HALLEBY 7:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:23

Transkript

1 RAPPORT 2015:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING HALLEBY 7:1 RAÄ 125 OCH INVID RAÄ 123, 164, 284 OCH 315 HALLEBY 7:1 SKÄRKINDS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN PETTER NYBERG

2

3 Halleby 7:1 Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte och frågeställningar Metod och dokumentation Resultat Åtgärdsförslag Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar Bilaga 3. Kalibrerade 14 C-dateringar Bilaga 4. Planer Omslagsbild: Stensträng RAÄ 284:1, Skärskind socken, mot SV. Foto Petter Nyberg, Östergötlands museum. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum utförde under november 2014 och januari 2015 en arkeologisk förundersökning föranledd av planerad schaktning för markkabel samt rasering av befintlig luftledning. Sträckan som berördes av det planerade arbetsföretaget var drygt m lång, varav ca 950 m bedömdes vara i behov av schaktningsövervakning. Inför raseringen av den befintliga luftledningen bedömdes fyra fornlämningar (Skärkind RAÄ 127:3, 129:1, 131:1 och 333:1) vara i behov av utmarkeringar och anvisningar för lämpliga körvägar. Totalt drogs 21 sökschakt av varierande längd med en totallängd av ca 240 m. Schaktens totala yta var 305 m 2. Endast i schakten som togs upp strax öster om fornlämning RAÄ 164 framkom fornlämningar. Det rörde sig om 8 anläggningar av boplatskaraktär. I övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse. 14 C-dateringar visar att ytan har använts dels under förromersk järnålder, dels under tal. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var E.ON Elnät Sverige AB. Petter Nyberg antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Skärkind 100:1 Skärkind 333: FU1 Skärkind 296:1 Skärkind 164:1-2 Skärkind 164:3 Skärkind 123: FU2 Skärkind 284:1 Skärkind 127:1-3 Skärkind 125:1 Skärkind 129:1 Skärkind 131:1 FU3 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan. Lila linje markerar sträckningen för den nya markkabeln. Förundersökningsområdena är markerade med blått. Områden för anvisningar vid rasering är markerade med grönt. Skala 1:

