Årsredovisning med verksamhetsberättelse

Transkript

1 Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

2

3 Innehåll Inledning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Folkbildningsrådets uppgifter 8 Styr- och policydokument 9 Beslutande och beredande organ 9 Samverkan 12 Verksamhet 14 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 14 Kommunikation 16 Bidragsfördelning 17 Anslagsutvecklingen 19 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 20 Verksamhetsredovisning studieförbund 20 Verksamhetsredovisning folkhögskolor 26 Uppföljning 32 Nationell utvärdering 35 Resultatet av Folkbildnings rådets uppföljningsverksamhet och utvärderingsinsatser 36 Samlad bedömning: Bedömning av samhällsbetydelse bedömning av kvalitet 38 Medlemsuppdrag 70 Administration 72 Representation, medlems- och partnerskap 72 Kansli 73 Folkbildningsrådets årsredovisning för Förvaltningsberättelse 75 Resultaträkning (tkr) 80 Balansräkning (tkr) 81 Noter 82 Revisionsberättelse 89 Bilagor 91

4 Inledning Det är dags att med årsredovisningen sammanfatta det som genomförts inom folkhögskolor och studieförbund Folkbildningens verksamhet är omfattande både ur ett verksamhets- och ekonomiskt perspektiv. Redan 2009 påbörjades arbetet med att följa upp Folkbildningens Framsyn och under 2012 har arbetet intensifierats så att ett slutligt förslag om Folkbildningens Vägval & Vilja kan beslutas vid representantskapsmötet i april Hela folkbildningen har varit engagerad på alla nivåer för att lämna förslag om vilken roll folkbildningen ska ha de kommande fem till tio åren. Vi befinner oss fortfarande mitt inne i en global finansiell kris med hög arbetslöshet i många länder. I Sverige har ungdomsarbetslösheten under 2012 accelererat ytterligare. I nära samverkan med Arbetsförmedlingen har folkhögskolorna genomfört studiemotiverande folkhögskolekurser för unga arbetslösa som saknar slutbetyg från grundeller gymnasieskolan. Av de som gått studiemotiverande folkhögskolekurs har 24 procent studerat vidare och 17 procent har fått arbete. Från samhällets sida är man mycket nöjd med detta resultat och inför nästa år kommer antalet personer som får denna möjlighet att öka. Många människor i vårt samhälle tar del av folkbildningens möjligheter. Folkhögskolans kursverk samhet och studieförbundens cirklar och kulturverksamhet lockar många deltagare. Det är ingen tvekan om att ännu fler skulle kunna ta del av det folkbildningen erbjuder. Folkbildningen behöver marknads föra sina verksamheter och erbjudanden mer aktivt. Alla människor måste få möjlighet att komma i kontakt med folkbildning och då behöver verksamheten synas mer än den gör idag. Folkbildningens resurser ska erbjudas där människorna bor i de små och stora samhällena runt om i vårt land. Varje år söker ett antal organisationer ekonomiskt stöd från Folkbildningsrådet för att starta verksamhet i en folkhögskola eller ett studieförbund. Det är på sin plats att notera att 23 nya folkhögskolor fått statsbidrag sedan 1991 och de bedriver verksamhet främst i större orter. De senaste åren har därutöver två nya studieförbund fått statsbidrag. Folkbildningsrådet har sedan 2007 inte fått några nya ekonomiska resurser för att ge plats åt nya folkhögskolor eller studieförbund. Under 2012 har inte någon ny organisation beviljats medel för att starta folkhögskola eller studieförbund. För fjärde året i rad genomförde Folkbildningsrådet två seminarier under Almedalsveckan på Gotland. Det har blivit fler och fler deltagare för varje år vid dessa seminarier där vi presenterar ett par aktuella utvärderingar om folkbildningen. Regering och riksdag kan ha fortsatt stort förtroende för folkhögskolor och studieförbund. Det finns en tydlig ambition hos alla att ha hög kvalitet på verksamheten och att ständigt förbättra. Det finns en vilja att öka tillgängligheten, få fler och nya människor att upptäcka och ta del av vad folkbildningen erbjuder. Det råder en stor optimism 4 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

5 hos folkbildningens olika aktörer även om det finns problem. Ett sådant är att många kommuner fortsätter att minska sina anslag till studieförbunden. Riksrevisionens genomlysning av Folkbildningsrådet och studieförbunden 2011 resulterade i att regeringen tillsatte en utredning med professor Erik Amnå som ansvarig för att bl.a. analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget uppnåtts. Betänkandet som överlämnades till statsrådet Nyamko Sabuni i oktober 2012 har namnet Folkbildningens samhällsvärden. Folkbildningen har en viktig roll i samhället, som en bärare av demokratin, nu och för framtiden. Låt oss fortsätta att med kraft förvalta det uppdrag och förtroende som riksdag och regering gett folkbildningen. TORSTEN FRIBERG Ordförande Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

6 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre. Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen. Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. 3. Den demografiska utmaningen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4. Det livslånga lärandet Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymnasiekompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning. 6 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

7 5. Kulturen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. 6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Folkbildningen ska kännetecknas av att vara: fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter) deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll) formad av egna utbildningsplaner (inte läroplans- eller betygsstyrd) baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter) mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud) flexibel (snabbt tillgodose nya utvecklingsbehov och nya former). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

8 Folkbildningsrådets uppgifter Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folkbildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet svarar vidare för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt Folkbildningsrådet att handlägga. Uppgifter Inom medlemsuppdraget På uppdrag av medlemmarna har Folkbildningsrådet svarat för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) samt för att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Inom myndighetsuppdraget Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar: att företräda staten i förhållande till folkbildningen att besluta om vilka studieförbund, folkhögskolor samt studerandeorganisationer inom folkhögskolan som ska få statsbidrag att fördela statsbidraget mellan dessa att ansvara för systemet för samhällsstöd till folkbildningen att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget samt att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksam heter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i 8 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

9 ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Styr- och policydokument Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar Folkbildningsrådets stadgar Representantskapets beslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag Arbetsordning för Folkbildningsrådet Statsbidragsvillkor för folkhögskolor och studieförbund Riktlinjer för prövning av statsbidrag till folkhögskola Riktlinjer för prövning av statsbidrag för studieförbund Kriterier och fördelningsprinciper för statsbidrag till folkhögskolor Kriterier och fördelningsprinciper för statsbidrag till studieförbund Riktlinjer för beredning av och beslut om återkrav av medel Plan för redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete Strategi för nationella utvärderingar Måldokument för Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Styrdokument från staten Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: Regeringens riktlinjer år 2012 med bilagt regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen Kulturutskottets betänkande 2011/12: KrU2 och riksdagens beslut Kulturutskottets betänkande 2005/06: KrU14 och riksdagens beslut Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192 Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973, 2000:1451, 2006:1499 och 2011:311) Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605) Förvaltningslag (SFS 1986:233, 4) Lag (1996:1059) om statsbudget Regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet Enligt regeringens riktlinjer ska styrelsen varje år lämna årsredovisning med samlad bedömning och budgetunderlag till regeringen. Dessa samt övriga villkorade skrivelser och särskilda rapporter har lämnats till regeringen i februari 2012: Kommunernas och landsting/regioners bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2011 Kvalitetsarbetet och utvecklingen av verksamheten inom folkbildningen 2011 Studieomdöme, behörigheter och avbrott i folkhögskolan Flexibelt lärande i folkbildningen 2011 Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011 Förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU Beslutande och beredande organ Representantskapet Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av tio ombud för FBF, fem ombud för SKL och fem ombud för RIO. Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet. Vidare fastställer representantskapet ekonomiska ramar för Folkbildningsrådets budget Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

10 samt väljer vartannat år ordförande och tar emot anmälan av styrelseledamöter och revisorer. Representantskapet höll sitt vårsammanträde den 17 april. Sammanträdet fastställde årsredovisning för 2011, godkände revisionsberättelsen och gav styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Representantskapet höll sitt höstsammanträde den 14 november. Sammanträdet fastställde ekonomisk ram för Folkbildningsrådets verksamhet 2013 och ekonomisk ram för medlemsuppdragen Folkbildningsnätet, FIN samt för FSR Styrelsen Torsten Friberg är ordförande i Folkbildningsrådets styrelse. Birgitta Lanér är vice ordförande och Lena Hallengren, Leif Kindblom, Angelica Rage, Magnus Ramstrand, Thomas Strand, Anna-Britta Åkerlind och Ann-Britt Åsebol är ledamöter i styrelsen och Gunnar Falkeby är personal representant. Adjungerade ledamöter i styrelsen är Kerstin Enlund, FBF och Tomas Aronsson, RIO. Carl Johan Östh var FBF:s adjungerade ledamot vid sammanträdet den 12 december. Vidare har Eva Hellstrand, ledamot i kultur- och fritidsberedningen vid SKL, varit adjungerad ledamot t.o.m. den 19 september. Därefter är Åsa Kratz, ordförande i styrelseföreningen för offentligägda folkhögskolor, SKL:s adjungerade ledamot i Folkbildningsrådets styrelse. Anna-Carin Bylund är sekreterare i styrelsen. Styrelsen har haft åtta sammanträden. Styrelsen har fördelat allmänt statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor samt projektmedel till flexibelt lärande. En rådgivande grupp för gränsdragningsfrågor inom folkhögskoleområdet har tillsatts. Styrelsen har följt upp och utvärderat verksamheten samt följt upp kvalitetsarbetet i folkhögskolor och studieförbund. Vidare har styrelsen fattat beslut om uppföljning av grundbidrag till studieförbund samt fastställt plan för uppföljning av grundvillkor för statsbidrag till folkhögskolor. Tre beredningsgrupper: Modell för prövning av etik- och gränsdragningsfrågor, Utreda relevanta valideringsfrågor samt för Inkomna ansökningar om statsbidrag från nya bidragsmottagare har lämnat sina förslag till styrelsen. Två beredningsgrupper: Uppföljning av Folkbildningens Framsyn samt Översyn av folkhögskolans studieomdömen kommer att slutföra sina uppdrag våren Sju ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor och en ansökan om statsbidrag till nytt studieförbund inkom under året. Tre av folkhögskoleansökningarna uppfyllde verksamhets kriterierna men styrelsen beslutade att avslå samtliga ansökningar eftersom folkbildningsanslagets uppräkning de senaste åren inte gett något utrymme för nya satsningar. Totalt har 14 remissyttranden lämnats på olika utredningar och förfrågningar. Dessa redovisas under avsnittet Folkbildningspolitiska frågor. På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till utbildnings platser för studiemotiverande insatser på folkhögskola för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Revisorer Ann-Christin Holgersson, förtroendevald revisor, nominerad av RIO, Anders Larsson, förtroendevald revisor, nominerad av SKL samt Mats Blomgren, auktoriserad revisor, PwC, nominerad av FBF. Samråd med medlemsorganisationerna Samråd med Folkbildningsrådets medlemmar sker, förutom vid representantskapets två årliga sammanträden, i form av adjungering av ledamöter till styrelsen, genom representation i berednings- och styrgrupper samt i kansliets arbetsgrupper. Enligt stadgarna ska särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Ett samråd och en styrelsekonferens har genomförts. Vid den gemensamma styrelse konferensen diskuterades folkbildningens styrning, finansiering och 10 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

