Verksamhetsplan 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2009"

Transkript

1 Verksamhetsplan 2009

2 Verksamhetsplan 2009 Folkbildningsrådet Layout: Johan Nilsson, Kombinera Tryck: Allduplo, Stockholm 2009

3 Innehåll Verksamhetsplan Övergripande mål 4 Uppgifter 4 Inom medlemsuppdraget 4 Inom myndighetsuppdraget 5 Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar 5 Styrdokument från staten 5 Beslutande och beredande organ 6 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 6 Kommunikation 7 Bidragsfördelning 8 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 9 Verksamhetsuppföljning 9 Kvalitetsarbete 10 Nationell utvärdering 11 Administration 13 Medlemsuppdrag 13 Folkbildningsnätet 13 Folkhögskolornas informationstjänst FIN 14 Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) 15 Kansli 16 Finansiering 17 Budget

4 Verksamhetsplan 2009 Verksamhetsplanen utgör riktlinjer för styrelsens och kansliets arbete under Övergripande mål De övergripande målen för Folkbildningsrådets verksamhet har angetts av rådets medlemmar Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Folkbildningsrådet ska vid sin fördelning av statsbidragen samt uppföljning och utvärdering sträva efter att uppfylla statens fyra syften med statsbidrag till folkbildningen. Dessa är: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Staten har gett folkbildningen i uppdrag att själv identifiera målgrupper som är relevanta, men folkbildningen ska sträva efter att nå dem med kort och ofullständig utbildning eller som på andra sätt är utsatta. Vidare har riksdagen fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd. De sju områdena är: den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturen, tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Uppgifter Inom medlemsuppdraget Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. På uppdrag av medlemmarna svarar rådet för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursut- 4 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009

5 bud via Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, samt att bedriva ett folkbildningspolitiskt arbete med EU-politiskt och internationellt perspektiv utifrån folkhögskolornas behov i uppdraget Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC). Därutöver ska rådet genomföra omvärldsbevakning och upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Inom myndighetsuppdraget Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar: att företräda staten i förhållande till folkbildningen, att besluta om vilka studieförbund och folkhögskolor som skall få statsbidrag, att fördela statsbidraget mellan dessa, att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter, att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget, att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts, att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen, att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget, samt att med utgångspunkt i rådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Genom sitt myndighets- och sektorsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har rådet en uppgift i att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar Folkbildningsrådets stadgar. Representantskapets beslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Arbetsordning för Folkbildningsrådet. Statsbidragsvillkoren för folkhögskolor och studieförbund. Kriterier och fördelningsprinciper för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Riktlinjer för prövning av statsbidrag. Måldokument för Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst och Folkbildning Learning for Active Citizenship. Styrdokument från staten Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU14 och riksdagens beslut Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192. Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Regeringens riktlinjer år 2009 med bilagt regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605). Förvaltningslag (SFS 1986:233, 4). Folkbildningsrådets verksamhetsplan

6 Därutöver kan regeringen och riksdagen via riktlinjer, förordningar och riksdagsbeslut ge rådet andra uppdrag. Beslutande och beredande organ Folkbildningsrådets beslutande och beredande organ utgörs av: Representantskapet Representantskapet sammanträder två gånger årligen för att fastställa styrelsens och revisorernas berättelser, ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och fastställa ekonomisk ram för rådets egen budget, välja styrelseordförande och revisorer samt ta emot anmälan om utsedda styrelseledamöter av medlemmarna. Styrelsen Styrelsen leder verksamheten och fattar beslut i alla principiella frågor. Styrelsen ska tillse att de uppgifter som anförtrotts Folkbildningsrådet fullföljs samt att rådets verksamhet genomförs inom den av medlemmarna beslutade ekonomiska ramen. Styrelsen kan delegera till ordföranden eller generalsekreteraren att, utifrån av styrelsen fastställda riktlinjer, fatta beslut. Beredningsgrupp, styrgrupp och referensgrupp För att bereda frågor kan styrelsen tillsätta en beredningsgrupp. Denna grupp leds av en styrelseledamot och medlemmarna inbjuds att utse representant enligt stadgarna. Styrelsen fastställer uppgifter och tidsplan och generalsekreteraren svarar för att grupperna tillförs sekreterarstöd och andra kansliresurser. En styrgrupp kan tillsättas för att närmare följa och styra ett medlemsuppdrag. Referensgrupper kan inrättas av generalsekreteraren för att tillföra sakkunskap kring kansliets arbete med myndighets- och medlemsuppdragen. Aktuella styrgrupper inom medlemsuppdrag Styrgrupp för Folkbildningsnätet. Styrgrupp för Folkhögskolornas informationstjänst. Styrgrupp för Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC). Samråd med medlemsorganisationerna Samspelet med rådets medlemmar sker i form av adjungering av ledamöter till styrelsen och genom representation i styrelsens beredningsgrupper. Vidare ska, enligt rådets stadgar, särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs till exempel verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Varje år genomförs även en styrelsekonferens. Folkbildningsrådets och medlemsorganisationernas styrelser deltar. Styrelsekonferensen är ett reflekterande möte för att bland annat göra en gemensam omvärldsanalys. Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Folkbildningsrådet svarar för omvärlds- och folkbildningspolitisk bevakning i syfte att kunna analysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och för Folkbildningsrådets arbete (exempelvis vuxenutbildnings-, skol-, folkrörelse- och integrationspolitik). Detta sker utifrån Folkbildningsrådets regeringsuppdrag att svara för rapportering och bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter. Vidare har rådet i uppgift att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Rådet ska ha kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. 6 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009

