SJÖFARISVERKET Styrning och Planering

Transkript

1 SJÖFARISVERKET Styrning och Planering Handläggare, direkitelefon : Lena Gunnarsson, Deltagarförteckiiing sist CSSF nr 109 Tid Plats Arlanda Airport Conference 1. Mötets öppnande Ordf. Lars Widell (LW), Sjöfartsverket, hälsade alla välkomna till mötet och en presentation av deltagarna gjordes. 2. Kallelse och dagordning godkändes. 3. Föregående mötes protokoll nr 108 genomgicks och godkändes. 4. Tema fokus. (EW) Inledningsvis beskrev ordföranden Avdelningen för Sjö- och Flygräddningstjänst samt gjorde en kort återkoppling till tidigare möten. RITS - MIRG. Avtalsparterna MSB-SjöV-KBV är överens om ändrad inriktning för RITS, till MIRG. Nuvarande avtal är uppsagda och nya avtal ska tecknas utifrån ny inriktning. Fokusändring från långt ut till havs till land/hamn Alla kustkommuner skall ha en förmåga räddningsinsatser i hamn MIRG, 2-3 enheter, med en mobilitet över större yta 3-6 personer/team beroende på olika förutsättningar Sammansatt förmåga nationellt och internationellt Stödja insats ombord genom att forbereda for insats iland, utrymning och rökdykarinsats. SAR Förmåga Kompetens. Redovisning av Anders Jönssons uppdrag inleddes med en kort sammanfattning av tidigare redovisat, Varför ny struktur för kompetensuppbyggnad? Dimensionerade faktorer: Parters verksamhets förutsättningar

2 sic~ F, \RTS~JE RIKET Daium Nya tekniker och möjligheter Möta individen så nära den ordinarie miljön som möjligt Färre lärarledda centrala utbildningar Inriktning Uppdrag Förmågebild Ökad regional inriktning istället för central för ex utbildningar och övningar Personliga möten regionalt kompletterat med nationella seminarier Förmåga Delkomponent Kompetens Möjlighet krav Validering/certifiering 5. Förslag till Sjöfartsverkcts räddningstjänst Anders Jönsson redogjorde för sitt uppdrag att titta på krav, behov, kompetens och förmåga. Se bifogad Power Point och kompletterande textbilaga. Diskussion och synpunkter kring nivå av kompetens och behov inom respektive instans. Anders poängterade redan existerande nautiska, tekniska eller annan organisationsspecifik kompetensbas som myndigheten/organisationen redan bestämt och själva redan sköter i egen regi, en del upp till STCW-95 nivå. Diskussion om möjlighet och vilja till enklare delning av information. Viktigt att försöka hitta bryggan emellan olika kulturer för att kunna samverka bättre. Polisen bygger ny indelning och ser möjlighet till bredd och att samverka enklare med andra instanser. Anders menade att föreslaget är ytterst flexibeit och endast avser övning och tillämpning av redan inlärd samverkan efter behov. Diskussion om nationell/internationell gränslös samverkan. Gemensamma utbildningar och övningar sker redan nationellt och internationellt och kommer sannolikt att öka i antal i framtiden. Diskussion om hur vi mäter förmåga och kvantitet? Praktik övningar, övningsstruktur, mali? Anders tog ett exempel. Hur många personer klarar olika typer av enheter att plocka upp från vattnet per tidsenhet under olika förutsättningar - lugnt vatten, eller i hög sjö, ensamma eller i samvekan med andra enheter? Se triangelns olika skikt på mätbara övningar! 1 samband med detta exempel uppstod en diskussion kring krav och förväntad förmåga att bärga folk ur vattnet. Krav på exempelvis handelsfartyg. Solas, respektive IMO, nationellt och internationellt. Förnyade krav och föråldrade krav. Representanterna i IMO måste påverka mer till förändringar av regelverken.

3 ,j, SJOFA~RTS./ERICET 3 (7) Anders svarade att kraven ständigt diskuteras i flera forum och på olika nivaer bade nationellt och internationellt och detta är en tidsutdragen process Synpunkter från gruppen på förslaget som Anders Jönsson presenterat Försvarsmakten ser positiva förändringar. Bra att kunna systematisera mer och kunna nyttja teknik. Mer samverkan och utbildning. Sjöfartsverket har uppdraget och Försvarsmakten väntar pa direktiv om framtidens utbildningar och krav. Alla större militära fartyg ska ha ledningsförmåga vid stora räddningsuppdrag. Rikspolisstyrelsen anser att Rakel är ett bra system med inloggning och där alla kompetenser är dokumenterade. MSB anser att förslaget ser bra ut. En reflektion är begreppet regionalt som uppfattas på olika sätt av aktörerna. Kustbevakningen menar att praktik är lika med övningar. Rikspolisstyrelsen anser att kraven kan vara hårdare. Viktigt med uppföljning och omcertifieringskrav. En utbildning måste alltid ha ett prov i slutet bevis på att man är godkänd. RPS tog också upp incidentrapporteringssystem. Alla instanser har egna och det är viktigt att dra nytta av det som inte fungerat vid incidenter. Diskussion om mätning kompetens utbildning. Hur mäts personer i en ledningscentral? Praktiska övningar görs där man bedömer om personen klarar av att leda. RPS har en tydlig fördelning av personal pa olika plan och har en uppföljning samt en granskare. Sjöräddningssällskapet undrade vilka moment som bör eller ska ingå i en övning. SKL undrade hur samverkan kan mätas. Exempel ett mindre antal personer i olika organisationer, vilka har förmåga att leda stora operationer och som kan plockas ut vid händelser. 505 anser att förslaget är bra. Bra om förmågan att dela information kan höjas. Viktigt med utbildning och certifiering inom egna organisationen. Grundutbildning praktisk utbildning årlig certifiering och mål att alla operatörer ska certifieras. Efter grundutbildning ska olika e-learning samt videoutbildning finnas. Sjöräddningssällskapet tycker att det är bra med en samsyn och fortsatt samverkan med resurser. anser att förslaget är bra. SAR-G utbildningar/övningar även för kommunal räddningstjänst. Socialstyrelsen tycker att det känns bra. Processer har redan startat internt. Viktigt att göra saker i rätt ordning. Lite svårt med de olika begreppen och vad det betyder, men bra med bilder för enklare förståelse och att kunna se helheten.

4 SioF. \RTS~/E RIKET RPS noterar att tidpian för genomförandet av det presenterade förslaget inte är beskriven ännu. AJ svarar att genomförandeprocessen ses just nu över vad gäller ekonomi och personer. 6. Maritim samverkan, Jan Hyllanders utredning om de maritima resurserna Ordföranden beskrev i korthet statens utredning Utökad samverkan och samordning av Sveriges maritima resurser Dir. 2010:43. Utredningen presenterades i Visby under Almedalsveckan där SjöV tillsammans med KBV tog del av presentationen. Utredaren beskrev det som hans tankar och idéer om vad regeringen kan överväga som ett långsiktigt alternativ till nuvarande ordning. Utredaren ~orde en beskrivning av att Marinen ska skiljas från PM och bilda en ny sjöverkande myndighet dit KBV föreslås föras. Utredarens uppfattning var också att ansvaret för Sjöräddningstjänst ska överföras till KBV och att FM helikoptrar för militära uppgifter ska kunna mer utnyttjas för SAR. Det innebär då en återgång till tidigare ordning. När det gäller SAR framhöll utredaren särskilt att SjöV svarade för verksamheten på ett föredömligt sätt och att nuvarande verksamhet inte uppvisade några brister. Siöfartsverket delar inte utredarens åsikt och kan inte tillstyrka förslagen då det saknas en redovisning av sakliga grunder för förslag samt konsekvensredovisning. Det framgår således inte vad som blir rationellare och vad som ger en ökad operativ effekt/nytta. SjöV konstaterar över tid en historisk utveckling till att i dag ha en renodling av tre huvuduppgifter: militära uppgifter som PM svarar för, polisiära som RPS och KBV svarar för i mann miljö och civila räddningstjänstuppgifter som SjöV och kommunal räddningstjänst svarar för. En ändrad ordning innebär enligt ordförandes mening en återgång till forna tider. SjöV anser att inriktningen kvarstår att ytterligare utveckla samverkan utifrån huvuduppgiften, SAR förmåga och mellan olika samhällsbehov. Utredningen är ofullständig i de avsnitt som behandlar SAR tjänsten i Sverige. Förslaget att flytta huvudmannaskapet för SAR till kustbevakningen saknar helt godtagbar motivering och relevans. SjÖV välkomnar dock FM militära helikoptrar som med en kommande återtagen förmåga kan utgöra en förstarkningsresurs avseende SAR. Vidare är inriktningen att definiera SAR units i olika nivaer där förmågan anges utifrån tillgänglighet, kapacitet och prestanda. Svenskt SARsystem utgörs av olika resurser i initialskeenden och vid tidsutdragna händelser. För en effektiv internationell samverkan med våra SAR-helikoptrar såväl med våra närmaste grannländer som med de Arktiska staterna, förutsätter det även fortsättningsvis civilregistrerade för att utan restriktioner eller begränsningar kunna verka i en allt mera internationell miljö. Kustbevakningen: två experter har svarat på frågor men inte deltagit mer i utredningen. KBV för ingen aktiv verksamhet kring utredningen och driver inte heller frågan om övertagandet av SAR-ansvaret. KBV har idag polisiär befogenhet och ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss. MSB: anser att utredningen är ett generellt tyckande. Föreslår att man bör lyfta fram samverkansarbetet så att behov av förändringar försvinner. Internationellt

5 SJ 0 F.aRTS\fE RIKET finns inget samarbete mellan myndigheter. Viktigt är att istället att lyfta fram vårt goda svenska exempel. SKL: Anser att helikopterdelen i utredningen är undermålig. Vi har en bra samverkan i nuläget och ser ingen mening med förändringen som utredaren föreslår. Siöräddninpssällskapet: (förtydligas i efterhand på Sällskapets begäran eftersom det inte framgick under frågerundan.) Sjöräddningssällskapet tyckte att utredningen var mycket undermålig och inte pekade på några som helst förbättringar för sjöräddningsverksamheten eller för de som skall ha hjälpen i detta sammanhang. Att ändra huvudmannaskapet anses fullständigt obefogat och utredaren kan inte peka på några som helst fördelar med detta i sina förslag. Att i ökad utsträckning ta nytta av militärens helikoptrar i insatsvåg två och tre som förstärkningsresurs är positivt, men att låta militären ta över ansvaret för helikopterräddningen i SAR är mot allt förnuft. SAR helikoptrarna i första linjen skall även fortsättningsvis vara helt civila och opereras av en civil myndighet. Angående övriga fo~~rslag om förhallandet mellan mannens, kustbevakningens m.fl. resurser har Sällskapet ingen åsikt. Rikspolisstyrelsen: Ifrågasatte helikopterdelen av utredningen för att sakna substans och analys av de verkliga behoven för räddningshelikoptrar. Förbättrar inget och det är svårt att se att detta förslag skulle kunna påverka framtiden. Det är ingen stabil grund att bygga en räddningsverksamhet på militära helikoptrar som kanske med kort varsel åter maste åka på internationella uppdrag. Det innebär i sa fall en inbyggd intressekonflikt. Det har varit svårt att formulera allt som sades under mötet och därför har en del inhämtats och kontrollerats efterat. 7. Övriga frågor Diskuterade om att hitta balansen. Att inte tömma alla resurser - om något riktigt akut händer. SKL tog upp ämnet med vindkraftsparker som byggs, vilket innebär problem. Näringsdepartementet har fått frågan. De enskilda kommunerna kan inte ta fragan. AJ frågade på uppdrag av RSS mötet i Hanöbukten om Rakel i SAR helikoptrarna. LW svarade att Rakel finns i kravspecifikationen för nästa helikoptergeneration som just nu är under upphandling. Ytterligare en fråga hade ställts till mötet från RSS-gnuppen Hanöbukten angående sjukvårdspersonal i räddningshelikoptrarna i framtiden. LW svarade att förslaget behandlas i annat forum och att det därför inte kunde lämnas något svar just nu. Se i övr. p.4 och 8.

6 ctn si 0 F \RTS JE RIKET Information från ledamöterna Aktuellt inom Sjöfartsverket. Sjöfartsverket informerade om följande: Anbudstiden för nytt helikoptersystem har gått ut. Ökad samverkan mellan Sjöfartverket och Rikspolisstyrelsen är under gemensam behandling. Förstärkning resurs, eventuellt inom sjukvård. Förmågenivåer. Vad innebär det teknik, utbildning, inom vilken tid kommer resursen. Lars Widell informerade om alarmeringstjänstutredningen. Utredningen har tittat på den finska modellen som bygger på en statlig myndighet med rikslarmcentral. Kustbevakningen har flyttat sin regionala ledning till Hammarby. Nya fartyg byggs och en del har redan levererats. Tyvärr har ett av varven gått i konkurs vilket komplicerat leveranserna något. Socialstyrelsen kommer att delas upp i två delar. M L berättade om en rapport och underlag för beslut Vård på vingar som handlar om samverkan avseende luftburen ambulanssjukvard. Rapporten har gått ut i media under dagen och många Landsting ska komma med synpunkter. Siöräddnin2ssällskapet informerade om vilka farkoster man har idag och några nytillkomna. ~PS informerade om företagets ekonomi och rationaliseringar för att komma i balans. Tre kontor kommer att stängas. Man kommer att beställa ett enhetligt system för hela organisationen. Rikspolisstyrelsen berättade om en förstudie gällande obemannad övervakning. Efter Utöya-katastrofen vill Norge titta på det svenska systemet. Utöya rapporten kommer att finnas till nytta, men behöver översättas till svenska förhållanden och sedan bedömas. Betonas att rapporten utgår ifrån norska förhållanden och organisation, vilket skiljer sig från de svenska. Men den är intressesant att pröva och dra lärdom ifrån i syfte att utveckla och förbättra förmåga att hantera extraordinära händelser eller kriser. 9. Infonnation och föranmälda frågeställningar. Frivilliga flygkåren Sven-Inge Ander från FFK gjorde en presentation av FFK s organisation och verksamhet. FFK samordnar småflyget för Sveriges krisberedskap. Beställare av uppdrag och utbildningar är bland annat MSB, Försvarsmakten, Räddningstjänster, Länsstyrelser, Polis, Svenska Kraftnät, Trafikverket, Sjöfartsverket och SSM.

7 SJ 0 FJ~\RTS\/E RIKET Dur 10. Nästa möte Nästa möte är bland annat beroende av hur utredningen kommer att hanteras vilket vid mötet inte var känt. SjöV återkommer därför med förslag på datum. 11. Mötets avslut Ordföranden tackade för mötet som varit mycket givande och med mycket respons. 7 dell de Mötessekreterare Närvarande: Frånvarande: Lars Widell, Sjöfartsverket Anders Jönsson, Sjöfartsverket Håkan Axelsson, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Berndt Stedt, Kustbevakningen Markus Greigård, Försvarsmakten, deltog halva dagen Per-Åke Nilsson, Socialstyrelsen Markus Planmo, Svenska Kommun och Landstingsförbundet Andreas Arvidsson, Sjöräddningssällskapet Klas Johansson Sjöräddningssällskapet Gunnar Bergström, SOS Per Engström, RPS Sven-Inge Ander, Frivilliga Flygkåren Lena Gunnarsson, Sjöfartsverket, (sekr) Örjan Martinsson, Kustbevakningen Göran Pettersson, Försvarsmakten