11 organisation, Folkbildningsrådets budgetunderlag samt Folkbildningsrådets verksamhetsplan och budget Beredningsgrupp Uppföljning av Folkbildningens Framsyn Torsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér, Kerstin Enlund, Eva Hellstrand, Sanna Palomaa, Kent Johansson, Susanne Andersson, Ann-Katrin Persson och Åke Marcusson, Britten Månsson- Wallin samt Björn Garefelt (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Beredningsgrupp Inkomna ansökningar om statsbidrag från nya bidragsmottagare Leif Kindblom (ordförande), Angelica Rage, Peter Högberg, Lise-Lotte Wallin, Anders Castberger och Lena Nilsson samt Signild Håkansson (sekreterare) och Elisabet Andersson (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Beredningsgrupp Modell för prövning av etikoch gränsdragningsfrågor Lena Hallengren (ordförande), Anna-Britta Åkerlind, Peter Carlsson, Tomas Aronsson, Annika Nilsson och Carl-Johan Östh samt Elisabet Andersson (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Beredningsgrupp Utreda relevanta valideringsfrågor Birgitta Lanér (ordförande), Ann-Britt Åsebol, Per-Erik Kaj, Håkan Wiclander, Mikael Cronwall och Per Forsell samt Elisabet Andersson (sekreterare) och Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft fem sammanträden. Beredningsgrupp Översyn av folkhögskolans studieomdömen Thomas Strand (ordförande), Gösta Hassel, Lisa Tengö, Håkan Wiclander och Elisabet Strömfelt samt Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Expertgruppen för Nationell utvärdering Anne Marie Brodén (ordförande), Lars Svedberg, Henrik Nordvall, Eva Önnesjö, Mats Hallberg, Tjia Torpe och t o m den 19 september Helene Ahl, därefter Cecilia Bjursell. Eva Åström har varit sekreterare i gruppen. Gruppen har haft fyra sammanträden. Styrgrupp för Folkbildningsnätet Jan Lundeen, Lars Forsmark, Elisabeth Strömfeldt, Eva Avgerinou, Johan Sandholm och fr.o.m. den 17 april Agneta Fleicher. Jan Lundeen var ordförande fram till den 27 augusti då Lars Forsmark tog över ordförandeskapet. Lars-Göran Karlsson har varit sekreterare i gruppen. Gruppen har haft fem sammanträden. Styrgrupp för Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Urban Lundin (ordförande), Ingrid Andreae, Heli Nordberg Lindell och Roger Johansson samt Agneta Wallin (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Styrgrupp för Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) Lise-Lotte Wallin (ordförande), Elina Linna, Anna Sjödin och Åsa Kratz samt Linda Rosén (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Teresa Edelman (ordförande), Susanne Grundström, Nils-Erik Eriksson, Maria Staake och Agnes Fockström Haubitz (ledamöter) och Lars Bryntesson, Lars Geipel, Jim Sörberg och Chiman Siadat (ersättare) samt Linda Rosén (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

12 Samverkan Upplevelser blir roligare om de delas med andra. Problem löses lättare och på fler sätt när olika personer får lämna lösningsförslag. Det är kombinationen demokratisk träning och gemensamt lärande som gör att folkbildning behövs oavsett hur samhället förändras har Folkbildningsrådet ökat sina kontakter och samverkan med organisationer och myndigheter. Folkbildningsrådet är medlem eller partner i Ideell Arena, Vetenskap & Allmänhet, Mimer och RegLab. Nätverkande organisationer som erbjuder kompetensutveckling, seminarier och forskning. Folkbildningsrådet ingår också i ett nätverk med myndigheter som lämnar bidrag till organisationer inom det civila samhället. Verksamheten i folkhögskolor och studieförbund är omfattande och betyder mycket både för deltagarna, för organisationer och för samhället i stort. Många myndigheter är därför intresserade av folkbildningens kompetenser och erfarenheter. Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statistiska centralbyrån (SCB), Högskoleverket, Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Myndigheten för kulturanalys och ESF-rådet är myndigheter som Folkbildningsrådet haft mycket kontakt med under året. Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en central roll inom flera områden som berör folkbildnings verksamheten. Det gäller t.ex. utveckling av det nationella/europeiska kvalifikationssystemet för utbildning, utveckling av system för validering av utbildning oavsett var den förvärvats, ansvaret för statsbidrag till teckentolk- och kontakttolkutbildning samt Yh-utbildningar i folkhögskolor och studieförbund. Dessa olika verksamhetsområden och stödformer påverkar och kommer att i ökad grad påverka folkbildningsarbetet framöver och det är därför viktigt att folkbildningens perspektiv och verksamhetsförutsättningar beaktas i arbetet. SPSM, CSN och SCB är myndigheter som Folkbildningsrådet kontinuerligt har kontakt med eftersom våra statsbidrag kompletterar varandra och är en förutsättning för folkbildningsverksamhetens genomförande. Verksamhetsstatistiken ligger till grund för bidragsgivning och utbildningsstatistik. Högskoleverket har ansvar för tillträdesreglerna och dessa spelar en avgörande roll för folkhögskole studerandes tillträde till högskolestudier. Arbetsförmedlingen samarbetar med Folkbildningsrådet för att med insatser av folkhögskolor få fler unga arbetslösa att studera eller fullfölja sina studier. Intresset för folkbildning har ökat under året och det finns fler verksamheter än studiemotiverande folkhögskolekurs som Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet kan samverka kring. Ungdomsstyrelsen och Myndigheten för kulturanalys har nya uppdrag som tangerar eller inkluderar folkbildningen. Ungdomsstyrelsen är sektorsmyndighet för civila samhället och Myndig- 12 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

