Klassiska och Nya Handelsteorier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klassiska och Nya Handelsteorier"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Uppsats fortsättningskurs D Författare: Carin Starck Handledare: Sven-Åke Carlsson Höstterminen 2005 Klassiska och Nya Handelsteorier - med fokus på EU:s handelsavtal samt nav-och-eker system 1

2 Sammanfattning I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. En genomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för att därnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch-eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samt avtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länder ingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöver ett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till de nya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtalets effekter. Länder som av olika anledningar ej har möjlighet att ingå handelsavtal kommer att påverkas mer negativt ju fler länder som ingår i avtalet. Det är oftast nav-landet som kan se de största positiva effekterna av handelsavtal. Nyckelord: Handelsavtal, Nav-och-eker system, Barcelonaprocessen, EU-Chile associationsavtal, Partnership and Co-operation Agreement 2

3 Innehållsföreteckning 1 Inledning 4 2 Handelsteori Klassisk handelsteori Heckscher- Ohlin teorin Handelsalstring och handelsomfördelning Ny handelsteori Dominoeffekt Nav-och-eker system 13 3 Handelsliberalisering Fördjupning av några av EU:s handelsavtal Barcelonaprocessen EU-Chiles associationsavtal Partnership and Co-operation Agreement 28 5 Slutord 32 6 Referenslista 35 Bilaga 1 Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 2 Fel! Bokmärket är inte definierat. 3

4 1 Inledning Den ökade liberaliseringen och globaliseringen som präglar världen medför att gränser mellan länder och människor raderas och vi kommer närmare varandra. Ett tecken på liberaliseringen är att länder runt om i världen ingår avtal med varandra och på så sätt öppnar upp handeln mellan sig. Upp emot 50 procent av all handel i världen sker i någon form av frihandelsområde och den siffran fortsätter att stiga. De största framstegen för frihandel har tagits tack vare bildandet av General Agreement on Tariff and Trade, GATT, och World Trade Organisation, WTO, där frågor om en multilateral handelsliberalisering diskuteras. Funderingar och tankar om att bilda handelsavtal för att öka konkurrensen kom först på 1980-talet. Dessförinnan ingicks bilaterala avtal till största del mellan små och fattiga länder i syftet att förbättra ländernas förhandlingsposition. Undantaget var Europa där motivet för bildandet av samarbetsavtal var att behålla freden. Europa är fortfarande en av de största aktörerna att ingå bilaterala avtal med länder runt om i världen. Oftast är avtalen knutna med länder som finns i dess närområde men det finns även avtal som är fattade med länder på andra kontinenter. Den andra stora aktören att ingå handelsavtal med länder runt om i världen är USA. Teorier kring handeln har utvecklats och förändrats genom tiden. Bland de första teorierna som har format handeln i framför allt Europa är merkantilismens tankar. Med tiden ansågs dessa teser vara felaktiga och i slutet av 1700-talet började Adam Smith och senare David Ricardo att utforma grunden till internationell handelsteori. Dessa teorier tillsammans med Eli Heckscher och Bertil Ohlins teori om handelsmönster samt Jacob Viners teori för tullunioner benämns som de klassiska handelsteorierna. Teorierna kan sammanfattas med fullständig konkurrens, konstant skalavkastning, gemensam teknologi samt att handel uppstår på grund av skillnader i ekonomiers olika faktortillgångar och behov av produktionsfaktorer. I slutet 1970-talet och början av 1980-talet övergick man från de klassiska teorierna till de nya handelsteorierna och fokus förflyttade sig till stordriftsfördelar samt marknadsimperfektioner. Att kunna skapa stordriftsfördelar och därtill bli en 4

5 konkurrenskraftig region är ett av huvudargumenten till att länder ingår handelsavtal med varandra. Två teorier som tillhör de nya handelsteorierna är dominoeffekten och nav-ocheker system, dessa försöker beskriva varför länder vill ingå avtal med varandra. Utgångspunkten i uppsatsen är att se hur handelsteorierna har utvecklats över tiden med fokus på de nya handelsavtalen och nav-och-eker system. Att försöka se ett mönster hur världens länder sammanfogas eller enbart hur EU sammanfogas med andra länder skapar en mycket komplicerad bild. Därmed kommer min avgränsning för uppsatsen att innebära en fokusering på tre av EU:s avtal med länder runt om i världen. Avtalen som jag kommer att beröra är Barcelona avtalet, som innefattar EU och Medelhavsländerna 1, EU:s avtal med Chile samt EU:s avtal med Ryssland. Denna begränsning har jag gjort för att försöka fånga upp ett brett spektra av olika nav-och-eker system och olika handelsavtal. Syftet är att analysera nämnda avtal ur ett nav-och-eker perspektiv för att försöka se hur handel mellan dessa länder har påverkats. Vidare kommer jag att titta på vilka varor som omfattas av avtalen och om avtalen medför en total tullfrihet eller enbart partiell tullfrihet. Då vissa avtal ombesörjer mer än enbart frihandel över gränserna kommer jag att försöka se hur detta påverkar handelsflödena mellan länderna. För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av källor från vetenskapliga artiklar, faktaböcker samt Internet sidor från bland annat EU och Kommerskollegium. Jag har även genomfört två olika intervjuer med Björn Arvidsson och Leif Lagerstedt från Kommerskollegium, enheten för global handel. Uppsatsen är disponerad som följer. Jag börjar med en teoridel som förklarar de klassiska handelsteorierna för att sedan fortsätta med de nya handelsteorierna där fokus ligger på navoch-eker system. Därefter kommer jag in på hur världens handelsliberalisering ser ut för att 1 Medelhavsländerna består av Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och Palestinska myndigheten 5

6 sedan gå djupare in på några av EU:s handelsavtal med omvärlden. Här söker jag även att dra paralleller med nav-och-eker system. Jag avslutar uppsatsen med slutord, referenslista samt bilagor. 2 Handelsteori 2.1 Klassisk handelsteori Långt innan Adam Smiths handelsteorier var det merkantilismens tankar som styrde handeln i Europa. Merkantilismen såg handel som något gott för landet. De ansåg att landets styre skulle förfoga över handeln för att landet skulle göra de största vinsterna. Det centrala i deras tänkande var att landets välfärd baserades på innehavet av guld och silver. De ansåg att det var bättre att exportera mer än importera då betalningen skedde i metaller vilket skulle innebära ett överskott i exporten och leda till ett inflöde av guld och silver. På grund av denna teori trodde man att ett lands vinst var ett annat lands förlust, bägge länderna kunde inte vinna på handel med varandra. I efterhand kan man se att deras tänkande var felaktigt, länder vinner på handel med varandra vilket är en av de slutsatser som dras av de nästkommande handelsteorierna. 2 I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet började Adam Smith och senare David Ricardo att forma grunden för internationell handel. Adam Smith jämför i sin bok The Wealth of Nation (1776) ett land med en familjs beslut om att handla eller själva producera varan. För att göra en liknelse med vad hans tänkande innebar, antag att både EU och USA producerar vete och kläder. Om USA är bättre på att producera vete och EU bättre på att producera kläder, borde det uppstå handel mellan dessa regioner. Det innebär att USA har absolut fördel vid produktion av vete och borde enbart producera vete och köpa kläder av EU. På samma sätt har EU absolut fördel vid produktion av kläder och borde enbart producera kläder och importera vete från USA. Genom handel med varandra ökar bägge regionerna sin välfärd. I och med Adam Smith uppstod funderingar om vad det skulle 2 Pugel (2004), s 37 6

7 innebära om ett land inte har absoluta fördelar för någon produkt, kommer det inte förekomma någon handel då? 3 Det är här David Ricardo kommer in i bilden med sin teori om opportunity cost, alternativkostnader. Han hjälper till att förklara varför handel uppstår mellan länderna på ett bättre sätt än vad Adam Smith lyckades med. Ricardo menade att ett land måste producera mindre av en vara för att ha möjlighet att producera mer av en annan vara. Det beror på att ett land bara har tillgång till en viss mängd produktionstillgångar. Denna teori om alternativkostnader hör ihop med teorin om komparativa fördelar. Med komparativa fördelar menas att ett land kommer att exportera varor för vilka alternativkostnaden är låg och importerna varor för vilka alternativkostnaden är hög. På detta sätt rätas frågetecknet ut om ett land kommer att handla med andra länder utan att besitta några absoluta fördelar Heckscher- Ohlin teorin Eli Heckscher började utveckla sin teori om handelsmönster 1919 som senare Heckschers student, Bertil Ohlin, vidarutvecklade Teorin går under benämningen Heckscher- Ohlin teorin om handelsmönster, H-O-teorin. I stort menar de att ett land kommer att exportera de varor som kräver stor mängd produktionsfaktorer av vilka landet har rikt av medan ett land kommer att importera varor som kräver stor mängd produktionsfaktorer vilket landet har knappt om. 5 Slutsatsen av dessa tre teorier är att inget land vinner på handeln på något annat lands bekostnad. Hela världen vinner på handel och inget land får det sämre ställt vid handel än vid att inte handla med andra länder. Handel med andra länder tillåter att ett land kan konsumera fler varor än vad de själva producerar vilket bidrar till en ökning av välfärden. 3 Pugel (2004), s Ibid, s 39 5 Ibid, s

8 2.1.2 Handelsalstring och handelsomfördelning De första teorierna om hur tullunioner påverkar handelsströmmarna gick ut på att frihandel maximerar världens välfärd medan en tullunion leder till en ökning av världens välfärd men inte en maximering. Jacob Viner (1950) visade på att detta argument var inkorrekt och introducerade begreppen handelsalstring och handelsomfördelning. 6 För att få en bättre förståelse för dessa begrepp antar vi två fall. I bägge fallen är det samma tullsats på varorna oavsett ursprungsland. När landet inleder frihandel med ett land eller med en union kommer landet i det ena fallet göra en välfärdsförlust. Välfärdsförlusten beror på att en stor del av handeln kommer att skifta från ett land med låg produktionskostnad till ett land med hög produktionskostnad. I det andra fallet kommer landet att gör en välfärdsvinst. Välfärdsvinsten beror på att avtalet skapar möjlighet att föra handel till en lägre kostnad. I figur 1 7 ser vi hur ett land kan välja mellan att importera en specifik vara från ett land med en låg produktionskostnad till priset P 3 + tullkostnad vilket blir priset P 1 eller importera varan från ett land med högre produktionskostnad till priset P 2 + tullkostnad. Eftersom alla länder antas ha samma tull mot landet kommer priset för varan från högkostnadslandet bli högre än att importera varan från lågkostnadslandet. Därmed kommer alla import att ske till priset P 1 vilket motsvarar import från landet med en låg produktionskostnad. Antag att landet ingår ett handelsavtal med det land som har en högre produktionskostnad vilket innebär att den importerande varan blir tullfri. Priset från landet med en högre produktionskostnad blir därmed P 2 och all handel kommer nu att ske från detta land. Landets konsumenter kommer nu att se en ökning av konsumentöverskottet som motsvarar område III och I. Samtidigt kommer landet att få en välfärdsförlust motsvarande område III och II. Välfärsförlusten beror på att landet förlorar inkomster från tullavgifter. Kvittas konsumentöverskottet, motsvarande område III, mot välfärdsförlusten motsvarande område III, kommer det att uppstå två effekter. 6 Krauss (1973), s Modellen antar, för enkelhets skull, att alla utbudskurvor är helt elastiska 8

9 Figur 1. A. Handelsomfördelning B. Handelsalstring Pris Pris P 1 pris inkl. tull P 1 pris inkl. tull III I P 2 pris i frihandelsområdet III I II P 2 pris i frihandelsområdet P 3 pris utanför P 3 pris utanför frihandelsområdet frihandelsområdet II Importerad Importerad kvantitet kvantitet I figurerna motsvarar område I en handelsalstring och område II en handelsomfördelning. Nettoeffekten av dessa blir en välfärdsökning eller en välfärdsminskning för landet. Källa: Pugel (2004), s 251 Den första effekten är handelsomfördelning vilket innebär en välfärdsförlust motsvarande område II i både figur 1 A och figur 1 B. Välfärdsförlusten uppstår då landet övergår från att importera varan från ett land med låg produktionskostnad och som inte är en del av frihandelsområdet till att importera varan från ett land med hög produktionskostnad och som är medlem av frihandelsområdet. Den andra effekten benämns handelsalstring vilken uppstår då landet får en ökad handel då de inleder frihandel med ett land. Välfärdsökningen motsvarar område I i både figur 1 A och figur 1 B och uppstår eftersom konsumtionen ökar då priset blir lägre. Landet kommer att importera varan från ett land med låg produktionskostnad istället för ett land med hög produktionskostnad. Betraktas figur 1 A, där område II är större än område I, blir nettoeffekten en handelsomfördelning. I figur 1 B är område I större än område II vilket innebär att nettoeffekten blir en handelsalstring. 8 Begreppen handelsalstring och handelsomfördelning fångar det väsentliga effekterna av tullunioner och är därför allmänt accepterade. Begreppen misslyckas dock med att innefatta 8 Pugel (2004), s

10 alla effekter som tullunioner medför vilket kan ge en bristfällig bild av verkligheten. En av dessa effekter är att även fast en tullunion uppstår behöver inte handeln mellan länderna bli mindre kostsam då det bland annat kan uppstår vissa administrativa kostnader. 9 Dessa kostnader kan bero på att ett land inte är benägen att öppna upp handeln med andra länder i ett frihandelsområde. Landet kan då komplicera samarbetet med byråkratiska och administrativa hinder. 2.2 Ny handelsteori Fram till slutet av 1970-talet dominerades handelsteorins tankesätt av Heckscher-Ohlins teorier. Deras teori utgick från fullständig konkurrens, konstant skalavkastning, gemensam teknologi och att internationell handel uppstod på grund av skillnaderna i de olika ekonomiernas faktortillgångar och de olika industriernas behov av produktionsfaktorer. Frihandel var den optimala politiken oavsett vilka komparativa fördelar de enskilda länderna uppvisade. 10 Redan på 1950-talet testade Wassily Leontief hur väl Heckscher-Ohlins handelsteori stämde. Leontiefs tester kallas Leontief-paradoxen vilket visar på att Heckscher-Ohlins teori inte är tillräckligt täckande. 11 Men det var först i slutet av 1970-talet nya modeller började utformas. I de nya handelsteorierna, främst utvecklade av Paul Krugman, ligger fokus på stordriftsfördelar eller skalfördelar samt marknadsimperfektioner. Mindre länder har högre genomsnittskostnader för sin industri än vad större länder har vilket beror på att de större ländernas företag har möjlighet att nyttja stordriftsfördelar. Dessa stordriftsfördelar uppstår till följd av de höga fasta kostnaderna som är kopplade till dyr maskinpark, forskning och utveckling samt marknadsföring. Företag som besitter stordriftsfördelar är oftast dynamiska, snabbväxande och genererar stora vinster. 12 Att kunna skapa stordriftsfördelar och bli en konkurrenskraftig region gentemot andra regioner är ett av huvudmotiven till att länder vill ingå handelsavtal med varandra. För att 9 Baldwin m fl (2004), s Gustavsson m fl (2004), s Pugel (2004), s Gustavsson m fl (2004), s 11 10

11 lyckas krävs mer än enbart frihandel mellan regionerna, det krävs även en samreglering av produkter och produktion. Om företagen ska kunna nyttja stordriftsfördelarna kommer vissa företag att slås ut från marknaden eller slås samman med andra företag. Det innebär inte bara en risk för företagen utan även för länderna i regionen om vilket land som blir hemmamarknad för en viss produktion, det vill säga att det skapas kluster i en viss region där företagen samlar sin gemensamma kompetens och slås ihop och på så sätt utnyttjar stordriftsfördelarna. 13 Det finns två olika varianter av klusterbildning, generella kluster och sektors kluster. Generella kluster är resultatet av att vissa områden har stor ekonomisk aktivitet medan andra områden inte har någon ekonomisk aktivitet. Sektors kluster innebär att en industri söker sig till ett visst område medan en annan industri söker sig till ett annat område och därmed sprids klusterna ut sig på ett stort geografiskt område. Att industrier av samma sort drar sig till samma ställe kallas agglomerering. 14 Som exempel kan tas Silicon Valley eller filmindustrin i Hollywood. Bildandet av kluster för att nyttja stordriftsfördelarna bygger på interna stordriftsfördelar eller externa stordriftsfördelar. De externa stordriftsfördelarna innebär att industrin består av många små företag och där antalet företag blir fler vilket bidrar till att industrin producerar mer och blir mer effektiv. Interna stordriftsfördelarna uppstår då det finns ett fåtal stora företag på marknaden. Dessa företag slås samman och därmed kan den totala produktionen öka. 15 Marknadsimperfektioner samt stordriftsfördelar påverkar även konsumenten. Då marknaden öppnas upp i ett frihandelsområde kommer företagen att möta en större marknad och en större efterfrågan. Det bidrar till att företagen har större möjlighet att differentiera sina produkter och kan således bättre möta konsumenternas behov. Den ökade differentieringen leder till en lägre konkurrens mellan företagen vilket innebär att företagen blir prissättare i stället för pristagare. Företagens produkter har olika priselasticiteter och utifrån sin produkts priselasticitet strävar företagen efter att uppnå en brantare efterfrågekurva och göra sin 13 Gustavsson m fl (2004), s Baldwin m fl (2004), s Krugman m fl (2003), s

12 produkt unik. Genom att sälja en differentierad och därmed unik vara blir produkten mindre priskänslig och företagen får en friare prissättning Dominoeffekt Viljan att bli en del av ett handelsavtal ökar då antalet medlemsländer ökar. Enligt dominoeffekten beror det på att det blir mer kostsamt för ett land att stå utanför ett regionalt handelsavtal ju fler länder som går in i avtalet. 17 Skaparen av begreppet dominoteorin, Richard Baldwin, ställde sig frågan varför det kan vara optimalt för ett land att ena dagen stå utanför ett frihandelsområde för att nästa dag vilja bli en del av det. Baldwin påstår att vad som är optimalt vid varje given tidpunkt beror dels på andra länders agerande samt dels på politiska skeenden som kan påverka ett lands beslut om att bli medlem av ett handelsområde. Kostnaden att stå utanför ett frihandelsområde ökar i takt med att fler länder blir medlemmar. 18 Antag två länder, land A och land B. Dessa länder står utanför frihandelsområdet och all handel mellan frihandelsområdet och land A och land B är tullbelagt. Vidare antar vi att land A blir medlem av frihandelområdet. Det här innebär en handelsalstring eftersom tullkostnaden mellan de övriga medlemsländerna i frihandelsområdet och land A försvinner. Eftersom land B står utanför frihandelsområdet kommer det att bli svårare för land B att föra handel med land A då land A troligtvis väljer att föra handel med de länder som ingår i frihandelsområdet. Samtidigt kommer den handeln som land B har med land A bli en del av handeln med frihandelsområdet. Det här bidrar med att land B:s motiv till att bli medlem av frihandelsavtalet ökar då land A blir medlem. 19 Ju fler länder som blir medlemmar i ett frihandelsområde desto attraktivare är det för utomstående länder att bli medlemmar. 16 Krugman m fl (2003), s Gustavsson m fl (2004), s 8 18 Baldwin m fl (2003), s Gustavsson m fl (2004), s

13 2.2.2 Nav-och-eker system Det har uppstått en trend från de stora handelsblocken, bland annat EU och USA, att ingå handelsavtal med enskilda länder eller regioner, så kallade block. Dessa avtal går under benämningen hub-and-spoke, nav-och-eker system. Teorin bakom dessa system har bland annat utvecklas av Paul Wonnacott. Nav-och-eker system karaktäriseras av ett kärnland, navet, och flera olika eker-länder. Nav-landet har marknadstillträde till de olika ekerländerna via olika bilaterala avtal medan eker-länderna enbart har tillgång till nav-landets marknad och ej de övriga eker-ländernas marknad. Navet kan utgöras av en enskild ekonomi eller ett frihandelsområde som till exempel EU. Dessa system gynnar nav-länderna mer än de gynnar eker-länderna då handeln förflyttar sig från andra länder till nav-landet. 20 Nav-landet gynnas även för att de alltid kommer att ha övertag vid handel mot ett eker-land jämfört med ett annat eker-land. Detta kan beskådas i figur 2 där EU kommer att ha övertag över land 1 vid handel med land 2 och land 3. På motsvarade sätt kommer EU att ha övertag över land 2 och land 3 vid handel med land 1 och över land 1 och land 2 vid handel med land 3. Detta beror på att det inte finns något avtal mellan land 1, land 2 och land Figur 2. Nav-och-eker system EU Land 1 Land 2 Land 3 I figur 2 ser vi hur EU utgör navet och där land 1, land 2 samt land 3 är ekrar till EU. EU har ingått handelsavtal med var och ett av länderna men länderna i mellan har inte ingått något avtal. Källa: egen bearbetning 20 Gustavsson m fl (2004), s 8 21 Wonnacott (2001), s

14 Kostnader förknippade med nav-och-eker system De länder som inte lyckas komma med i något avtal kommer troligtvis att diskrimineras av de länder som ingår i systemen. Det kan liknas vid dominoeffekten där det blir mer kostsamt för ett land att stå utanför ett nav-och-eker system ju fler länder som ingår i det. 22 Det finns även andra stora kostnader som är knutna till nav-och-eker systemen. Exempel på dessa kostnader kan vara att handel enbart kommer att förekomma mellan två länder inom avtalet, det vill säga nav-landet och eker-landet. Detta kommer att medföra ett sämre förhandlingsläge för eker-landet som då hamnar i underläge mot nav-landet eftersom navlandet kan välja att handla med ett annat eker-land 23. Vissa eker-länder försöker kringgå tullkostnaden som finns vid handel med andra eker-länder genom att använda nav-landet som transitland. Att söka upp dessa handelsvägar medför höga kostnader för eker-landet. Dessa kostnader innefattar bland annat ökade transportkostnader samt kostnader för administrativt och juridiskt arbete för att komma runt regelverket som bland annat innefattas av ursprungsreglerna. 24 Med ursprungsregler menas att varan får sitt ursprung där den sista väsentliga bearbetningen skett. 25 Detta är viktigt att tänka på när man använder ett land som transitland. Skulle nav-landets diskriminering gentemot ett eker-land bli för stor kan det leda till att ekerlandet söker sig till tredje part för att förhandla och påbörja handel. Ett nytt handelsavtal mellan ett tredje land och eker-landet skulle kunna innebära en förändrad bild av nav-ocheker systemet och ett maktskifte kommer att ske. Eker-landet kommer att bli ett nytt nav-land där det gamla nav-landet blir ett eker-land och förlorar sin handelskraft. Bilden av systemet blir mer komplicerat vilket leder till en mer komplex situation för företagen som till slut hellre betalar tullavgiften än att se regler och system förändras hela tiden. Det betyder att syftet med avtalen mellan länderna har gått förlorade och man är tillbaka i det initiella läget Gustavsson m fl (2004), s Wonnacott (2001), s Ibid, s Kommerskollegium- Allmänna ursprungsregler ( ) 26 Wonnacott (2001), s 246,

15 Nav-länderna har även makt över vilka länder som ska ingå i nav-och-eker systemen. På så sätt kan de hålla känsliga länder och regioner utanför handeln, länder som är en stor konkurrent till nav-landet samt de som på annat sätt kan påverka nav-och-eker systemet negativt. 27 Det finns även en stor risk att dessa avtal minskar viljan att öppna upp handel till fri handel, vilket WTO eftersträvar. Länder ingår ofta hellre handelsavtal med enskilda länder eller regioner, så kallade bilaterala handelsavtal, istället för att söka bli en del i ett frihandelsområde. Det beror på att det tar längre tid att bli en del av ett frihandelsområde och att det krävs en större anpassning av landet än vid ett bilateralt handelsavtal. De bilaterala avtalen kan vara ett steg framåt för framtida bildning av frihandelsområde Investeringar i ett nav-och-eker system Genom att bli en del av ett nav-och-eker system kan både nav-landet och eker-landet öka sin attraktion för andra länder att investera i. Efter att marknaden öppnats upp mot nav-landet kan eker-landet öka sin produktivitet tack vare en ökning av kapital som flödar in i landet samt att företagen ökar sin investering i landet. För att tillhandahålla en effektivare produktion krävs mer än bara investeringar inom företaget, det krävs även investeringar inom utbildning samt en förbättring av infrastrukturen som transport och kommunikation vilket ger en välfärdsökning för hela landet. 29 Skulle ett företag välja mellan investering i ett nav-land eller i ett eker-land är det troligast att investeringen sker i nav-landet. Orsaken till det är att sker investeringen i ett nav-land får företaget tillgång till samtliga eker-länders marknader medan sker investeringen i ett ekerland får företaget enbart tillgång till nav-landets marknad. 30 Eftersom investering i ett navland ger tillgång till en större marknad kommer ett nyinvesterande företag med möjligheten att kunna välja vilket land de vill investera i troligtvis välja nav-landet framför eker-landet. Vilket land företaget väljer att investera i beror även på vilken typ av investeringar det gäller. 27 Gustavsson m fl (2004), s Wonnacott (2001), s Ibid, s Ibid, s

16 Utgörs den största delen av kunskapsinvesteringar kommer investeringen troligtvis att ske i nav-landet men avser investeringen en produktionsinvestering kommer investeringen troligtvis ske i ett eker-land. Detta beror till stor del på att nav-länderna ofta är väl utvecklade ekonomier medan eker-länderna utgörs av länder som strävar efter att utvecklas till navlandets nivå men för tillfället kan ha en lägre kostnadsnivå. En jämförelse kan göras med EU där det är mindre kostsamt att producera i vissa av EU:s eker-länder och där delar av industrin flyttas ut till mindre utvecklade länder. Om ett nav-land bestämmer sig för att ingå ett avtal med ett nytt eker-land kan detta påverka de befintliga eker-länderna både positivt och negativt. Ett nytt eker-lands produktionsökning kan sprida positiv effekt till befintliga eker-länder genom att importefterfrågan ökar. Å andra sidan kan det nya eker-landet även ta handel från de befintliga eker-länderna på grund av att de ökar konkurrensen Fördjupad bild av nav-och-eker system I takt med att antalet regionala handelsavtal ökar, försvåras även bilden av hur länderna är kopplade till varandra. Ju mer komplexa systemen blir och ju mer de överlappar varandra desto dyrare blir det att upprätthålla dem och försöka följa dess bestämmelser. 32 Det här har komplicerat bilden av hur nav-och-eker system är uppbyggda och även bidragit med en fördjupning av själva teorin Två nav-och-eker system En av dessa fördjupningar är där det finns två nav och flera eker-länder. 33 Betrakta figur 3 där det finns två nav, nav 1 och nav 2 där nav 1 utgör en av eker-länderna till nav 2 samtidigt som nav 2 utgör en av eker-länderna till nav Wonnacott (2001), s Gustavsson m fl (2004), s Enders m fl (2001), s 260,

17 Figur 3. Ett nav-och-eker system med två nav Nav 1 Nav 2 Land 1 Land 2 Land 4 Land 5 Land 3 Land 6 I figur 3 ser vi hur Nav 1 och Nav 2 sammanlinkas med ett handelsavtal. Nav 1 är eker för Nav 2 på samma sätt som land 4, land 5 samt land 6 är. Nav 2 är eker till Nav 1 på samma sätt som land 1, land 2 samt land 3 är. På detta sätt bildas ett system med två nav. Källa: egen bearbetning Ett sådant nav-och-eker system med två nav gör marknaden för nav-länderna mycket stor där de kan få tillgång till det andra nav-landets marknad. Detta ökar även nav-ländernas makt gentemot eker-länderna. Tillhör landet ett av eker-länderna i systemet, det vill säga ej nav 1 eller nav 2, får landet enbart tillgång till marknaden som utgörs av sitt nav-land. Från ekerlandets synvinkel kan systemet liknas vid ett enkelt nav-och-eker system Nav-och-block system Ett annat sätt att se på nav-och-eker system är när en av ekrarna i systemet utgörs av ett block bestående av länder som har gått samman via handelsavtal. Länderna i blocket tjänar på att vara en del av blocket istället för att varje land utgör en eker för sig. På detta sätt får länderna inte bara tillgång till nav-landets marknad utan även till de resterande block-ländernas marknad. Att ingå i ett block ökar block-ländernas makt och minskar nav-landets makt när dessa handlar med varandra. Det beror på att block-länderna utökar sin marknad och kan nu även handla med varandra och inte enbart med nav-landet. Barriärerna blir därmed färre mellan länderna vilket gör att handeln går smidigare och blir mindre kostsam, det blir en högre integration. Ser man till de eker-länderna som står utanför blocket kommer deras 17

18 situation förvärras desto fler länder som ingår i blocket. Block-länderna och nav-landet kommer att diskriminera handel med de övriga eker-länderna. 34 Det går att jämföra med figur 4 där land 1, land 2 och land 3 har bildat ett block och där land 4 och land 5 kan bli diskriminerade vid handel. Det går att dra paralleller till dominoeffekten här, där det blir mer fördelaktigt att tillhöra blocket desto fler länder som går med. Figur 4. Nav-och-block system EU Block Land 1 Land 4 Land 5 Land 2 Land 3 I figur 4 ser vi hur land 1, land 2 och land 3 bildar ett block mot navet EU. Navet och blocket kommer att diskriminera land 4 och land 5. Källa: Egen bearbetning 3 Handelsliberalisering Efterkrigstiden har präglats av en liberalisering av den internationella handeln. Där framstegen tagits tack vare GATT:s bildande 1947 som sedermera omorganiserades till WTO 1995 vilket idag omfattar cirka 150 länder. När GATT bildades var medlemsantalet endast 23 länder och bestod huvudsakligen av i-länder. En av grundstenarna inom GATT är principen om mest gynnande nationen (MGN), vilket innebär att alla handelspolitiska förmåner som en medlem beviljar en annan medlem även måste gälla för de övriga medlemsländerna. Redan från början skrevs dock möjligheten in att bilda tullunioner och frihandelsområden för att 34 Enders m fl (2001), s

19 kunna fördjupa frihandeln till en begränsad medlemskrets. Från början var detta enbart ämnat som ett undantag från MGN-principen men har senare nästan blivit en regel. 35 Innan 1980-talet, det vill säga innan de nya handelsteorierna började tillämpas, var handelsavtal inget större debattämne. De flesta bilaterala avtal som uppkom var främst mellan små och fattiga länder och ändamålen med dessa avtal var att stärka ländernas förhandlingsposition. Undantaget var i Europa där regionalisering påbörjades men inte för att liberalisera handeln utan huvudsyftet var av fredspolitiska skäl. Det var först efter 1970-talet länderna såg att en liberalisering av handeln skulle öka konkurrenskraften mellan olika regioner. 36 De senaste 10 åren har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och upp emot 50 procent av världshandeln sker numera inom frihandelsområden och trenden går mot att fler länder blir medlemmar av regionala handelsöverenskommelser. Antalet frihandelsområden och tullunioner är nu mer än 215 stycken och de fortsätter att öka. Det innebär att en stor majoritet av WTO:s medlemmar är anslutna till någon form av handelsavtal med andra regioner eller länder. EU är en av de viktigare aktörerna i handelsliberaliseringen på grund av att de har ingått avtal med många av världens länder och regioner. 37 Upp emot 60 procent av alla regionala avtal som anmälts till WTO har slutits mellan europeiska länder. 38 Denna utveckling, att antalet regionala och bilaterala frihandelsavtal ökar runt om i världen beror troligtvis på två händelser. Dels den faktiska utvecklingen inom GATT och sedermera WTO där fokus ligger på en liberaliserad handel. Samt dels den senaste tidens teoretiska utveckling inom handelsteorin. Att avtalen mellan länder utvecklas till att innefatta fler områden som jordbruksvaror och tjänster, komplicerar bilden av avtalen ytterligare. Därför kan de bilaterala förhandlingarna innebära en genväg till att nå ett snabbare resultat. 35 Regeringskansliet- Avtal i WTO ( ) 36 Gustavsson m fl, s 7 37 Ibid, s Kommerskollegium- Regionala handelsavtal ( ) 19

20 Det finns olika nivåer på hur mycket avtalen reglerar och hur stor integrationen därmed blir. Den vanligaste typen av handelsavtal är frihandelsavtal vilket innebär att alla tullar länderna mellan tas bort. 39 De största frihandelsavtalen är NAFTA, North American Free Trade Association, AFTA, ASEA Free Trade Association samt EFTA, European Free Trade Association. Ett flertal av frihandelsavtalen har tillkommit efter Sovjetunionens fall vilka binder samman de forna Sovjetrepublikerna. 40 För att länderna som har ingått i avtal ska få så stor nytta som möjligt av samarbetet och för att stordriftsfördelar ska kunna nyttjas krävs mer än enbart borttagande av tullar. En viktig del är gemensamma produktregler. 41 Här har EU kommit långt med gemensamma regelverk inom många olika områden. Om avtalen innefattar mer än bara handel benämns avtalen Associationsavtal. Hur mycket som innefattas av avtalet mellan länderna beror på det bakomliggande motivet för integrationen. 42 EU har även ingått olika handelsavtal med länder utanför Europas gränser. Där ingår länder runt Medelhavet samt Mexico, Sydafrika och Chile. Samtidigt håller EU även på att förhandla med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsregionen samt länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. 43 Genom alla dessa avtal som EU har runt om i världen kan vi se att EU utgör ett av de stora naven i världen. Ett annat stort nav är USA som även de ingått avtal med stora delar av världen. Det är av största vikt att relationen mellan EU och USA är god eftersom de annars kan påverka handelsflödena i världen negativt Fördjupning av några av EU:s handelsavtal Eftersom EU har ingått handelsavtal med ett stort antal länder och regioner och de flesta av dessa avtal skiljer sig åt på något sätt är det lätt att hitta handelsavtal som går att jämföra med teorier för handelsavtal. Däribland är Barcelonaprocessen som till viss del går att jämföra 39 Gustavsson m fl (2004), s Ibid, s Ibid, s Ibid s Kommerskollegium- EU:s regionala handelsavtal ( ) 44 Gustavsson (2004), s 10 20

21 med ett nav-och-block system eftersom vissa länder runt Medelhavet ingått avtal med varandra och bildat så kallade block. Avtalet mellan Chile och EU kan ses som ett vanligt nav-och-eker system medan avtalet som EU har ingått med Ryssland kan ses som ett nav-och-eker system med två nav som bildar en komplicerad bild Barcelonaprocessen 1995 antog EU en strategi för hur de skulle förhålla sig mot länderna runt Medelhavet. Denna strategi går under benämningen Barcelonaprocessen. Barcelonaprocessens syfte är att upprätta frihandelsområdet Mediterranean Free Trade Area (EMFTA) mellan EU och länderna runt Medelhavet till år Grunden till frihandelsområdet är Europa och Medelhavsavtalen. Utöver EU ingår 10 andra länder, dessa är Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och den palestinska myndigheten. 45 Tillsammans med EFTA, det vill säga Norge, Liechtenstein, Island och Schweiz, kommer området att inkludera 40 länder med miljoner invånare vilket kommer att skapa ett av världens största frihandelsområden. Avtal har knutits mellan EU och de länder som var med vid Barcelona konferensen. Dessa avtal har tagit olika lång tid att ingå där Tunisien, Turkiet och Israel ingick avtal 1995, Marocko 1996, Jordanien och Palestinska myndigheterna 1997, Egypten 2001, Algeriet och Libanon 2002, samt Syrien Att det har tagit längre tid att sluta avtal med vissa länder än andra beror på hur den politiska stabiliteten ser ut i och runt om landet. Länder som har instabilitet inom bland annat det säkerhetspolitiska området har det tagit längre tid att sluta avtal med, där Syrien är ett bra exempel. 47 De länder som det har gått snabbare att sluta avtal med är oftast länder som EU har en god relation till eller haft avtal med tidigare. Ett sådant exempel är Turkiet där associationsavtalet från 1963 ersattes med avtalet som trädde i kraft redan Kommerskollegium (2002:2), s 5 46 Europa- The Euro-Mediterranean Free Trade Area ( ) 47 Arvidsson (2005) 48 Europa- Bilateral Trade Relations- Turkey ( ) 21

22 Avtalen som EU har ingått med länderna ska stärka demokratin i området, se till att de mänskliga rättigheterna följs, arbeta för en hållbar och stabil ekonomi där miljö samt utbyggnad av infrastrukturen är viktiga komponenter. Syftet är även att minska fattigdomen samt arbeta för en större förståelse för varandra. 49 Ju närmare länderna kommer varandra och ju mer förståelse de har för varandra desto bättre kommer resultatet att bli av samarbetet. Med hjälp av Barcelonaprocessen är förhoppningen att kunna skapa stabilitet i EU:s närområde. En ökad säkerhetspolitisk stabilitet medför även en stabilare handel mellan länderna. Genom avtalen kommer länderna närmare varandra vilket skapar en tätare relation som medför ett ökat tryck på handeln. Att öppna upp gränserna medför att konkurrensen i länderna ökar och länderna får möjlighet att ta del av de stordriftsfördelar som kan skapas längre fram i tiden. 50 Den viktigaste komponenten i avtalet är handeln. Syftet är att fördjupa integrationen med Medelhavsländerna genom liberalisering av handeln med målet att skapa ett frihandelsområde Syftet med frihandelsområdet är att intensifiera handel med varor och service samt öka investeringar i regionen vilket tros leda till att regionen blir mer konkurrenskraftig. Liberaliseringen innefattar tullfrihet med varor samt en viss tullättnad för jordbruksvaror. Målet är att även sektorer som jordbruk, service samt investeringar ska innefattas av frihandel men mycket arbete kvarstår för att nå dit bland annat på grund av de administrativa hinder som finns. För att skapa detta frihandelsområde har EU startat ett program som benämns MEDA. Programmets syfte är att hjälpa länderna finansiellt med att implementera reglerna från avtalen. 51 Målet att skapa ett frihandelsområde EMFTA år 2010, innebär att länderna även ska ingå handelsavtal med varandra. Mellan vissa länder i Medelhavsområdet har redan frihandelsavtal bildats där Arab Maghreb Union är ett av dem och innefattar länderna Marocko, Algeriet, Tunisien, Mauretanien samt Libyen. Även Agadir-avtalet mellan Marocko, Tunisien, Egypten och Jordanien är exempel på ett liknande avtal, dessa avtal 49 Barcelona declaration adpoted at the Euro-Mediterranean Conference (1995), s 3 50 Arvidsson (2005) 51 Europa- Bilateral Trade Relations Mediterranean region ( ) 22

23 medför en liberalisering av handeln. 52 Utöver avtalet med EU har även Turkiet ingått frihandelsavtal med andra länder som EFTA-länderna, Israel, Jugoslavien, Kroatien samt Bosnien-Hercegovina. Tabell 1. Barcelonaprocessen Start år för avtalet 1995 antogs processen men avtal med länderna ingicks vid olika tidpunkter Omfattning handel, stärka demokrati, se till att mänskliga rättigheter följs, arbeta för en hållbar och stabil ekonomi, minska fattigdom Handelsfakta EU utgör en stor handelspartner för alla Medelhavsländerna men det är enbart Turkiet som utgör en stor handelspartner till EU Övrigt målet är att skapa ett frihandelsområde till år 2010 där Medelhavsländerna ska ingå avtal med varandra Källa: egen bearbetning av Europa- Bilateral Trade Relations- Trade Statistics ( ) Jämförs avtalen till ett nav-och-eker system utgör Medelhavsländerna eker-länder till EU som utgör nav-landet. När systemet ser ut så här är det nav-landet som har störst fördel av att ingå i systemet. Nav-landet får tillgång till eker-ländernas marknad medan eker-länderna endast får tillgång till nav-landets marknad, vilket i detta fall utgörs av en stor region, EU. I detta system finns det ekrar som utgörs av block, det vill säga flera länder som har gått samman. Dessa block har en fördel gentemot eker-länderna där de länderna som ingår i blocken har tillgång till en större marknad än eker-länderna. Det här bildar en komplicerad bild av ett nav-och-eker system som kan åskådliggöras i figur 5. Med tiden kommer även de länder som ingår i frihandelsområdet, utöver EU, utgöra ett block gentemot EU och de kommer på så sätt få större inflytande. 52 Europa- The Euro- Mediterranean Free Trade Area ( ) 23

24 Figur 5. Nav-och-eker system över EU och Medelhavsregionen EU Palestina Marocko Tunisien Egypten Libanon Turkiet Algeriet Jordanien Syrien Israel Mauretanien Libyen EFTA Bosnien- Hercegovina Jugoslavien Kroatien I figur 5 ser vi ett invecklat nav-och-eker system där EU är navet och de länder som ingår i Barcelonaprocessen tillsammans med EFTA-länderna utgör ekrar. Det går även att lokalisera vissa block mellan länderna, dels blocket som utgörs av Marocko, Tunisien, Mauretanien, Algeriet samt Libyen där enbart Marocko, Algeriet och Tunisien är en del av Barcelonaprocessen. Ännu ett block bildas mellan Marocko, Tunisien, Egypten samt Jordanien som alla är en del av Barcelonaprocessen samt blocket mellan Israel, Turkiet, EFTA, Jugoslavien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina där enbart Israel och Turkiet ingår i Barcelonaprocessen. Källa: Egen bearbetning Betraktas handeln mellan EU och de länder som ingår i Barcelonaprocessen kan man se att länderna runt Medelhavet har EU som sin största handelspartner medan EU:s handel med dessa länder enbart utgör en liten del av EU:s totala handel. Detta åskådliggörs i bilaga 1. Det är bara Turkiet som är en stor handelspartner utifrån EU:s synvinkel där Turkiet är EU:s sjunde största handelspartner. Studeras handelsutveckling mellan åren 1999 och 2004 från bilaga 2 samt figur 6 och 7, går det att utläsa att EU:s export till nio av länderna, där Palestinska myndigheterna är borträknade, har ökat totalt med 60,04 procent. De länder som EU:s export har ökat mest till är Turkiet med 98,48 procent samt Algeriet med 93,89 procent. Det land som EU:s export har ökat minst med är Israel där ökningen är 6,81 procent. 24

25 Figur 6 EU:s export åren 1999 till 2004 miljoner euro , , , , , , , ,0 0, Algeriet Egypten Israel Jordanien Libanon Marocko Syrien Tunisien Turkiet Källa: Egen bearbetning av Kommerskollegium se bilaga 2 Ser man istället till EU:s import har den ökad totalt med 38,8 procent under samma tidsperiod där den största ökningen är 81,80 procent som är från Turkiet. EU har även minskat sin import från vissa länder däribland Egypten med minus 9,81 procent. Från dessa siffror ser man att EU:s handel har ökat mest med Turkiet. Figur 7. EU:s import åren 1999 till , , miljoner euro , , , , , ,0 Algeriet Egypten Israel Jordanien Libanon Marocko Syrien Tunisien Turkiet Källa: Egen bearbetning av Kommerskollegium se bilaga 2 25

26 De länder som inte lyckas komma med i frihandelsområdet eller på annat sätt inte ingått avtal med EU kommer att bli diskriminerade vid handel. Eftersom frihandelsområdet som ska skapas till år 2010 innefatta ett stort antal länder, kommer troligtvis viljan att ingå i frihandelsområdet att öka hos de länder som står utanför. Det är ytterliggare ett exempel på dominoeffekten EU-Chiles associationsavtal Samarbetet mellan EU och Chile började redan 1990, efter att Chiles politiska situation förändrats mot ett mer demokratiskt system undertecknades ett samarbetsavtal mellan EU och Chile där huvudsyftet var att senare fördjupa avtalet både politiskt och ekonomiskt. Efter ett par års förhandlingar mellan parterna utvidgades associationsavtalet mellan EU och Chile och det nya avtalet trädde i kraft år Från EU:s sida är detta avtal det första av sitt slag som knyts med ett land i Latinamerika. Grunden till avtalet ligger i att EU vill hålla jämna steg med USA och deras avtal som går under benämningen FTAA, Free Trade Area of the Americas, de vill inte gå miste om handel från en så stor del av världen. EU vill även underlätta och öka handeln med Chile. De tre punkterna som associationsavtalet innefattar är ekonomiskt samarbete, politisk dialog samt handel, där tyngdpunkten ligger på handel. I avtalet ingår även samarbete på kulturell-, social-, vetenskaplig- och teknologisk nivå. 53 Avtalet ska skapa stabila och tydliga regler för export, import, investeringar och kapitalflöden som ska skapa en långvarig och hållbar tillväxt. Frihandel ska innefatta varor, service, offentlig upphandling, liberalisering av investeringar och kapitalflöden. 54 Ett tydligare regelsystem med mindre byråkrati kommer att underlätta för många företag vid handel. 55 Målet var att 91,7 procent av EU:s export till Chile, respektive 99,8 procent av EU:s import från Chile skulle vara tullfria när avtalet trädde i kraft. För några produkter kommer tullen avvecklas under en tidsperiod på tre till sju år. De varor som var tullfria när avtalet trädde i kraft innefattar läkemedel, papper, papp, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler samt skor. Produkterna stål, maskiner, apparatur, informationsteknologi, textil, kläder och optiska instrument kommer att vara helt tullfria. Sektorer där tullarna 53 Kommerskollegium (2002:1), s Europa- Bilateral Trade Relations- Chile ( ) 55 Kommerskollegium (2002:3), s 11 26

27 kommer att avvecklas gradvis är glas, keramik, fordon och vissa metaller. 56 Inom sektorn för jordbruksprodukter ska tullar avvecklas successivt och inom en tio års period ska ett stort antal tullar vara avskaffade. 57 Figur 8. EU:s import och export med Chile miljoner Euro Import Export år Källa: Egen bearbetning av Europa- Bilateral Trade Relations- Chile ( ) EU utgör Chiles största handelspartner där EU står för 15,4 procent av Chiles import och 23,7 procent av Chiles export. Chile utgör inte en lika stor handelspartner för EU där import från Chile utgörs av 0,7 procent av all import samt export till Chile utgörs av 0,5 procent. Chile importerar bland annat maskiner och transportutrustning och jordbruksprodukter från EU medan EU importerar bland annat jordbruksprodukter, maskiner och kemikalier från Chile. Det finns ingen tillförlitlig statistik över hur handel mellan Chile och EU har förändrats sedan avtalet trädde i kraft men de första tendenserna visar på att handeln har ökat. Som det går att utläsa från figur 8 ökade EU:s import från Chile i genomsnitt med 8,6 procent per år åren mellan 2000 till 2004, den största ökningen var år 2004 och motsvarar 44,7 procent år. EU:s export till Chile minskade under samma period, år 2000 till 2004, med i genomsnitt 2,8 procent. 58 Eftersom inte alla tullar är borttagna på de varor som ska innefattas 56 Kommerskollegium (2002:3), s 5 57 Kommerskollegium (2002:1), s Europa- Bilateral Trade Relations- Chile ( ) 27

28 av tullfriheten mellan EU och Chile så är det svårt att visa vad avtalet kommer att få för effekter. Tabell 2. EU-Chile:s associationsavtal Start år för avtalet 2003 Omfattning varor, service, offentlig upphandling liberalisering av investeringar och kapitalflöden Handelsfakta EU är Chiles största handelspartner och utgör 20,2 procent av all handel. Chile är EU:s 36:e största handelspartner och utgör 0,5 procent av all handel EU importerar/exporterar EU importerar jordbruksvaror, maskiner, kemikalier och exporterar jordbruksvaror, maskiner, transportutrustning Övrigt Chile är WTO medlem sedan Mest omfattande avtal som EU ingått med ett land i Sydamerika Källa: egen bearbetning av Europa- Bilateral Trade Relations- Chile ( ) Avtalet mellan Chile och EU kan liknas vid ett enkelt nav-och-eker system där EU utgör navet och Chile en av ekrarna. Med detta avtal får EU en chans att komma in på en marknad där USA innehar den största andelen av avtal. Eftersom Chile endast utgör en av många ekerländer till EU kommer de inte att ha ett stort inflytande på EU:s agerande men deras situation har ändå förbättras avsevärd gentemot om de ej hade accepterat avtalet. Att öppna upp och förenkla handeln med sin största handelspartner, som Chile gör, skapar många möjligheter Partnership and Co-operation Agreement Avtalet som hanterar relationen mellan Ryssland och EU går under benämningen Partnership and Co-operation Agreement, PCA. Avtalet skrevs under av bägge parter 1994 för att träda i kraft De viktigaste punkterna i avtalet berör politiska, ekonomiska samt kulturella frågor mellan EU och Ryssland och är den lagliga grunden för vilken all handel mellan länderna ska utföras under. Huvudpunkten i avtalet är handel, där avtalet underlättar för handel och investeringar samt en harmonisering mellan ländernas ekonomiska relationer Europa- Bilateral Trade Relations- Russia ( ) 28

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Handel och Ekonomi. Från oljepolitik till frihandelsstrategier. Av Marianne Laanatza marianne.laanatza@chello.se

Handel och Ekonomi. Från oljepolitik till frihandelsstrategier. Av Marianne Laanatza marianne.laanatza@chello.se Handel och Ekonomi Från oljepolitik till frihandelsstrategier Av Marianne Laanatza marianne.laanatza@chello.se & Handel 1 Olika förutsättningar inom regionen - råvaruproduktion Olika förutsättningar beträffande

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

1 (5) Läget Ursprungs -intyg: bevis. Annat ursprungsintyg/ Försändelsens maximala värde

1 (5) Läget Ursprungs -intyg: bevis. Annat ursprungsintyg/ Försändelsens maximala värde 1 (5) Läget 1.4.2016 Förmånsberättigande ursprungsintyg vid export av varor till följande länder och territorier: Land dit varorna exporteras (exportland) Ursprungs -intyg: bevis Annat ursprungsintyg/

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Medelhavsområdets regionalisering

Medelhavsområdets regionalisering NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Uppsats Fortsättningskurs D Författare: Daniel Grythberg Handledare: Tomas Guvå Vårterminen 2005 Medelhavsområdets regionalisering Handel och investeringar

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

HUR HAR FRIHANDELSAVTALET MELLAN EU OCH CHILE FÖRÄNDRAT DEN BILATERALA HANDELN?

HUR HAR FRIHANDELSAVTALET MELLAN EU OCH CHILE FÖRÄNDRAT DEN BILATERALA HANDELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet D-uppsats Författare: Helena Hansson Handledare: Anders Forslund Vårterminen 2007 HUR HAR FRIHANDELSAVTALET MELLAN EU OCH CHILE FÖRÄNDRAT DEN BILATERALA

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Extra frågor att träna på

Extra frågor att träna på Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 SOM ÄR MEDVETNA om den stora politiska betydelsen av det palestinska valet den 20 januari 1996 för den process som skall leda fram till en permanent

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen,

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, Beslut 2000/384/EG, EKSG 3 göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, öka den regionala säkerheten och stabiliteten Artikel 4 Den politiska dialogen

Läs mer

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

Regional integration och regionala handelsavtal

Regional integration och regionala handelsavtal 2004:1 Patrik Gustavsson och Ari Kokko Regional integration och regionala handelsavtal Patrik Gustavsson och Ari Kokko Regional integration och regionala handelsavtal Rapport nr 1 Mars 2004 Utges av Svenska

Läs mer

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4 Rapport från Företagarna maj 2011 Inledning... 2 Så genomfördes undersökningen... 2 Småföretagens handel... 3 Sverige är den viktigaste marknaden... 3 Hur börjar företagen utrikeshandla?... 4 Med vilka

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 1(5) 2014-01-21 Enheten för handel och marknad Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 Leif Denneberg, Jordbruksverket Leif hälsade alla välkomna till seminariet som var

Läs mer

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland EU OCH RYSSLAND 1/12 3b 2010 EU och Ryssland 2/12 EU OCH RYSSLAND EU och Ryssland har definierat sina förbindelser som ett strategiskt partnerskap, där man med hjälp av samarbete vill främja stabilitet

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 4/6 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Det moderna regionala ekonomiska samarbetet tog sin början i Kol- och stålunionen vilket utvecklades till EU USA som förebild där de flesta produkter stannade i landet och importen

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Nya exportregler för vapen

Nya exportregler för vapen 1992 Nya exportregler för vapen Nya lagar ska strama upp, Sveriges export av högteknologivaror, krigsmateriel och kärnteknologi. Men tullen i Göteborg kräver ökade insatser inom tullkriminalen för att

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Global frihandel i en regional värld Hur påverkar frihandelsavtal möjligheterna att nå global frihandel?

Global frihandel i en regional värld Hur påverkar frihandelsavtal möjligheterna att nå global frihandel? UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Examensarbete, C Författare: Tobias Norder Handledare: Yngve Andersson Vårterminen 2006 Global frihandel i en regional värld Hur påverkar frihandelsavtal

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2013 COM(2013) 678 final 2013/0325 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Nyhetsbrev om inre marknaden

Nyhetsbrev om inre marknaden NR. 7 Inre marknadsenheten 2004-06-04 Richard Rosengren Nyhetsbrev om inre marknaden Detta nyhetsbrev redogör kortfattat för vad som händer och har hänt på den inre marknaden. Det är indelat i tre delar:

Läs mer

Hearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund

Hearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund Hearing om TTIP Kommerskollegium 11 December 2013 Heidi Lund Upplägg Utgångspunkter för hearingen: en förhandling och en utredning Hur hanteras tekniska handelshinder i ett frihandelsavtal? Regulativa

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer