekniskt sett, den största skillnaden är oftast skannområdets omfattning samt antalet skott per sekund. Detta anses dock vara en mindre viktig egenskap då databehandlingen är det i särklass mest tidskrävande arbetet. Beträffande programmen så anses skillnaderna stora mellan de olika tillverkarna. 7.3 Pershyttans hytta Pershyttans hytta är en träkolseldad masugn från 1856 som ligger tre kilometer väster om Nora (Se bilaga 3). I hyttan togs järnet fram ur den malm som bröts i trakten under ca 600 år. Under den 26 maj 2004 utfördes provskanningar av masugnens och hyttans nedre delar. Skanningen gjordes i syfte att skaffa referensobjekt samt att skaffa sig större erfarenheter av den aktuella skannern för ett eventuellt framtida köp. Vid skanningen gjordes fem uppställningar varav en uppställning genomfördes med hög punkttäthet i avsikt att få bra material för en visualisering. Denna uppställning var den som nådde flest ytor och detaljer, skanningen tog ca 45 minuter att utföra. Vid övriga uppställningar utfördes skanningarna med lägre punkttäthet vilket resulterade i att dessa skanningar endast tog ca 30 minuter att genomföra. Vid skanningen användes speciella klot som dataprogrammet känner igen, detta gjordes för att programmet senare av sig självt skulle kunna passa samman punktmolnen från de olika uppställningarna till ett gemensamt punktmoln. Dessa klot fästes på magnetiska ytor och skannades vid varje ny uppställning. Skanningen gav ett nästan helomslutande resultat runt masugnen på de fem uppställningar som utfördes. Fotona från skanningen var av bra kvalitet med hänsyn till de rådande ljusförhållandena. Någon större bearbetning har hittills inte gjorts av punktmolnet från skanningen av hyttan. I dagsläget är det osäkert om det kommer att göras någon mer bearbetning av punktmolnet. Det finns dock intresse från hyttans förvaltare att göra en visualisering av objektet och dess omgivning, detta för att kunna visa hur den fungerade och hur arbetet bedrevs där en gång i tiden. 13

19 7.4 Lockgrufvan Lockgrufvan (Se bilaga 4) som är belägen ca tre kilometer syd väst om Nora är en gammal järnmalmsgruva. Brytning pågick från den tidiga medeltiden fram till Eftersom brytningen följt malmkroppen så har detta resulterat i en lång oval gång som leder ner i berget med ca 40 graders lutning. På en del ställen har försök gjorts att leta malm åt sidorna vilket resulterat i stora hål där malm påträffats, dock är huvudriktningen ca 40 grader ner i berget. Eftersom gruvorten är oval och relativt bred har pelare lämnats på jämna avstånd för att undvika ras. Totalt är gruvorten 160 meter djup och idag är gruvan vattenfylld till 100 meter. På vattenytan finns ett istäcke året runt, detta på grund av den ständigt låga temperaturen i gruvan. Det återstår därmed 60 meter ovan istäcket gjorde Nora järnvägsmuseum och veteranjärnväg gruvan tillgänglig för allmänheten med hjälp av EU bidrag. De åtgärder som då vidtogs var att säkra gruvan för ras och att bygga en 45 meter lång trappa ner i gruvan. Också en del byggnader uppfördes i anslutning till gruvan. Den 26 maj 2004 utförde Aria Consulting AB skanningar i delar av Lockgrufvan. Detta gjordes i samband med att skanningar hade gjords i delar av Pershyttans hytta som är belägen i gruvans närhet. Vid denna provskanning skulle det undersökas vilka möjligheter som detta kunde ge, samt om intresse fanns för denna typ av dokumentation som eventuellt skulle kunna skapas. Skanningen innefattade totalt fyra uppställningar och utfördes på en av trappans platåer. Två av uppställningarna utfördes med skannern uppställd horisontellt med avsatsen. Med dessa uppställningar blev området runt platån inskannat. På grund av att gruvan leder ner i berget