6 Inledning Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av planerad schaktning för markkabel samt rasering av befintlig luftledning. Sträckan som berördes av det planerade arbetsföretaget var drygt m lång, varav ca 950 m bedömdes vara i behov av schaktningsövervakning. För att arbetsföretaget skulle kunna genomföras så smidigt som möjligt utfördes dock den arkeologiska förundersökningen till stor del genom att ett antal sökschakt av varierande längd drogs utefter den planerade ledningssträckan. Inför raseringen av den befintliga luftledningen bedömdes fyra fornlämningar (Skärkind 127:3, 129:1, 131:1 och 333:1) vara i behov av utmarkeringar och anvisningar för lämpliga körvägar. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var E.ON Elnät Sverige AB. Områdesbeskrivning Arbetsområdet låg i ett mycket fornlämningstätt område som delvis ingår i Riksintresseområde för kulturmiljövården, Halleby [E46]. Fornlämningsmiljön utgörs av ett välbevarat fossilt odlingslandskap där en kontinuerlig utveckling från äldre järnålder väl kan följas. Områdets bebyggelsehistoria kan följas från äldre järnålderns gravfält, stensträngssystem och fossila åkermark via yngre järnåldern och medeltidens bytomt. Det aktuella schaktningsarbetet kom att genomföras i närheten av, alternativt i direkt anslutning till, gravfälten RAÄ 123:1, 125:1 och 131:1. RAÄ 123:1 är störst och består av 60 synliga gravar, varav 10 utgörs av kvadratiska stensättningar. Schaktningsarbetet berörde även stensträngar och stensträngssystem (RAÄ 127:3, 164:3, 284:1, 296:1 och 315:4) samt stensättningar (RAÄ 127:1-2 och 164:1-2). Raseringen av den befintliga luftledningen berörde gravfält RAÄ 129:1 och 131:1 samt stensträng RAÄ 127:3 och stensträngssystem RAÄ 333:1. Mellan åren 1964 och 1970 utfördes arkeologiska utgrävningar inom Halleby 7:1. Arbetet genomfördes i samarbete mellan institutionen för nordisk fornkunskap och Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Utgångspunkten för samarbetet var studier av det fossila kulturlandskapet i Östergötland som genomförts under och 1960-talen. Vid Halleby hade kulturgeografer karterat ett omfattande förhistoriskt bebyggelseområde. Man urskilde tomter med husgrunder och hägnader, åkrar med markerade begränsningar och odlingsrösen, betesmarker och fägator. Flera gravfält kunde på grund av sin omedelbara närhet kopplas ihop med lämningarna av järnåldersbebyggelsen. Våren 1968 publicerade Sven-Olof Lindquist sin doktoravhandling (Lindquist 1968), där de kulturgeografiska och arkeologiska undersökningarna ingår som en väsentlig del. Lindquists valda undersökningsområde låg i östra Östergötland. Fornminneskomplexet i Halleby är ett av de mest omfattande och bäst bevarade och valdes därför som undersökningsobjekt för samarbetet mellan kulturgeografer och arkeologer. Järnåldersbebyggelsen kom att betecknas Halleby I. Inom Halleby-området valde Lindquist, med utgångspunkt från fosfatkartering, sex bebyggelseområden. Av dessa tillhörde A - C Halleby I och de arkeologiska undersökningarna kom att beröra dessa tre bebyggelseområden, varav bebyggelseområde A ligger strax väster om den nu aktuella ledningssträckan. Den s k tomt/yta C inom bebyggelseområdet A ligger endast 100 m väster om den aktuella ledningssträckan och var lokaliserad inom avgränsningen för den delen av det registrerade gravfältet RAÄ 123. År 1961 upptogs provschakt inom tomt C. Vid de arkeologiska undersökningarna ( och ) påträffades väl markerade stensättningar och flatmarksgravar med brända ben. Dessutom påträffades gropar som tolkades ha samband med järnhantering samt huskonstruktioner (stolphål, härdar). De 14 C-dateringar som gjordes på härdar och stolphål inom yta C visade på att ett äldre bebyggelseskede funnits från 100-/200-talet e Kr till 400-/500-talet e Kr. Dessutom fanns ett yngre bebyggelseskede som daterades till 500-talet e Kr och eventuellt 600-talet e Kr (Baudou 1973:107). Groparna som tolkades ha samband med järnhantering låg enligt 14 C-dateringarna främst inom 200-talet e Kr. Gravarna har utifrån gravfynd daterats till första århundradet fram t o m 400-talet e Kr. De undersökta stensättningarna liksom järnhanteringsgroparna synes således tillhöra den tidigare delen av det äldre bebyggelseskedet. De undersökta flatmarksgravarna innehöll inga daterbara fynd (Baudou 1973:111). I övrigt har inga arkeologiska undersökningar genomförts i närområdet till den aktuella led nings sträckan. 4

7 Syfte och frågeställningar Syftet med förundersökningen var att i första hand tillse att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. De fornlämningar som eventuellt framkom vid schaktningen skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Förundersökningen skulle utföras som en schaktningsövervakning. Utöver länsstyrelsens ovannämnda syfte och in rikt ning kom Östergötlands museum även att koppla följande frågeställningar till den aktuella under sök ningen: Finns det boplatslämningar av förhistorisk karaktär inom förundersökningssträckan och hur är i så fall deras relation gentemot de kända fornlämningarna i anslutning till sträckan? Finns det gravar inom förundersökningssträckan och hur är i så fall deras relation gentemot övriga kända gravar i närområdet? Finns det stensträngar inom förundersökningssträckan och hur är i så fall deras relation gentemot övriga kända stensträngar i närområdet? Metod och dokumentation Enligt den upprättade undersökningsplanen skulle förundersökningen ske i form av schaktningsövervakning. Detta visade sig ur planerings- och samordningssynpunkt i de flesta fall svårgörligt. För att arbetet skulle vara så smidigt som möjligt utfördes den arkeologiska förundersökningen till stor del genom att ett antal söksschakt av varierande längd drogs utefter den planerade ledningssträckan. Schakten dokumenterades digitalt på en översiktsplan, genom inmätning med RTK-GPS. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och dokumenterades genom inmätning med RTK-GPS, fotografering, handritning och beskrivning. Vid förundersökningen togs även prover för 14 C-analys. Inför raseringsarbetet av den befintliga luftledningen gavs anvisningar för lämpliga körvägar och fornlämningar som riskerade att beröras markerades. Resultat Totalt drogs 21 sökschakt av varierande längd med en totallängd av ca 240 m. Schaktbredden varierade mellan 0,40 och 0,60 m. Vid enstaka tillfällen utökades schaktbredden upp till 2,00 m. Schaktdjupet varierade mellan 0,10 och 0,50 m. Ett av schaktet (S501) som togs upp i samband med att den nya ledningen skulle tryckas under en befintlig väg hade ett schaktdjup på ca 1,30 m. Schaktens totala yta var 305 m 2. Endast i schakten som togs upp strax öster om fornlämning RAÄ 164 framkom fornlämningar. Det rörde sig om 8 anläggningar av boplatskaraktär. I övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse. Nedan beskrivs schakten där arkeologiska lämningar påträffades. Samtliga schakt beskrivs i tabellform i rapportens bilagedel. Schakt 211 Schaktet var 24 m långt och ca 1,25 m brett. Schaktdjupet var 0,22-0,34 m. Schaktfyllningen bestod av ljus gråbrun siltig lera och undergrunden bestod i norra delen av schaktet av ljusgrå silt och i södra delen av rödgrått siltigt grus med inslag av 0,15 m stora stenar. I schaktet framkom en oval sotkoncentration (A212). I övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse i schaktet. Schakt 216 Schaktet var 81 m långt och i huvudsak 0,75 m brett. Inom kortare sträckor breddades förundersökningsschaktet och var som bredast 2,00 m. Schaktdjupet var 0,25-0,52 m. Schaktfyllningen bestod av gråbrun lerig silt med inslag av sand. Undergrunden bestod av rödgrå sandig silt med grusigare partier samt partier med lerig silt. I schaktet framkom 7 anläggningar av boplatskaraktär; 1 grophärd (A228), 4 stolphål (A223, A224, A227, A236), 1 stenfylld grop (A229), 1 kol- och sotkoncentration (A230). Ett av stolphålen var stenskott (A224). Inga fynd påträffades. Två av anläggningarna (A223, A224) var av något annorlunda karaktär, med en fyllning som var mycket mörk, lucker och humusrik. Fyllningen i dessa två anläggningar tycktes vara identisk och således kan antagande göras att dessa två är samtida. Kol från en av dessa, det stenskodda stolphålet (A224), 14 C-daterades till senmedeltid/efterreformatorisk tid, e Kr (2 sigma, 95,4%, Ua-49915). Övriga anläggningar var av förhistorik karaktär. Kol från två av dessa anläggningar (A228, A236) har 14 C- analyserats. Kolet från grophärden (A228) daterades till förromersk järnålder, f Kr (2 sigma, 95,4%, 5

8 Ua-49916) och kol från stolphål A236 daterades till efterreformatorisk/nyare tid, e Kr (2 sigma, 95,4%, Ua-49917). Det var således inte möjligt att utifrån karaktär tidsbestämma enskilda anläggningar. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att 14 C-dateringarna tyder på förekomsten av en fas från förromersk järnålder, men också på mer sentida aktiviteter ( tal). Den förromerska dateringen i området är äldre än den äldsta konstaterade fasen i de arkeologiska undersökningar som gjordes inom den relativt närliggande yta C på slutet av 1960-talet och början av 1970-talet (se Områdesbeskrivning). Åtgärdsförslag Östergötlands museum anser att inga ytterligare arkeologiska åtgärder är nödvändiga i ärendet. Referenser Tryckta källor Baudou, E Arkeologiska undersökningar på Halleby. Del 1. Hallebyundersökningen II. Studies in North-European Archaeology. Stockholm. Lindquist, S-O Det förhistoriska kulturlandskapet i östra Östergötland. Hallebyundersökningen I. Studies in North-European Archaeology. Stockholm. Övriga källor Riksantikvarieämbetet-Fornsök. Hemsida[online]. Tillgänglig: [ ]. Figur 3. Grophärd A228, mot SÖ. Foto Roger Lundgren, Östergötlands museum. 6

9 Tekniska uppgifter Lokal Halleby 7:1 Socken Skärkind socken Kommun Norrköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 125 samt invid RAÄ 123, 164, 284, 315 Fastighetskartans blad Koordinater Koordinatsystem Höjdsystem 64F 7f NO N , E N , E SWEREF 99TM RH2000 Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖM dnr 209/14 ÖM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Rapportarbete E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB Petter Nyberg Roger Lundgren Petter Nyberg Fältarbetstid , Totalt undersöktes 240 löpmeter Fynd - Foto Digitala Analyser 14 C Grafik Petter Nyberg Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/06551 ISSN Rapport 2015:23 Östergötlands museum 7

10 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Schakt Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Fyllning Undergrund 203 2,70 0,40 0,10-0,40 Gråbrun siltig lera Grågul sandig lera 204 6,20 1,25 0,40-0,80 Grågul siltig lera Rödgul lera 205 6,20 1,25 0,32 Gråbrun siltig lera Gulröd sandig lera 206 9,10 1,25 0,27-0,30 Gråbrun siltig lera Grå lera 207 9,20 1,25 0,33-0,40 Ljus gråbrun siltig lera Grågul flammig sandig lera 208 8,80 1,25 0,30-0,45 Ljus gråbrun siltig lera Grågul flammig sandig lera 209 9,30 1,25 0,23-0,42 Gråbrun siltig lera Gulgrå sandig lera 210 9,90 1,25 0,26-0,37 Ljus gråbrun siltig lera Röd sandig silt ,90 1, ,34 Ljus gråbrun siltig lera Ljusgrå silt/rödrå siltig grus ,50 1,25 0,15-0,25 Ljus gråbrun siltig lera Grå siltig lera/gråbrunt grus ,90 0,75-2,00 0,25-0,52 Gråbrun lerig silt Rödgrå sandig silt 217 9,75 0,40 0,45 Mörk gråbrun siltig matjord Ljus rödgrå siltig sand ,40 0,40 0,50 Mörk gråbrun siltig matjord Ljus rödgrå sand, inslag av grus ,35 0,60 0,40 Mörk gråbrun siltig matjord Rödgrå/blågrå silt, inslag av grus ,45 0,60 0,35 Mörk brun sandig matjord Ljus rödgrå sand 221 9,20 0,60 0,40 Mörk gråbrun lerig matjord Rödgrå lera ,35 0,60 0,40 Mörk gråbrun lerig matjord Rödgrå lera ,00 0,60 0,40 Gråbrun lera Rödgrå lera 238 8,45 0,60 0,40 Gråbrun lera Rödgrå lera 239 4,50 0,60 0,30 Gråbrun lera Rödgrå lera 501 4,55 1,50 1,30 Mörk gråbrun sandig humus Rödbrun sand, rikligt av sten Bilaga 2. Anläggningsbeskrivningar Anläggning Objekt Datering Form i plan Storlek i plan (m) Form i sektion Djup (m) A212 Sotkoncentration ODAT Oregelbunden 0,35 x 0,35 Oregelbunden 0,04 A223 Stolphål SME/ER Rund 0,38 diam Rundad 0,21 A224 Stophål e Kr Rund 0,38 diam Rundad 0,40 (stenskott) A227 Stolphål ODAT Rund 0,12 diam Rundad 0,10 A228 Grophärd f Kr Rund/oval? 1,65 x >0,75 Oregelbunden 0,25 A229 Grop (stenfylld) FÖR Rund 0,65 diam Rundad 0,15 A230 Kol-/ ODAT Oregelbunden 0,50 x >0,40 Oregelbunden 0,03 sotkoncentration A236 Stolphål e Kr Oval 0,45 x 0,40 Oregelbunden 0,20 8

11 Övrigt Sotfläck (A212) 7 anläggningar av boplatskaraktär (A223-A236) Fyllning Undersökt andel Profil-ritning Fynd Prov Kommentar Svart sotig silt. 50% Nej Nej Mörk gråbrun silt med fåtal 0,05-0,10 m st stenar 50% Ja Nej Fyllningen påminner om A224. Mörk gråbrun silt, 0,25-0,30 m st stenar, inslag av kol. Gråbrun lerig silt, enstaka kol 50% Ja Nej Svartsotig silt med rikligt av kol i botten. Rikligt av 0,10-,20 m st skärviga stenar. Svartsotig silt med inslag av kol. Måttligt av 0,05-0,15 m st skärviga stenar, måttligt med 0,05-0,10 m st stenar. Sotig sand, rikligt av kol, måttlig av 0,10 m st stenar. Mörk gråbrun ngt humös sand med inslag av kol. 50% Ja Nej Kolprov 14 C-daterad (Ua-49915). Fyllning påminner om A % Ja Nej Kolprov 14 C-daterad (Ua-49916). Fortsätter in i schaktvägg. Fyllning påmminer om A % Ja Nej Fyllning påmminer om A % Nej Nej Fortsätter in i schaktvägg. 50% Ja Nej Kolprov 14 C-daterad (Ua-49917). 9

12 Bilaga 3. Kalibrerade 14 C-dateringar Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua ±32BP Ua ±32BP Ua ±30BP 1000CalBC CalBC/CalAD 1000CalAD 2000CalAD 500CalBC 500CalAD 1500CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 600BP 400BP 200BP 0BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 307±32BP 68.2% probability 1520AD (51.2%) 1600AD 1610AD (17.0%) 1650AD 95.4% probability 1480AD (95.4%) 1660AD A BP 1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD Calibrated date 10

13 Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 2197±32BP 68.2% probability 360BC (44.0%) 280BC 260BC (24.2%) 200BC 95.4% probability 380BC (95.4%) 180BC A CalBC 300CalBC 100CalBC 100CalAD 400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 500BP 400BP 300BP 200BP 100BP 0BP -100BP -200BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 154±30BP 68.2% probability 1660AD (13.2%) 1700AD 1720AD (32.2%) 1780AD 1790AD ( 8.1%) 1820AD 1910AD (14.7%) 1950AD 95.4% probability 1660AD (77.7%) 1890AD 1900AD (17.7%) 1960AD A CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD 1500CalAD 1700CalAD 1900CalAD Calibrated date 11

14 Bilaga 4. Planer S203 S205 S204 Skärkind 315:4 S206 S207 S Skärkind 296:1 S210 S Skärkind 296:1 Skärkind 296:1 S211 S215 Skärkind 164:1 Skärkind 164:2 S Skärkind 123:1 Skärkind 164: S217 S218 S219 Lantmäteriverket MS2008/06551 Skala 1:

15 S220 Skärkind 284:1 Skärkind 284:1 S221 Skärkind 284:1 S Lantmäteriverket MS2008/ Skala 1:

16 Skärkind 284: S S238 Skärkind 127:2 S239 Skärkind 127:3 Skärkind 125:1 S Lantmäteriverket MS2008/06551 Skala 1:

17 S A Skala 1:

18 S216 A223 A224 A227 A228 A229 A Skala 1:

19 S216 A Skala 1:

20 18

21

22 Östergötlands museum utförde under november 2014 och januari 2015 en arkeologisk förundersökning föranledd av planerad schaktning för markkabel samt rasering av befintlig luftledning. Sträckan som berördes av det planerade arbetsföretaget var drygt m lång, varav ca 950 m bedömdes vara i behov av schaktningsövervakning. Totalt drogs 21 sökschakt av varierande längd med en totallängd av ca 240 m. Schaktens totala yta var 305 m 2. Endast i schakten som togs upp strax öster om fornlämning RAÄ 164 framkom fornlämningar. Det rörde sig om 8 anläggningar av boplatskaraktär, daterade till förromersk järnålder och senmedeltid/efterreformatorisk tid. ISSN Rapport 2015:23