7 Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen. Underlaget utgör en motivering för framtida anslag till folkbildningen. En väsentlig grund för detta arbete är fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och av omvärldsbevakningen. Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrelaterade internationella folkbildningsfrågor. Folkbildningsrådet ska särskilt följa utvecklingen i EU och på global nivå inom områden som berör folkbildningen samt det europeiska och globala samarbetet inom folkbildning och vuxenutbildning. Motivet är att folkbildningen i ökande grad påverkas av beslut inom EU. Vidare svarar rådet för bevaknings- och representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med nordisk, europeisk och global anknytning. Folkbildningsrådet deltar i möten med Utbildningsdepartementet inför rådsmötena i EU. Folkbildningsrådet ska bevaka utvecklingen av de offentliga bidragen till studieförbunden och folkhögskolorna. Folkbildningsrådet ska, i myndighets ställe och med sitt sektorsansvar för folkbildningen som grund, framföra rådets uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat när rådet anmodats att lämna remissyttranden inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet kan vidare efter anmodan delta i statliga arbetsgrupper, styrelser och råd, såväl på nationell som på internationell nivå. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska rådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Utarbeta en strategi för Folkbildningsrådets omvärldsbevakning. Arrangera två forskningsbaserade seminarier om folkbildning i Almedalen. Arrangera en nationell folkbildningskonferens. Kommunikation Målet för Folkbildningsrådets kommunikation är att målgrupperna ska ha bra kännedom om Folkbildningsrådets verksamhet och resultat samt om statens syften med statsbidraget till folkbildningen. Målgrupperna ska också ha bra kännedom om Folkbildningsrådets uppgifter att fördela statsbidraget till folkbildningen samt att följa upp och utvärdera verksamheten. Externa målgrupper är bidragsmottagare (studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer vid folkhögskolor), regering och riksdag, myndigheter, landsting och kommuner, organisationer, internationella samarbetsorganisationer och allmänheten. Interna målgrupper är medlemsorganisationerna inom Folkbildningsrådet, styrelse, ledning och medarbetare. Folkbildningsrådets kommunikationsstrategi syftar till att göra det lättare att kommunicera rådets uppdrag och verksamhet internt och externt. Kommunikationsarbetet ska planeras och integreras i det dagliga arbetet. Det betyder att kommunikationsplaner ska tas fram för samtliga verksamheter och projekt. Därefter följs kommunikationsarbetet upp och utvärderas på samma sätt som annan verksamhet på Folkbildningsrådet. Webbplatsen ska utvecklas som primärt redskap för extern kommunikation för att nå rådets mål med genomförda informationsinsatser. I övrigt används digitala, skriftliga och fysiska kanaler som exempelvis e-post, tryckt informationsmaterial och möten. Dessa kanaler analyseras och värderas kontinuerligt utifrån rådets kommunikationsbehov. Arbetet fortsätter med koordinering av Folkbildningsrådets, FIN:s, FOLAC:s och Folkbildningsnätets webbplatser för att uppnå samordningsfördelar. Folkbildningsrådets verksamhetsplan

8 Folkbildningsrådet ska medverka vid för folkbildningen betydelsefulla seminarier och konferenser samt vid behov arrangera egna konferenser. Vidare ska rådet ta emot studiebesök. Utveckla så att webbplatsen tydligare kommunicerar Folkbildningsrådets verksamheter. Utvärdera och eventuellt omarbeta FBR info. Utvärdera och vidareutveckla Folkbildningsrådets internkommunikation. Kommunikationskanaler FBR info Studieförbundsaktuellt Folkhögskoleaktuellt Seminarier och konferenser Tryckt material Folkbildningsnätet Media Bidragsfördelning Folkbildningsrådet ska fastställa statsbidragsvillkor och bidragkriterier samt fördela folkbildningsanslaget till studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås. Rådet ska i förekommande fall fördela medel för utvecklingsarbete och kompetensutveckling, bland annat till folkhögskolorna i form av bidrag till rektorsfortbildning och personalfortbildning. För nyanställda rektorer i studieförbund och folkhögskolor genomför Folkbildningsrådet särskild introduktion. Folkbildningsrådet ska bereda ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser starta nya folkhögskolor eller studieförbund samt från organisationer som önskar statsbidrag vid övertagande av huvudmannaskap för en befintlig folkhögskola. Vidare ska rådet ta ställning till nuvarande bidragsmottagares ansökningar om organisatoriska förändringar som är av betydelse för statsbidragsanvändningen. Folkbildningsrådet ska arbeta för att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom informationsinsatser av olika slag, konferenser, utbildningsaktiviteter och överläggningar tillsammans med bidragsmottagarna. Rådet ska vidare uppmärksamma och återkalla statsbidrag för verksamhet i studieförbund och på folkhögskolor som inte uppfyller bidragens villkor samt omfördela de medel som återkallats. Folkbildningsrådet ska bedriva ett utvecklingsarbete i syfte att tillföra fler kvalitativa element till statsbidragsmodellerna. Från och med 2007 är det ett statsbidragsvillkor att samtliga bidragsmottagare ska lämna en årlig kvalitetsredovisning. Folkbildningsrådet ska inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet ska samarbeta med andra bidragsgivande myndigheter (Specialpedagogiska skolmyndigheten, CSN, Svenska Institutet, Allmänna arvsfonden m fl) samt kommuner och landsting. Det sker genom deltagande i nätverk, kontakter i konkreta bidragsärenden, samarbete kring fördelning av folkhögskolans förstärkningsbidrag. Vidare ska rådet upprätthålla kontakter med Sveriges Kommuner och Landsting och andra organisationer, myndigheter och utredningar av betydelse för folkbildningens och de studerandes villkor (studiestöd, tillträdesfrågor, validering, studeranderätt, diskriminering). Fördela extra tilldelade medel till jämställdhetsinsatser inom folkbildningen (kvinnligt entreprenörskap). 8 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009

9 Fördela extra tilldelade medel för förstärkta folkbildningsinsatser om EU. Se över och vidareutveckla förstärkningsbidragen för att öka folkbildningens möjligheter att möta utmaningarna i det mångkulturella samhället samt förbättra tillgängligheten för deltagare med funktionsnedsättning. Påbörja arbetet med att se över och utveckla statsbidragsmodellerna genom att tillföra ytterligare kvalitativa element. Fortsätta insatsen som syftar till att stärka de studerandes rättsliga ställning inom folkhögskolan. Utvärderingsprojekt Studieförbundens och folkhögskolornas roll i civilsamhället samt deras koppling till folkrörelserna. När ansökningar från nya bidragsmottagare prövas av Folkbildningsrådet eller när organisatoriska förändringar prövas, lägger rådet stor vikt vid stiftarnas motiv och roll i studieförbund och folkhögskolor. Studieförbunden och folkhögskolorna kan uppfattas som medlemsorganisationernas respektive huvudmännens utförarorganisationer. Studien ska belysa folkbildningens organisationer och deras relationer till sina stiftare, huvudmän och medlemmar. Studien har pågått under 2008 och avslutas under Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Folkbildningsrådet ska med utgångspunkt i folkbildningspropositionens krav på ett förstärkt kvalitetsarbete utveckla och förankra gemensamma ramar för ett sådant arbete. Kvalitetsarbetet ska utföras av studieförbund och folkhögskolor och präglas av deras mångfald och olika ideologiska profiler. Folkbildningsrådet ska stimulera och stödja arbetet, samt kontrollera att det sker. Folkbildningsrådet ska i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens insatser till regeringen. Verksamhetsuppföljning Folkbildningsrådet ska följa upp verksamheten i förhållande till statens fyra syften med stödet till folkbildningen och de villkor som rådet har föreskrivit för att statsbidrag ska lämnas. Folkbildningsrådet ska utveckla former för uppföljning av verksamheten inom folkhögskolor och studieförbund kopplat till statsbidragsvillkoren och bidragssystemen. Vidare ska rådet följa hur studieförbunden och folkhögskolorna arbetar med egenkontroll och uppföljning av rapporterad verksamhet samt effekter av vidtagna åtgärder. Folkbildningsrådet ska besöka alla studieförbunds förbundsledningar, ett antal lokalavdelningar och ett antal folkhögskolor för att ta del av anordnarnas kvalitets- och uppföljningsarbete samt för återkoppling av gemensamma aktuella frågor av uppföljningskaraktär med ledningsansvariga. Vidare ska rådet följa upp att folkhögskolor och studieförbund årligen upprättar och sänder in de dokument/ kvalitetsredovisningar som anges i statsbidragsvillkoren samt att dokumenten uppfyller de krav som ställts. Folkbildningsrådet ska redovisa resultat av de utvärderings- och uppföljningsinsatser samt den försöks- och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom folkbildningen (återrapporteringskrav i regeringens riktlinjer). Folkbildningsrådet ska tillhandahålla officiell statistik avseende studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och ekonomi. Folkbildningsrådet ska följa upp och genomföra analyser av ekonomin i folkhögskolor och studie- Folkbildningsrådets verksamhetsplan

10 förbund, inklusive en årlig sammanställning av studieförbundens lokalavdelningars ekonomi. Folkbildningsrådet ska till regeringen redovisa kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor (återrapporteringskrav i regeringens riktlinjer). Folkbildningsrådet ska utveckla systemet för inrapportering av verksamhet för att höja kvaliteten i de insamlade uppgifterna och i efterföljande analys. Insatsen utgör grund för framtagandet av underlag för ny bidragsfördelning. Vidare ska rådet ta fram statistiska och ekonomiska underlag till Folkbildningsrådets årsredovisning, budgetunderlag och övrig återrapportering till regeringen. Bland annat ska rådet inhämta uppgifter om i vilken grad deltagare vid folkhögskolor har avbrutit utbildningarna samt i vilken grad deltagarna erhåller studieomdömen och behörighetsintyg (återrapporteringskrav i regeringens riktlinjer). Folkbildningsrådet ska genomföra möten med studieförbundens rapporteringsansvariga samt arrangera utbildningsdagar i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SCB och Centrala studiestödsnämnden (CSN) för folkhögskolans administrativa personal. Folkbildningsrådet ska utifrån införandet av nya fördelningsmodeller och tillkommande uppgifter se över automatiska kontroller/valideringar i inrapporteringen och vid behov konsekvensändra för att motsvara förändringarna och samtidigt höja kvaliteten i de insamlade uppgifterna. Även rapporter i webbpubliceringen ska ses över, justeras och kompletteras. Utveckla rutiner för fortlöpande uppföljning av kvalitén i folkhögskolans allmänna kurs samt årlig uppföljning av deltagare i folkhögskolans allmänna kurs med avseende på uppnådd behörighet eller avbrutna studier. Utveckla rutiner för insamling av uppgifter om pedagogiska utbildningsnivåer hos folkhögskolans personal. Utveckla analyser med stöd av uppgifter från deltagarrapportering inom studieförbundens och folkhögskolans verksamheter. Utveckla deltagarrapporteringen för personer med funktionsnedsättning och invandrare med brister i svenska språket i studieförbundsstatistiken. Definiera och införa viss rapportering av uppgifter för statistisk uppföljning av de i förordningen prioriterade verksamhetsområdena. Genomföra möten med studieförbundens ekonomiansvariga. Följa Forskningsprojektet Folkbildningens nytta vid Örebro universitet vad gäller delen om ekonomisk nytta och forskningsstudien Studieförbundens och folkhögskolornas roll i civilsamhället samt deras koppling till folkrörelserna vid Ersta Sköndal Högskola AB vad gäller delen om folkbildningens ekonomiska beroende av medlemsorganisationerna. Följa upp resultat av extra tilldelade medel till jämställdhetsinsatser inom folkbildningen (kvinnligt entreprenörskap). Kvalitetsarbete Den nationella kvalitetsredovisningen ska vila på relevanta och tillförlitliga underlag samt ge en fullständig bild av studieförbunds och folkhögskolors verksamhet i relation till statens fyra syften. Folkbildningsrådet ska utveckla riktlinjer och ramar för det systematiska kvalitetsarbetet samt ta fram anvisningar för studieförbunds och folkhögskolors kvalitetsredovisning. Folkbildningsrådet ska årligen utarbeta nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen utifrån folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar. Rådet ska vidare följa upp och återrapportera folkbildningens kvalitetsarbete till regering. 10 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009

11 Folkbildningsrådet ska stödja utvecklingen av ett systematiskt kvalitetsarbete och ett nätverksbyggande hos folkhögskolor och studieförbund genom att sprida erfarenheter av det kvalitetsarbete som finns inom folkbildningen och inom närliggande verksamhetsområden. Folkbildningsrådet ska samverka med andra myndigheter och organisationer för att utbyta erfarenheter som utvecklar kvalitetsarbetet inom folkbildningen. Förankra och inhämta synpunkter på utvecklingsarbetet vid möten med referensgruppen för nationell kvalitetsredovisning. Ta fram studiematerial i utvärderingsmetodik med speciell inriktning på folkbildningsverksamhet samt genomföra seminarier, distansutbildning, föreläsningar i utvärderingsmetodik för spridning och utbildning. Redovisa kvalitén i de allmänna kurserna vid folkhögskolor inom ramen för den nationella kvalitetsredovisningen. Utvärderingsprojekt Studiecirkeldeltagare 2008 Studien syftar till att ge en fördjupad bild av deltagarna i studiecirklarna, exempelvis deras motiv, bakgrund och upplevelser av eller inställning till deltagandet. Liknande studier har genomförts vid fyra tidigare tillfällen (1992, 1995, 2000, 2004). Studien genomförs i form av enkätundersökning som kompletteras med intervjuer och rapporteras under Folkhögskoledeltagare 2009 Planera genomförande av deltagarundersökning inom folkhögskolan Nationell utvärdering Riksdagen har beslutat att statens stöd till folkbildningen ska användas till verksamhet som syftar till att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation samt skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen och i kulturlivet. De utvärderingar som genomförs under 2009 skall söka analysera och belysa i vilken grad folkbildningen uppfyller dessa syften. Enheten för Nationell utvärdering svarar för den vetenskapliga ledningen för utvärderingsprojekt inom Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet har beslutat att inrätta en, i förhållande till styrelsen självständig, rådgivande expertgrupp, som består av personer med såväl sektors-, forsknings- som utvärderingskompetens. Gruppen har bland annat till uppgift att föreslå område för utvärdering, bidra med analyser utifrån folkbildningens villkor och vardag samt se till utvärderingarnas relevans för folkbildningsområdet. Ett viktigt delmoment i expertgruppens arbete är att precisera vad som menas med effekter på nationell nivå. Folkbildning och kultur I utvärderingsprogrammet kommer folkbildningens betydelse för kultur att studeras på olika sätt. Det är i huvudsak betydelsen och effekterna det kan få på ett samhällsplan som är i fokus. Tre delprojekt planeras som var och ett har olika fokus. Det första delprojektet utgår i huvudsak från en vidare syn på begreppet kultur och rör frågor kring mångkultur och integration. Det andra projektet fokuserar folkbildningens betydelse och roll för den folkliga kulturen i form av olika kulturarrangemang och olika estetiska verksamheter. Tidigare studier visar att dessa verksamheter har stor betydelse och ofta utgör människors enda möjlighet till deltagande i kulturella arrang- Folkbildningsrådets verksamhetsplan

12 emang då de statsfinansierade kulturinstitutionerna endast finns på ett mindre antal platser i Sverige. Det tredje delprojektet rör kvinnor och mäns deltagande i kulturarrangemang och estetisk verksamhet. Finns det olika anledningar till att man engagerar sig i denna verksamhet? Vad spelar deltagandet för roll i ett större livssammanhang och går det att resonera kring de samhälleliga vinsterna av ett sådant deltagande? I detta sammanhang kan en koppling till andra utvärderingar som innehåller sociala bokslut vara av intresse. En projektplan för studierna 2009 har tagits fram. Vidare har en förstudie som behandlar kunskapsläget inom området genomförts under De tre delstudierna startas under Projektet avslutas under Folkbildningen i internationell belysning Utvärderingen handlar om att i ljuset av andra länder spåra folkbildningens effekter på vårt sätt att organisera vår demokrati. Det handlar om att finna jämförelsegrunder som gör det möjligt att förklara sociala processer och folkbildningens effekter på nationell nivå. Under 2009 genomförs en förstudie inom området. Denna behandlar bl a metodologiska frågor vad gäller folkbildningens samhälleliga effekter. Huvudstudien genomförs Folkbildning och hållbar utveckling Folkbildningens roll för hållbar utveckling och internationell solidaritet utvärderas. En viktig frågeställning är: På vilket sätt synliggörs effekterna av folkbildningens arbete inom detta område? I Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:04) framhölls: Det finns mycket som tyder på att folkbildningens stora betydelse för deltagarna består i att medverka till en ökad självkänsla och handlingsförmåga. Effekter avseende de lärandes vilja och förmåga att agera för en hållbar utveckling är svårare att påvisa. Under 2009 produceras en genomgång av befintlig kunskap inom området, samt en större förstudie. Studien avslutas under Folkbildningens arbetssätt och metoder Utvärderingen genomförs inom Folkbildningsrådet kansli och handlar om att gå igenom och analysera redan befintligt material. Centrala frågeställningar är: Vad går att läsa ut av tidigare studier vad gäller folkbildningens samhälleliga effekter? Vad innebär det att präglas av folkbildningens kännetecken? Vad innebär det att självständigt forma sin undervisning med mera till arbetssätt och innehåll? I vad mån har det specifika för folkbildningens spridits utanför den egna kretsen? Studien genomförs under Tidigare utvärderingar och studier genomförda av Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet har sedan 1993 genomfört en stor mängd utvärderingar och studier. Det som saknas är emellertid en samlad bedömning av dessa projekts resultat. Flera av de tidigare utvärderingarna eller studierna kan betraktas som lokala fallstudier med okänd representativitet. Vissa utvärderingar och studier saknar anknytning till etablerad teoribildning och har därför inte kunnat användas för generaliseringar eller orsaksanalyser. Utvärderingen genomförs inom Folkbildningsrådets kansli och har karaktären av en metautvärdering av befintligt material. Studien slutförs under Folkbildningens självbestämmande Folkbildningens självbestämmande dess frihet i ett samhälle kan enbart värderas utifrån vad den resulterar i. Ett grundläggande antagande är att en hög grad av självbestämmande leder till en förbättrad kvalitet inom folkbildningen och att man effektivt når uppsatta mål. Detta självbestämmande förutsätts även leda till kreativitet och långsiktighet. Folkhögskolor och studieförbund är självständiga 12 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009

13 enheter, men de är samtidigt beroende av statsmakternas beslut och administrativa villkor och finansiering. Staten, å andra sidan, är beroende av att folkbildningsverksamheten fungerar väl och kan prestera goda resultat. Detta ömsesidiga beroende skapar underlag för förhandlingar som då och då manifesterar sig i ett samhällskontrakt parterna emellan. Hur påverkar detta folkbildningens möjlighet att effektivt nå de av staten angivna fyra syften med stödet? Vad betyder folkbildningens självbestämmande i detta sammanhang? Utvärderingen genomförs under 2009 i form av en dokumenterad hearing med speciellt inbjudna deltagare. Administration Folkbildningsrådets administrativa enhet utgör ett stöd till samtliga enheter inom rådets kansli och arbetar med frågor som rör ekonomi, personal, produktion, konferens, IT och service. Arbetsuppgifterna inom ekonomi är bland annat bokföring och bokslutsarbete samt att följa upp förändringar i gällande lagstiftning inom dessa områden. Inom personal sker stödet genom rekryteringar, löneutbetalningar, avtal om köp av tjänster, arbetsmiljöarbete, framtagande av olika personalpolicys etc. Enheten svarar för samordning och upphandling av rådets produktion och följer upp att den grafiska profilen används/anpassas på ett konsekvent sätt i olika produktioner. Enheten svarar också för samordning, utveckling, planering och administration av rådets konferenser, seminarier och studiebesök. IT-stödet sker genom programuppdatering och drift av rådets datatrafik både internt och externt. Servicestödet innefattar bland annat växel och reception, mötes- och konferensservice, lokalfrågor och arkiv. Utveckla nya interna kommunikationsrutiner i syfte att öka enhetens servicestöd. Produktioner Verksamhetsplan 2009, Årsredovisning 2008, Budgetunderlag Fakta om folkbildning Idéskrift: Demokrati och digital delaktighet. Informationsmaterial Almedalsveckan. Uppföljning av kvalitén i Allmän kurs Utvärderingsrapporter 2009: Utvärderingsmetodik för folkbildningen, Studieförbundens och folkhögskolornas roll i civilsamhället samt deras koppling till folkrörelserna, Studiecirkeldeltagare 2008, Folkbildningens arbetssätt och metoder, Tidigare utvärderingar och studier genomförda av Folkbildningsrådet. Medlemsuppdrag En eller flera medlemmar tillsammans kan ge Folkbildningsrådet i uppdrag att för medlemmens/medlemmarnas räkning genomföra uppdrag. Uppdrag leds av en styrgrupp bestående av personer nominerade av medlemmen/medlemmarna. Styrgruppen ansvarar för att förankra sitt förslag till verksamhetsplan och budget inom respektive medlemsorganisation innan Folkbildningsrådets styrelse tar beslut om att ta sig an uppdraget. Styrgruppen ansvarar för riktlinjer för uppdraget, måldokument, verksamhetsplan och budget. Medlemsuppdrag kan vara tidsbestämt. Utvärdering av medlemsuppdrag ska genomföras enligt beslut i styrgruppen. Folkbildningsrådet bär ansvar för att tillhandahålla kansli och personal i enlighet med budget. Folkbildningsnätet Folkbildningsnätet är öppet för alla verksamma inom folkbildningen. Det administreras centralt av Folkbildningsrådets verksamhetsplan

14 Folkbildningsrådet på uppdrag av dess medlemmar. Till stöd för arbetet finns en särskild styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna. Folkbildningsnätets uppgift är att: tillhandahålla en teknisk plattform för öppet och flexibelt lärande, erbjuda en gemensam mötesplats för alla folkbildare, erbjuda folkhögskolor, studieförbund och andra organisationer inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer, stödja den pedagogiska utvecklingen av det öppna och flexibla lärandet inom folkbildningen, erbjuda pedagogiska resurser på internet, samt erbjuda enskilda användare inom folkbildningen en möjlighet att via Folkbildningsnätet lära sig hantera de möjligheter som datorer och internet ger. Utveckling av Folkbildningsnätet 2008 genomfördes en utvärdering av Folkbildningsnätet ur ett användar-, organisations- och samhällsperspektiv. Syftet var att ge underlag för strategiska beslut om nätets framtida utveckling och att vara ett led i ett kvalitetsarbete där målen för Folkbildningsnätet tydliggörs och konkretiseras. Arbeta med resultatet av utvärderingen för att utveckla Folkbildningsnätet. Utvärdering bildar en grund för revidering av Folkbildningsnätets mål- och policydokument och för val av framtida satsningar. Spridningsinsatser Erfarenheter visar på nödvändigheten att vara ute i medlemsorganisationerna och på plats träffa cirkelledare, lärare och administratörer för att informera om de möjligheter som finns med Folkbildningsnätet. Erbjuda studieförbundsavdelningar och folkhögskolor insatser från Folkbildningsnätets sida samt informera om de digitala resurser och möjligheter som Folkbildningsnätet har. Förenkla användandet av webbvideo för dem som inte är så vana vid denna teknik och erbjuda fler valmöjligheter för dem som är mer vana. Förse lokaladministratörerna med särskild information om Pedagogiska resurser och webbvideofunktionerna så att de kan, förutom för First- Class, även vara resurser på lokal nivå för dessa delar av Folkbildningsnätet. Open Source och öppna lärresurser Open Source-rörelsen är världsomspännande och verkar för utveckling av programvaror som både kan utvecklas vidare och nyttjas fritt. Open Source- och öppna lärresursrörelsens idémässiga grund stämmer väl överens med folkbildningens tankar om samarbete och kollaborativt lärande. Öka kunskapen kring Open Source genom att fördjupa samarbetet med aktiva på området samt utveckla Folkbildningsnätets användning av Open source-program och introducera andra intresserade inom folkbildningen. Anordna ett seminarium om Open source under våren Öka Folkbildningsnätets kunskaper kring upphovsrättslicensiering av öppna lärresurser med Creative Commons. Folkhögskolornas informationstjänst FIN Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, arbetar på uppdrag av Folkbildningsrådets medlemsorganisationer Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och finansieras via folkhögskolornas statsbidrag. FIN har till uppgift att genom målinriktat kommunikations- och marknadsföringsarbe- 14 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009

15 te skapa en tydlig bild av folkhögskolan som skolform samt bidra till att rekrytera kursdeltagare. FIN:s övergripande mål är att arbeta för att folkhögskolan ska bli ett lika välkänt begrepp för allmänheten som högskola, kommunal vuxenutbildning och gymnasieskola. FIN ska vara den självklara kanalen för den samlade informationen om landets folkhögskolor och deras kursutbud. FIN:s arbete har statens syften med statsbidrag till folkbildningen och de sju verksamhetsområdena som grund. FIN vägleder och informerar presumtiva kursdeltagare och vidareinformatörer dels genom dels genom produktion och distribution av kurskataloger och andra trycksaker samt genom att besvara frågor via olika kanaler. FIN kommunicerar folkhögskolans kännetecken och identitet genom budskap i media, i marknadsföringsinsatser och genom olika informationskanaler, t ex utbildningsmässor. FIN nätverkar med andra utbildningsanordnare, myndigheter och andra relevanta aktörer i omvärlden för att hålla sig uppdaterad om hur folkhögskolan förhåller sig till andra skolformer, och för att folkhögskolan ska bli synlig i utbildningsvärlden. FIN anpassar aktivt sin kommunikation till utvecklingen inom medie- och IT-området dels genom att kontinuerligt utveckla dels genom att kommunicera via aktuella kanaler. FIN stödjer folkhögskolorna i arbetet med kommunikation, marknadsföring och studie- och yrkesvägledning genom att informera och ge användbara verktyg för folkhögskolornas eget arbete inom dessa områden. En årlig informationskonferens anordnas för folkhögskolornas informatörer/marknadsföringsansvariga. Genomföra en användbarhetsstudie av webbplatsen och av de tryckta katalogerna. Utvärdera och utveckla under Utvärdera den grafiska profilen och ta fram en ny grafisk profil för Genomföra en särskild affischkampanj i de tre storstäderna. Kvalitetssäkra Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) FOLAC är ett uppdrag från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) till Folkbildningsrådet. Bakgrunden till uppdraget är behoven att förstärka folkhögskolornas bevakning och påverkan av utbildningspolitik på nordisk, global och framförallt EU-nivå samt att stödja och synliggöra folkhögskolornas internationella arbete. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av företrädare för RIO och SKL. Uppdraget ska i ett första skede gälla treårsperioden FOLAC:s syften är att: främja folkhögskolornas intressen i ett nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, stimulera och stödja folkhögskolornas deltagande i EU-relaterat och internationellt folkbildningsarbete, samt främja samverkan mellan folkhögskolor inom dessa verksamhetsfält. Verksamhetsformer FOLAC ska identifiera och etablera kontakt/samarbete med viktiga aktörer för folkhögskolornas internationella arbete. Det innefattar myndigheter och politiker inom vuxenutbildnings- och utvecklingsområdet på EU- och nationell nivå, internationella och globala folkbildningsorganisationer Folkbildningsrådets verksamhetsplan

16 liksom organisationer i civilsamhället som arbetar med global utveckling. FOLAC ska identifiera, delta i och försöka påverka viktiga arenor och processer för folkbildningens internationella arbete. Det gäller i första hand European Association for the Education of Adults (EAEA) och Nordiska Folkhögskolerådet (NFR), men kan också komma att gälla International Council for Adult Education (ICAE), sociala forum processen och vuxenutbildningskonferensen CONFINTEA VI. FOLAC ska erbjuda folkhögskolorna möjligheter till erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Detta sker genom att FOLAC:s webbplats informerar om möjligheter till finansiering för internationellt arbetet, underlättar sökandet efter samarbetspartners i Sverige och internationellt samt förmedlar goda erfarenheter. Folkhögskolorna bjuds in till regionala och tematiska träffar för erfarenhetsutbyten och nätverksbyggande. FOLAC ska synliggöra folkhögskolornas internationella arbete. Detta sker genom webbplatsen, produktion av trycksaker, studiebesök och medverkan i konferenser. FOLAC ska bevaka och försöka påverka viktiga politikområden för folkhögskolornas internationella arbete. Det gäller i första hand EU:s vuxenutbildningspolitik, Sveriges politik för global utveckling (PGU) liksom folkhögskolornas möjligheter till ökat ekonomiskt stöd för sitt internationella utvecklingsarbete. Samarrangera konferenser om EU:s vuxenutbildnings- och utvecklingspolitik i samband med Sveriges ordförandeskap. Kvalitetsarbete Styrgruppen träffas varje kvartal och gör då en avstämning mot uppsatta mål och planer och beslutar om nödvändiga justeringar. Under 2009 ska former för utvärdering av den initiala perioden beslutas. Kansli Kansliets organisation, kompetensområden och personal anpassas till fastställd verksamhetsplan, regeringens riktlinjer och andra beslut med konsekvenser för kansliet. Arbetsuppgifter som utförs av kansliets personal genomförs i enlighet med de anvisningar och villkor som Folkbildningsrådets medlemsorganisationer och styrelse samt regeringen anger. Uppgifterna redovisas inom respektive område i verksamhetsplanen. Till detta kommer kansligemensamma arbetsuppgifter. Folkbildningsrådets uppdrag och ansvar inför regering medför höga krav på kvalitet i beredningen av ärenden. En väsentlig del av kansliets gemensamma arbete går åt till denna beredning. Verksamheten ställer krav på att både expertkompetens och generell kompetens finns på kansliet. Kansliet förväntas att utifrån sin kompetens om sektorn folkbildning bistå utredningar med material och att medverka i regeringens och myndigheters arbetsgrupper och möten. Fastställda planer för jämställdhet, miljö (hållbar utveckling), arbetsmiljö, kompetensutveckling och friskvård ska årligen följas upp och utvärderas. Revidering av dessa planer sker i arbetsgrupper med representanter från den lokala fackklubben och arbetsgivaren. Följande områden utgör fokus i Folkbildningsrådets interna kvalitetsarbete under 2009: den nationella kvalitetsredovisningen, Folkbildningsnätet, Folkbildningsrådets webbplats, hantering av styrel- 16 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009

17 sehandlingar, Folkbildningsrådets konferensverksamhet, information om statsbidragskriterier samt processen kring återkrav. Legitimitet, administration och kommunikation är särskilt viktiga att belysa. Kompetensutveckling Kansliets samlade kompetens och organisation ska kontinuerligt utvecklas för att motsvara interna och externa behov. En partssammansatt grupp ska svara för samordning och planering av i första hand gemensamma kompetensutvecklingsinsatser i form av seminarier, kurser, studiebesök etc. Personalen ska ges möjlighet till individuell och gemensam kompetensutveckling i enlighet med individuellt upprättade utvecklingsplaner. Temat för gemensam kompetensutveckling 2009 är Folkbildningsrådets interna kvalitetsarbete. Arbetsfördelning Kansliet är organiserat i tre kompetensenheter för myndighetsuppdragen och en enhet för administration samt GS ledning. Medlemsuppdragen Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), Folkbildningsnätet (FBN) och Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) är organiserade i egna kompetensenheter. Samtliga medlemsuppdrag har styrgrupper med företrädare för medlemmarna. Antalet anställda för myndighetsuppdragen uppgår till sjutton personer, varav tre arbetar delvis med service till Folkbildningshuset (reception, växel och kontorsservice). En visstidsanställning löper t o m som projektledare för det särskilda regeringsuppdraget Digitala klyftan. Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har fyra anställda. Folkbildningsnätet (FBN) har två anställda. Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) har en anställd. Av SCB köps tjänster och IT-stöd för insamling och sammanställning av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhetsrapporter. Av Specialpedagogiska skolmyndigheten köps tjänster och IT-stöd för insamling (ansökningar) och sammanställning av folkhögskolornas förstärkningsbidrag för funktionshindrade. Teknikstöd till både Folkbildningsnätet och kansliets lokala nätverk köps externt. Tjänster, oftast specialistkompetenser, upphandlas därutöver vid behov via folkhögskolor, studieförbund eller företag. Kansliets organisation Ledning Generalsekreterare. Folkbildningspolitik, omvärldsfrågor och kommunikation. Myndighetsuppdrag (enheter) Bidragsfördelning. Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete. Nationell utvärdering. Särskilt regeringsuppdrag Digitala klyftan (t o m ). Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet. Folkhögskolornas informationstjänst. Folkbildning Learning for Active Citizenship. Administration Växel, reception, ekonomi, personal, produktion, IT och service. Finansiering Folkbildningsrådets verksamhet finansieras via de medel som representantskapet vid det årliga höstsammanträdet avsätter ur de statliga anslagsposterna. Därutöver kan finansiering av uppdrag, projekt och utveckling helt eller delvis ske genom andra Folkbildningsrådets verksamhetsplan

18 myndighetsbidrag. Verksamheten ska präglas av effektiv resurshantering och möjligheter till besparingar ska beaktas. Genom samverkan med medlemsorganisation sker även samfinansiering av vissa kanslikostnader. Därutöver tillkommer vissa försäljningsintäkter samt de ränteintäkter som det egna kapitalet genererar. Finansiering av myndighetsuppdragen sker genom uttag ur folkbildningsanslaget i proportion till studieförbundens och folkhögskolornas andelar. Finansieringen av medlemsuppdraget Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) sker via folkhögskolornas andel ur folkbildningsanslaget. Finansieringen av medlemsuppdraget Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) sker via folkhögskolornas andel ur folkbildningsanslaget samt räntemedel som folkhögskolornas anslag genererar. Finansieringen av medlemsuppdraget Folkbildningsnätet sker via en särskild överenskommelse där studieförbundens och folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget relateras till insatserna inom medlemsuppdraget. Budget 2009 (tkr) Anslag Allmänna folkbildningsanslaget Disposition av anslag Allmänt statsbidrag till studieförbund Allmänt statsbidrag till folkhögskolor flexibelt lärande Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Folkbildningsrådets medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst Folkbildning Learning for Active Citizenship Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Intäkter Statsbidrag via folkbildningsanslaget Sålda tjänster/övriga intäkter 950 Ränteintäkter 375 Upplösning av resultatutjämningsreserv Kostnader Beslutande och beredande organ Till styrelsens förfogande 500 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Statsbidragsfördelning Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Nationell utvärdering Kommunikation FBR kansli (ledning och administration) Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009

19 Några fakta om svensk folkbildning Sverige har 9 studieförbund och 148 folkhögskolor som får del av stats-, landstings- och kommunbidrag. Varje år genomförs i studieförbunden cirka studiecirklar med 2 miljoner deltagare. Folkhögskolorna har cirka deltagare i de långa kurserna från en termin till flera år och cirka deltagare varje termin i de korta kurserna. Studieförbunden är Sveriges största kulturarrangör. Varje år genomförs cirka kulturprogram med närmare 15 miljoner deltagare och över 1 miljon medverkande. Folkhögskolorna genomför cirka kulturprogram med cirka deltagare varje år. Inom studieförbunden svarar de estetiska ämnena för över 60 procent av antalet studiecirklar. Därefter följer områdena språk/historia med 14 procent och samhällsvetenskap/information med ca 6 procent. Folkhögskolorna genomför allmänna och särskilda kurser på både grundskole-, gymnasie- och eftergymnasial nivå. De allmänna kurserna kan ge behörighet för högskolestudier. Det finns även särskilda yrkesförberedande kurser inom exempelvis fritidsledarområdet, media, musik och friskvård. Studieförbunden är spridda över hela landet, med mer än 370 lokalavdelningar. Folkhögskolorna genomför kurser i 170 kommuner. Utmärkande för studieförbund och folkhögskolor är att man utgår från deltagarnas behov och förutsättningar. Deltagarna har stora möjligheter att påverka innehållet och utformningen av studiecirklar och folkhögskolekurser. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av regeringen och riksdagen. Rådet fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. Rådet arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Folkbildningsrådet har tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.

20 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax:

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 Verksamhetsplan 2011 Innehåll Verksamhetsplan 2011 4 Övergripande mål 4 Uppgifter 4 Inom medlemsuppdraget 4 Inom myndighetsuppdraget 5 Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Innehåll Verksamhetsplan 2012 4 Inledning 4 Övergripande mål 4 Prioriteringar 5 Uppgifter 5 Inom medlemsuppdraget 5 Inom myndighetsuppdraget 5 Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Innehåll Verksamhetsplan 2013 4 Inledning 4 Övergripande mål 4 Prioriteringar 5 Uppgifter 5 Inom medlemsuppdraget 5 Inom myndighetsuppdraget 5 Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet

Läs mer

Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Beskrivning av processen

Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Beskrivning av processen Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen Beskrivning av processen 2007-2010 2 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen Innehåll Sammanfattning 2 Nationell kvalitetsredovisning

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA 2014-01-09 Dnr 09, 2014, 091 RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2011-12-14 vid ansökan om att starta ny folkhögskola vid ansökan om att

Läs mer

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna 2017 FOLKHÖG SKOLORNA Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna Antaget av kyrkostyrelsen 2017 09 17 och av Equmenias styrelse 2017 09 09 Det reviderade styrdokumentet

Läs mer

Folkbildning så funkar det

Folkbildning så funkar det Folkbildning så funkar det Region Uppsala 2019-01- 29 Magnus Wetterberg, Folkbildningsrådet 1 100 000 människor 2017 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemsorganisationer

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan Folkhögskolornas serviceorganisation

Verksamhetsplan Folkhögskolornas serviceorganisation Verksamhetsplan 2017 Folkhögskolornas serviceorganisation 1 Folkhögskolornas serviceorganisation Organisation Folkhögskolornas serviceorganisation (FSO) bedrivs som en gemensam verksamhet, styrd av parterna:

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Folkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda.

Folkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda. Folkbildningsrådet Ideell förening med tre medlemmar: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Folkbildningsförbundet. Myndighetsuppdrag givna av riksdagen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001

VERKSAMHETSPLAN 2001 VERKSAMHETSPLAN 2001 Innehåll VERKSAMHETSPLAN 2001...3 UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...4 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR 2010 12 08 Innehåll 1. Riktlinjer för medlemsuppdraget FSR 2. Instruktion för FSR 3. Checklista för skolornas studeranderättsliga standard 4. Överenskommelse

Läs mer

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Riktlinje för bidrag till studieförbund Dnr KFN13/72 RIKTLINJE Riktlinje för bidrag till studieförbund Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-16 Dnr KFN13/72 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län

Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län Fastställt av kulturnämnden 24/2017 Region Kronobergs avsikt med bidragssystemet är att skapa ändamålsenliga former för dialog och samverkan med folkbildningens

Läs mer

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI 2017-2018-2019 Västra Götalands Bildningsförbund Folkbildningen växte fram parallellt med folkrörelserna och blev ett sätt för dessa att utveckla samhället genom att förmedla

Läs mer

Bidrag till studieförbund

Bidrag till studieförbund REGLER FÖR Bidrag till studieförbund Antaget av Kultur- och fritidsnämnden Antaget 2019-04-29 42 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Kulturchef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KFN

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan 2018 Styrelsemissiv 2018-02-21 Handling till punkt 7 1 (1) Verksamhetsplan 2018 Ärendet Representantskapets höstsammanträde den 8 november 2017 beslöt att lägga den anmälda verksamhetsplanen för 2017 till handlingarna.

Läs mer

Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007

Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007 Demokrati och digital delaktighet Delrapport 2007 Innehåll Uppdraget 3 Genomförande 4 Nationell idékonferens 4 Idéskrift och seminarier 5 Temasida på Folkbildningsnätet 5 Forskningsprojekt 5 Samverkan

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Innehåll Verksamhetsplan 2014 4 Inledning 4 Representantskapets riktlinjer 4 Riktlinjer från regeringen 5 Fördelning av statsbidrag 6 Uppföljning och utvärdering 7 Folkbildningspolitik

Läs mer

PM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform

PM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform PM till passet Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vision 3 Värdegrund 4 Idrottsrörelsens mål 2025 5 Statens mål och syfte med folkbildningen

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/ Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och

Läs mer

Förtydligade fördelningsprinciper för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Förtydligade fördelningsprinciper för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-05-22 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Förtydligade fördelningsprinciper för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete

Läs mer

Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör

Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör 1. Idé och mål Bakgrund För att finna lösningar på klimat- och miljökriserna krävs en omställning av dominerande modeller för produktion

Läs mer

Kent Johansson, 11-18a, 19-21

Kent Johansson, 11-18a, 19-21 FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2007:5 Datum 15-16 maj 2007 Plats Steningevik konferens, Märsta Närvarande Torsten Friberg, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 11-18a, 19-21 Walter

Läs mer

Inledning. Syfte. Personalbehov 2019

Inledning. Syfte. Personalbehov 2019 Inledning Västra Götalands Bildningsförbund är en organisation för den samlade folkbildningens aktörer i Västra Götaland. Folkhögskolor och studieförbund utgör basen i Bildningsförbundet. Inför verksamhetsåret

Läs mer

Vägar till bildning, utbildning och jobb

Vägar till bildning, utbildning och jobb Vägar till bildning, utbildning och jobb Om folkhögskolornas arbete med unga arbetslösa och nyanlända i Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola i samarbete med AF. Resultaten

Läs mer

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-01-13 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Rörelsefolkhögskolornas idégrund

Rörelsefolkhögskolornas idégrund Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Statsbidrag till folkhögskolor 2018

Statsbidrag till folkhögskolor 2018 Statsbidrag till folkhögskolor 2018 Villkor och fördelningskriterier Dnr 387, 2017, 091 www.folkbildningsradet.se Folkbildningsrådet 2018 INNEHÅLL Förord... 4 1. Inledning... 5 2. Utbildningsformen folkhögskola...

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan

Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan 2019-2023 1. Förord Folkhögskolor i Norden har i över hundra år bidragit till att vuxna träffas under demokratiska förutsättningar i en lärandemiljö

Läs mer

1 Öppnande Carola Gunnarsson hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.

1 Öppnande Carola Gunnarsson hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2006:4 Datum 23-24 maj 2006 Plats Sätra Brunn, Sala Närvarande Carola Gunnarsson, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 7-10, 12-18 Rigmor Breidemalm

Läs mer

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Snabbsammanfattning av viktiga nyheter i Regler 2012 Från 2012-01-01 gäller ett nytt fördelningssystem för statsbidrag till studieförbunden.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI

VERKSAMHETSPLAN 2012. Folkbildninssstudieförbundens. fnrhlltlhpt. intresseorganisation Ivl MUIIVIWI VERKSAMHETSPLAN 2012 Folkbildninssstudieförbundens fnrhlltlhpt intresseorganisation Ivl MUIIVIWI 1. Inledning Tio studieförbund med över tio miljoner studietimmar och 1,8 miljoner deltagare samlas i Folkbildningsförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs

Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs 2018-12-12 Diarienr 399, 2018, 03 1 (9) Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs Gäller från och med 2019-01-01 SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Sveriges referensram för

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

viljan finns Vad svensk folkbildning gör nu och vill göra i framtiden

viljan finns Vad svensk folkbildning gör nu och vill göra i framtiden f b r Folkbildningsrådet viljan finns Vad svensk folkbildning gör nu och vill göra i framtiden Sveriges 147 folkhögskolor och 10 studieförbund når varje år nära 2 miljoner människor. I studiecirklar, folkhögskolekurser

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2002

VERKSAMHETSPLAN 2002 VERKSAMHETSPLAN 2002 Innehåll VERKSAMHETSPLAN 2002...3 UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...4 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering.

Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering. US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr 2013-02-21 17-1839/13 Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering. Betänkande av Folkbildningsutredningen SOU 2012:72 Ungdomsstyrelsens

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Folkhögskoleplan 2014-2016

Folkhögskoleplan 2014-2016 Folkhögskoleplan 2014-2016 Tjänsteställe, handläggare 2014-01-21 1(8) Distribution Folkhögskoleplan 2014-2016 Folkhögskolors uppdrag Landstinget Västernorrlands folkhögskolor ska genom sina kurser, utbildningar

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet. Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2019

Verksamhetsplan med budget 2019 Folkbildningens gemensamma intresseorganisation Verksamhetsplan med budget 2019 Antagen av ÖLBF:s styrelse 2018-12-07 Verksamheten 2019 Inledning Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) är folkbildningens

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Strategidokument Ledningsstruktur SVF

Strategidokument Ledningsstruktur SVF Reviderat av SVF:s styrelse 160919 Strategidokument Ledningsstruktur SVF "Ägardirektiv" Strategisk analys Verksamhetsidé Värderingar/Förhållningssätt Långsiktiga mål Strategier Strategidokument Folkbildningsrådets

Läs mer

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle INNEHÅLL Övergripande om kommunikation... 3 Definitioner... 3 Information... 3 Kommunikation... 3 Relation... 3 Kommunikationens innehåll...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

Regel för bidrag till studieförbund

Regel för bidrag till studieförbund Regel för bidrag till studieförbund Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Regel för bidrag till studieförbund Gäller för: Kultur

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

insatser riktade till utrikes födda kvinnor i

insatser riktade till utrikes födda kvinnor i 2018-01-25 Dnr. 48.2018.092 (363.2017.092) 1 (5) Villkor för Uppsökande och motiverande insatser riktade till utrikes födda kvinnor i studieförbund 2018 Allmänt Sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan

Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan Inledning Sverigefinska folkhögskolan präglas av öppenhet och ett inkluderande arbetssätt som lägger grunden för deltagarnas och

Läs mer

Granskning av styrning och ledning av Region Hallands folkhögskolor

Granskning av styrning och ledning av Region Hallands folkhögskolor Revisionsrapport Granskning av styrning och ledning av Region Hallands folkhögskolor Region Halland Carl-Magnus Stensson Bo Thörn Cert. kommunal revisor Innehåll SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND, SYFTE, AVGRÄNSNING

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Årsredovisning med verksamhetsberättelse

Årsredovisning med verksamhetsberättelse Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013 Innehåll Inledning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Folkbildningsrådets uppdrag 6 Nya förutsättningar för Folkbildningsrådet 2013 7 Folkbildningsrådets verksamhet

Läs mer

Regler för kommunalt bidrag till studieförbundens lokala verksamhet

Regler för kommunalt bidrag till studieförbundens lokala verksamhet Styrdokument Regler för kommunalt bidrag till studieförbundens lokala verksamhet Katrineholms kommuns förfningssamling (KFS nr 3.09) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 115 Beslutshistorik Antagen av

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(7) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2013-08-22, kl. 1300-1515 ande Anne Niska, S Jan Larsson, S Ann-Sofi Larsson, V Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf, socialchef

Läs mer

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Till studieförbund och folkhögskolor Dnr 162, 2012, 090 2012-09-20 Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande Bakgrund I folkbildningspropositionen, SOU 2005/06: 192, skriver

Läs mer

Fördelning av stöd till studieförbund

Fördelning av stöd till studieförbund Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-12-03 Handläggare: Mats Sylwan Telefon: 08-508 31 928 Till Kulturnämnden 2013-12-17 Nr 12 Fördelning av stöd till studieförbund

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2018 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2018 Inledning Internationella Kvinnoföreningen i

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014 med idéprogram och kärnvärden 1 Inledning Om detta dokument Strategisk plan är, tillsammans med övriga styrdokument, en gemensam utgångspunkt för verksamhetsplanering

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Beslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet.

Beslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet. FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 9 1999 Tid Plats Närvarande ledamöter Adjungerade ledamöter Sekreterare Kanslichef Övriga 27 oktober Stockholm Bo Toresson, ordförande Karin Perers, vice ordförande

Läs mer

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning

Läs mer

Arbetsordning för Mälardalsrådet

Arbetsordning för Mälardalsrådet Förslag 161109 Arbetsordning för Mälardalsrådet Godkänd av Mälardalsrådets styrelse (DATUM) 1. Inledning Arbetsordning för Mälardalsrådet utgår från Mälardalsrådets stadgar, version antagen av rådsmötet

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform Kommunikationsplattform 2013 2014 Plattformen ska vara en inspiration och stöd i kommunikationen av folkbildning. Syftet är att stärka studieförbundens ställning i samhället och synliggöra folkbildningens

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

SV Gotland Verksamhetsplan 2018 SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna

Läs mer