med ca 40 graders lutning blev dessa skanningar otillräckliga då maximal skannvinkel är 30 grader ner respektive upp från horisontalplanet med aktuell skanner. I detta fall förhindrades också skanningen av plattformens höga skyddsräcken. För att kunna skanna resterande delar fick skannern lutas över räcket för att erhålla en komplett bild av gruvan. Två skanningar utfördes på detta sätt då skannern lutade så att den var relativt parallell med gruvorten. Vid dessa fyra skanningar användes inte några måltavlor, de fyra punktmolnen sammanfogades istället genom att gemensamma punkter lokaliserades i varje punktmoln. I gruvan fanns mycket begränsad belysning, detta medförde att foton inte togs under dessa skanningar. Om skanningarna hade behövt innefatta foton med rimlig kvalité hade någon form av belysning krävts. I detta objekt kanske foton ändå inte hade varit av så stort värde då gruvans väggar inte hade någon intressant färginformation att tillföra resultatet. Därmed medförde skanningarna ett punktmoln i gråskala för vidare bearbetning. 14

20 8 Möjligheter för myndigheter 8.1 Översikt För rapporten har ett antal myndigheter, inrättningar, fastighetsförvaltare och fastighetsägare kontaktats. Dessa har tillfrågats hur dokumentation bedrivs, vilka tillvägagångssätt som används idag samt vilket material som finns. Frågor har också ställts angående deras syn på laserskanning som dokumentationsmetod och vilka objekt som skulle kunna vara intressanta för metoden, samt vilket material de önskar att få ut vid en dokumentation. Vid kontakterna med dessa har en mindre presentation av tekniken hållits, dels för att visa vad laserskanning är samt hur det fungerar. Det har även visats vilken typ av material som är möjligt att få ut av en skanning. Av de tillfrågade så har svar erhållits från tre olika parter Riksantikvarieämbetet Den 26 maj 1630 inrättades ämbetet Riksantikvarie i Sverige av den dåvarande kungen Gustav II Adolf. Riksantikvarien hade till uppgift att dokumentera och inventera forntida kulturminnen. Sedan 1630 har 30 personer innehaft ämbetet och den senaste tillsattes Riksantikvarien återfinns sedan 1938 hos Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som ansvarar för frågor rörande kulturmiljövård och kulturarv. Riksantikvarieämbetet verkar även för att kulturmiljön och kulturarvet ska bevaras och brukas på bästa sätt. Riksantikvarieämbetet förvaltar i dagens läge ett relativt fåtal byggnader. Många kulturhistoriskt viktiga byggnader förvaltas istället av Fastighetsverket. Behovet av statligt ägande för att skydda kulturhistoriskt värdefulla objekt har minskat under senare år då det tillkommit lagar som skyddar objekten ändå. Riksantikvarieämbetet bedriver idag en mycket begränsad dokumentation, detta på grund av otillräckliga ekonomiska resurser. Vid restaureringar görs dock ofta vård och underhållsplaner. Vård och underhållsplaner består av foton före och efter restaureringen samt beskrivande text på hur arbetet ska utföras. Den enda byggnad som dokumenterats på senare år är Visby ringmur, i övrigt så har ingen dokumentation gjorts sedan många år tillbaka. Under 1990-talet utfördes restaureringsarbeten på Visingsborg som bestod av omfogningar. I samband med detta upprättades en relativt omfattande vård och underhållsplan. Visingsborg dokumenterades på 1930-talet då det gjordes uppmätningar och upprättades ritningar, dessa ritningar har under senare tid kopierats för att hålla dom i läsbart skick. Det material som finns på byggnaderna är samlat i ett öppet arkiv på Riksantikvarieämbetet. I det Antikvariska topografiska arkivet (ATA) finns också material samlat på objekt fram till De uppmätningar som utförs av Riksantikvarieämbetet idag är uteslutande mätning med hjälp av måttband och tumstock. 15

21 8.2.2 Örebro läns museum Länsmuseet i Örebro är verksamt på flera fronter. Det anordnas bland annat utställningar i museet, även arkivhållning ingår som en del av verksamheten samt delaktighet i utgrävningar. Länsmuseet förvaltar idag fem samlingar av byggnader. Dessa är Länsmuseebyggnaden, en av I 3:s gamla kasernbyggnader, Siggebohyttan, Kullängsstugan och Greksåsar. För kulturmiljövård finns en egen avdelning bestående av en antikvarie och en byggnadsantikvarie. Denna avdelning är underordnad Länsarvet som är museets kunskapsoch forskningscentrum. Länsarvet är inrymt i den gamla kasernen Narva på I 3:s regementsområde, där finns bland annat samlat, forskningsbibliotek, kartor, föremål, brev, dokument, uppmätningar, gamla reklambroschyrer och priskuranter, historisk fotosamling och mycket annat. Detta är ett öppet arkiv, i detta arkiv samlas även resultaten från de dokumentationer som utförs idag. Avdelningen för kulturmiljövård arbetar för bevarande och vård av länets kulturmiljöer i ett brett perspektiv. Det görs genom information, råd och stöd till institutioner, företag och allmänhet i enskilda ärenden, men också genom att dokumentera existerande kulturmiljöer samt miljöer i förändring och därmed bidra till utvidgningen av den kunskapsbank som Länsarvet utgör. Avdelningen initierar och samverkar också i forskning kring länets kulturmiljöer och arbetar för att information om kulturmiljövård når ut i samhället. Här finns också möjlighet att få råd och hjälp i byggnadsfrågor och arkeologi, så länsmuseets roll i bevarandet av kulturhistoriskt viktiga byggnader är betydligt mer omfattande än den egna förvaltningen. Museet har idag en ganska bred dokumentation av de objekt de arbetat med. Dock är denna dokumentation inte särskilt djup, i många fall så består dokumentationen endast av översiktliga foton och i många fall är dessa foton endast tagna utifrån och från ett håll. Det är även relativt ovanligt förekommande att det finns ritningar på ett objekt, om det finns ritningar så är de ofta från början av 1900-talet. I de fall det finns mer omfattande dokumentation än endast foton är ofta ytskikten bra dokumenterade, dock är konstruktionen mycket sällan dokumenterad över huvudtaget. Den dokumentation som bedrivs idag utförs uteslutande då ett objekt ska byggas om eller renoveras. Omfattningen av dokumentationen varierar från objekt till objekt, då det inte avses att ändra några mått blir det ofta endast en fotodokumentation av objektet. I vissa fall upprättas även ritningar med den detaljrikedom som för tillfället krävs. Det finns en tjänst vid Länsmuseet i Örebro där det bedrivs arbete med att framställa ritningar, denna person framställer även ritningar vid utgrävningar. Under 1927 och genomfördes inventeringar av herrgårdar i Örebro län av Nordiska museet. Under åren genomfördes Bergslagsinventeringen i Örebro län, vid detta arbete dokumenterades bland annat bergsmansgårdar. Av denna anledning så finns just dessa objekt relativt bra dokumenterade i Örebro län. Denna dokumentation återfinns idag således hos Länsarvet. Vid dessa dokumentationer lades det ner ett gediget arbete på att mäta upp byggnaderna, dock gjordes aldrig några speciellt detaljerade ritningar men de som finns är mycket pålitliga beträffande mått. Vid dokumentationerna fotograferades även byggnaderna relativt noga. Vid den dokumentation som bedrivs idag görs uppmätningar med hjälp av måttband och tumstock då museets egen personal genomför mätningarna, vid konsultuppdrag används i regel handlaser. All personal hjälps åt med fotodokumentation av objekten då de är ute på plats. 16

