Årsredovisning med verksamhetsberättelse

Transkript

1 Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

2

3 Innehåll Inledning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Folkbildningsrådets uppgifter 8 Uppgifter 8 Styr- och policydokument 9 Beslutande och beredande organ 9 Folkbildning för alla! 13 Verksamhet 15 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 15 Kommunikation 18 Bidragsfördelning 19 Anslagsutvecklingen 21 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 22 Verksamhetsredovisning studieförbund 22 Verksamhetsredovisning folkhögskolor 28 Uppföljning 34 Kvalitetsarbete och nationell kvalitets redovisning 37 Nationell utvärdering 37 Resultatet av Folkbildnings rådets uppföljningsverksamhet och utvärderingsinsatser 40 Samlad bedömning: Bedömning av samhällsbetydelse bedömning av kvalitet 42 Medlemsuppdrag 71 Administration 75 Representation, medlems- och partnerskap 75 Kansli 76 Folkbildningsrådets årsredovisning för Förvaltningsberättelse 79 Resultaträkning (tkr) 84 Balansräkning (tkr) 85 Noter 86 Revisionsberättelse 93 Bilagor 95

4 Inledning Folkbildningsrådet genomförde 2011 sitt tjugonde verksamhetsår. Året har präglats av både traditionellt folkbildningsarbete men också av ett antal utmaningar som tar sikte på folkbildningens framtid. Arbetet med framtiden innehåller både diskussioner och möten kring samtalsmaterialet Folkbildningens Vägval & Vilja som togs fram redan I underlaget ställs ett antal centrala framtidsfrågor om svensk folkbildning. En egen process har under året handlat om de sju verksamhetsområdena vilka utgör särskilda motiv för statens stöd. Folkbildningsrådet har av regeringen fått i uppdrag att se över dessa verksamhetsområden och minska antalet samt att eventuellt komma med nya. Den samlade folkbildningen har blivit överens om att föreslå staten att helt ta bort verksamhetsområdena eftersom dessa ingår i de fyra syften som staten har för sin bidragsgivning. Studieförbunden och folkhögskolorna kommer fram till sommaren 2012 att fortsätta diskutera och formulera tankar om folkbildningens framtid. Under året som gått har en ny fördelningsmodell för statsbidrag till folkhögskolor beslutats och motsvarande beslut för studieförbunden fattades Det har varit ett omfattande utrednings- och processarbete av särskilda beredningsgrupper som legat till grund för de beslut som Folkbildningsrådet fattat vad avser nya fördelningsmodeller. Under en vecka i juni i den vackra staden Malmö stod den samlade svenska folkbildningen bakom värdskapet för världskongressen A World Worth Living In. Huvudarrangör var den internationella vuxenutbildningsorganisationen International Council for Adult Education (ICAE). Syftet med konferensen var att samla folkbildare från hela världen för att stärka möjligheterna till utbildning för alla och visa på folkbildningens betydelse samt för att ge människor möjlighet att skapa en bättre värld. Drygt 750 personer från 82 länder deltog. Samtidigt genomförde Folkbildningsrådet sin nationella folkbildningskonferens för studieförbunden och folkhögskolorna. Folkbildningsrådet har under året blivit kallat till kulturutskottet vid två tillfällen, i första hand som en uppföljning av Riksrevisionens genomlysning och rapport. Det känns alltjämt att folkbildningen har ett stort förtroende hos våra beslutsfattare. Vissa kompletteringar och justeringar av Folkbildningsrådets återrapportering till regeringen har redan blivit resultatet av Riksrevisionens rapport. För tredje året i rad genomförde Folkbildningsrådet två seminarier i samband med Almedalsveckan på Gotland i början av juli. Intresset för att delta vid dessa seminarier har ökat år för år och har kommit att bli en viktig arena när det gäller att presentera utvärderingsrapporter inom folkbildningen. Även 2011 har präglats av stor arbetslöshet inte minst bland ungdomar. Sverige har bland den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Regeringen 4 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

5 gav därför extra resurser även under 2011 för att folkhögskolorna skulle kunna genomföra studiemotiverade insatser för denna målgrupp. De kommunala bidragen till folkbildningen fortsätter att minska, vilket är mycket oroande. Det är ingen tvekan om att folkbildningen självt behöver marknadsföra sin verksamhet och mer möta politiker på kommunplanet för att beskriva folkbildningens betydelse för lokalsamhället. Folkbildningsrådet arbetar ständigt för att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom informationsinsatser på konferenser och utbildningsdagar. Uppfylles inte bidragsvillkoren så återkallas bidraget. Som tidigare år har Folkbildningsrådet under året besvarat ett stort antal remisser som direkt eller indirekt påverkar folkbildningen och dess framtid. Folkbildningsrådets styrelse har fattat ett antal viktiga och avgörande beslut. Arbetet har präglats av engagemang och lyhördhet för varandras synpunkter. Styrelsen har till sitt förfogande kvalificerade och engagerade medarbetare som förser styrelsen med genomarbetade underlag för beslut. Folkbildningen har ett ständigt ansvar för att förvalta samhällets förtroende och leva upp till det ansvar som beslutsfattare på olika nivåer ger. TORSTEN FRIBERG ordförande Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

6 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre. Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen. Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin; bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen; bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället; bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden alla människors lika värde och jämställdhet _ mellan könen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. 3. Den demografiska utmaningen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4. Det livslånga lärandet Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att studieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande 6 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

