Betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48)"

Transkript

1 SJOFARTSVERKET REMISSYTTRANDE 1(11) Handläggare, direkitelefon Ert datum Er beteckning Noomi Eriksson, Fö2012/I345/SSP Försvarsdepartementet Regeringskansliet Stockholm Betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48) Sammanfattning Resurssamverkan mellan statliga myndigheter är helt i linje med Sjöfartsverkets filosofi att se staten som en gemensam koncern. 1 betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48) saknas dock en analys av hur förslagen paverkar sjö- och flygräddningsverksamheten. Det handlar om effekterna för verksamheten och för den nödställde, men även de finansiella konsekvenserna av förslagen, vilket helt har utelämnats i betänkandet. För Sjöfartsverket är det viktigt att se sjö- och flygräddningsverksamheten ur ett humanitärt perspektiv med långsiktigt fokus. Betänkandet saknar såväl analys av effektiviseringsvinster som bedömningar av vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna ger upphov till både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett samhällsperspektiv, vilket innebär att det är svårt att sakligt värdera utredningens förslag. Som utredningen mycket riktigt konstaterar får det framtida behovet av sjö- och flygräddning inte underskattas. Ett beslut om förändrat huvudmannaskap för sjöoch flygräddningen, inklusive organisation och ansvar för räddningshelikopterverksamheten, såsom utredaren föreslår, befaras medföra omfattande negativa konsekvenser för svensk sjö- och fiygräddning samtidigt som kostnaden för verksamheten med stor sannolikhet skulle öka. Mot den bakgrunden kan Sjöfartsverket inte ställa sig bakom utredarens förslag. Sjöfartsverket avstyrker utredarens förslag om att regeringen på sikt bör överväga förändrat huvudmannaskap för sjö- och flygräddningen, inklusive organisation och ansvar för räddningshelikopterverksamheten. Det är inte möjligt att vare sig från betänkandet eller i direktkontakt med utredaren få klarhet i vilka de långsiktiga synergi och effektivitetsvinsterna är, som utredaren anger som motiv till den ändrade ordning som därigenom skulle uppstå. Tvärtom är det Sjöfartsverkets uppfattning att ett sådant beslut riskerar att leda till ökade kostnader, minskad effektivitet och försämrad samverkan samtidigt som en överhängande risk för Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-posl Organisationsnr Norrköping Ösira Promenaden 7 077!

2 .t SJÖFARTSVERKET 2(11) 2012-II intresse- och samtidighetskonflikt skulle uppstå. Utredaren konstaterar dessutom i betänkandet att verksamheten fungerar väl i Sjöfartsverkets regi vilket gör att förslaget framstår som än mer orimligt. Sjöfartsverket avstyrker utredarens förslag om att införliva sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) med dess ansvar för att leda och koordinera räddningsinsatser i Kustbevakningen. Utredningen klarlägger inte vilka konsekvenser förändringen skulle ge upphov till, bl.a. utifrån det faktum att Kustbevakningen saknar tradition, kunskap och erfarenhet av att leda och koordinera såväl livräddande räddningsinsatser till sjöss som flyghaveri på land. Sjöfartsverket har å andra sidan en lång tradition att bedriva statlig räddningstjänst i form av livräddning och ett uppbyggt nätverk av samverkanspartners för dess utförande. Sjöfartsverkets uppfattning är att huvudmannaskapet för sjö- och flygräddningen, inklusive organisation och ansvar för räddningshelikopterverksamheten, även fortsättningsvis ska innehas av en civil myndighet. En civil myndighet har sannolikt bättre möjligheter att vidmakthålla och utveckla den sedan länge etablerade samverkansmodellen där frivilligorganisationer har en mycket betydelsefull roll. Den primära räddningshelikoptem bör vara en civil resurs som tillhandahålls av en civil myndighet och bör i större omfattning än hittills kunna utgöra ett stöd till det övriga samhället i händelse av större kriser eller vid tillfällen när ordinarie resurser inte finns tillgängliga. Parallellt bör det även säkerställas att Försvarsmakten med sina helikopterresurser i framtiden har förmågan att utgöra en effektiv förstärkningsresurs för sjö- och flygräddning i händelse av räddningsinsatser som involverar många nödställda och/eller är utdragna i tid. Därigenom kan ett effektivt system med ökad redundans och minskad sarbarhet till lägre kostnad säkerställas. Sjöfartsverket delar utredarens uppfattning om att det finns stora möjligheter till utökad samverkan inom statens maritima verksamhet. Sjöfartsverkets uppfattning är att en saklig prövning av möjligheten till merutnyttjande och inomstatlig resurssamverkan ska föregå större investeringsbeslut, men också regelbundet ske i den löpande operativa verksamheten. Sjöfartsverket har ingen direkt uppfattning i frågan om ett samlat sjöförsvar, utöver att det är mycket olämpligt att inkludera ansvaret för sjö- och flygräddning i en sådan struktur, och att förslaget i övrigt kräver omfattande utredning och analys inklusive djupgående konsekvensbeskrivningar innan en sådan förändring kan genomföras.

3 ~ SJÖFARTSVERKET 3(11) Sjö- och flygräddningen ett samverkanssystem med stark regional förankring Svensk sjö- och flygräddning är i högsta grad ett samverkanssystem som redan idag omfattar civil-militär samverkan, samverkan mellan olika aktörer inom Sverige och samverkan mellan de olika länderna i Östersjöområdet. 1 Sverige är betydelsen av frivilliga insatser genom bl.a. Sjöräddningssällskapet (SSRS), som är den aktör som har den högsta andelen deltagande i räddningsinsatser, central. Detta samverkanssystem, som vilar pa en lång historia, är effektivt och innebär att samhället varje år sparar stora belopp samtidigt som det innebär snabb undsättning av nödställda. Sjöräddningssällskap finns i nästan 50 länder och erfarenheter visar att just dessa länder har en stark effektivitet, samverkan och utveckling i SARverksamheten jämfört med länder som saknar denna typ av organisationer. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att konsekvenser för frivilligverksamheten vägs in i ett beslut om sjö- och flygräddningens organisation. 1 Sjöfartsverkets strategi för sjö- och flygräddningen ingår en fortsatt utveckling av samverkanssystemet, såväl inom Sverige som med grannländerna, som en av de viktigaste delarna. Samverkan är, som utredaren själv påpekar, ett medel för att nå ett mål. Målet är i det här fallet solklart att rädda liv. Effektiv samverkan är sannolikt en bidragande anledning till att antalet omkomna i båtrelaterade olyckor minskar och att en stort antal nödställda kan räddas. Sjö- och flygräddningen styrs såväl av internationella konventioner som av svenska lagar, förordningar och föreskrifter samt de målsättningar som ansvariga myndigheter har fastställt. Sjöfartsverkets målsättning är dimensionerande för verksamheten och ligger därmed till grund för behovet av tillgång till resurser men också för dess geografiska placering. Idag verkar Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar, Sjöfartsverkets regionala organisation samt flera av samarbetsorganisationerna i beredskap med 15 minuters inställelsetid dygnet runt, 365 dagar om året, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med för bara 10 år sedan. Betydelsen av en organisation med stark regional förankring får inte underskattas eftersom samverkan med såväl Sjöräddningssällskapets stationer som kommunala räddningstjänster är en viktig del i verksamheten. Vid en övergång till en ordning där Kustbevakningen ansvarar för verksamheten och Försvarsmakten tillhandahaller helikopterresursen risker denna regionala förankring att både försämras och försvåras. Utmaningar och hot i samhället risk för samtidighetskonflikter Som utredningen konstaterar har de utmaningar och hot som samhället har att förhålla sig till förändrats, genom att hot mot säkerheten tar nya former och är gränslösa, komplexa och föränderliga. Utredaren använder detta som ett argument för att ansvaret för sjö- och flygräddning bör flyttas till Kustbevakningen samt att Försvarsmaktens nya helikopter NH9O (Helikopter 14) bör användas i sjö- och

4 s. SJÖFARrSVERKET 4(11) flygräddningen. Sjöfartsverkets uppfattning är tvärtom att utvecklingen i samhället och den förändrade hotbilden starkt talar emot att flytta ansvaret till myndigheter med militära och polisiära uppgifter. Risken för intresse- och samtidighetskonflikter ter sig uppenbar genom att dessa myndigheter i händelse av ofred eller i övrigt svåra tider för samhället med nödvändighet måste fokusera på sina kärnuppdrag och inte på meruppgiften sjö- och flygräddning. Utredaren reserverar sig delvis själv mot sina slutsatser genom att han konstaterar att merutnyttjandet måste grundas på avvägningar i förhållande till Försvarsmaktens egna behov. Med andra ord Försvarsmaktens eget behov blir i varje läge överordnat svensk sjö- och flygräddning. Det finns således en överhängande risk att det i ett kritiskt läge inte är möjligt att använda resurserna till livräddande uppgifter för det civila samhället, vilket står i kontrast mot intentionerna i Genévekonventionen om att ingen sammanblandning av militära och civila resurser får sätta civila i fara. Därtill måste vägas in risken för att räddningsresursen, genom att bli en militär och polisiär resurs istället för en civil, i ökad omfattning blir en måltavla för kriminella element. Som utredningen konstaterar ska personal och materiel ur Kustbevakningen, i händelse av krig och höjd beredskap, användas inom Försvarsmakten för övervakning, transporter och andra uppgifter. Det innebär en mycket påtaglig risk för att de resurser som är tänkta att användas för livräddande uppgifter, t ex räddningshelikoptrama och dess besättningar, vid en flytt av huvudmannaskapet från Sjöfartsverket till Kustbevakningen i ett kritiskt läge istället kommer att vara helt upptagna av andra slags uppgifter. Även detta torde stå i kontrast mot Genévekonventionens intentioner. Sjöfartsverket delar dock utredarens uppfattning när det gäller behovet av en utökad samverkan civilt-militärt. Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar svarar visserligen sedan flera år även för den militära flygräddningen (FRÄD), vilket är ett exempel på att SAR-systemet redan idag bygger på effektiv inomstatlig samverkan. Den kan dock utvecklas ytterligare på det sätt som utredningen själv skriver på sidan 72, nämligen att (...) därmed utgör HKPI4 en betydande förstärkningsresurs utöver de sju räddningshelikoptrar som Sjöfartsverket disponerar. Den intentionen framgår för övrigt redan idag av de avtal som finns tecknade mellan Sjöfartsverket och Försvarsmakten. Till följd av resursbrist har Försvarsmakten dock sedan några år tillbaka endast en mycket begränsad möjlighet att leva upp till intentionen och avtalet. Sjöfartsverkets uppfattning är att Försvarsmaktens helikoptrar ska utgöra en effektiv förstärkningsresurs när de primära räddningshelikoptrarna inte räcker till, företrädesvis vid räddningsinsatser som involverar många nödställda och/eller är utdragna i tid.

5 ~ SJÖFARTSVERKET 5(11) Vår beleckning Sjöfartsverkets helikopterresurser Sjöfartsverket delar utredningens uppfattning att SAR är ett viktigt samhällsintresse och att staten bör äga och driva helikopterresursen. Som ett argument för att Sjöfartsverket inte bör tillåtas att investera i nya räddningshelikoptrar anger utredaren dels att Sjöfartsverket saknar erfarenhet av att driva flyg- och helikopterverksamhet i egen regi men också att det råder stora osäkerheter runt den framtida finansieringen av nya leasingavtal för nya helikoptrar eller investeringar i helikopterplattformar. 1 dessa avseenden delar inte Sjöfartsverket utredarens uppfattning. Det är oklart för Sjöfartsverket vilka osäkerheter i anskaffningen av nya räddningshelikoptrar som utredaren syftar på, annat än den allmänna osäkerhet som kringgärdar alla offentliga upphandlingar. Status för närvarande är att en upphandling är genomförd, avtal har tecknats med leverantören Agusta Westland S.p.A, leverans påbörjas med start i maj 2013 och den årliga kostnaden kommer med undantag för implementeringstiden att rymmas inom den befintliga kostnadsramen. När det gäller Sjöfartsverkets erfarenhet av att driva flyg- och helikopterverksamhet är det visserligen korrekt att helikopterverksanihet i egen regi inte har bedrivits i större omfattning tidigare. Däremot har Sjöfartsverket mångårig beställarerfarenhet och utpekas i den tidigare utredningen Helikoptern i samhällets tjänst (2008:129) som kompetent beställare av helikoptertjänster. Det är omöjligt att agera kompetent beställare av en så komplex tjänst utan gedigen kunskap. Sjöfartsverket har i högsta grad varit delaktig i uppbyggnaden av den civila räddningshelikopterverksamheten som under en tioårsperiod har skett i nära samarbete med den upphandlade leverantören Norrlandsflyg AB, sedermera efter beslut i riksdagen helägt dotterbolag till Sjöfartsverket och namnändrat till SMA Helicopter Rescue AB. SMA Helicopter Rescue AB har en gedigen och beprövad erfarenhet av helikopterverksamhet som kvarstår i bolaget även efter förvärvet och Sjöfartsverket har ytterligare förstärkt kompetensen genom anställning av personer med lång erfarenhet av helikopterverksamiiet från bland annat Försvarsmakten. Antalet helikoptersystem Sjöfartsverket delar utredarens uppfattning att antalet helikoptersystem långsiktigt bör begränsas på grund av att det är kostsamt bade att köpa och äga helikoptrar. Detta faktum är en del i anledningen till att Sjöfartsverket har valt att upphandla en europeisk räddningshelikopter som är väl beprövad och tillverkad som en standardprodukt med minimalt antal kostsamma egna anpassningar. Genom anskaffningen av AW 139 möjliggörs en mer långtgående samverkan med grannländerna än vad som är möjligt genom att begränsa samverkan till innanför

6 .~. SJÖFARTSVERKET 60!) Vår beleckning Sveriges gränser. Denna samverkan kan på sikt komma att omfatta utbildning, simulatorträning, underhåll och övningar. Det leder enligt Sjöfartsverkets uppfattning till en betydligt högre grad av kostnadseffektivitet än att återgå till att Försvarsmakten tillhandahåller sjö- och flygräddning som en tilläggsuppgift med avsevärt dyrare resurser och ovan beskrivna risker. Kostnadseffektjvjtet och verksamhetens finansiering De nuvarande svenska räddningshelikoptrarna av modellen Sikorsky 5-76 är dimensionerade för det som utgör normalfallet för insatser, nämligen att undsätta upp till fyra nödställda. Det är i högsta grad kostnadseffektivt att välja en helikopter som är rätt dimensionerad för omkring 90 procent av fallen, jämfört med att välja en helikopter som är överdimensionerad för 90 procent av fallen. Skillnaden i kostnad mellan en medeltung helikopter som Sjöfartsverkets nya AW 139 och en militärt utrustad helikopter som NH9O är betydande. Anskaffningspriset för en militärt utrustad helikopter är flera gånger högre än en civil, SAR-konfigurerad, medeltung, etablerad helikoptermodell. Medan en AW 139 i SAR-utförande har ett anskaffningsvärde i storleksordningen 115 MSEK uppgår anskaffningsvärdet för en NH9O sannolikt till det tredubbla. Även driftkostnaderna ökar med storleken på helikopter, vilket innebär att en NH9O kostar omkring fem gånger så mycket som en AW139 per flygtimme. Det är med andra ord kostsamt och mot bakgrund av att det dessutom inte innebär några operativa fördelar skulle det vara allt annat än kostnadseffektivt att använda NH9O som primär SAR-resurs. Som sekundär förstärkningsresurs vid mer omfattande händelser kan den däremot fungera utmärkt. Anskaffandet av AW 139 som primär räddningshelikopter ökar kapaciteten och marginalerna ytterligare jämfört med dagens system. Försvarsmaktens helikopterverksamhet dimensioneras alltid för att kunna användas i väpnad strid, vilket medför att kostnaderna för SAR-verksamheten inom Försvarsmakten blir väsentligt högre än en motsvarande civil SAR-verksamhet. Till detta ska läggas kostnaden för att ateretablera de baseringar som Försvarsmakten under 2000-talet avvecklade samt rekrytering och utbildning av personal som idag saknas i tillräcklig omfattning i Försvarsmakten för att kunna bedriva SAR-verksamhet med tillräcklig yttäckning. Därtill är NH9O enligt uppgift inte beställd i utförande för sjö- och flygräddning, vilket torde innebära att ytterligare kostnader för anpassning skulle uppkomma. Att upprätthålla den kompetens som krävs för att utföra helikopterburen sjö- och flygräddning med tillräcklig säkerhet för besättningen och den nödställde kräver regelbunden övning av de moment som ingår i uppdragen. Kompetensen går snabbt förlorad om den inte vidmakthålls och tar lång tid att återupprätta. Det innebär att det är både kostsamt och till men för verksamheten att alltför ofta ändra inriktning,

7 & SJÖFARTSVERKET 2012 Il (11) vilket är ytterligare ett argument för att fortsätta i den riktning som tidigare försvarsbeslut har drivit fram, nämligen att verksamheten ska bedrivas av en civil aktör. Utredaren anger som ett argument för en överflyttning av huvudmannaskapet för sjö- och flygräddningen att Sjöfartsverket är ett avgiftsfinansierat affärsverk medan Kustbevakningen och Försvarsmakten finansieras genom anslag. Det är oklart vad utredaren egentligen menar, men det måste antas att argumentet bygger på uppfattningen att verksamheten i sin helhet borde anslagsfinansieras. Den nuvarande finansieringen av sjö- och flygräddningen är baserad på den finansieringsmodell som Sjöfartsverket på uppdrag av regeringen tog fram under våren 2010, i samrad med ESV, Försvarsmakten och Transportstyrelsen. Modellen tar sin utgångspunkt i de krav som respektive brukare ställer avseende tillgänglighet, yttäckning etc. samt väger in hur de faktiska insatserna fördelar sig per brukarkategori. 1 modellen fördelas kostnaderna i princip jämnt mellan sjöräddningstjänst och flygräddningstjänst. Därefter fördelas kostnaderna mellan de olika brukarna inom respektive tjänst, d v s för sjöräddningstjänst handelssjöfart (via farledsavgifter) och fritidsbåtar/allmänheten (via anslag direkt till Sjöfartsverket) och för flygräddningstjänst kommersiell luftfart (via undervägsavgiften), Försvarsmakten och allmänflyget. Det innebär att finansieringen av verksamheten utgår från vedertagna principer om users pay, vilket utredaren tydligen vill förändra till ren skattefinansiering med en påtaglig effekt för statsbudgeten. Sjöfartsverkets totala kostnad för sjö- och flygräddning uppgår till drygt 300 Mkr per år, varav helikopterverksamheten står för ca 75 procent. För närvarande finansieras verksamheten till ungefär hälften med rena avgiftsintäkter från handelssjöfarten och den kommersiella luftfarten. Dessa intäkter skulle utgå vid en överflyttning av huvudmannaskapet. Den totala årliga merkostnaden som skulle uppstå för staten skulle enligt Sjöfartsverkets uppskattningar sannolikt uppgå till minst 500 MSEK i ökade kostnader och förlorade intäkter, sannolikt mer. Det är utredarens uppfattning att samverkan och stöd till sjöverkande myndigheter för genomförande av respektive myndighets maritima uppgifter så långt som möjligt bör planeras i samband med det årliga budgetarbetet och att avgifter vid samverkan och stöd som inte har planerats och budgeterats i första hand ska bygga på merkostnadsprincipen. Sjöfartsverkets uppfattning är att ovanstående synsätt fungerar väl för anslagsfinansierad verksamhet, men mindre väl för verksamhet som är avgiftsfinansierad, eftersom det i praktiken skulle kunna innebära oönskad korssubventionering mellan olika verksamheter och sektorer. Det innebär i praktiken att Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar mycket väl kan merutnyttjas, men att finansieringsfrågan måste lösas om det inte är önskvärt att det sker enligt principen om full kostnadstäckning. Finansieringsmodellen för sjö- och

8 ~ SJÖFARTSVERKET 8(11) flygräddning ger utrymme för merutnyttjande utan att oönskade effekter för de befintliga brukarna uppstår. Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) 1 betänkandet föreslas att JRCC på sikt inkorporeras till en gemensam ledningscentral med en jämn fördelning av personal från Kustbevakningen och Försvarsmakten samt under ledning av chefer med jämförbart mandat. Vidare anges att en sådan förändring ytterligare förstärks om den kan kombineras med förslag som anges inom Sjöövervakningssamverkan mellan Kustbevakningen och Försvarsmakten. Genom budgetpropositionen för år 2009 (prop. 2008/09:1) överfördes ansvaret för flygräddnings-tjänst från Luftfartsstyrelsen till Sjöfartsverket. Som skäl angavs att verksamlieterna sjöräddning och flygräddning styrs av en gemensam metodik som är densamma för båda verksamheterna världen över samt att ICAO och IMO rekommenderar att verksamheterna integreras. Sjöfartsverket har sedan uppdraget gavs integrerat JRCC till att bli en central där ökad flexibilitet och redundans uppnåtts genom utbildningsinsatser för respektive sjö och flygräddningsledare i syfte att skapa en gemensam plattform för samtlig personal inom JRCC. Tiden för att utbilda en person som redan besitter en gedigen kunskap inom antingen flygsektorn (t ex pilot) eller den maritima sektorn (högre nautisk behörighet STCW klass II) för aktiv tjänstgöring som räddningsledare inom JRCC uppgår till mellan 18 och 24 månader, vilket ger en indikation om funktionens komplexitet. Vid ledning och koordinering utifrån JRCC:s livräddande räddningstjänstansvar finns sedan länge en etablerad samverkan med Kustbevakningens ledningscentral Sydväst och Försvarsmaktens Sjöledningscentral. Ända sedan 1995 är dessa samlokaliserade med JRCC och bistår varandra med information och samverkansuppgifter när behov uppstår. För beslutsstöd vid ledning och koordinering av JRCC:s livräddande räddningstjänstansvar finns en sedan länge utvecklad arbetsmetodik och process inom ramen för Sjöfartsverkets kvalitetssystem (certifierat enligt ISO 9002 sedan år 2002). Denna sjö- och flygräddningsprocess tillämpas dagligen på operativ basis men kan även tillämpas vid ex. MRO (Mass Rescue Operation). Kustbevakningens ansvar för statlig räddningstjänst innebär ett materiellt räddningstjänstansvar, vilket innebär att bevaka och göra insatser inom den maritima miljön inom Sveriges gränser. 1 betänkandet återfinns ingen saklig effektiviseringsanalys eller konsekvensbedömning utifrån ett samhällsperspektiv avseende ett införlivande av JRCC:s ansvarsområde - att leda och koordinera livräddande räddningsinsatser - i Kustbevakningen. Inte heller beskrivs i vilken mån förändringen skulle leda till att fler liv kan räddas. 1 betänkandet återfinns ingen saklig analys eller resonemang om vilka verksamhetsmässiga vinster

9 a~ SJÖFARTSVERKET 9(11) förslaget ger upphov till när det gäller synergieffekter inom sjöövervakningssamverkan. Sjöövervakning ingår inte i JRCC:s ansvarsområde och det är svårt att se hur ett införlivande av sjö- och flygräddningsledningen skulle bidra till synergieffekter avseende sjöövervakning. 1 betänkandet återfinns ingen analys eller konsekvensbeskrivning avseende effekten av att tillföra ytterligare ett ansvarsområde på personalen i JRCC, utöver den livräddande sjö- och flygräddningstjänsten. Inte heller förs något resonemang kring hur kompetensen och kvalitetnivån ska säkerställas för en räddningsledare som har till uppgift att besluta om livräddande insatser. Utredaren nämner att det i andra länder är vanligt att myndigheter med ansvar för kustbevaimingsfunktioner också ansvarar för sjö- och flygräddning. Vad som inte nämns är att Kustbevakningen i många av dessa länder är organiserade under civila departement och inte som i Sverige under Försvarsdepartementet. Finland beskrivs som ett exempel där Finlands Gränsbevaicningsväsende ansvarar för både kustbevakningsfunktionen och SAR-funktionen, vilket skiljer sig mot den svenska modellen där Kustbevakningen ansvarar för miljöräddning och Sjöfartsverket ansvarar för sjö- och flygräddning. Finland har en huvudansvarig myndighet för att hantera oljeskador, Finlands miljöcentral (SYKE). 1 Finland är också ansvaret för sjöräddningstjänst och flygräddningstjänst uppdelat mellan två olika myndigheter och det är endast sjöräddningstjänst (MRCC) som innefattas av Finska Gränsbevakningsväsendets ansvarsområde. Flygräddningstjänst är lokaliserad inom annan myndighet och benämns ARCC. 1 det avseendet kan Sverige således ses som föregångare. Särskild kommentar om utredningens genomförande och struktur Sjöfartsverkets uppfattning är att betänkandet har stora brister när det gäller analys och konsekvensbeskrivningar avseende de förändringar som föreslås. 1 kombination med det sätt på vilket utredningen genomfördes, med minimal faktainsamling och dåligt utnyttjande av de till utredningen förordnade experterna, innebär det att de lämnade förslagen inte vilar på en tillräcklig saklig grund för att utgöra ett objektivt beslutsunderlag. Sjöfartsverkets av regeringen förordnade expert i utredningen har i särskild skrivelse i juni 2012 till utredningen, Försvarsdepartementet och Näringsdepartementet påtalat brister i utredningens arbetssätt. Experterna har inte haft insyn i utredningen, inte fått ta del av förslag eller sammanfattningar eller annan text av betydelse för utredningen under utredningens gång. Tillvägagångssättet har medfört att experterna inte har kunnat kontrollera att fakta har redovisats korrekt i utredningen och någon konsekvensanalys har därför inte heller kunnat genomföras.

10 ~ SJÖFARTSVERKET 10(11) Det framstår även som märkligt att intresseorganisationema för de största brukarna av sjö och flygräddningstjänsten, Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben, Svenska Seglarförbundet, Skärgårdsredarna och friluftsorganisationerna, inte alls har kontaktats av utredaren. Normalt borde kunderna ha en mycket viktig roll i att beskriva vilka behov som finns. Den generella trenden tycks vara att allmänhetens engagemang för och krav pa samhället när det gäller effektiv räddningstjänst i olika krissituationer ökar, oavsett om olyckorna sker till sjöss eller på land. Det ständigt ökande medlemsantalet hos Sjöräddningssällskapet och andra liknande frivilligorganisationer för krissammanhang är sannolikt ett bevis på denna tendens. Kraven på effektiv samverkan är stora och onödiga statliga kostnader bör undvikas. Sjöräddningssällskapets verksamhet har endast mycket övergripande berörts i utredningen. Utredningen har således har inte genomförts i samråd med berörda myndigheter och andra organisationer på det sätt som angavs i kommittédirektivet. Utredaren har inte heller på annat sätt inhämtat annat än mycket övergripande fakta kring den berörda verksamheten från Sjöfartsverket som ansvarig myndighet. Konsekvensen av detta är att utredningen innehåller faktafel och samtidigt är i det närmaste i total avsaknad av saklig analys och konsekvensbeskrivningar. Slutsatser Som utredningen mycket riktigt konstaterar får det framtida behovet av sjö- och flygräddning inte underskattas. Ett beslut om förändrat huvudmannaskap för sjö och flygräddningen, inklusive organisation och ansvar för räddningshelikopterverksamheten, såsom utredaren föreslår, befaras medföra omfattande negativa konsekvenser för svensk sjö- och flygräddning samtidigt som kostnaden för verksamheten med stor sannolikhet skulle öka. Mot den bakgrunden kan Sjöfartsverket inte ställa sig bakom utredarens förslag. Sjöfartsverket avstyrker utredningens förslag om att på sikt förändra huvudmannaskapet för sjö- och flygräddningen, inklusive organisation och ansvar för räddningshelikopterverksamheten. Sjöfartsverket avstyrker utredningens förslag om att införliva sjö- och flygräddningscentralen JRCC i en gemensam ledningscentral bemannad av Kustbevakningen och Försvarsmakten. Sjöfartsverket tillstyrker i övrigt utredarens förslag om förbättrad samverkan och samordning av sjöverkande myndigheters infrastruktur och investeringsplaner, men förespråkar att det ska ske pa myndighetsnivå och att nödvändiga forum för ändamålet redan finns. Sjöfartsverket har ingen direkt uppfattning i frågan om ett samlat sjöförsvar, utöver att det är mycket olämpligt att inkludera ansvaret fdr sjö- och flygräddning i en

11 SJÖFARTSVERKET 11(11) 2012-II 27 Vår beleckning sådan struktur, och att förslaget i övrigt kräver omfattande utredning och analys inklusive djupgående konsekvensbeskrivningar. 1 handläggningen av detta ärende, som har beslutats av generaldirektören Ann Catrine Zetterdahl, har deltagit Rederidirektören Peter Fyrby, Samhällsdirektören Jaak Med, Chefsjuristen Gunilla Maimlöf, stf. chefen för Sjö- och flygräddnings avdelningen Lars Widell, chefen för sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) Peter Hellberg, chefen för Sjöfartsverkets helikopterverksamhet Andreas Bestelid, Senior Adviser Anders Jönsson samt direktören för Sjö- och flygräddnings avdelningen Noomi Eriksson, den senare föredragande. Noomi Eriksson För kännedom till. Näringsd epartementet Styrelsen/styrelsepärmen Ledningsgruppen Chefsjuristen Gunilla Malmlöf Stf. chefen för Sjö- och flygräddningsavdelningen Lars Widell Chefen för sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) Peter Hellberg Chefen för Sjöfartsverkets helikopterverksamhet Andreas Bestelid Senior Advisor Anders Jönsson

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Samverkan mellan kommunal räddningstjänst och Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar

Samverkan mellan kommunal räddningstjänst och Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar 2014-06-02 1 (6) CIRKULÄR 14:13 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Markus Planmo markus.planmo@skl.se 08-452 79 65 Kommunala räddningstjänster Kommunala räddningsnämnder SOS Alarm Samverkan mellan

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-12-16 Fö2016/01624/MFU Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Statskontorets sammanfattande bedömning

Läs mer

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord:

Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: räddningstjänst, helikopter, Sjöfartsverket, SAR, räddning, drunkning, livräddning Markus Planmo

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:11

Regeringens proposition 2011/12:11 Regeringens proposition 2011/12:11 Säkerställande av sjö- och flygräddning Prop. 2011/12:11 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 september 2011 Jan Björklund Catharina

Läs mer

(3) SJÖFARTSVERKET ~0529 M.0235;

(3) SJÖFARTSVERKET ~0529 M.0235; di (3) SJÖFARTSVERKET ~0529 M.0235; Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet Redovisning av Sjöfartsverkets atgärder med anledning av SHK:s rapport om flygräddningsärende 1776, haveri Kebnekaise Statens

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Kommittédirektiv Försvarsmaktens helikopterresurser Dir. 2008:118 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda hur förmågan att understödja

Läs mer

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR Sjöfartsverket Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund Noomi Eriksson, CSAR Vi ska leverera hållbara sjövägar. LOTSNING FARLEDER SJÖGEOGRAFISK INFORMATION MÖJLIGGÖRA VINTERSJÖFART

Läs mer

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting 2010-12- 2 2 l S Dnr...' töl2-lö«2_ 1 Utredningens uppdrag Helikopterutredningens uppdrag är att se över hur den offentliga sektorns användning av helikoptertjänster

Läs mer

Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86).

Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86). 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Sven Wingren, 011-19 13 55 2001-11-13 fö2001/2480/civ Regeringen Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande: Sårbarhets-

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 P-cirknr: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: räddningstjänst, helikopter, Sjöfartsverket, SAR, räddning,

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Säkerställande av sjö- och flygräddning

Säkerställande av sjö- och flygräddning Trafikutskottets betänkande 2011/12:TU2 Säkerställande av sjö- och flygräddning Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2011/12:11 Säkerställande av sjö- och flygräddning. I propositionen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:24 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:23 av Åke Holmström och Sara Frykman (kd) om kombinerad räddnings- och ambulanshelikopter Föredragande landstingsråd: Inger Ros

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Bakgrund. Övergången från militära till civila räddningshelikoptrar. Norrlandsflygs finansiella ställning. Haverikommissionens rekommendationer

Bakgrund. Övergången från militära till civila räddningshelikoptrar. Norrlandsflygs finansiella ställning. Haverikommissionens rekommendationer Denna information har sammanställts med anledning av SVT:s granskning av Sjöfartsverkets upphandling av nya räddningshelikoptrar AW139 (Uppdrag Granskning). Informationen omfattar de viktigaste delarna

Läs mer

Remissvar Registersforskningsutredningen {SOU 2014:45)

Remissvar Registersforskningsutredningen {SOU 2014:45) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 2015-02-03 VÅR REFERENS: DNR 102-2014/4884 ER REFERENS: U2014/4224/F Remissvar Registersforskningsutredningen {SOU 2014:45) Lantmäteriet

Läs mer

O O Q Q 9 ~tum 2015-04-27 Sida 1 (3) Anskaffning av reservhelikopter till Svensk Luftambulans

O O Q Q 9 ~tum 2015-04-27 Sida 1 (3) Anskaffning av reservhelikopter till Svensk Luftambulans I ~ Landstinget 111 DALARNA Ledningsenhet C-fv O O Q Q 9 ~tum 2015-04-27 Sida 1 (3) Dnr LD15/01187 Uppdnr 1052 2015-04-13 Landstingsstyrelsen 2015-04-27 Anskaffning av reservhelikopter till Svensk Luftambulans

Läs mer

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats 2012-02-15 1(12) Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 611 86 NYKÖPING Stora torget

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kustbevakningen; SFS 2007:853 Utkom från trycket den 27 november 2007 utfärdad den 8 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

SJÖFARTSVERKET SVENSKT PROGRAM FÖR SJÖ- OCH FLYGRÄDDNINGSTJÄNST. SJÖFARTSVERKfl. That. may live

SJÖFARTSVERKET SVENSKT PROGRAM FÖR SJÖ- OCH FLYGRÄDDNINGSTJÄNST. SJÖFARTSVERKfl. That. may live SVENSKT PROGRAM FÖR SJÖ- OCH FLYGRÄDDNINGSTJÄNST SJÖFARTSVERKfl That q. may live 3 4~flJ~~ AØØ~~~j SJÖFARTSVERKET Sjöfartsverket Dr-nr 1199-13-01359 601 78 Norrköping Tel: 0771 630000 VER. 1.01, 2013-01-31

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

FOI rekommenderar inte outsourcad IT-drift och förvaltning.

FOI rekommenderar inte outsourcad IT-drift och förvaltning. Vid korrespondens åberopa FOI beteckning Socialdepartementet Enheten för statlig förvaltning 103 33 Stockholm Er referens Karin Edin Vår handläggare Jessica Norlin Remissvar gällande betänkandet ett myndighetsgemensamt

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Betänkandet SOU 2010:4 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (Dnr Ju2010/1020/L6)

Betänkandet SOU 2010:4 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (Dnr Ju2010/1020/L6) Yttrande Ärendenummer AD 364/2010 851 81 Sundsvall 2010-06-10 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ulrika.nydevik@justice.ministry.se

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA

REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA 2007-04-25 REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER

Läs mer

KONSEKVENSER FÖR SJÖRÄDDNINGEN AV RIKSDAGENS FÖRSVARSBESLUT

KONSEKVENSER FÖR SJÖRÄDDNINGEN AV RIKSDAGENS FÖRSVARSBESLUT KONSEKVENSER FÖR SJÖRÄDDNINGEN AV RIKSDAGENS FÖRSVARSBESLUT 2005-02-28 KONSEKVENSER FÖR SJÖRÄDDNINGEN AV RIKSDAGENS FÖRSVARSBESLUT SJÖFARTSVERKET 2005-02-28 601 78 NORRKÖPING Tel: 011-19 10 00 Fax: 011-19

Läs mer

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)

103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK) Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, +46 10478 49 09 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 112 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid 2014-12-16. Sjöfartsverket, Rosenvik, Stockholm

SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 112 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid 2014-12-16. Sjöfartsverket, Rosenvik, Stockholm SJÖFARTSVERKET Handläggam. direkuelefon Lena Gunnarsson, 010-478 62 19 Deltagarförteckning sist CSSF nr 112 Tid 2014-12-16 Plats Sjöfartsverket, Rosenvik, Stockholm 1. Mötets öppnande Lars Widell hälsade

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7)

Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-05-28 Dnr 165/2015 1 (5) Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning 103 33 Stockholm Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Fi2015/781 Sammanfattning

Läs mer

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) YTTRANDE Dnr Ku2016/00504/D Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 13 juli 2016 Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Sammanfattning SPF Seniorerna

Läs mer

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ingela Darhammar Hellström Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet 072-233

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen 2012-03-01 23 250:52238 Sida 1 (5) Försvarsdepartementet och sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar dit SJOFARTSVERKET =06-17 9~92I Sjofart och Samhalle Handläggare, diitkcrelefon Ert datum Er beteckning Gunnar Eriksson, 011-19 1260 2009-04-08, 2009-04-09 N2009/2307/IR, N2009/374011R Näringsdepartementet

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

REMISSVAR. SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(10) REGERINGSKANSLIET. N äringsdepartementet STOCKHOLM

REMISSVAR. SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(10) REGERINGSKANSLIET. N äringsdepartementet STOCKHOLM LANTMÄT E RI E T 1,, b lm + 1(10) REMISSVAR 2014-03-12 Dm 102-2014/133 REGERINGSKANSLIET N äringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ert Dnr N2013/5588/ENT SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 113 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid Polisen, Polhemsgatan 30, Stockholm

SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 113 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid Polisen, Polhemsgatan 30, Stockholm SJÖFARTSVERKET Handläggare. direkuelefon Lena Gunnarsson, 010-47862 19 Deltagarförteckning sist CSSF nr 113 Tid 20 16-02-17 Plats Polisen, Polhemsgatan 30, Stockholm 1. Mötets öppnande Lars Widell hälsade

Läs mer

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106)

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) REMISSYTTRANDE 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) Inledning Riksförsäkringsverket ställer sig bakom utredningens förslag att

Läs mer

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag 1 (6) Föreskriftsenheten Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Kristina Nilsson, 011-19 14 71 2003-10-20 N2003/6613/IR Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag att göra

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

statliga helikopterköp

statliga helikopterköp statliga helikopterköp För närvarande pågår leveranser, inköp och upphandlingar av nya helikoptrar i statlig tjänst för mångmiljardbelopp. Försvarsmakten kommer inom några år att ha mottagit 18 nya HKP

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Kommittédirektiv Investeringsplanering för försvarsmateriel Dir. 2013:52 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en ändrad process för hur regeringen

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete EM1003 W-4.2, 2012-02-09 YTTRANDE 1 (5) Datum Ert datum Ert dnr 2015-06-29 M2015/1539/S Analysavdelningen Enheten för miljöanalys Linda Kaneryd linda.kaneryd@energimyndigheten.se Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Redovisning av uppdrag om hur sjöräddningen bedrivs

Redovisning av uppdrag om hur sjöräddningen bedrivs 1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Jan-Olof Selén, 011-19 13 40 Datum Vår beteckning 2003-11-03 1101-03-02435 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola

Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola Utlåtande 2002:117 RI (Dnr 2850/02) Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Upphandling

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48)

2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48) 1 (11) Avdelning Verksledningsstaben Handläggare Gem. beredning Gert Friberg sammanhållande Regeringskansliet Datum Dnr Försvarsdepartementet 2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm Ert datum Er referens

Läs mer

45 mil söderut på Umeå flygplats är en av Sjöfartsverkets nyinköpta räddningshelikoptrar stationerad. Chef för helikopterenheten är Mowgli Halléhn.

45 mil söderut på Umeå flygplats är en av Sjöfartsverkets nyinköpta räddningshelikoptrar stationerad. Chef för helikopterenheten är Mowgli Halléhn. Övergripande kommentar: Det här programmet bygger på en felaktig premiss som går ut på att Sjöfartsverkets ansvar för att lokalisera i samband med flyggräddning måste ske i första hand med myndighetens

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,

Läs mer

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG - Sweden Rescue, lyssnar på kanal 16... Först en definition: Sjöräddningscentralen förkortas MRCC. Det betyder Maritime Rescue Co-ordination Centre. Sweden Rescue är

Läs mer

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter Dir. 2012:6 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag

Läs mer

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet 1(10) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning Kronofogden delar utredningens bedömning att Sverige har halkat efter jämförbara

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor; SFS 2008:1220 Utkom från trycket den 12 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Sida: 1 av 6 Dnr Af-2016/191118 Datum: 2016-06-21 Avsändarens referens: Ku2016/- 00504/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI Samarbetsplan för sjöräddning Del III, IV, V och VI Innehållsförteckning Planer för samarbete mellan sjöräddningstjänsten och passagerarfartyg... 1 1. Inledning... 1 2. Beskrivning av samarbetsplan...

Läs mer

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal 1 (6) Handläggare direkttelefon Fartygsoperativa enheten Ert datum Er beteckning Bo Bergström, 011-19 13 18 2004-01-13 N2003/9163/TP Regeringskansliet Margareta Granborg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Dir. 2013:15. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Dir. 2013:15. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Kommittédirektiv Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur Dir. 2013:15 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra

Läs mer

Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)

Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) 2016-10-06 102-25947-2016 1(5) Regeringskansliet Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) (dnr Fi2016/02568/K)

Läs mer

Förslag till remissyttrande gällande; Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Promemoria

Förslag till remissyttrande gällande; Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Promemoria 2016-08-15 Till Allmänna Utskottet Ljusnarsberg Förslag till remissyttrande gällande; Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Promemoria 2016-06-21. Ärendebeskrivning.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Dir. 2015:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Dir. 2015:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten Dir. 2015:71 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över materiel-

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Hej Lars-Göran. Nu gör vi ett sista försök att förklara, se våra kommentarer i rött nedan. Med vänlig hälsning. Ulrika

Hej Lars-Göran. Nu gör vi ett sista försök att förklara, se våra kommentarer i rött nedan. Med vänlig hälsning. Ulrika Hej Lars-Göran Nu har vi tagit del av citaten och trots att det bara är delar av programmet som ni visar, förstår vi att vi återigen har misslyckats med att förklara den här processen. Vi har lagt ner

Läs mer

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2171 av Allan Widman m.fl. (FP, M, C, KD) En stärkt krisberedskap m.m. Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38)

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38) 1 (5) YTTRANDE 2011-05-25 Dnr SU 10-0096-11 Handläggare: Svante Fjelkner Controller Planeringsenheten Regeringskansliet (Socialdepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt

Läs mer

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-29 Dnr 241/2012 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården

Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Yttrande Diarienr 1(7) 2015-09-15 1284-2015 Ert diarienr 4.1-39055/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 10 Näringsdepartementet -12-22 N/08063/SUBT N/07334/KLS Sjöfartsverket 601 78 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Riksdagen

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-01-12 N2016/00179/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella

Läs mer

Yttrande över remiss från Justitiedepartementet om snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten (SOU:2016:71)

Yttrande över remiss från Justitiedepartementet om snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten (SOU:2016:71) Yttrande över remiss från Justitiedepartementet om snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten (SOU:2016:71) Örebro kommun anser att utredningens förslag till lösning för snabbare omval är bra,

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen

Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-13 Dnr: 17-2485 1(5) Administrativa avdelningen Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen Bakgrund Den 1 juli 2016 trädde lagen (2016:534) om

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Sjöräddningstjänst Insatser 2015

Sjöräddningstjänst Insatser 2015 Sjöräddningstjänst Insatser Innehåll Sjöfartsverkets Sjöräddningstjänst... Uppdrag... Övergripande målsättning... Sammanfattning av sjöräddningsinsatser... Årsöversikt för insatser... Totalt antal insatser

Läs mer