22 Vid inplaceringar av byggnader på underlagskartor sker i dagsläget ingen noggrannare uppmätning. Det finns ett klart intresse av laserskanning hos Örebro läns museum, dock anses det att tekniken troligtvis måste bli billigare innan det kan bli aktuellt med skannuppdrag. Det finns tankar på att göra otillgängliga objekt tillgängliga med hjälp av tredimensionella datamodeller av exempelvis gruvor där rasrisk föreligger eller då det är svårt att göra ett objekt tillgängligt för handikappade. Likaså för faktauppbyggnad anser länsmuseet tekniken vara intressant i form av volymberäkningar, en brist anses dock vara att skanning ner under en vattenyta ej är möjlig då det finns vattenfyllda dagbrott och gruvor som museet gärna skulle vilja veta hur stor den brutna volymen är. Även för analys av murverk ser länsmuseet en möjlighet i att tillämpa tekniken. Detta för att övervaka sprickbildningar, sättningar och för att se hur byggnader byggts till. Trots den stora datamängden ser länsmuseet enbart positivt på de exakta datamodeller som laserskanningen genererar och de mervärden de innehåller, detta i form av att det exempelvis finns möjlighet att i efterhand gå in och ta ut vilka mått som så önskas. Länsmuseet ser även en möjlighet i att enbart genomföra skanningar och lagra punktmolnen för framtiden, de ser dock ett bekymmer i långa lagringstider som det i vissa fall kan komma att handla om, i en del fall kan dessa uppgå till hundratals år. Med tanke på den ständiga teknikutvecklingen ser Länsmuseet ett orosmoment beträffande öppningsbarhet av punktmolnen i framtiden, den teknik vi använder idag kan komma att ha fasats ut då behov uppstår av att öppna punktmolnet. Idag prioriteras inte dokumentation av byggnader på grund av ekonomiska begränsningar, det satsas i stället på att underhålla de byggnader som finns bevarade. Länsmuseet kan dock tänka sig att omfördela resurserna så att några enstaka skanningar genomförs. Pengarna som används till detta söks av länsmuseet uteslutande från Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen är en statlig myndighet som har en filial i varje län, landshövdingen är högsta chef i respektive län. Länsstyrelsen ska verkställa regeringens och riksdagens beslut. Myndigheten arbetar inom många områden, allt från körkortstillstånd till stora regionala frågor. Länsstyrelsen ska bland annat: fullfölja de nationella målen, samordna länets olika intressen, främja länets utveckling, fastställa regionala mål och värna om rättssäkerheten i varje ärende. Ett verksamhetsområde inom länsstyrelsen är Kulturmiljövård. Arbetet bedrivs där för att ta till vara på historiskt värdefulla miljöer. Objekten spänner från allt mellan fornminnen till industrimiljöer. Länsstyrelsens mål är att bevara kulturmiljöer och kulturlandskap för kommande generationer, på så sätt kan de förstå hur samhällsutvecklingen ägt rum. I målet att bevara kulturmiljöer är byggnadsvården en viktig del. Vid vård och underhåll av kulturhistorisk bebyggelse är det dock mycket viktigt att det görs på rätt sätt. Vid ombyggnation är det ytterst viktigt att bebyggelsen inte förvanskas eller på annat sätt ändras så mycket att det kulturhistoriska värdet försvinner. Av denna anledning är det viktigt att använda tidsenliga metoder och material. När det handlar om objekt med stora kulturhistoriska värden kan Länsstyrelsen ge information och gå in med ekonomiskt stöd för säkerställande av att vård och underhåll sker på ett bra sätt. Vård och underhållsplaner upprättas också i egen regi förutom att de görs till fastighetsägare som beställt tjänsten av länsstyrelsen. 17

23 Vård och underhållsplaner är dokument som beskriver hur skötsel, underhåll och förvaltning ska utföras av en byggnad och i vissa fall tillhörande inventarier. Vårdplanen är ett dokument som visar övergripande hur en bebyggelse ska skötas och förvaltas. I underhållsplanen som är en del i vårdplanen inriktas det mer specifikt på enstaka objekt och beskriver mer ingående hur praktiska arbeten ska utformas. Den dokumentation av byggnader som bedrivs av Länsstyrelsen i dagsläget är mycket liten, de förvaltar inte heller några byggnader. Den dokumentation som förekommer sker oftast då en byggnad ska rivas eller ändras. En sådan dokumentation består mestadels av foton och en del beskrivande text. Dokumentationens storlek och omfattning bestäms beroende på vad det finns för syfte i projektet. Vissa delar i dokumentation som exempelvis mer noggrann inmätning läggs ut till konsulter. Vid mätningar som inte behöver ha så stor noggrannhet mäter Länsstyrelsen själva med enklare utrustning, då i form av måttband och tumstock. Även en del fotodokumentering bedrivs. Om ett objekt ska lokaliseras görs det med hjälp av underlagskartor. Anledningen till att så få dokumentationer görs idag är att de ekonomiska medlen för kulturmiljövård oftast går till underhåll och skötsel av äldre byggnader. Länsstyrelsen kan också få i uppdrag från fastighetsägare och förvaltare att dokumentera deras byggnader. Den äldre dokumentation som finns bevarad har i regel bra kvalité. Vissa objekt kan ha mycket detaljerad dokumentation i form av foton och mycket exakta beskrivningar med måttangivelser. Men i de flesta fall finns enbart foton. I början på 1900-talet gjordes en hel del dokumentation av herrgårdar och bergsmansgårdar, därav är dessa väl dokumenterade. Mycket sällan finns dock information om byggnaders konstruktioner. På Länsstyrelsen i Örebro ser man positivt på laserskanning som dokumenteringsmetod. De tror att laserskanning skulle kunna fungera som ett mycket bra analysredskap i arbetet. Intressanta användningsområden för metoden anses dels vara att kunna göra mer ingående murverksanalyser, möjligheten till att kunna skanna i gruvor och därmed kunna undersöka hur stora gruvmassor som brutits, vid arkeologiska utgrävningar skulle det kunna gå att skanna de olika skikten på ett snabbt sätt och med det få en effektivare arbetsgång, även att kunna göra dokumentationer av försäkringsskäl ses som ett bra användningsområde för laserskanning. Intresse finns även för att möjliggöra visualiseringar av objekt som i dagsläget inte är tillgängliga för allmän beskådan på grund av exempelvis otillgänglighet. Ett problem som Länsstyrelsen dock ser är själva lagringen av data, med elektroniskt material finns alltid en viss risk, om exempelvis ett punktmoln ska lagras så måste det vara säkerställt att det är läsbart med framtida dataprogram. Det lagrade materialet måste också kopieras in på nya lagringsmedium med jämna mellanrum. Men i dagsläget är det ekonomiska läget det stora problemet enligt Länsstyrelsen. På grund av att dagens prioriteringar i första hand ligger på underhåll av befintliga byggnader så går nästan inga medel till dokumentation. Länsstyrelsen kan söka bidrag för vissa typer av projekt, från riksantikvarieämbetet får de bidrag för projekt rörande kunskapsuppbyggnad, byggnadsvård och arkeologi, Länsstyrelsen tror att det skulle finnas en möjlighet att söka bidrag för laserskanning som byggnadsvård och kunskapsuppbyggnad. Det går också att söka bidrag från EU men då måste projektet generera arbeten, således måste projektet vara mycket stort. Andra alternativ är att församlingar eller fastighetsägare står för finansieringen av dokumentationskostnaderna. På grund av det ekonomiska läget ställer sig Länsstyrelsen i Örebro än så länge avvaktande till den nya tekniken. Men de ser inga som helst hinder för att använda metoden i framtida projekt. 18