13 heten för kulturanalys har tagit över ansvaret för kulturstatistik från Statens kulturråd. Båda myndigheterna behöver tillgång till folkbildningsstatistiken för att kunna inkludera den i sin rapportering. Samverkan handlar här inte enbart om statistik utan framför allt om att bidra till analysen avseende folkbildningsverksamheten. ESF-rådet arbetar med att ta fram riktlinjer för insatser och medelsanvändning kommande EUprogramperiod. Socialfonden har samma prioriterade målgrupper som folkbildningen och det finns starka skäl för att använda folkbildning och dra nytta av verksamhetserfarenheter. Internationella programkontoret gick vid årsskiftet samman med Verket för högskoleservice i den nya myndigheten Universitets- och högskolerådet. Den nya myndigheten kan fortsatt lämna bidrag till projekt inom folkbildningen men samgåendet med ökad högskoleprofilering kan minska intresset för folkbildning och det icke formella eller informella lärandet. För att kunna vara en kompetent företrädare för sektorn folkbildning krävs ständig kompetensutveckling hos anställda och god kvalitet och kvalitetsutveckling i arbetet. Temat för gemensam kompetensutveck ling 2012 var mångfald och diskrimineringsfrågor. Under 2013 beslutar Folkbildningsrådets medlemmar om framtida styrning, organisation och finansiering av folkbildningen. Ett viktigt arbete för folkbildningen och för ett förnyat Folkbildningsråd. BRITTEN MÅNSSON-WALLIN generalsekreterare Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

14 Verksamhet Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Folkbildningsrådet svarar för omvärlds- och folkbildningspolitisk bevakning i syfte att kunna analysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och för Folkbildningsrådets arbete. Detta sker främst utifrån Folkbildningsrådets regeringsuppdrag att svara för rapportering och samlad bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter i samhället. Vidare har Folkbildningsrådet uppgiften att informera riksdagen, regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet ska även upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen. En väsentlig grund för detta arbete är fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och omvärldsfaktorer. Folkbildningsrådet ska, inom myndighetsuppgifterna och med sitt sektorsansvar för folkbildningen som grund, framföra sina uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat genom att Folkbildningsrådet lämnar remissyttranden inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrelaterade internationella folkbildningsfrågor. Bland annat svarar Folkbildningsrådet för bevakningsoch representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med främst nordisk och europeisk anknytning. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska Folkbildningsrådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Genomförda insatser Kansliet har prioriterat frågor som följer av Folkbildningsrådets uppdrag och som i övrigt bedömts angelägna att bevaka för att främja folkbildningens verksamheter. Den folkbildningspolitiska bevakningen har främst varit inriktad på kontakter med riksdagen, regeringen, kommittéer och olika myndigheter. Vidare har remisser, delningar och särskilda uppdrag, som lämnats till Folkbildningsrådet, behandlats. Med den folkbildningspolitiska bevakningen som grund har Folkbildningsrådet redovisat folkbildningens möjligheter och problembeskrivningar i sitt budgetunderlag till regeringen för perioden Folkbildningsrådets omvärldsbevakning avser folkbildningsrelaterade frågor i Sverige, på europeisk nivå och globalt. Mottagare för resultaten av omvärldsbevakningen är Folkbildningsrådets styrelse och kansli. 14 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