7 för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymnasiekompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning. 5. Kulturen Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. 6. Tillgängligheten och möjligheterna för _ personer med funktionsnedsättning Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Folkbildningen ska kännetecknas av att vara: fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter); deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll); formad av egna utbildningsplaner (icke läroplans- eller betygsstyrd); baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet; ideologiskt och/eller innehållsmässigt profilerad (plats för särarter); mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud); flexibel (snabbt tillgodose nya utvecklingsbehov och nya former). Folkbildningsrådet fick i regeringens riktlinjer 2011 i uppdrag att lämna förslag beträffande de verksam hetsområden i folkbildningsförordningen som i särskilt hög grad utgör grund för statens stöd. En utgångs punkt var att antalet verksamhetsområden skulle minska. Folkbildningsrådets medlemmar har lämnat synpunkter och förslag till ett gemensamt folkbildningspolitiskt dokument som ska remissbehandlas under 2012 för att kunna ligga till grund också för regeringens översyn av folkbildningsområdet. Regeringen har fattat beslut att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en utvärdering av det statliga stödet till folkbildingen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

8 Folkbildningsrådets uppgifter Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folkbildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) som medlemmar. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet svarar vidare för de uppgifter som medlemmarna uppdragit åt Folkbildningsrådet att handlägga. Uppgifter Inom medlemsuppdraget Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. På uppdrag av medlemmarna har Folkbildningsrådet arrangerat ICAE:s världskonferens 2011 samt svarat för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet (FBN). Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), att främja folkhögskolornas internationella och EUrelaterade arbete utifrån folkhögskolornas behov i uppdraget Folkbildning Learning for Active Citizen ship (FOLAC) samt att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Inom myndighetsuppdraget Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar: att företräda staten i förhållande till folkbildningen; att besluta om vilka studieförbund och folkhögskolor som ska få statsbidrag; att fördela statsbidraget mellan dessa; att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter; att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget; att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts; att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen; att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget; att med utgångspunkt i Folkbildningsrådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter och att ge nya 8 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

9 grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har Folkbildningsrådet en uppgift i att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Dessutom ska Folkbildningsrådet upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Styr- och policydokument Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar: Folkbildningsrådets stadgar. Representantskapets beslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Arbetsordning för Folkbildningsrådet. Statsbidragsvillkor för folkhögskolor och studie förbund. Anvisningar för folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar. Kriterier och fördelningsprinciper för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Riktlinjer för prövning av statsbidrag till nya studieförbund. Riktlinjer för prövning av statsbidrag till nya folkhögskolor. Riktlinjer för beredning av och beslut om återkrav av medel. Måldokument för ICAE:s världskonferens 2011, Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst, Folkbildning Learning for Active Citizenship och Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Styrdokument från staten Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: Kulturutskottets betänkande 2011/12: KrU2 och riksdagens beslut Kulturutskottets betänkande 2005/06: KrU14 och riksdagens beslut Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192. Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973, 2000:1451 och 2006:1499). Regeringens riktlinjer år 2011 med bilagt regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605). Förvaltningslag (SFS 1986:233, 4). Regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet 2011 Enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet ska styrelsen varje år lämna årsredovisning med samlad bedömning och budgetunderlag till regeringen. Dessa samt övriga villkorade skrivelser och särskilda rapporter har lämnats till regeringen: Redovisning över kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Försöks- och utvecklingsverksamhet inom folkbildningen Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen Rapport om studieomdömen och avbrott vid folkhögskola Rapport om flexibelt lärande Rapport om jämställdhetsinsatser Beslutande och beredande organ Representantskapet Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, består av tio ombud för Folkbildningsförbundet, fem ombud för Sveriges Kommuner och Landsting och fem ombud för Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

10 Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Representantskapet behandlar styrelsens och revisorernas berättelser och beslutar om ansvarsfrihet. Vidare fastställer representantskapet ekonomiska ramar för Folkbildningsrådets budget och väljer vartannat år ordförande samt tar emot anmälan av styrelseledamöter och revisorer. Representantskapet höll sitt vårsammanträde den 19 april. Sammanträdet fastställde Folkbildningsrådets årsredovisning för 2010, godkände revisionsberättelsen och gav styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Torsten Friberg omvaldes som ordförande för en tid av två år. Birgitta Lanér, Lena Hallengren, Thomas Strand, Anna-Britta Åkerlind anmäldes som ledamöter för en ny tvåårsperiod. Leif Kindblom, Angelica Rage, Magnus Ramstrand och Ann-Britt Åsebol anmäldes som nya ledamöter för samma period. Representantskapet höll sitt höstsammanträde den 15 november. Sammanträdet fastställde ekonomisk ram för Folkbildningsrådets verksamhet 2011 och ekonomisk ram för Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst samt för Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. Styrelsen Styrelsen har till och med den 19 april utgjorts av Torsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér (vice ordförande), Eva Arvidsson, Lena Hallengren, Jan-Sture Karlsson, Thomas Strand, Gustav Wennberg, Sverker Ågren och Anna-Britta Åkerlind. Gunnar Falkeby har varit personalrepresentant. Adjungerade ledamöter i styrelsen har varit Åke Gustavsson, ordförande i Folkbildningsförbundet, Eva Hellstrand, ordförande i kultur- och fritidsberedningen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Kent Johansson, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Styrelsen har från och med den 19 april utgjorts av Torsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér (vice ordförande), Lena Hallengren, Leif Kindblom, Angelica Rage, Magnus Ramstrand, Thomas Strand, Anna-Britta Åkerlind och Ann- Britt Åsebol. Gunnar Falkeby har varit personalrepresentant. Adjungerade ledamöter i styrelsen har varit Eva Hellstrand, ordförande i kultur- och fritidsbered ningen, Kent Johansson, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation samt för Folkbildningsförbundet Kerstin Enlund. Sekreterare i styrelsen har varit Anna-Carin Bylund. Åtta styrelsesammanträden har genomförts och bland de ärenden som styrelsen behandlat kan nämnas fördelning av allmänt statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor samt fördelning av projektmedel för flexibelt lärande. Vidare fördelades, på särskilt uppdrag av regeringen, 5 miljoner kronor för förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU genom studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet har på uppdrag av Arbetsförmedlingen fördelat statsbidrag till utbildnings platser inom folkhögskola för studiemotiverande insatser för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Styrelsen har under året tillsatt beredningsgrupper för Inkomna ansökningar om statsbidrag från nya bidragsmottagare, Riktlinjer för prövning av nya mottagare av statsbidrag samt för utfasning av stats bidrag, Översyn av folkhögskolans studieomdömen, Folkbildningsområdet inom NQFsystemet, Modell för prövning av etik- och gränsdragningsfrågor samt för att Utreda relevanta valideringsfrågor. Vidare har styrelsen fastställt kriterier och fördelningsprinciper för statsbidrag till folkhögskolor från Styrelsen har följt upp och utvärderat verksamhet inom studieförbund och folkhögskolor samt följt upp kvalitetsarbetet i folkhögskolor och studie förbund. Fyra ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor inkom under året. Styrelsen avslog dessa bland annat eftersom samtliga ansökningskrav inte bedömdes vara uppfyllda. Dessutom konstaterade styrelsen att folkbildningsanslagets uppräkning 2012 inte ger något utrymme för nya bidragsmottagare. Totalt har 19 remissyttranden lämnats på olika utredningar och förfrågningar. Dessa redovisas under avsnittet Folkbildningspolitiska frågor. 10 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

11 Revisorer Ann-Christin Holgersson, förtroendevald revisor, nominerad av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Anders Larsson, förtroendevald revisor, nominerad av Sveriges Kommuner och Landsting samt Mats Blomgren, auktoriserad revisor, PwC, nominerad av Folkbildningsförbundet. Samråd med medlemsorganisationerna Samråd med Folkbildningsrådets medlemmar sker, förutom vid representantskapets två årliga sammanträden, i form av adjungering av ledamöter till styrelsen, genom representation i berednings- och styrgrupper samt i kansliets arbetsgrupper. Enligt stadgarna ska särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Ett samråd har genomförts. En gemensam styrelsekonferens genomfördes för tredje året. Folkbildningens gemensamma folkbildningspolitiska arbetsdokument Vägval & Vilja samt regeringsuppdraget att se över verksamhetsområden för folkbildingen var teman för årets styrelsekonferens. Beredningsgrupp för inkomna ansökningar från nya bidragsmottagare om statsbidrag Leif Kindblom (ordförande), Angelica Rage, Anders Adler och Lena Jonsson-Geiros samt Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft två sammanträden. Beredningsgrupp för uppföljning av Folkbildningens Framsyn Torsten Friberg (ordförande), Birgitta Lanér, Kerstin Enlund, Eva Hellstrand, Kent Johansson, Susanne Andersson, Åke Gustavsson och Monica Stolpe-Nordin till och med januari, därefter Ann- Katrin Persson och Mattias Falk till och med 14 december, därefter Åke Marcusson, Britten Månsson Wallin samt Björn Garefelt (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Beredningsgrupp Nyckel för fördelning av folkbildningsanslaget Lena Hallengren (ordförande), Fredrik Gunnarsson, Thomas Nilsson, Tage Johansson, Lena Jonsson-Geiros, Anders Gradin, Mats Bernerstedt, Annika Nilsson, Lena Nilsson samt Paul Norén (sekreterare) och Elisabet Andersson (sekreterare). Gruppen har haft två sammanträden. Beredningsgrupp Riktlinjer för prövning av nya mottagare av statsbidrag samt för utfasning av statsbidrag Anna-Britta Åkerlind (ordförande), Sverker Ågren till och med april, Birgitta Lanér från och med maj, Carl-Olof Nilsson, Thomas Wijk, Anders Castberger, Lena Nilsson samt Elisabet Andersson (sekreterare). Gruppen har haft fem sammanträden. Beredningsgrupp Översyn av folkhögskolans studieomdömen Thomas Strand (ordförande), Gösta Hassel, Lisa Tengö, Håkan Wiclander och Elisabet Strömfelt samt Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Beredningsgrupp Folkbildningsområdet inom NQF-systemet Birgitta Lanér (ordförande), Per-Erik Kaj, Lena Jonsson-Geiros och Mikael Cronwall samt Björn Garefelt (sekreterare). Gruppen har haft fem sammanträden. Beredningsgrupp Modell för prövning av etikoch gränsdragningsfrågor Lena Hallengren (ordförande), Anna-Britta Åkerlind, Peter Carlsson, Tomas Aronsson, Annika Nilsson samt Carl-Johan Östh samt Elisabet Andersson (sekreterare). Gruppen tillsattes 2011 och kommer att ha sitt första sammanträde i februari Beredningsgrupp Utreda relevanta valideringsfrågor Birgitta Lanér (ordförande), Ann-Britt Åsebol, Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

12 Per-Erik Kaj, Lena Jonsson-Geiros till och med oktober därefter Håkan Wiclander, Mikael Cronwall och Helena Tydén samt Signild Håkansson (sekreterare). Gruppen har haft två sammanträden. Expertgruppen för Nationell utvärdering Anne Marie Brodén (ordförande), Ann-Marie Laginder, Ove Karlsson, Helene Ahl, Stina Sundberg till och med januari därefter Eva Önnesjö från och med maj, Lena Lundström, Kerstin Enlund till och med maj, därefter Tjia Torpe samt Eva Åström (sekreterare). Gruppen har haft sex sammanträden. Kansliets referensgrupp för Flexibelt lärande Lars Persson, Monica Öhrn-Johansson, Tage Johansson till och med juni, därefter Ivar Hecksher, Jan Lundeen, Ulla Laurin, Stefan Degerlund och Ulrika Knutsson. Gruppen har haft två sammanträden. Styrgrupp för ICAE:s världskonferens 2011 Birgitta Lanér (ordförande), Christine Cars-Ingels, Monica Stolpe-Nordin, Anders Castberger, Kent Johansson, Eva Önnesjö, Thomas Nilsson, Britten Månsson-Wallin samt Björn Garefelt (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Styrgrupp för Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Roger Johansson (ordförande), Elisabet Strömfelt till och med mars, därefter Ingrid Andreae, Urban Lundin och Heli Nordberg Lindell, samt Agneta Wallin (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden. Styrgrupp för Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) Britta Lejon (ordförande), Benton Wolgers, Annika Jansson, Lena Lönnqvist, Carl Olof Nilsson deltog under våren, Leila Pekkala, Hans Ålund och Eva Önnesjö samt Ingegerd Akselsson Le Douaron (sekreterare) till och med 30 juni och därefter Mats Ehn (sekreterare). Gruppen har haft fyra sammanträden Styrgrupp för Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) Lise-Lotte Wallin (ordförande), Harald Alvers, Gull-Britt Johansson till och med den 5 maj, därefter Anna Sjödin från och med den 7 september, Tage Johansson samt Linda Rosén (sekreterare). Gruppen har haft tre sammanträden. Styrgrupp för Folkbildningsnätet (FBN) Jan Lundeen (ordförande), Therese Jansson, Eva Avgerinou, Lars Forsmark, Per Gustafsson, Johan Sandholm samt Lars-Göran Karlsson (sekreterare). Gruppen har haft sex sammanträden. 12 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

13 Folkbildning för alla! Ett verksamhetsår med ny styrelse, åtta beredningsgrupper, expertgrupp, referensgrupp, fyra styrgrupper och sammantaget mer än 100 möten, seminarier och konferenser. Ny enhet i regeringskansliet, effektivitets granskning och utvärdering. Årets största enskilda händelse var det globala folkbildningsmötet i Malmö. Ett uppdrag som krävde stort engagemang av alla anställda på Folkbildningsrådet och i medlemsorganisationerna, studieförbund och folkhögskolor, liksom av samverkande organisationer och myndigheter samt andra stödjande organisationer. Deltagarna kände sig hemma i mångkulturella Malmö. Volontärerna, som talade nästan alla deltagares språk, var kunniga och hängivna guider i sin stad. Folkbildare i Norden fick ett utmärkt tillfälle till kompetensutveckling och nya kontakter. Den nordiska folkbildningstraditionen var också ett av huvudteman vid konferensen. Huvudarrangören ICAE var mycket nöjd med vårt värdskap och att konferensen genomförts helt enligt programmet och tidplanen var nog första gången. Vår nordeuropeiska mötes- och folkbildningstradition har sina fördelar. Mycket kansli- och styrelsearbete har lagts på att ta fram de nya bidragssystemen för 2012 liksom villkoren för bidragsberättigad verksamhet samt för att bli godkänd som bidragsmottagare. Folkbildningen har med stöd av arbetet i en beredningsgrupp tydliggjort sin koppling till det nationella ramverket för kvalifikationer, NQF, som i sin tur ingår i det europeiska ramverket, EQF. Folkbildningens intresse för att ingå avgörs i stor utsträckning av regeringens beslut kring NQF där nivåplacering av utbildningar samt uppfattning om kun skaper och färdigheter, förvärvade på annat sätt än inom det offentliga skolväsendet, kommer att tydliggöras. Folkbildningsrådet har under senare år lagt alltmer tid och större vikt vid den lokala och nationella uppföljningen av folkbildningsverksamheten, särskilt kvalitetsarbetet. Riksrevisionens effektivitetsgranskning av statsbidragen till studieförbunden har följts upp vid möten med riksdagens kulturutskott och regeringen. Riksrevisorn påpekade vid sin presentation av granskningen att det var en försiktig uppmaning med hänsyn tagen till att mycket uppföljning och utvärdering redan pågår inom folkbildningen. De synpunkter, som framfördes avseende regeringens ansvarsområde respektive Folkbildningsrådets, har redan lett till förtydliganden i riktlinjerna från regeringen och i Folkbildningsrådets villkor för statsbidrag. Resultatet av Erik Amnås utredning kring utvärderingen av folkbildningen med mera kommer att ingå i den skrivelse som ministern avser att lämna. Utbildningsdepartementets enhet för ungdomspolitik och det civila samhället har från och med i år ansvaret för folkbildningsfrågorna. Denna förändring innebär att Ungdomsstyrelsen och Folkbildningsrådet numera tillhör samma enhet. Ungdomsstyrelsen övertog också 2011 uppgiften att sammankalla det partsgemen samma forumet Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

14 för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället. Ett uppdrag som Folkbildningsrådet ansvarade för Folkbildningsrådets verksamhet och myndighetsuppgifter har tidigare varit placerade närmare andra utbildningsfrågor. Med den nya enhetstillhörigheten kommer folkbildningen närmare civila samhället och ungdomspolitiken. Vad denna förändring kan leda till är för tidigt att uttala sig om var utvärderingen av folkhögskolestuderande klar. Motsvarande utvärdering av studie cirkeldeltagare genomfördes Folkhögskolestudien visade vilka deltagarna var i demografiskt avseende, deras erfarenheter av studierna och studierna betydelse för framtida utbildnings- och yrkesval. Särskild uppmärksamhet riktades i studien på deltagare med funktionsnedsättning och utlandsfödda. 75 procent av deltagarna i särskild kurs och 60 procent i allmän kurs arbetade eller studerade när studien genomfördes. 50 procent ansåg att folkhögskoletiden bidragit till att de fått sitt arbete. Deltagarna med funktionsnedsättning hade generellt kortare formell utbildningsbakgrund. Det var färre som arbetade när studien genomfördes. Lärarnas betydelse och det gemensamma lärandet i gruppen ansågs ha lika stor betydelse av alla i studien. Liksom frivilligheten och betydelsen av de heterogena grupperna. Uppföljning, utvärdering, resultatredovisning och annan information utgör sammantaget underlaget till Folkbildningsrådets samlade bedömning av om syftena med statens stöd har uppnåtts med folkbildningsverksamheten. Många goda resultat 2011 och några utmaningar att ta tag i. BRITTEN MÅNSSON-WALLIN generalsekreterare 14 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

15 Verksamhet Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Folkbildningsrådet svarar för omvärlds- och folkbildningspolitisk bevakning i syfte att kunna analysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och för Folkbildningsrådets arbete. Detta sker främst utifrån Folkbildningsrådets regeringsuppdrag att svara för rapportering och samlad bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter. Vidare har Folkbildningsrådet uppgiften att informera riksdagen, regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet ska även upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen. En väsentlig grund för detta arbete är fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och av omvärldsbevakningen. Folkbildningsrådet ska, inom myndighetsuppgifterna och med sitt sektorsansvar för folkbildningen som grund, framföra sina uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat genom att Folkbildningsrådet lämnar remissyttranden inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrelaterade internationella folkbildningsfrågor. Bland annat svarar Folkbildningsrådet för bevaknings- och representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med nordisk, europeisk och global anknytning. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska Folkbildningsrådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Genomförda insatser Nationellt Kansliet har prioriterat frågor som följer av Folkbildningsrådets uppdrag och som i övrigt bedömts angelägna att bevaka för att främja folkbildningens verksamheter. Den folkbildningspolitiska bevakningen har främst varit inriktad på kontakter med riksdagen, regeringen, kommittéer och olika myndigheter. Vidare har formella och informella remisser, delningar och särskilda uppdrag, som lämnats till Folkbildningsrådet, behandlats. Med den folkbildningspolitiska bevakningen som grund har Folkbildningsrådet redovisat folkbildningens möjligheter och problembeskrivningar samt lämnat ett budgetunderlag till regeringen för perioden Folkbildningsrådets omvärldsbevakning avser folkbildningsrelaterade frågor i Sverige, på europeisk nivå och globalt. Målgrupper för resultaten av omvärldsbevakningen är Folkbildningsrådets styrelse och kansli. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

16 Riksrevisionen har granskat regeringens rapportering och styrning av Folkbildningsrådets fördelning, uppföljning, utvärdering och kontroll av statsbidraget tills studieförbunden. I mars 2011 presenterade Riksrevisionen sin rapport Statens stöd till studieförbunden (RiR 2011:12). I september 2011 redogjorde regeringen för åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport i skrivelse 2011/12:6 Riksrevisionens rapport om statens stöd till studieförbund. Under året har Folkbildningsrådet vid två tillfällen varit kallat till riksdagens kulturutskott för att kommentera dels rapporten och dels skrivelsen. Regeringen har därefter, oktober 2011, fattat beslut om Kommittédirektiv för Utvärdering av det statliga stödet till folkbildningen. Som en del av Folkbildningsrådets kommunikation av nationell utvärdering genomfördes två forskningsbaserade seminarier under Almedalsveckan på Gotland: Växer kommuner socialt och ekonomiskt med folkbildning? samt Gränsöverskridande folkbildning om folkbildningens transnationella aktiviteter. Folkbildningsrådet avslutade det särskilda regeringsuppdraget kring dialog och samverkan med det civila samhället genom att överlämna en rapport till regeringen, Politiken för det civila samhället ur det civila samhällets perspektiv. Rapporten är ett underlag för uppföljningen av politiken för det civila samhället. På förslag från medlemmarna påbörjades 2010 en uppföljning av dokumentet Folkbildningens Framsyn. Ett samtalsunderlag som behandlar folkbildningens framtida roll och uppgifter, Folkbildningens Vägval & Vilja, har behandlats i studieförbund och folkhögskolor under våren. Resultaten från samtalen har sammanställts av medlemmarna och överlämnats till Folkbildningsrådet. Detta material utgör grunden för ett kommande förslag till gemensamt folkbildningspolitiskt dokument som ska ut på remiss i folkbildningen under våren Förberedelserna för detta dokument inleddes under året. Regeringen gav i riktlinjerna för 2011 Folkbildningsrådet i uppdrag att lämna förslag beträffande de verksamhetsområden i folkbildningsförordningen som i särskilt hög grad utgör grund för statens stöd. En utgångspunkt var att antalet verksamhetsområden skulle minska. Frågan om verksamhetsområden i förordningen togs in i samtalsunderlaget Folkbildningens Vägval & Vilja och behandlades på en gemensam styrelsekonferens med Folkbildningsrådet och medlemmarna. Det har rått enighet om att verksamhetsområdena bör utgå ur förordningen och att syftena med stödet till folkbildningen i stället ska utvecklas. Vid höstens representantskapsmöte överlämnade Folkbildningsrådet sitt svar till regeringen med detta förslag. Rapporten utgör underlag till regeringens kommande skrivelse om folkbildningen 2013/2014. Folkbildningsrådet har följt utvecklingen av Sveriges regionala struktur. För att belysa folkbildningens position i regionaliseringen har förberedelser gjorts för en pilotstudie som särskilt ska fokusera på kultursamverkansmodellen och de regionala kompetensplattformarna. Folkbildningsrådet har deltagit i rundabordssamtal om den digitala agendan för Sverige som IT-ministern inbjudit till. Folkbildningsrådet står även som undertecknare av den digitala agendan. Den digitala agendan syftar till att vara en samlad strategi för att samordna insatserna på ITområdet. En digitaliseringskommission ska medverka till att målen i agendan uppnås. Folkbildningsrådet har deltagit i en referensgrupp och en arbetsgrupp som Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh-myndigheten) inrättat för hanteringen av frågor kring ett svenskt nationellt ramverk för kvalifikationer (NQF). Yh-myndigheten är nationell samordningspunkt för EQF/ NQF. En beredningsgrupp i Folkbildningsrådet har behandlat folkbildningens förhållande till NQF. Folkbildningsrådet ställer sig bakom Yhmyndighetens förslag till regeringen om att folkbildningens organisationer ska kunna ansluta utbildningar till NQF. En beredningsgrupp i Folkbildningsrådet har inlett ett arbete med att belysa folkbildningens roll i förhållande till validering, vilket delvis hänger 16 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

17 samman med EQF/NQF. Folkbildningsrådet har även varit representerat i Nationellt forum för validering som Yh-myndigheten inrättat inom ramen för sitt uppdrag att skapa en nationell struktur för validering. Folkbildningsrådet har deltagit i projektet Hållbara städer som tankesmedjan Global Utmaning leder. Folkbildningsrådet var medarrangör vid konferensen Vuxenutbildning i samverkan (ViS) som genomfördes den mars i Linköping. Konferensen vände sig till vuxenutbildare från alla områden och samlade cirka 620 deltagare varav drygt 60 kom från folkhögskolor/studieförbund. Folkbildningen bidrog med flera seminarier som samlade många intresserade deltagare. Folkbildningsrådet har deltagit i Vetenskapsrådets och Ideell Arenas konferens där man identifierade forskningsområden inom civilsamhället. Norden/Europa Folkbildningsrådet har under året särskilt följt utbildningsfrågorna i EU och programmet för livslångt lärande samt förberedelserna inför en ny programperiod. Folkbildningsrådet har deltagit i Utbildningsdepartementets referensgrupp för EU-frågor inom utbildningsområdet samt i dess programråd som arbetar med EU:s utbildningsprogram. Folkbildningsrådet har deltagit i samråd kring den svenska tillämpningen av EU2020-strategin som Statsrådsberedningen inbjudit civilsamhällsorganisationer till. Folkbildningsrådet har deltagit i den arbetsgrupp som Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) bildat för att bidra med svenska exempel till en nordisk forskningsstudie om kompetensutveckling som svar på samhällsförändringar. Folkbildningsrådet har deltagit vid en nordisk konferens som syftade till att ge återkoppling till forskarnas arbete på området. Folkbildningsrådet deltog i EAEA:s generalförsamling, som genomfördes i samband med världskonferensen i Malmö. Internationellt/globalt Världskonferensen A World Worth Living In, som genomfördes i Malmö i juni efter förfrågan från den globala vuxenutbildningsorganisationen ICAE innebar att det globala perspektivet i folkbildningsarbetet tydligt sattes i fokus under året. Folkbildningsrådet var värdorganisation för arrangemanget på uppdrag av medlemmarna. Att vara värd för en stor världskonferens och en integrerad nationell folkbildningskonferens med totalt över 750 deltagare var en unik händelse för Folkbildningsrådet och en utmaning för organisationen. Det samlade intrycket från deltagare, samarbetspartners och medarrangörer är att konferensen blev en framgång innehållsmässigt och organisatoriskt. Samarbetet med och medverkan av organisationer och institutioner på nationell, nordisk, europeisk och global nivå har huvudsakligen fungerat bra och inneburit att konferensens frågeställningar fått en breddad belysning i parallella seminarier och workshops. Relationerna till berörda organisationer och institutioner har stärkts. Det stora intresse som finns för svensk och nordisk folkbildning i andra länder kunde mötas genom att nordisk folkbildning var ett av konferensens huvudteman. De svenska deltagarna på konferensen redovisar att konferensen i hög grad gett nya kontakter och perspektiv samt gett ökad synlighet åt svensk folkbildnings internationella arbete. För svensk folkbildning var genomförandet av världskonferensen ett sätt att aktualisera och stärka folkbildningens betydelse i utvecklingssamarbetet. Det fanns svårigheter att få medverkan från UD, Sida och EU-kommissionen, vilket kan ses som ett uttryck för folkbildningens svaga position på dessa arenor. Avsaknaden av en gemensam strategi för folkbildningens internationella arbete har aktualiserats i sammanhanget. Folkbildningsrådet har deltagit i Svenska Unesco rådets/utbildningsdepartementets samverkansgrupp kring lärande för hållbar utveckling. Gruppen har främst arbetat med rapportering av Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

18 implementeringen av den gemensamma Unescostrategin för lärande för hållbar utveckling i Sverige. Detta sker inom ramen för FN:s årtionde om lärande för hållbar utveckling. Folkbildningsrådet har medverkat på temat folkbildning och demokrati i Stockholm Forum, ett årligt arrangemang för kunskapsutbyte mellan Sverige och Sydkorea. Vidare har Folkbildningsrådet medverkat vid seminarier i Norge, Finland och Irland och redogjort för folkbildningens organisation, finansiering och styrning i Sverige. Remissyttranden Folkbildningsrådet har under 2011 yttrat sig över följande remisser och skrivelser: SOU 2010:70 Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter Föreskrifter om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen (Högskoleverket) SOU 2010:99 Flickor, pojkar, individer om betydelsen av jämställdhet för kunskap i skolan Ändrade regler för tillträde till högskoleutbildning (Utbildningsdepartementet) SOU 2011:8 Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning NQF kopplat till utbildning (Myndigheten för yrkeshögskolan) IT-standarder för lärande (SIS) Utvärdering av 55-procentsvilloret för Sveriges Television och Sveriges Radio (Kulturdepartementet) Ändring av CSN:s föreskrifter (CSN) NQF inom icke-formellt lärande (Myndigheten för yrkeshögskolan) Behörighetskrav yrkeslärarutbildning (Högskoleverket) Tidsbegränsat stöd till digitalisering av biografer (Kulturdepartementet) SOU 2011:19 Tid för snabb, flexibel inlärning (tidsbegränsad sfi) SOU 2011: 33 Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden Konst- och kulturutbildningar samt nya YH-utbildningar (Utbildningsdepartementet) SOU 2011:26 Studiemedel för gränslös kunskap Föreskrifter om ansökan om betygsrätt för vuxenutbildning (Högskoleverket) SOU 2011:35 Missbruksutredningen Föreskrifter om genomförande av nationella prov (Högskoleverket) Kommunikation Målet för Folkbildningsrådets kommunikationsarbete är att målgrupperna ska ha bra kännedom om Folkbildningsrådets verksamhetsområden och resultat, att målgrupperna ska ha bra kännedom om statens syften med de statsbidrag Folkbildningsrådet fördelar, att målgrupperna ska ha bra kännedom om Folkbildningsrådets roll att fördela statsbidragen till folkbildningen samt att följa upp och utvärdera verksamheten. Webbplatsen är primärt redskap för att nå Folkbildningsrådets mål med genomförda kommunikationsinsatser. Folkbildningsrådet ska medverka vid för folkbildningen angelägna seminarier och konferenser samt vid behov arrangera egna konferenser. Vidare ska Folkbildningsrådet ta emot studiebesök. Genomförda insatser På webbplatsen folkbildning.se har information som är knuten till Folkbildningsrådets myndighets uppdrag fortlöpande publicerats. Webbplatsen har under 2011 haft i genomsnitt besökare per månad, vilket ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Nya besökare till webbplatsen har också lockas in via Twitter och Facebook. Ett annat mått på webbplatsens användning är de cirka nedladdningar av dokument som gjorts under året. Mest nedladdade är dokumenten Kriterier för statsbidrag till studieförbund 2011, Vägval & Vilja och Riktinjer för studieomdömen. Inför världskonferensen A World Worth Living In i Malmö den juni lanserades en kampanjwebbplats i början av året. Webbplatsen blev navet i all kommunikation kring konferensen och hade under perioden januari till och med juni besök. För att möta intresset för svensk folkbildning bland utländska deltagare på konferensen togs följande informationsmaterial fram på engelska: skrifterna A World Worth Living In Examples from folkbildning 2011, the Significance of Folk- 18 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011

19 bildning to Swedish Society, Folkbildning across borders resources, networks and transnational commitment och Facts on Folkbilding in Sweden. Nyhetsbreven Folkhögskoleaktuellt och Studie förbundsaktuellt har kompletterat övriga kommunikations kanaler till folkhögskolor och studieförbund. Under året har ett 30-tal nyhetsbrev publicerats. Folkbildningsrådets Verksamhetsplan 2011, Årsredovisning 2010 och Budgetunderlag har distribuerats till myndigheter och organisationer. Skriften Folkbildning 2011 har också publicerats med exempel från åtta olika transnationella samarbetsprojekt från folkhögskolor och studieförbund inom ramen för det sjunde verksamhetsområdet. Vidare har Fakta om folkbildning 2011 med kortfattad fakta och statistiksammanställningar om folkbildningen producerats och sänts till främst studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet har tagit emot besök av grupper från Norden, Tanzania, Sydkorea samt från flera EU-länder och informerat om svensk folkbildning och Folkbildningsrådets arbete. Bidragsfördelning Folkbildningsrådet ska fördela folkbildningsanslaget till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås och att de sju verksamhetsområden som fastställts av riksdagen särskilt ska beaktas. Folkbildningsrådet ska vidare bereda ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser starta nya folkhögskolor och studieförbund samt från organisationer som önskar statsbidrag för att överta huvudmannaskapet för en befintlig folkhögskola. Genomförda insatser Folkbildningsrådet har fastställt nya statsbidragsvillkor för Statsbidragsvillkoren beskriver dels allmänna villkor, dels särskilda villkor för studieförbund respektive folkhögskola. Dokumentet har uppdaterats och förtydligats. I december 2010 fastställdes ny modell för fördelning av statsbidrag till studieförbund. Arbetet med ny fördelningsmodell för statsbidrag till folkhögskola har slutförts under Båda modellerna träder i kraft och gäller från och med Under 2011 fördelades miljoner kronor i statsbidrag till 150 folkhögskolor, varav miljoner kronor som ett verksamhetsrelaterat volymbidrag. Vidare erhöll varje folkhögskola kronor i grundbidrag och kronor i utvecklings- och profileringsbidrag. Cirka 162 miljoner kronor fördelades som kostnadsrelaterat förstärkningsbidrag riktat till deltagare med funktionsnedsättning och till deltagare som invandrat och har brister i det svenska språket. Styrelsen har avslagit ansökningar om statsbidrag till nya självständiga folkhögskolor från Föreningen Holma folkhögskola, Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset, Föreningen Alby Folkhögskola samt Nordiska Musikgymnasiet AB. Under 2011 fördelades miljoner kronor i statsbidrag till tio studieförbund. Enligt modellen för statsbidrag till studieförbunden fördelades 60 procent i grundbidrag och 40 procent i verksamhets bidrag. Verksamhetsbidraget utgjordes av kulturprogrambidrag 10 procent, förstärkningsbidrag 12 procent samt verksamhetsrelaterat bidrag 18 procent. Från och med 2011 är infasningsperioden för Ibn Rushd avslutad. Ibn Rushd ingår därmed i ordinarie statsbidragsfördelning. Kulturens bildningsverksamhet blev godkänt som självständig mottagare av statsbidrag från den 1 juli Andra året i infasningsperioden (2011) erhöll Kulturens bildnings verksamhet 9,9 miljoner kronor i statsbidrag efter särskilt beslut i styrelsen. Intern kontroll av bidragshanteringen Styrelsen för Folkbildningsrådet fattar årligen beslut om statsbidragets fördelning och villkor för statsbidrag. Folkbildningsrådet prövar i sitt löpande uppföljningsarbete att folkhögskolor och studieförbund Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

20 uppfyller statsbidragsvillkoren. Folkbildningsrådet följer årligen upp att folkhögskolor och studieförbund upprättat och sänt in de dokument/ redovisningar som anges i villkoren samt att dokumenten uppfyller samtliga krav som ställs. Saknas dokument avvaktar Folkbildningsrådet med utbetalning av del av statsbidrag tills komplettering inlämnats. Det är folkhögskolans respektive studieförbundets styrelser som har det yttersta ansvaret för att verksamhet, som bedrivs med och som rapporteras som grund för statsbidraget, följer såväl Folkbildningsrådets kriterier och villkor för statsbidrag som bidragsmottagarens/arrangörens mål och anvisningar. Folkbildningsrådet sammanställer och analyserar de redovisningar som studieförbunden varje år sänder in avseende den internkontroll av verksamheten som finns fastslagen i statsbidragskriterierna. Folkbildningsrådet har kontinuerligt arbetat för att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom information till bidragsmottagarna, rådgivning och medverkan vid kurser, konferenser och seminarier. Under året har Folkbildnings rådet gjort en revidering och fastställt dokumenten Riktlinjer för prövning av statsbidrag till nya studieförbund, Riktlinjer för prövning av statsbidrag till nya folkhögskolor samt Riktlinjer för beredning av och beslut om återkrav av medel. Folkbildningsrådet har genomfört ett antal särskilda utredningar av verksamhet i studieförbund. Utredningarna har bland annat gällt studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet i Kumla samt dubbelrapportering av studiecirklar (musik) i Sundsvall. Berörda studieförbund har justerat sin verksamhet i Kumla gällande 2009-års verksamhet och i Sundsvall gällande verksamhet Felaktigt utbetalt statsbidrag har återtagits i samband med utbetalningar av statsbidraget Projektverksamhet Styrelsen har på uppdrag av regeringen fördelat 5 miljoner kronor i projektbidrag till folkhögskolor och studieförbund i syfte att öka allmänhetens kunskap om EU inom tre olika teman: Medborgerliga rättigheter i EU, rättighetsstadgan och den fria rörligheten Medborgarinitiativet Efter FN:s klimatmöte i Cancún. Tretton projekt beviljades bidrag. Rapporten Förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU har sammanställts och beskriver hur man lyckats sprida information och skapa dialog om EU och sambandet mellan EU och människors vardag. I enlighet med regeringens riktlinjer har Folkbildningsrådet avsatt 8,5 miljoner kronor för särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Drygt hälften av medlen har fördelats till lokal och regional utvecklingsverksamhet (40 projekt). Därutöver har cirka 4 miljoner kronor använts till fortbildning, nätverk, kunskapsbildning samt till utveckling av Folkbildningsnätet. Även dessa medel har riktats till folkhögskolornas deltagare och personal samt studieförbundens regionala och lokala verksamhet. Rapporten Flexibelt lärande i folkbildningen 2011 har sammanställts och beskriver bland annat prioriteringar och urval av projekt, som stöder utvecklingsverksamhet lokalt och regionalt. Under 2011 har en utvärdering av samtliga projekt 2009, 2010 och 2011 genomförts. Utvärderingsrapporten presenteras våren På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till studiemotiverande kurser inom folkhögskolorna. Målgruppen har varit arbetssökande ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Deltagarna har rekryterats av arbetsförmedlingen lokalt. Folkhögskolorna har genomfört drygt av planerade utbildningsplatser, vilket är en marginell ökning jämfört med Rapporten Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011 har sammanställts. Rapporten beskriver insatsens upplägg och genomförande, resultatet av deltagar uppföljningen, måluppfyllelse och utvecklingsområden. Folkbildningsrådet har lämnat kronor i bidrag till Sveriges förenade studentkårer (SFS) 20 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2011