SJÖFARTSVERKET SVENSKT PROGRAM FÖR SJÖ- OCH FLYGRÄDDNINGSTJÄNST. SJÖFARTSVERKfl. That. may live

Transkript

1 SVENSKT PROGRAM FÖR SJÖ- OCH FLYGRÄDDNINGSTJÄNST SJÖFARTSVERKfl That q. may live 3 4~flJ~~ AØØ~~~j SJÖFARTSVERKET Sjöfartsverket Dr-nr Norrköping Tel: VER. 1.01,

2 4 - II ~I. 1 II.1 - ~ _.- 1~ - - _.- 1~ ~ ~. ~I.._I ~I «It _ SJÖFARTSVERKET

3 Svenskt program för sjö- och flygräddningstjänst - Sjöfarts verket 1. Inledning Enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor ansvarar Sjöfartsverket för sjö- och flygräddningstjänst. Enligt 4 kap 4 och 10 ska Sjöfartsverket upprätta program för sjö- och flygräddningstjänst. Enligt förordning ska program för sjö- och flygräddningstjänst innehålla: 1. Uppgifter om vilken förmåga Sj4fartsverket har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser, och 2. Uppgifter om samverkan med kommuner, statliga myndigheter och berörda organisationer. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser Sjöfarts verket har och avser att skaffa sig. 2. Internationella konventioner och nationella författningar Uppgifter och åligganden för sjö- och flygräddningstjänsten anges i följande svenska författningar och internationella konventioner: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Luftfartslag (2010:500) Luftfartsförordning (20 10:770) Transportstyrelsens föresksifter och allmänna råd om flygräddningstjänst (TSFS 2010:111) Sjölagen (1994:1009) Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet Riktlinjer i övrigt för sjö- och flygräddningstjänsten är enligt ICAO Annex 12 kapitel 3.1, vilket berör samarbete mellan stater, SOLAS, SARkonvention och JAMSAR-manual. 3. Omfattning Sjöfartsverket ansvarar för sjö- och flygräddningstjänsten inom svenskt territorium samt inom Sveriges ekonomiska zon. Utanför svenskt område leder Sjöfartsverket sjö- och flygräddningstjänsten över de delar av havet där Sverige förbundit sig genom avtal med grannländer. Detta område benämns svenskt SRR (Search and Rescue Region) vilket sammanfaller

4 Svenskt program för sjö- och flygräddningstjänst - Sjöfartsverket med svenskt HR (flyginformationsregion) med undantag för ett område kring Bornholm som ingår i dansk räddningsregion. Enligt 1 kap 3 lagen om skydd mot olyckor skall räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras pa ett effektivt sätt. Enligt 6 kap 7 lagen om skydd mot olyckor är statliga myndigheter och kommuner skyldiga att delta i en räddningsinsats om dessa har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar dess vanliga verksamhet. Ansvaret omfattar uppgifter enligt lagstiftningen för bade civil och militär sjö- och flygräddningstjänst. 4. Organisation av sjö- och flygräddningstjänst Sjö- och flygräddningstjänsten är organiserad som en egen avdelning inom Sjöfartsverket. Avdelningen bestås av tre enheter: Övergripande ledning som har till syfte att forma krav, målsättning och organisera den regionala SAR-verksamheten, Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) samt Sjöfartsverkets helikopterverksamhet. 5. Förmåga 5.1 Målsättning och ambitionsnivå Sjöfartsverkets malsättning är att genomföra och leda sjö- och flygräddningsinsatser 24 timmar om dygnet, året runt. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska Sjöfartsverket tillhandahålla en effektiv och behovsanpassad sjö- och flygräddningstjänst. Målsättningen för sjöräddningstjänst är att på svenskt territorialvatten - efter det att enheten larmats av JRCC - kunna undsätta en nödställd inom 60 minuter i 90 procent av alla fall med flyg- eller ytenhet da positionen är känd samt att vid efterf rskning kunna pabörja en spaningsinsats i fastställt insatsområde. På internationellt vatten - inom den svenska sjöräddningsregionen - gäller 90 minuter. Målsättningen inom flygräddningstjänst är att saknade luftfartyg med aktiverad ELT/PLB ska vara lokaliserade inom 90 minuter och utan aktiverad ELT/PLB inom 24 timmar efter fastställt nödläge i

5 Svenskt program för sjö- och flygräcldningstjänst - Sjöfarts verket 90 procent av alla fall. Ambitionen för undsättning är att denna ska kunna pabörjas omgående efter lokalisering. 6. Resurser 6.1 Sjö- och flygräddningscentral JRCC Sjö- och flygräddningsinsatserna leds från JRCC (Joint Rescue Co ordination Centre) som är lokaliserad i Göteborg. Inom JRCC finns det 28 medarbetare som har av Sjöfartsverket utfärdad delegering att arbeta som sjö- och flygräddningsledare vid JRCC. JRCC bemannas dygnet runt med minst fyra personer bestående av minst behörig räddningsledare för vardera sjö- och flygräddning samt minst tva assisterande räddningsledare med behörighet för båda räddningstjänsterna och/eller minst två biträdande räddningsledare. För att ytterligare förstärka JRCC stab vid omfattande insatser kan räddningsledare besluta om inkallande av förstärkning. Räddningsledaren har möjlighet att rekvirera tillgängliga lämpliga resurser som behövs för räddningsinsatserna. Vid JRCC finns ett kontinuerligt upprättat resursregister. 6.2 Räddningsresurser Sjö- och flygräddningsresurserna delas in i fyra olika SAR nivaer utifrån tillgänglighet (tid), kapacitet och kompetens; SAR nivå 1, SAR nivå 2 och SAR nivå 3 som är övriga räddningsresurser samt SAR nivå 4 där övriga resurser som finns tillgängliga utifrån en nationell förmåga i förhallande till målsättningen för Sjö- och flygräddningstjänstens. SAR nivå 1 är sjö- och flygräddningsresurser som har en planerad insatsberedskap pa 15 minuter, är utrustade, utbildade och övade för att genomföra efterforskning och lokalisering i svåra väderförhållanden, pejling av nödsändare samt genomföra undsättning med t.ex. vinsch, speciell SAR utrustning för ytbärgning samt innehar förstärkt första hjälputrustning. SAR nivå 2 är sjö- och flygräddningsresurser som är utrustade, utbildade och övade för att efterforska och lokalisera undsätta nödställda samt pejling av nödsändare.

6 Svenskt program för sjö- och flygräddningsijänst - Sjöfartsverket SAR mya 3 är övriga räddningsresurser som kan nyttjas för olika räddningstjänstuppgifter t.ex. efterforskning ochleller lokalisering inom sjö- och flygräddningstjänst. SAR nivå 4 övriga resurser är t.ex. andra myndigheter, organisationer, företag ochleller enskilda personer som besitter tillgångar eller resurser som behövs vid en räddningsinsats inom sjö- och flygräddningstjänst. 6.3 Flygande resurser 6.3.] SAR-helikoptrar (SAR nivå]) Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar finns i beredskap för sjö- och flygräddning på fem platser i landet Göteborg (Säve), Ronneby (Kallinge), Visby, Stockholm (Norrtälje) och Umeå. Samtliga 5 helikopterbaseringar har 15 minuter insatsberedskap. SAR helikoptrarna är i nuläget av typen Sikorsky S-76C I+ och besättningen består av tva piloter, en vinschoperatör och en ytbärgare. Med början av Q kommer nuvarande räddningshelikoptrar att bytas ut mot en ny typ AW 139 med förbättrad kapacitet och prestanda, bl.a. en sk allvädersförmåga. Det innebär att flygoperativa begränsningar i samband med isbildningsförhållanden reducerars väsentligt, vilket ger en ökad förmåge robusthet. Byte av räddningshelikoptersystemet planeras vara genomfört 2015 Q Polisflyget (SAR nivå 2) Rikskriminalpolisens helikoptrar EC-135 är baserade i Stockholm (Arlanda), Göteborg (Säve), Östersund (Frösön) samt i Boden. Baseringen i Stockholm står oftast i 5 minuters beredskap H24. Baseringen i Göteborg tjänstgör mellan ofta med beredskap nattetid mellan tjänstgöringspassen. Helikoptrarna är bl.a. utrustade med olika former av kommunikationsutrustning, sökutrustning och mörkerförmåga, NVD. Helikoptrarna i Boden och Östersund har även vinschmöjlighet. Enheterna är väl lämpade för spaning över land men även kustnära spaning kan genomföras. 1 polisflygets uppgifter ingår att utföra uppdrag åt räddningstjänsten Kustbevakningsflygei (SAR nivå 2) Kustbevakningen har tre Dash 8-Q300, baserade pa Skavsta. Enheterna kan pejla nödsändare, spana över hav med diverse sensorer och över land

7 Svenskt program för sjö- och flygräddningstjänst - Sj/4fartsverket med i huvudsak visuell spaning. De nya flygplanen har förbättrad flyg- och radarprestanda samt utökad förmaga att fälla räddningsutrustning. Flygplanen är väl lämpade som ACO-plattform. Kustbevakningsflyget opererar oftast H24 inom hela den svenska räddningsregionen. Medverkan i räddningsinsatser regleras i Kustbevakningens regleringsbrev Försvarsmaktens helikoptrar och flygplan (SAR- nivå 2 och nivå 3) Försvarsmaktens helikoptrar har ingen SAR-beredskap. PejI finns i Hkp 10, Hkp 14 och Hkp 15. Försvarsmaktens övriga helikoptrar kan i huvudsak nyttjas för visuell spaning över land. Försvarsmaktens övriga flygplan kan nyttjas för visuell spaning över både land och hav. En del av Försvarsmaktens tyngre helikoptrar är utrustade med vinsch Ambulanshelikoptrar (HEMS2, SAR nivå 3) Ambulanshelikoptrar som är kontrakterade av Landstingen finns baserade i Gällivare, Lycksele, Östersund, Stockholm/Gustavsberg, Visby samt Göteborg/Säve. Det finns även en ambulanshelikopter baserad vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (Ärna flygplats)som är kontrakterad av Akademiska sjukhuset i Uppsala. Samtliga ambulanshelikoptrar står normalt i 15 minuters beredskap dygnet runt. HEMS-helikoptrarna har bärbar pej lutrustning. Anmärkning angående olika helikoptrar. De helikoptrar som saknar vinsch kan ändå användas för undsättning på marken, under förutsättning att de kan landa. Samma sak gäller för t.ex. ambulanshelikoptrarna, som i vissa fall kan landa på färjor vid evakuering av patienter med förutsättning att färjan är utrustad med helikopterplatta Övriga flygande räddningsresurser (SAR nivå 3) 1 JRCC resursregister återfinns ett antal flygföretag med helikoptrar som vid ett efterforskningsuppdrag kan engageras för visuell spaning på kommersiella grunder. Se beskrivning av ACO funktionen, punkt HEMS Helicopter Emergency Medical Service

8 Svenskt program för sjö- och flygräddningstjänst - Sjöfartsverket 6.4 Sjögående resurser 6.4.] SSRS (SAR nivå 1) SSRS disponerar ca 190 specialdesignade sjöräddningsenheter och svävare fördelade över ett 67-tal sjöräddningsstationer utmed den svenska kusten samt i Vänern, Vättern och Mälaren (Hjälmaren och Kronoberg, Helgasjön). Insats ska kunna påbörjas omgående, dock senast inom 15 minuter. SSRS större enheter över 11 m är utrustade med pejl Kustbevakningens sjögående enheter (SAR nivå 2) Kustbevakningen har ca 120 sjögående enheter fördelat på 25 stationer utmed den svenska kusten samt i Vänern, Vättern och Mälaren. Enheterna är allt ifrån nödbogsersfartyg till snabba RIB-båtar samt svävare. Normalt patrullerar två storsjöbogserare, två miljöskyddsfartyg samt fyra till fem mindre enheter våra kuster. Dessa fartyg kan ha mindre snabbare enheter ombord som kan sjösättas omgående Sjöfartsverkets sjögående enheter (SAR nivå 2 och SAR nivå 3) Sjöfartsverket disponerar ca 160 tjänstefartyg runt Sveriges kust samt i Vänern och Mälaren. Enheterna är allt ifrån isbrytare som är mest verksamma på vintern, sjömätningsfartyg, lotsbatar till små arbetsbåtar som nyttjas för underhåll sommartid. Sjöfartsverket har även två hydrokoptrar och fem mindre svävare att tillgå. Ca 90 av dessa är lotsbåtar fördelade på 24 lotsstationer och finns längs med hela vår kust och i Vänern Försvarsmaktens sjögående enheter (SAR nivå 3) Försvarsmakten har ca 180 disponibla ytenheter runt Sveriges kust varav flertalet är stridsbåtar som snabbt kan förflytta sig längs vår kust. De har även minröjningsfartyg, bevakningsbåtar och trossbåtar som rör sig pa svenskt vatten. HMS Belos är Sveriges enda ubatsräddningsfartyg och finns tillgängligt genom Försvarsmakten Sjöpolisens sjögående enheter (SAR nivå 3) Sjöpolisen disponerar 12 ytenheter och är verksamma i Stockholms och Västra Götalands län. Under sommartid kan de öka antalet enheter med ett par stycken. Deras enheter är snabbgående och kan göra upp till 60 knop.

9 Svenskt program för sjö och flygräddningsijänst - Sjöfartsverket Kommunal räddningstjänst sjöga ende enheter (SAR nivå 3) Kommunal räddningstjänst har ca 180 batar utplacerade idag längs med Sveriges kust samt Vänern, Vättern och Mälaren. Det är mindre sjögaende enheter som är avsedda för att verka strandnära. De finns tillgängliga omgående via den kommunala insatsledaren Övriga sjögående räddningsresurser (SAR nivå 3) 1 JRCC resursregister återfinns ett antal rederier/företag/privatpersoner med sjögående enheter som vid ett efterforskningsuppdrag kan engageras för spaning/lokalisering m.m. på kommersiella grunder. 6.5 Vägburna resurser Flygplatsräddningstjänst (SAR nivå 2) 1 Sverige finns det totalt 56 flygplatser varav ett tiotal är öppna H24. Den som driver en flygplats tillhandahåller räddningstjänst för kommersiella flygtransporter. Det finns tränad personal samt utrustning, bilar inklusive bärbar pejl. Dessa resurser nyttjas även för lokalisering i närheten av flygplatsen. Omfattningen på flygplatsens räddningstjänst står i proportion till den största typen av luftfartyg som trafikerar flygplatsen Övriga vägburna räddningsre~urser (SAR niva 3) 1 JRCC resursregister återfinns uppgifter från Försvarsmakten, Polis, Kommunal räddningstjänst, ambulansen m.fl. som vid ett efterforskningsuppdrag kan engageras för spaning/lokalisering och undsättning. 6.6 Övriga resurser Sjö- och flygräddningstjänsten kan också vid behov av övriga resurser nyttja lämpliga resurser i samhället såsom handelsfartyg, kommersiella luftfartyg m.fl. Exempel på myndigheter och organisationer som förfogar över ytterligare resurser är kommunal räddningstjänst, polismyndigheten, militära förband, SOS Alarm AB, frivilligorganisationer, SMHI, massmedia m.fl.

10 Svenskt program för sjö- och flygräddningstjänst - Sjöfarisverket 7. Samverkan Sjö- och flygräddningstjänsten utförs i samverkan med lämpliga resurser från övriga statliga myndigheter, berörda organisationer, kommuner, privata organ samt grannländer. 7.1 Samverkan med grannländers sjö- flygräddningsorganisationer Etableringen av samarbetsavtalen för sjö- och flygräddningstjänst bedrivs gemensamt av Näringsdepartementet, UD och Sjöfartsverket. Avtalen tecknas både på regeringsnivå och på operativ myndighetsnivå av Sjöfartsverket. Regeringsavtalen innehåller bl.a. gränsdragningen mellan respektive lands ansvarsonwåden för sjö- och flygräddningstjänst - SRR (Search and Rescue Region) som bygger på s.k. FIR-gränser (Flight Information Region). De operativa avtalen som respektive ansvarig tecknar, beskriver hur det operativa samarbetet mellan länderna skall gå till, samt regler för att skapa möjlighet att vid behov kunna använda det andra landets resurser för SAR. Avtal finns med Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Norge och Danmark, d.v.s. samtliga Sveriges grannländer. Sjö- och flygräddningstjänsten ska säkerställa att samverkan och övningsverksamheten med grannländer efterlevs enligt de bilaterala samarbetsavtal som tecknats. Detta uppfylls i huvudsak genom medverkan i t.ex. Dynamic Mercy, SAREX m fl. 7.2 Nationell samverkan Som statlig räddningstjänstansvarig myndighet medverkar Sjöfartsverket i syfte att förbättra förutsättningarna för räddningstjänst samt effektivisera samverkan i: Centralt forum för att utveckla samordning och samverkan mellan räddningstjänstansvariga myndigheter (CRF: Centralt Räddningstjänst Forum) Samverkanskurser 1 12-radet, SOS Alarm AB samverkansorgan CSSF (Centrala Samrådsgruppen för Sjö- och flygräddning) RSS (Regional Samrådsgrupp för Sjöräddning) Forum för regional samverkan då specifika behov föreligger Utbildningar vid andra statliga räddningstjänstansvariga myndigheter samt samverkande organ.

11 Svenskt program för sjö- och flygräddningstjänst - Sjbfartsverket JRCC samverkar dagligen genom praktisk samverkan och övningsverksamhet med berörda myndigheter, organisationer, kommuner, privata organ samt grannländer. 7.3 Alarmeringstjänst Information om nödställda luftfartyg och fara som hotar lufttrafiken inkommer oftast till JRCC från flygtrafikledningsenheter. Information inkommer även via Cospas-Sarsat, allmänheten via 508 Alarm AB, polisen m.fl. Flygtrafikledningstjänsten ansvarar för alarmeringstjänst enligt TSFS 2010:111. JRCC och flygtraflkledningsenheter har behov av ett nära samarbete för att kvalitetssäksa rutiner vid larmförfaranden och efterforskningsuppgifter. Ett sätt att genomföra denna samverkan sker genom de regelbundna SAR seminarier som arrangeras av JRCC där samtliga flygtrafikledningsenheter inbjuds att delta. Sjofartsverket kommer att påbörjat ett arbete med att ta fram en Drifthandbok för sjö- och flygräddningstjänst. 7.4 Aircraft Co ordinator (ACO) Sjöfartsverket leder och genomför samverkansövningar för samhällets flygande räddningsenheter, den så kallade ACO-funktionen för att inhämta ny kunskap och höja kompetensen med syfte att klara avancerade samordningsuppgifter med flygande resurser i samhället. 7.5 SAR On Scene Co-ordinator (OSC) Sjöfartsverket genomför utbildning av enheter till OSC funktionen i syfte att, under ledning av räddningsledare, kunna utföra minutoperativ ledning som OSC vid en räddningsinsats inom sjö- och flygräddningstjänst. Inom JRCC finns ett resursregister vilka personer som utbildats inom OSC funktionen. 7.6 Mass Rescue Operation (MRO) Vid omfattande insatser eller händelser av speciell karaktär, t.ex. Mass Rescue Operation (MRO) har JRCC möjlighet att kalla in samverkansbefäl av olika slag. Det kan till exempel vara representanter för kommunal räddningstjänst, polisen, inspektör från Transportstyrelsen eller läkare.

12 Svenskt program för sjö- och Jlygräctclningstjänst - Sjöfartsverket Sjöfartsverket har tillsammans med samverkande myndigheter i Göteborgsregionen en överenskommelse om användande av samverkansbefäl vid omfattande insatser. Vid insatser som överstiger vardagshändelser är inriktningen att harmoniseralutveckla MRO med våra grannländers SAR system/förmåga. Med en gemensam MRO planering som skapar förutsättningar för att genom samverkan kunna on±änderta händelser av komplex eller osannolik karaktär, på speciellt utsatta platser och med utökade ledningsfunktioner, finns behov av förmågenivåer 1 reurser. 7.7 Räddningsinsatser till sjöss (RITS)-Maritime Incident Response Group (MIRG) Sjöfartsverket har tillsammans med Kustbevakningen - med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som samordnande part - avtal som reglerar medverkan från vissa kommuner i den statliga rädd ningstjänsten till sjöss. Insatsstyrkorna är ett komplement till fartygets egen organisation och omfattar rökdykning i livräddande syfte för att underlätta vid evakuering. Funktionen som internationellt benämns MIRG (på svenska Räddningsinsatser till sjöss RITS) är i första hand avsedd att användas i passagerarfastyg. De kommuner som tillhandahåller MIRG beredskap är Stockholm, Göteborg och Blekinge kommun. Helsingborg, Gotland och Härnösand/Kramfors kan bistå med MIRG. 1 tillägg till avtalen finns en instruktion för deltagande parter som bl.a. reglerar metodik och utrustning för RLFS. Norrköping den 31januari 2013, Stf si avdelningen Sjö- och flygrädd gst 7 Peter Stf C SAR-managementlhandläggare

13 Svenskt program för sjö- och flygrädclningstjänst - Sjöfartsverket Bilaga. Översiktlig sammanställning över SAR resurser Flygande enheter Myndighet/org. och typ SAR nivå Kommentarer Sjöfartsverkets SAR Hkp Kusibevakningsflyg 2 Efterforskning. rålla räddningsflotie Polis Hkp 2 Östersund/Boden kan ha vinsch FM tung Hkp 2 Eit fåtal är utrustade med vinsch FM Övriga Hkp och flygande enheter 3 HEMS 3 Vissaharhandpejl FFK 3 vissa flyg är utrustade med VHF Ovriga flygande 3 Sjögående enheter Myndighetlorg. och typ SAR nivå Kommentarer SSRS Kustbevakningen fartyg 2 Alla har pejl utom RIB Sjöfartsverkeis fartyg 2 och 3 En del fartyg har peji FN fartyg 3 Sjöpolisen fartyg 3 Kommunal rtj fartyg 3 Ovriga sjögående enheter 3 Ex. handelsfartyg Vägburna enheter Myndighetlorg. och typ SAR nivå Kommentarer Flygplatsräddningstjänst 2 Ovriga vägbuma enheter 3 FM, polis, kom-rtj, ambulans mm