15 Regeringen fattade år 2011 beslut om att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera det statliga stödet till folkbildningen. Den 6 september arrangerades en hearing i Folkbildningsrådets lokaler, som också sändes direkt via folkbildning.se, för avstämning av Folkbildningsutredningens analys och preliminära slutsatser rörande hur framtida statliga utvärderingar av folkbildningen bör genomföras. Betänkandet Folkbildningens samhällsvärden En ny modell för statlig utvärdering överlämnades till regeringen den 31 oktober Som en del av Folkbildningsrådets kommunikation av nationell utvärdering genomfördes två forskningsbaserade seminarier under Almedalsveckan på Gotland: Är folkhögskolan en dörröppnare till arbetsmarknaden? samt Bryr sig den regionala kulturen om folkbildningen? Arbetet med uppföljningen av Folkbildningens Framsyn har fortsatt under året. Ett förslag till folkbildningspolitiskt dokument, Folkbildningens Vägval & Vilja, har varit på remiss i studieförbund och folkhögskolor under våren. Efter behandling av remissvaren beslutade beredningsgruppen som samordnar arbetet att dokumentet skulle bearbetas ytterligare och läggas fram för beslut på Folkbildningsrådets representantskap våren Folkbildningsrådet har tillsammans med företrädare för medlemmarna ingått i den redaktionskommitté som tillsatts för att slutföra arbetet. Folkbildningsrådet har belyst frågor kring folkbildningen och regionaliseringen i två studier. Den ena studien behandlar folkbildningen och kultursamverkansmodellen och har avslutats under året. Folkbildningsrådet har vidare deltagit på konferenser om kultursamverkansmodellen arrangerade av SKL och Myndigheten för kulturanalys. Den andra studien, som påbörjats under året, behandlar folkbildningen och de regionala kompetensplattformarna. Folkbildningsrådet har samrått med SKL ifråga om folkbildningens roll i kompetensplattformarna. Företrädare för folkbildningen fick tillfälle att medverka på en nätverksträff, som SKL anordnade för tjänstemän på regional nivå vilka arbetar med kompetensförsörjningsfrågor. Folkbildningsrådet har under året ansökt om och beviljats partnerskap i Reglab, som är ett forum för lärande om regional utveckling med bl a SKL och 21 län/regioner som medlemmar. Folkbildningsrådet deltog i Landsbygdsriksdagen som ägde rum i Blekinge. Folkbildningsrådet har deltagit i en arbetsgrupp och en referensgrupp kring NQF som Yh inbjudit till. Arbetet har främst gällt utarbetande av förslag till nationella kvalitetskriterier för anslutning till NQF. Folkbildningsrådet har även lämnat remissyttrande på förslaget. Mot bakgrund av önskemålet från RIO och SKL att Folkbildningsrådet ska svara för myndighetsuppdragen gällande folkhögskolekursers anslutning till NQF, har Folkbildningsrådet framfört en sådan begäran till Utbildningsdepartementet inför kommande regeringsbeslut kring NQF. Valideringsfrågor har varit temat för en beredningsgrupp som avslutat sitt arbete under året. Beredningsgruppens slutsats är att validering av generella kompetenser är av särskilt intresse för folkbildningens organisationer och att Folkbildningsrådet i samarbete med medlemmarna bör initiera ett utvecklingsprojekt med denna inriktning. Samtal om detta har inletts med medlemmarna. Företrädare för beredningsgruppen har deltagit på expertseminarium om validering som Yh inbjudit till. Folkbildningsrådet har som undertecknare av Digital agenda för Sverige presenterat de bidrag till agendan som Folkbildningsrådet genomför i samband med ett möte med de organisationer och företag som står som undertecknare. För Folkbildningsrådets del handlar det främst om stöd till folkhögskolors och studieförbunds arbete med flexibelt lärande och digital delaktighet samt utveckling av Folkbildningsnätet. Folkbildningsrådet har deltagit i den analysgrupp som arbetar inom ramen för kampanjen Digidel Planering har påbörjats av utvärdering som syftar till att undersöka nuläget och förutsättningarna för Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

16 flexibelt lärande i folkhögskolor och studieförbund. Studien syftar även till att utgöra underlag för Folkbildningsrådets framtida beslut om särskilda insatser inom området. Folkbildningsrådet har deltagit i Utbildningsdepartementets referensgrupp i EU-frågor. Folkbildningsrådet har till regeringen framfört synpunkter på EU-kommissionens förslag till program för livslångt lärande samt deltagit i samråd med Regionkommitténs svenska rapportör i frågan. Samråd har även skett inom ramen för medlemskapet i European Association for the Education of Adults (EAEA). Folkbildningsrådet deltog i EAEA:s generalförsamling i Wien. EUkommissionen inbjöd Folkbildningsrådet att delta i ett europeiskt forum som behandlade frågor om hur det kommande programmet för livslångt lärande kan bidra till målen i Europa 2020-strategin. Betydelsen av icke-formellt vuxenlärande lyftes i mycket begränsad utsträckning fram av kommissionens företrädare. Folkbildningsrådet har till regeringen framfört intresse för att medverka i implementeringen av EU:s förnyade agenda för vuxnas lärande, som gäller alla former av vuxnas lärande. Skolverket har fått uppdraget att vara nationell koordinator för agendan. Fokus för insatserna har varit den formella vuxenutbildningen. Folkbildningsrådet har av Arbetsmarknadsdepartementet inbjudits att delta i en arbetsgrupp för myndighetsrepresentanter som ska behandla innehåll och utformning av EU:s Socialfond inför kommande programperiod Arbetet planeras vara avslutat sommaren Folkbildningsrådet medverkade på nordiskt seminarium i Oslo om vuxnas lärande på inbjudan från Nordiska Ministerrådet. Ett utvecklingsarbete kring folkhögskolans studieomdöme har pågått med sikte på att nya riktlinjer för studieomdömet, omfattande sju steg i omdömesskalan, ska gälla från läsåret 2013/14. Folkbildningsrådet har träffat överenskommelse med Högskoleverket om förändringar av folkhögskolans behörighetsgivning i och med nya tillträdesregler för högskolan med anledning av Gy2011. Remissyttranden Folkbildningsrådet har under 2012 yttrat sig över följande remisser och skrivelser: SOU 2012:1 Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (Utbildningsdepartementet) Lärarförsörjning för de nationella minoriteterna hur ska den tryggas? (Utbildningsdepartementet) Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens samt riktlinjer för dokumentation och kvalitetssäkring (Myndigheten för yrkeshögskolan) HSVFS 2009:1 Föreskrifter om grundläggande behörigheter samt urval (Högskoleverket) IT-Standarder för Lärande 9911 (SIS) IT-Standarder för Lärande 9912 (SIS) Ds 2012:13 Ny bibliotekslag (Kulturdepartementet). Ds 2012:24 Utökad målgrupp för samhällsorientering (Arbetsmarknadsdepartementet) Landsbygdsprogram (Landsbygdsdepartementet) SOU 2012:24 Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (Utbildningsdepartementet) SOU 2012:31 Sänkta trösklar högt i tak (Arbetsmarknadsdepartementet) Nationella kvalitetskriterier för NQF (Myndigheten för yrkeshögskolan) Inplacering av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF (Myndigheten för yrkeshögskolan) SOU 2012:59 Nya villkor för public service (Kulturdepartementet) Kommunikation Folkbildningsrådet informerar om myndighetsbeslut samt sprider resultatet av de utvärderingar, uppfölj ningar och rapporter som görs på uppdrag av regering och riksdag. Syftet med Folkbild- 16 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

17 ningsrådets kommunikationsarbete är att stärka folkbildningen som sektor och som samhällsaktör samt att interna och externa målgrupper har god kännedom om folkbildningens innehåll, kvalitet och betydelse för samhällsutvecklingen. Webbplatsen är primärt redskap för att nå interna och externa målgrupper. Folkbildningsrådet ska även medverka vid för folkbildningen angelägna seminarier och konferenser samt vid behov arrangera egna konferenser. Vidare ska Folkbildningsrådet ta emot studiebesök. Genomförda insatser Folkbildningsrådet har under året tagit fram en ny kommunikationsstrategi där fokus läggs på kommunikation av innehåll i verksamheten. Kommunikationsstrategin har varit vägledande i arbetet med att se över rapporter, uppföljningar och utvärderingar. På webbplatsen har information som är knuten till Folkbildningsrådets myndig hetsuppdrag fortlöpande publicerats. Ett utvecklingsarbete för webbplatsen har påbörjats. Fokus för arbetet under 2012 har varit översyn av struktur och innehåll på sidan samt att utveckla arbetet med rörlig bild. En uppgradering av webbplatsens publiceringsverktyg har också genomförts. Folkbildningsrådets aktivitet på Facebook och Twitter har ökat under året. Dessa kanaler har under året integrerats i Folkbildningsrådets övriga kommunikation framförallt riktat mot målgruppen allmänhet. Den ökade aktiviteten har även resulterat i en stor ökning av antalet följare och vänner. I takt med att denna grupp växer, växer även betydelsen av sociala medier som kommunikationskanal. Ett arbete med att öka Folkbildningsrådets mediala närvaro har inletts. Steg ett har varit att hitta rutiner för pressmeddelande samt att genomföra en analys av tidigare arbete och identifiera utvecklingsområden. Nyhetsbreven Folkhögskoleaktuellt och Studieförbundsaktuellt har publicerats kontinuerligt varannan vecka under året. Målsättningen med nyhetsbreven är att presentera nyheter och att locka fler besökare till Folkbildningsrådets Verksamhetsplan 2012, Årsredovisning 2011 med samlad bedömning av folkbild ningens samhällseffekter och Budgetunderlag har distribuerats till myndigheter och organisationer. Skriften Folkbildning 2012 med reportage från verksamhet samt analyser av folkbildningens betydelse för samhället har producerats. Fakta om folkbildning 2011 med kortfattad information om folkbildningen har sammanställts. Folkbildningsrådet har tagit emot studiebesök från Sydkorea och medverkat i två sydkoreanska TV-kanaler som gjort reportage om folkbildningen i Sverige. Bidragsfördelning Folkbildningsrådet ska fördela folkbildningsanslaget till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås och att de sju verksamhetsområden som fastställts av riksdagen särskilt ska beaktas. Folkbildningsrådet ska vidare bereda ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser starta nya folkhögskolor och studieförbund samt från organisationer som önskar statsbidrag för att överta huvudmannaskapet för en befintlig folkhögskola. Genomförda insatser Folkbildningsrådet har uppdaterat och fastställt nya statsbidragsvillkor för Statsbidragsvillkoren beskriver dels allmänna villkor, dels särskilda villkor för studieförbund respektive folkhögskola. Nya fördelningsmodeller för fördelning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor har trätt i kraft och gäller från och med Modellen för folkhögskolor genomförs fullt ut Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

18 Under 2012 fördelades miljoner kronor i statsbidrag till 150 folkhögskolor, varav miljoner kronor som ett verksamhetsrelaterat volymbidrag. Under året har en omfördelning (0,3 procent) av statsbidrag skett från större till mindre folkhögskolor. Vidare erhöll varje folkhögskola kronor i grundbidrag och kronor i utvecklings- och profileringsbidrag. Ca 163 miljoner kronor fördelades som kostnadsrelaterat förstärkningsbidrag riktat till deltagare med funktionsnedsättning och till deltagare som är utrikes födda och har brister i det svenska språket. Medel för påbyggnadsutbildningar till Geijerskola och Mora folkhögskola har sär redovisats i enlighet med regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet. Styrelsen har avslagit ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor från Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset, Judiska centralrådet, Stiftelsen Sveriges Katolska Folkhögskola, Skolföreningen Dagfolkhögskolan på Hässleholmen i Borås, Föreningen Holma folkhögskola, samt Arabiska bokstavs centret (Folkhögskolan Orienten) i Göteborg. Tre av dessa uppfyllde baskriterierna men de senaste årens reella försvagning av anslaget till folkbildningen ger inte utrymme för nya statsbidragsmottagare. Styrelsen har även avslagit ansökan om medel till försöksverksamhet från Föreningen Alby folkhögskola samt medel till nytt studieförbund från Afro Scandinavian Intellectual Association. Under 2012 fördelades miljoner kronor i statsbidrag till tio studieförbund. Enligt modellen för statsbidrag till studieförbunden fördelades 75 procent i grundbidrag och 25 procent i rörligt bidrag. Det rörliga bidraget innehåller två delar: verksamhetsrelaterat bidrag (19 procent) och förstärknings bidrag (6 procent) infördes ett nytt bidragssystem och en infasning gjordes för att möjliggöra en anpassning av verksamheten för de studieförbund som fick minskade bidrag. Kontroll av bidragsanvändningen Styrelsen för Folkbildningsrådet fattar årligen beslut om villkoren för och fördelningen av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor samt studerandeorganisationer. Folkbildningsrådet har kontinuerligt arbetat för att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom information till bidragsmottagarna, rådgivning och medverkan vid kurser, konferenser och seminarier. Folkbildningsrådet har genomfört särskilda utredningar om verksamhet i folkhögskola och studie förbund. Utredningarna om verksamhet i folkhögskolor har exempelvis handlat om folkhögskole kurser på distans och att mindre än 15 procent av verksamheten rapporterats som Allmän kurs. Utredningarna om verksamhet i studieförbunden har bland annat gällt dubbelrapportering av studiecirklar, omfattande rapportering av kulturprogram samt oklart anordnarskap. Projektverksamhet I enlighet med regeringens riktlinjer har Folkbildningsrådet avsatt 8,5 miljoner kronor för särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Drygt hälften av medlen har fördelats till lokal och regional utvecklingsverksamhet (38 projekt). Därutöver har ca 4 miljoner kronor använts till fortbildning, nätverk och kunskapsbildning samt till utveckling av Folkbildnings nätet. Även dessa medel har riktats till folkhögskolornas deltagare och personal samt till studie förbundens regionala och lokala verksamhet. Rapporten Flexibelt lärande i folkbildningen 2012 har sammanställts och beskriver bland annat prioriteringar och urval av projekt, som stöder utvecklings verksamhet lokalt och regionalt. Under året arrangerade Folkbildningsrådet en konferens kring flexibelt lärande samt genomförde en utvärdering av samtliga projekt som genomförts 2009, 2010 och Utvärderingsrapporten presenterades under Ny utvärdering av flexibelt lärande inom folkbildningen planeras. Syftet är att ta fram underlag för beslut om Folkbildningsrådets riktade satsningar inom området. Rapport kommer i oktober På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till studiemoti- 18 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

19 verande kurser inom folkhögskolorna. Målgruppen har varit arbetssökande ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Deltagarna har rekryterats av Arbetsförmedlingen lokalt. Folkhögskolorna har genomfört utbildningsplatser, vilket är en ökning jämfört med Rapporten Studiemotiverande folkhögskolekurs 2012 har sammanställts. Rapporten beskriver insatsens upplägg och genomförande, resultatet av deltagaruppföljningen, måluppfyllelse och utvecklingsområden. Folkbildningsrådet har lämnat kronor i bidrag till Sveriges förenade studentkårer (SFS) för att de inom ramen för sin verksamhet SFS Vux ska stödja folkhögskolestuderandes möjligheter till inflytande i sin studiesituation. Såväl fördelningen av folkbildningsanslaget som projektmedel och bidrag för Studiemotiverande folkhögskolekurs redovisas per bidragsmottagare i bilaga. Anslagsutvecklingen Folkbildningsanslagets utveckling År Anslag (mkr) Pris- o löneomräkning (%) Anslagsförändring (%) Kpi-förändringar (%) ,5-0,5 2, ,5 0,0 2, ,0 0,0 0,1 Not: I anslaget inkluderas inte bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève då det inte fördelas av Folkbildningsrådet. Fördelning av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen (tkr) Studieförbund Allmänt statsbidrag Förstärkningsbidrag (1) Folkhögskolor Allmänt statsbidrag Förstärkningsbidrag (1) Folkhögskolornas informationstjänst (2) Folkbildning Learning for Active Citizenship (2) Studeranderättsliga frågor (2) Folkbildningsnätets specifika fhsk-drift (2) Fortbildning för folkhögskolornas personal Studerandeorganisationer inom folkhögskolan (3) Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Flexibelt lärande (4) Folkbildningsnätet Summa fördelat statsbidrag, anslag 14:1 ap Föreningen nordisk folkhögskola i Genéve (anslag 14:1 ap.3) (5) Summa bidrag till folkbildningen (14:1) (1) Medel för insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket. (2) Medlemsuppdrag som genomförs av Folkbildningsrådet på uppdrag av RIO och SKL. (3) Fördelade till SFS. (4) Varav ca tkr fördelas i form av regionala och lokala projektmedel till folkhögskolor och studieförbund. (5) Fördelas inte av Folkbildningsrådet. Fördelningen till varje studieförbund och folkhögskola framgår av bilagor på sidorna Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

20 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Folkbildningsrådet ska i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens insatser. Vidare ska Folkbildningsrådet med utgångspunkt i folkbildningspropositionens krav på ett förstärkt kvalitetsarbete utveckla och förankra utgångspunkter för ett sådant arbete samt stödja och stimulera arbetet. Folkbildningsrådet har under 2012 fortsatt arbetet med kvalitetsfrågor i enlighet med den Plan för folkbildningens kvalitetsarbete Verksamhetsredovisning studieförbund 1 Fler studietimmar men färre deltagare och arrangemang i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet De tio studieförbunden arrangerade studiecirklar med 1,8 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 procent män. 11,6 miljoner studietimmar rapporterades. Antal genomförda studiecirklar var färre än föregående år, medan antalet deltagare minskade med Studietimmar ökade med motsvarande 5 procent. Deltagarsnittet har minskat från 6,4 till 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 41,9 jämfört med 39,6 föregående år. Jämfört med 2010 pågår cirklar i snitt fyra studietimmar längre. Nära arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet 2 med deltagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34 procent män. Antal arrangemang minskade med 2 procent, deltagare med 1 procent och antalet studietimmar med 1 procent. Kulturprogram fortsätter att öka Nära Kulturprogram genomfördes med nästan 18 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Fler Kulturprogram och deltagare rapporterades än före gående år. Antalet Kulturprogram ökade med 3 procent. Nära en miljon unika deltagare Med studieförbundens deltagarregister som underlag motsvarar deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet unika personer 3 fördelat på personer i Studiecirkel och personer i Annan folkbildningsverksamhet. 11 procent eller runt personer har deltagit i båda verksamhetsformerna. Jämfört med 2011 minskar unika deltagare med 3 procent. I Studiecirkel utgör kvinnor 63 procent av deltagarna, män 37 procent, vilket i jämförelse med gruppstatistiken betyder att män som regel deltar i ett större antal cirklar än kvinnor. Andelen utlandsfödda utgör 15 procent av cirkeldeltagarna, vilket är 1 procentenhet högre än föregående år. I Annan folkbildningsverksamhet utgör kvinnor 67 och män 33 procent och utrikes födda 10 procent. 1 Studieförbundens rapporterar både unika deltagare och studerandegrupp. Från och med år 2008 rapporteras enskilda deltagares personnummer, vilket ger underlag till fördjupad kunskap om deltagare i verksamheten. I gruppredovisningen har variabler för målgruppsbidrag tillkommit för att redovisa antalet deltagare med funktionsnedsättning och invandrade med brister i svenska språket som genom förstärkta insatser beretts möjlighet att delta i verksamheten. 2 Annan folkbildningsverksamhet är den friare verksamhetsform som bland annat används för att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Deltagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för deltagande i cirkel. Antal deltagare, sammankomster och studietimmar kan även vara färre än i cirkel. 3 SCB sammanställer uppgiften om unika deltagare utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnummer genom att matchning görs mot register över rikets totalbefolkning (RTB). 20 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2012

21 Tabell 1. De tio studieförbundens samlade verksamhet Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar 100% 43% 57% Förändring mot senaste år -1% -2% -3% -2% 5% Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar 100% 34% 66% Förändring mot senaste år -2% -3% -2% -3% -1% Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande 100% 43% 57% Förändring mot senaste år 3% 4% 4% 4% 2% Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal och procentandelar anges med en eller ingen decimal. Tabell 2. Unika deltagare tre senaste åren Studiecirkel År Deltagare Kvinnor Män Utlandsfödd Inrikesfödd % 37% 15% 85% % 37% 14% 86% % 37% 14% 86% Annan folkbildningsverksamhet År Deltagare Kvinnor Män Utlandsfödd Inrikesfödd % 33% 10% 90% % 32% 10% 90% % 33% 9% 91% Källa: Studieförbundens deltagarregister (Deltagartabell 4) Förstärkta insatser i studiecirkelverksamhet 4 Bidrag utgår till förstärkta insatser för deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda 4 Rapporteringen av utrikes födda deltagare och personer med funktionsnedsättning sker i form av en gruppredovisning, där mer än hälften av cirkelns deltagare ska tillhöra gruppen. Från 2008 rapporteras dessutom antalet deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda med brister i svenska språket, för vilka förstärkta insatser möjliggjort deltagandet. med brister i svenska språket. Studieförbunden grupprapporterar totalt deltagare med funktions nedsättning, vilket är färre än föregående år. Deltagare med funktionsnedsättning för vilka för stärkta insatser gjorts rapporteras till , vilket är ca färre än Av dessa ingick även i grupprapporteringen, vilket betyder att 26 procent av deltagare med funktionsnedsättning deltagit i cirklar där funktionsnedsatta inte utgjort majoritet. Utlandsfödda deltagare beräknas i grupprappor teringen Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse