Hela denna bilaga är en annons från Stockholm stad. Stockholm bostäder

Transkript

1 The Capital of Scandinavia Stockholm En stad för alla Vi ska bygga stadsmiljöer, inte bara bostäder bostäder Fokus på att bygga hyresrätter med rimliga hyror men även bostadsrätter behövs. 4 Vi vill bo i stadsmiljöer 6 Så skapas moderna Stockholm 14 Framtid i dialog 16 Nya stadsträdgårdsmästaren 18 Smart stadstillväxt med Årsta i täten 20 Norra Djurgårdsstaden Det här blir bra 26 Hållbart resande 30 Välj cykeln 32 Stadsantikvarien om att bygga och bevara 34 Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet 19 oktober 2015.

2 En miljon invånare år 2020 Stockholms stad har sedan 1980-talet stadigt ökat sin befolkning, de senaste åren i rasande fart. Mellan 2008 och 2014 ökade stadens befolkning med drygt personer, vilket i genomsnitt är cirka 46 personer per dag. I dag är Stockholm en av de fem snabbast växande regionerna i Europa. Allt fler väljer att flytta hit samtidigt som vi lever längre och fler barn föds. Tillväxttakten är högre än tidigare beräknat och i februari 2014 blev vi invånare. År 2020 beräknas Stockholm stad ha en miljon invånare. INLEDARE Staden ska vara attraktiv för alla som bor här och välkomna dem som vill flytta hit. Visste du att... En stad attraktiv för alla... du kan läsa om hur Stockholm växer på en särskild del av stadens webbplats. Där hittar du information om alla stora stadsutvecklingsprojekt och om klimat, miljö, energi och arkitektur i staden. Se stockholm.se/vaxer... om du har en idé om hur du vill att staden ska utvecklas kan du lämna ett medborgarförslag. Läs mer om hur du gör på stockholm.se/medborgarforslag Stockholm växer och det i snabb takt. Det är såklart en positiv utveckling, men också en utveckling som för med sig en rad utmaningar när det gäller hur vi bygger och planerar vår stad framöver. Det mest akuta är bostadsbristen. Det måste bli enklare att få tag i ett boende. Våra ungdomar ska kunna flytta hemifrån till en första egen bostad, det ska finnas studentlägenheter för alla de studenter som söker sig till våra högskolor och universitet. Och när stadens företag nyanställer ska det gå att få tag på ett boende för den som vill flytta till Stockholm för att jobba. Det handlar inte bara om att bygga hus i snabb takt. Det handlar om att bygga stad. Och när vi bygger stad så vet vi att det behövs mer än bara bostäder. Vi måste klara av att bygga förskolorna och skolorna, rekrytera lärare och pedagoger. Det ställer krav både på själva byggandet och på den nya infrastruktur som måste till för att människor ska kunna ta sig fram och tillbaka från skolan, jobbet och fritidsaktiviteter. Att det finns parker, idrottsanläggningar och ett rikt kultur- och nöjesliv. Det handlar om att bygga klimatsmart och långsiktigt hållbart. Konkret kan det handla om att främja hållbar utveckling genom att planera bättre för cykel, gående och kollektivtrafik och stimulera miljövänliga transporter. Staden ska vara attraktiv för alla som bor här och välkomna dem som vill flytta hit. Staden byggs av människor i samarbete. Det är när vi samverkar som vi gemensamt kan skapa förutsättningar för att Stockholm ska kunna växa på ett hållbart sätt. Stockholm ökar nu takten i byggandet, men vi måste också bygga på ett sätt som gör att staden håller samman och kan erbjuda den livskvalitet som gör vår stad så attraktiv. En sammanhållen stad är målet. Karin Wanngård, finansborgarråd, S En tidning om att bygga stad Stockholm ska vara en stad för alla. Den här tidningen riktar sig till alla som är intresserade av hur den moderna hållbara staden växer fram. Till år 2030 ska nya bostäder byggas i Stockholms stad. Det görs för att fler ska kunna bo här men också för att ge dem som redan är stockholmare fler möjligheter att välja ett boende som passar just dem. Stockholm ska vara en stad som håller samman där förutsättningar och möjligheter ska vara lika för alla. Utöver bostäder ska det byggas till exempel ny tunnelbana, nya och förbättrade gång- och cykelbanor och modern vattenrening. Stadens service till stockholmarna måste naturligtvis också utvecklas i den växande staden. Vi ska helt enkelt bygga stad för stockholmarna med bostäder, arbetsplatser, butiker, kultur, idrott, skolor och bra möjligheter att ta sig fram på ett hållbart sätt. Samtidigt ska stadens unika närhet till vatten och grönområden bevaras så att vi kan fortsätta att njuta av det som gör Stockholm så speciellt. Men att staden växer så kraftigt som den gör nu innebär oundvikligt att störningar kommer uppstå runt om i staden. Framkomligheten kommer ibland vara begränsad, byggkranar och byggplank kommer ibland störa utsikten och vissa platser kommer ibland behöva stängas av. Det här händer därför att Stockholm är Sveriges tillväxtmotor och många vill flytta hit. Att staden växer är ett kvitto på att Stockholm är en attraktiv stad i en innovativ och stark region där möjligheterna för både företag och invånare ska vara goda. Att staden växer är bra både för oss som redan bor här och för dem som vill flytta hit. Tillsammans bygger vi framtidens Stockholm. PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB TEXTANSVARIGA: Per-Åke Hultberg & Samuel Hultberg FORMGIVNING: Lorens Palmgren & Joakim Forsberg REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: V-TAB FÖR BILAGOR KONTAKTA: Jörgen Lundh, e-post: jorgen.lundh@activemediapartner.com VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Pia Stenervall, kommunikationsstrateg Stadsledningskontoret kommunikationsenheten pia.stenervall@stockholm.se 2

3 Gammal affärsidé hållbar på lång sikt Vi har stor kunskap och erfarenhet av hur man bör bygga ur försäkringssynpunkt och bidrar gärna med vår kunskap om skadeförebyggande åtgärder redan i planeringsprocessen. Fredrik Bergström, vd för Länsförsäkringar Stockholm. VI ÄR 171 ÅR gamla och har i grunden samma affärsidé som när vi startade. Så här kan vi verkligen med stolthet tala om en hållbar affärsmodell, även in i framtiden. Det säger Fredrik Bergström, vd för Länsförsäkringar Stockholm, ett kundägt bolag med totalt cirka personer i Stockholms län som ägare. Vår affärsidé är helt enkelt att vi menar att det är bra att gå samman för att spara ihop till en gemensam kassa när någon drabbats, till exempel av brand eller annan skada. Den här grunden från mitten av 1800-talet som Länsförsäkringar fortsatt bygga vidare på, är minst lika aktuell idag som någonsin tidigare, menar Fredrik Bergström. Nu när Stockholm växer så otroligt så menar vi att vi har något oerhört viktigt att bidra med. Vi har dels våra olika försäkringslösningar som tryggar våra kunders egendomar, och dels vår bank genom vilken vi kan hjälpa till med finansieringen vid köp av ny bostad. Vi hjälper dessutom till vid försäljning och köp av bostäder via 23 fastighetsmäklarkontor runt om i länet. ATT ALLT DET här verkligen behövs på en marknad med snabb tillväxt säger sig självt. Det nybyggda måste ju både försäkras och finansieras samtidigt som befintliga bostäder förmedlas. Fredrik Berg ström lyfter dock fram ytterligare en kompetens som Länsförsäkringar gärna bidrar med. Vi har stor kunskap och erfarenhet av hur man bör bygga ur försäkringssynpunkt och bidrar gärna med vår kunskap om skadeförebyggande åtgärder i olika planeringsprocesser. Det handlar med andra ord om att man ska bygga så att det går att försäkra till en rimlig kostnad, betonar Fredrik Bergström. Att till exempel inte bygga för nära vatten eller att bygga så att man undviker översvämmade källare vid kraftiga regn. Det kan också handla om att undvika onödig brandrisk. Inte minst vid planering av nya bostäder och i synnerhet vid nya skolor och förskolor. I allt det här har vi en bra erfarenhetsbank att hämta från. Kunskaper som såväl kommuner, bygg- och fastighetsbolag har stor nytta av och som vi gärna delar med oss av. Här kan vi samverka fram optimala lösningar. YTTERLIGARE ETT perspektiv Fredrik Berg ström gärna lyfter fram i fråga om hållbar utveckling är Länsförsäkringar Stock holms konkreta engagemang på både det miljömässiga och sociala området. Här har man valt att stödja Fryshuset och Hållbara hav på respektive område. Fryshuset på grund av deras kunskap om hur man genom att förverkliga ungdomars drömmar, inom bland annat idrott, musik och teater, kan förebygga och motverka utanförskap. Och precis som i Stockholm Stads Framtidsutredning arbetar Fryshuset aktivt med att Stockholm ska vara en stad där människor med olika social och etnisk bakgrund möts i det dagliga livet. I alla delar av staden ska det finnas en blandning av bostäder, företag, kultur och service. Det vill vi stödja och det är en otroligt viktig aspekt att ta med i stadsbyggandet. NÄR DET GÄLLER Hållbara hav handlar det om att stödja deras målmedvetna arbete med Östersjöns överlevnad som mål. De är som Fredrik Bergström påpekar mycket duktiga på att föra samman forskarvärlden med myndigheter och näringsliv. För oss känns det oerhört angeläget att kroka arm med organisationer som har spetskompetens inom hållbar utveckling. Ytterst handlar det ju om vår gemensamma framtid, att även kommande generationer ska kunna bo och leva här på jorden. Ägt av kunderna sedan 1844 Länsförsäkringar Stockholm är ett lokalt, kundägt försäkringsbolag. Vi fi nns till för dig som bor och verkar i Stockholm med alla fördelar av att fi nnas nära våra kunder. Att vi är kundägda innebär att vi inte har några andra intressenter än våra egna kunder. Vi finns där du finns Allt vi gör går ut på att skapa trygghet åt människor. Vi fi nns där du fi nns och behöver oss och erbjuder dig hjälp i livets alla faser och behov. Vi erbjuder inte bara försäkringar utan också sparande, bolån, fastighetsförmedling och allt du behöver för din ekonomiska trygghet. 3

4 BO-STADEN Text: Per-Åke Hultberg Uppdrag: Fixa bostäder För att Stockholm ska fortsätta fungera och vara en attraktiv stad krävs fler bostäder. Fram till 2030 ska hela nya bostäder byggas. Uppdraget att göra det möjligt ligger på byggeneralen Torleif Falk. Ett helt Malmö, bostäder, ska byggas fram till 2030 i Stockholms stad. Redan till 2020 ska nya bostäder finnas på plats. Fokus är att bygga hyresrätter med rimliga hyror både med hjälp av allmännyttan och privata aktörer, men även fler bostadsrätter behövs. Studentlägenheter är prioriterat och vi kommer också behöva lösa bostadsfrågan för tillfälliga boenden till flyktningar och människor med andra sociala behov. Det är ambitiösa mål som kräver mycket samarbete och samordning, både inom staden och med alla som vill bygga i Stockholm. Med ett gott samarbete över alla gränser är jag övertygad om att vi kommer att klara av det, säger Torleif Falk. 2. Vällingby Spånga Han kallas ofta för byggeneral men är formellt bostadssamordnare i Stockholms stad. Hans roll är ny sedan februari 2015 och uppdraget är att vara spindeln i nätet när staden höjer takten i bostadsbyggandet. Och han borde veta hur det ska fungera. Jag har jobbat i många delar av byggprocessen, jag har både ritat och projekterat hus och även varit delaktig på byggen, jobbat som byggherre, med projektutveckling och drivit detaljplaner och exploatering. Jag har sett problemen men också möjligheterna. Med den kunskapen försöker jag utveckla hur saker och ting fungerar, både inom staden men också i kontakten med alla som vill bygga här, säger Torleif Falk. Utmaningarna som han jobbar med är flera och de växer i takt med att staden växer. Vi ska bygga många bostäder och service på kort tid med hög kvalitet samtidigt som miljökraven höjs, fler människor påverkas av byggen och trafiken blir allt mer intensiv trots att vi strävar efter motsatsen. Bostadssamordnaren Torlef Falk har uppdraget att vara spindeln i nätet när staden höjer takten i bostadsbyggandet. Foto: Lennart Johansson 1. Kista Skärholmen Brommaplan 4. Fruängen 3. Centrala stadens utvidgning Älvsjö Högdalen Marken att bygga på är också begränsad. Allt det här gör att byggprocesserna blir allt mer komplexa och kräver mer och mer samarbete för att stadens resurser ska kunna användas på bästa möjliga sätt. Torleif Falk återkommer ofta till hur viktigt samarbete är. De allra flesta jag träffar är överens om att det är bra att Stockholm växer, sedan finns det lite olika uppfattningar och vägar hur staden ska växa. Stockholms stad har givetvis en mycket stor och viktig roll i det här men privata byggbolag, markägare och alla entreprenörer som faktiskt bygger är jätteviktiga. Utan samarbete skulle vi aldrig kunna nå målen och bygga en stad där det blir möjligt för alla att hitta ett bra boende. Från att det finns en idé om vad Farsta 8. som borde byggas var tills att någon kan flytta in i sin bostad är det många steg som måste gås igenom. I stadens övergripande planering ingår redan i dag drygt bostäder. Nästan är pågående i detaljplaner och kring bostäder har färdig detaljplan och är redo att börja byggas så fort det är praktiskt möjligt. Så att staden håller på att växa råder det inga tvivel om. Ungefär hälften av de bostäder som enligt planen ska färdigställas i år är redan klara. Vi kommer också påbörja ungefär ytterligare bostäder i år. 1. Rinkebystråket och Rinkebyterassen moderniserar Rinkeby och kopplar samman stadsdelen med Järvafältet på ett helt nytt sätt. 2. Hässelby strand centrum Totalt ska över 200 nya lägenheter byggas i ett av flera stora projekt i Hässelby-Vällingby. 3. Den centrala staden utvidags bland annat väster och söderut. På så sätt växer stadens olika delar samman allt mer och uppdelningen mellan inner- och ytterstad suddas ut. 4. När staden växer koncenteras byggandet extra på vissa platser som är så kallade tyngdpunkter. Exempel är Skärholmen, Farsta, Älvsjö, Brommaplan och Kista. 5. Älvsjö centrum 600 bosäder, kollektivtrafik och service. 6. Årstafältet nya bostäder och en park i hjärtat av söderort. 7. Hagastaden bostäder och nya arbetsplatser när Solna stad och Stockholms stad växer samman. 8. Norra djurgårdsstaden nya bostäder, nya arbetsplatser i en ny miljöstadsdel. 9. Söderstaden Den centrala staden växer söderut med området runt Globen, Slakthusområdet, Södra Skanstull och Gullmarsplan-Nynäsvägen. 10. Tunnelbanan byggs ut och möjliggör för ytterligare bostäder med tillgång till goda kommunikationer. Vilken är Stockholms finaste byggnad? Daniel Helldén, MP Ann-Margarethe Livh, V Gita Nabavi, FI FÖRSTA HÖTORGSSKRAPAN VID KONSERTHUSET. Det är en vacker byggnad som vittnar om ett effektivt men stilrent byggande där man inte gjort avkall på detaljerna. Tvärt om. Både de låga huskropparna som själva höghuset är av yppersta stadsbyggnadskvalitet som borde få fler efterföljare. Inte minst hur man låtit konstnärlig utsmyckning samspela med arkitekturen. REFLEXEN I KÄRRTORP, det är en vacker ljus funkisbyggnad fylld av kulturverksamhet. Om jag ska välja vilken Stockholmsbyggnad jag tycker bäst om blir det FORSGRENSKA MED- BORGARHUSET PÅ MEDIS för att det rymmer så mycket av staden. Där får allt från bibliotek och föreningsliv till klubbar och bad plats. Till och med tunnelbanan, säger Gita Nabavi, gruppledare för F! i Stockholms stadshus. Forsgrenska medborgarhuset. Foto: Holger Ellgaard 4

5

6 STADSLIVET Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm KTH-professorn Vi vill bo i Grönska och vackra parker är otroligt uppskattat av stadsbon. Det vore direkt förödande att ta bort, så det ska vi nog passa oss för. Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på KTH stadsmiljöer Vi vill bo i stan, trenden är generell och gäller hela världen. Det här går i vågor. Efter drömmen om förortslivet och gröna vågen har viljan att bo i stan, med allt vad den erbjuder av mötesplatser, kultur- och nöjesliv och så vidare, vuxit sig allt starkare. Det säger Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Just nu arbetar han som stadsutvecklare i Kiruna. Även där möter han samma efterfrågan på urbanitet. Efterfrågan att bo centralt i staden är som Göran Cars säger stekhet, och det gäller både små och stora städer. Som stadsplanerare, ser du det ser som ett problem? Nej, inte alls. Det handlar snarare om att man måste vara medveten om att det skett en tydlig värderingsförändring hos folk och då gäller det att vi som stadsplanerare hänger med. Och det är alltså ingen tvekan om att det är täta städer som efterfrågas, påpekar Göran Cars, städer med mycket människor och mycket aktiviteter. Självklart gäller det inte alla men tillräckligt många för att man ska kunna tala om en stark och tydlig trend. Naturligtvis innebär det utmaningar. Den täta staden får ju inte gå till överdrift, att det blir så tätt att det blir odrägligt. Det är en balansgång där man samtidigt måste släppa fram så mycket ljus som möjligt genom att bygga med varierade höjder på husen. Det som byggs måste bli bra, annars missar vi ju hela poängen. Det samma gäller risken med sociala utestängningseffekter. Jag är övertygad om att det går att undvika, just genom att bygga mycket och varierat. Du säger att det som byggs måste bli bra, vad är det då som är just stadskvalitet? Det som gör att folk dras till den täta staden är bland annat utbudet av många olika typer av mötesplatser, inklusive parker och grönområden. Det är också viktigt hur vi utformar gator och torg och att det finns tydliga stråk för att handla. I nya bostadsmiljöer måste det finnas liv i gatuplanet. Husen måste naturligtvis också ha en god arkitektur. Att som tidigare separera bostäder från arbetsplatser är alltså helt fel menar Göran Cars. Om det bara är kontor och butiker så dör staden när det blir kväll. Det optimala är alltså en blandad bebyggelse med bostäder, arbetsplatser, butiker, restauranger och caféer, kompletterat med ett rikt kulturutbud. Om det bara är kontor så dör staden när det blir kväll. Det är lika fel tänkt som miljonprogramsområdena som blev ödsliga sovstäder. Idag vill vi blanda på ett sätt som vi inte gjort tidigare. Vad säger du om rädslan att det gröna riskerar att byggas bort? Grönska och vackra parker är ju otroligt uppskattat av stadsbon, så det vore direkt förödande att ta bort. Då försvinner ju en jätteviktig del i den attraktiva staden, så det ska vi nog passa oss för, säger Göran Cars och skrattar. Hållbarhetsaspekten talas det också väldigt mycket om? Ja, även här gäller det att hitta en vettig balans. Ambitionerna med till exempel Norra Djurgårdsstaden är väldigt bra. Miljö- och hållbarhetsmässigt är det top notch, men frågan är, vilka har råd att bo där? Jag menar att man måste lyfta den sociala aspekten så att inte den kommer i andra hand. Hur ser du annars på det nuvarande stadsbyggandet i Stockholm? Det är uppenbart att beslutsfattarna har förstått att här finns en efterfrågan, att man bejakat människors önskemål om att bo i stan, om inte i själva innerstaden så åtminstone i stadsmiljöer. Nu handlar det mer om att gå vidare, att ta vara på efterfrågan genom att fortsätta bygga den täta staden. Den stad som inte gör det, som inte lyssnar in vilka trender som gäller kommer att bli oattraktiv. Och vem vill det i den allt tilltagande konkurrensen mellan städer och regioner. Historikern Mats Hayen: Städer måste växa Att Stockholm växer är ingen direkt nyhet men frågan är, har den alltid gjort det och är det en bra utveckling? Mats Hayen, välkänd historiker på Stadsarkivet vet att berätta om det mesta som rör stadens historia. Under många århundraden var Stockholm en liten stad på runt invånare, berättar han. Det första riktiga lyftet kom på 1600-talet då statsförvaltningen lokaliserades hit. Även militärförband placerades i och runt Stockholm samtidigt som många adelsfamiljer valde att bosätta sig här. Befolkningen ökade därför ganska snabbt till omkring personer. 6 Men sedan blev det en stagnation. Mats Hayen betonar betydelsen av tillväxtmotorer, att om sådana saknas blir det heller ingen befolkningsökning. Efter en ganska långsam tillväxt under 1700-talet och tidiga 1800-talet kom så från mitten på 1800-talet den stora internationella tillväxtmotorn även till Stockholm, industrialismen hade Stockholm invånare och var fortfarande en förhållandevis liten stad. Men så hände mycket på en gång. Industrier växte fram på löpande band, järnvägar började byggas, samtidigt som den stora utvandringen från landsbygden till städerna tog fart. Detta som en följd av effektivare produktionsmetoder inom jordbruket. Andra valde istället ett nytt liv i Amerika. Under ett halvt sekel nära nog fyrdubblas Stockholms befolkning. År 1900 bodde här personer ytterligare hela Men sedan händer något. Stockholm stad börjar tappa befolkning. Det var nu som miljonprogramsområdena växte fram. Många som bott trångt i små lägenheter inne i Stockholm flyttade ut till de nya förorterna. Det vill säga en stor del av tillväxten skedde i våra grannkommuner. Storstockholmsområdet fortsatte alltså växa, men inte Stockholms stad som i stället till viss del avfolkades, i synnerhet innerstaden. De delar som växte var de nya stadsdelarna Skärholmen, Farsta och Norra Järva. Områden som dittills varit obebyggda. Sedan hände inte så mycket. Under mer än två decennier minskade befolkningen. Visserligen bebyggdes Södra stationsområdet under 80-talet, en nu självklar del av kvartersstrukturen på Södermalm. På 90-talet började så omvandlingen av Hammarbyhamnen. Men i övrigt har Stockholm haft en begränsad tillväxt fram till början av 2000-talet. Först 2008 var antalet invånare tillbaka på nivån från 1960, det vill säga personer. Faktum är att ifråga om snabb befolkningstillväxt finns stora likheter mellan 1950-talet och Det är samma tempo i urbaniseringen, samma drift att ta sig till Stockholm. När så många vill hit, samtidigt som vi under många år byggt alldeles för få bostäder med bostadsbrist som följd, är det svårt att hålla tempo i bostadsbyggandet. Det byggs idag lika många bostäder per år som när det byggdes som mest under 40- och 50-talet, mer än under miljonprogrammet. Mellan till nya lägenheter per år. Det som nu krävs lägenheter fram till 2030 är ett betydligt högre byggtempo med en årlig produktion av uppåt lägenheter. Vad är då som driver utvecklingen idag? Jag skulle säga att det dels beror på hur näringslivet och arbetsmarknaden ser ut. Behovet av närhet till nätverk, att företag vill vara nära sina uppdragsgivare, leverantörer och kunder. Dels på behovet av att vilja vara där det händer och det är i staden, helst den stora staden. IT-

7 Min favoritplats i Stockholm Medborgarplatsen en smältdelgel för allt det staden kan erbjuda; restauranger, saluhall, shopping, kultur och platser för spontana möten. Göran Cars, professor i samhällsbyggnad på KTH. Just nu arbetar han som stadsutvecklare i Kiruna där han möter samma efterfrågan på urbanitet som i Stockholm. utvecklingen att kunna arbeta var som helst har tydligen inte haft någon större betydelse i det fallet. Är det bra att Stockholm växer? Ja, absolut. Stockholmsregionen är en av de snabbast växande regionerna i Europa. Det är om något ett tecken på attraktionskraft. Att städer växer är en global trend där stora städer konkurrerar med varandra. Så visst är det bra att Stockholm har en stark tillväxt. Städer måste växa och här finns utan tvekan möjlighet att växa ytterligare. Många attraktiva städer i Europa och runt om i världen är mycket mer tättbefolkade än Stockholm. Foto: Rosie Alm Det är samma drift att ta sig till Stockholm idag som det vara på 1950-talet, säger historikerna Mats Hayen. 7

8 FLER HYRESRÄTTER Staden samlar kraft i Stockholmshusen Stockholmshusen är en satsning där Stockholms stad samlar sin egen bostads byggarkraft med målet att skapa tusentals nya hyresrätter. Samarbete både inom staden och med byggherrar ger förutsättningar för att bygga snabbt, kostnadseffektivt och med hög kvalitet. Bostadsbrist är i grunden ett symptom på ett samhälle under förändring och utveckling, oftast till det positiva. Stockholm växer och allt fler vill flytta dit framtidsutsikterna är som störst. Samtidigt är bostadsbristen en av stadens och regionens största utmaningar. Arbetet med att nå målet om nya bostäder till år 2020 och bostäder till 2030 handlar delvis om ett bättre samarbete mellan stadens olika delar och byggherrar. Byggeneralen Torleif Falks uppdrag (se artikeln på sidan 4 i denna tidning) är en del i detta arbete. En annan del är Stockholms husen, där staden samlar sin bostadsbyggarkraft inom förvaltningarna och de allmännyttiga bostadsbolagen Stockholmshem, Familje bostäder och Svenska bostäder. Målet är att bolagen tillsammans ska fördubbla sin byggnation de kommande åren och en viktig del av satsningen är Stock holms husen bygg star tade hyresbostäder ska fram till Stockholmshusen är en viktig del av de allmännyttiga bostadsbolagens satsning att tillsammans fördubbla sin byggnation av nya bostäder de kommande åren. Observera att det är skissbilder. Utseendet på husen kan alltså komma att ändras. Utvecklingen av Stockholmshusen är nu i full gång. Konceptet ska uppfylla stadens högt ställda krav på exempelvis energianvändning och tillgänglighet. Genom samarbete genom hela processen ska både tidsåtgång och kostnader kunna hållas nere. Genom arbetet med Stockholmshusen utvecklar vi ett sätt att få fram fler bostäder snabbare än tidigare, utan att ge avkall på vare sig arkitektur eller teknisk kvalitet, säger Eva Nygren, vd på Stockholmshem. Byggherrar och andra aktörer på marknaden ska bjudas in för att kunna vara med och utveckla konceptet. En upphandling om totalentreprenad Stockholmshusen ska uppfylla högt ställda krav på energianvändning. kommer att genomföras. Genom att samla oss kan vi sätta press på byggbranschen att skapa bra och kostnadseffektiva lösningar, säger Pelle Björklund, vd på Svenska Bostäder. Senast hösten 2017 är tanken att de första Stockholmshusen ska byggstartas. Husen kommer framför allt att byggas i områden där stadens bostadsbolag redan idag finns. En annan viktig faktor är att det ska finnas tillgång till bra kollektivtrafik. Genom arbetet med Stockholmshusen utvecklar vi ett sätt att få fram fler bostäder snabbare än tidigare. Eva Nygren, vd på Stockholmshem Genom att samla oss kan vi sätta press på byggbranschen att skapa bra och kostnadseffektiva lösningar. Pelle Björklund, vd på Svenska Bostäder Vilken är Stockholms finaste byggnad? Anna König Jerlmyr, M Lotta Edholm, FP Karin Ernlund, C STADSHUSET är en unik byggnad såväl på utsidan som på insidan och det är en förmån att få arbeta i huset. Jag är svag för tegel, älskar gamla tegelhus och stadshuset är den vackraste med tornet som reser sig över staden, den nationalromantiska stilen och koppartaket. Men ibland undrar jag om inte insidan är än vackrare med dess konst och utsmyckningar. SKOGSKYRKO- GÅRDEN är Stockholms vackraste byggnad. Förvisso inte endast en byggnad utan också en begravningsplats och en park. Gunnar Asplunds monument över liv och död är ett mästerverk i varje detalj. Att platsen är Stockholms stads enda världsarv är välförtjänt. Platsen visar att god arkitektur faktiskt kan bidra till att lindra den smärta som så många av Skogskyrkogårdens besökare känner. KUNGSTORNEN på Kungsgatan. Europas första skyskrapor som uppfördes redan på 1920-talet. New Yorkinspirerad arkitektur som visar på dåtidens ambitioner och framåtanda. Tornen blev snabbt en symbol för det nya Stockholm. På 1920-talet vågade Stockholm ta ut svängarna och bygga högt och tätt någonting Centerpartiet fortsätter driva politiskt. Stadshuset. Foto: Yanan Li 8

9 Kooperativa hyresrättslägenheter Ett unikt alternativ BYGGA HYRESRÄTTER eller bostadsrätter? Varför inte kooperativa hyresrätter som är en mix av båda, en boendeform som har funnits i Stockholm i snart 100 år. Vi startade 1916 och har sedan dess varit med om att bygga Stockholm med vår unika form av hyresrätter, och det vill vi fortsätta med, säger Eva Nordström, vd för SKB, Stockholms Kooperativa Bostads förening. Under dessa hundra år har föreningen byggt nästan kooperativa hyreslägenheter, vilket gör SKB till den största privata hyresrättsaktören på stockholmsmarknaden. Merparten av det befintliga bostadsbeståndet finns i Stockholms stad, hälften innanför tullarna, den övriga delen strax utanför. Vi bygger i både hög- och lågkonjunktur. Men just nu växlar vi upp rejält med målet att inom fem år ta fram minst tusen nya lägenheter, vilket är väldigt hög ambition sett till vår storlek, säger Eva Nordström. Eva Nordström, vd för SKB, Stockholms Kooperativa Bostads förening. UNDER 2014 färdigställdes två bostadsprojekt, ett i Fruängen och ett i Annedal. Tre projekt pågår för fullt, varav kvarteret Muddus med 100 lägenheter i Norra Djurgårdsstaden, har inflyttning vid årsskiftet. Kvarteret Gräsklipparen i Hässelby med sammanlagt 111 lägenheter har inflyttning just nu medan kvarteret Kronogården i Ursvik, Sundbyberg, med 148 lägenheter, har inflyttning i april I samtliga fall handlar det alltså om kooperativa hyresrättslägenheter, en mix av hyresrätt och bostadsrätt. Eva Nordström förklarar: Till en vanlig bostadsrätt i Stockholm måste du låna flera miljoner kronor. Den stora fördelen med våra bostäder är att du som medlem hos oss betalar en upplåtelseinsats som är betydligt lägre, för våra äldre fastigheter ungefär kronor och i vår nyproduktion ungefär kronor (för en 3:a på 75 kvadrat), pengar som du dessutom får tillbaka när du byter bostad. Vårt upplägg gör det alltså möjligt för betydligt fler att skaffa en ny bostad. Givetvis blir ju hyran lägre då man betalat en insats. Skillnaden mot hyresrätter är också att du är medlem i SKB som är en ekonomisk förening. Du får via ditt kvartersråd insyn i hur fastigheten sköts och möjlighet att bidra med idéer. Här finns med andra ord ingen spekulation, vare sig från lägenhetsinnehavaren eller från oss som bostadsförening. Här finns inte heller några aktieägare som ska tjäna pengar på verksamheten. EVA NORDSTRÖM betonar det långsiktiga förvaltarskapet, att SKB faktiskt aldrig sålt ett hus under alla dessa år. Att bygga in kvalitet i alla fastigheter, att alltid vara noga med materialval och en service utöver det vanliga, är därför en självklarhet. I varje kvarter finns till exempel en fastighetsskötarlokal, dessutom en kvarterslokal och alltid extra förråd i källaren för de boende. Hur vanligt är det nu för tiden? Vi ska ju finnas kvar och bygger alltid utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Det är inget nytt för oss, det har vi alltid gjort eftersom vi vet att bra kvalitet på sikt blir billigare för de boende. Att den här bostadsformen med dess långsiktighet och servicegrad uppskattas av bostadsinnehavarna är det knappast någon tvekan om. Fem år i rad har nu SKB vunnit utmärkelsen Kundkristallen i kategorin högsta serviceindex, ett pris där hyresgästerna utser vinnarna. Om man nu är intresserad av era nyproducerade bostäder, hur gör man då? Då går man in på anmäler sig som medlem och börjar bospara. Sedan anmäler man intresse för de nyproducerade bostäderna. I nyproduktion går det att få lägenhet med relativt korta kötider. Och om man är intresserad av en bostad i ert befintliga bestånd? Ja, då gäller samma sak. Medlemsskap och bosparande. Dock är kötiderna betydligt längre i vårt befintliga bestånd. Så ett tips är att ställa alla barn och barnbarn i kö redan då de föds. En god investering för framtiden. Kooperativa hyresrätter så här funkar det SKB Stockholms Kooperativa Bostadsförening Det är en egen upplåtelseform, varken hyresrätt eller bostadsrätt men principen är densamma som för hyresrätter. Det är kötiden som i första hand avgör om du får bostaden eller inte. Kravet är, förutom kötid, att du betalar medlemsavgift och bosparar i föreningen. Det huvudsakliga syftet är att lägenheten inte blir en handelsvara. Till strukturen liknar de kooperativa hyresrätterna dock en bostadsrättsförening. SKB ägs av sina medlemmar. De utser styrelse och har infl ytande över verksamheten. Intäkter till SKB, som medlemmarnas hyror, återinvesteras i företaget och dess verksamhet. Även en pengainsats så kallad upplåtelseinsats, som varierar beroende på antal kvadratmeter och ålder på fastigheten, är obligatorisk. Pengarna får medlemmen sedan tillbaka när denne fl yttar. Insatsen gör att hyran blir lägre. Är en kooperativ hyresrättsförening med drygt medlemmar, varav en tredjedel är under 18 år. Det huvudsakliga syftet är att bygga och långsiktigt förvalta bostadsfastigheter, samt att upplåta lägenheterna med kooperativ hyresrätt till medlemmarna. Föreningen som bildades 1916 äger och förvaltar drygt lägenheter. Målsättningen är att bygga tusen nya lägenheter inom fem år. 9

10 HÅLLBAR STAD Text: Ola Eriksson Foto: Rosie Alm Vi ska bygga livsmiljöer, inte bara bostäder Hur staden byggs och utformas har stor påverkan på de människor som lever här. En medvetet utformad stad kan ge mindre segregation och en mer rättvis fördelning av stadens resurser. När Stockholms översiktsplan uppdateras ges den sociala hållbarheten en mer framträdande plats. Ien översiktsplan beskrivs hur mark och vatten i en stad ska användas. Den är även ett av de viktigaste styrmedlen för att uttrycka ambitionerna om hur framtidens stad ska se ut. Att bygga en hållbar stad utifrån ekonomiska och ekologiska aspekter är ofta självklart. Nu vill vi ytterligare lyfta de sociala aspekterna som är betydelsefulla för samhället som helhet och inte minst för stockholmarnas vardagsliv. När vi uppdaterar översiktsplanen ska därför alla hållbarhetsaspekter tydligare integreras, säger Åsa Dahlin. Hon är utvecklingsledare för området Boende och stadsmiljö inom Kom missionen för ett socialt hållbart Stock holm, och arbetar som arkitekt på stadsbyggnadskontoret. Tillsammans med fristående forskare ska kommissionen i höst titta på hur översiktsplanen kan utvecklas så att stadsbyggandet bidrar till bättre och mer jämlika livsvillkor för stockholmarna. Det kan handla om var i staden större centrum byggs, att vi säkerställer att boenden som ägs och hyrs blandas och att stadsrummen gestaltas med omsorg om barn och äldre, säger Åsa Dahlin. Ann Legeby, forskare vid Arkitektur skolan vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och kopplad till kommissionen fyller i. Staden behöver ligga steget före för att vi ska komma dit vi vill och nå olika hållbarhetsmål. Här hoppas vi forskare kunna ge ett stöd och bidra med olika perspektiv. Till exempel kan vi inte fastna i vad som idag anses vara bra lägen. Vi måste fokusera på vad vi vill ska bli bra områden i framtiden. Stadsbyggandet kan också påverka människors val. Byggs en stad som förenklar bilanvändning så kommer människor att åka bil. Byggs en stad där stadsdelar hålls åtskilda så försvåras också möjligheterna för människors möten och möjligheter att dela erfarenheter, vilket är negativt både ur ett tillväxtperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Det är inga nya tankar, men de behöver tydliggöras i översiktsplanen. Och tidpunkten att göra det är bättre än någonsin. En växande befolkning ger oss en unik chans att skapa en sammanhållen stad. Staden kan byggas samman där det behövs och vi kan förstärka kollektivtrafiken och annan service i eftersatta områden. Kvaliteten i våra gemensamma stadsrum kan bli bättre med hjälp av ny arkitektur och varsamhet om befintliga lokala värden. Det skulle vara mycket svårare i en stad som inte växer. Tar vi inte tag i den sociala hållbarheten nu kommer vi ha ännu större utmaningar med ojämlika livsvillkor om 20 år, säger Åsa Dahlin. Att bygga en sammanhållen stad inne bär också att se till så att samhället finns närvarande i stadens alla delar. En växande befolkning ger oss en unik chans att skapa en sammanhållen stad. Åsa Dahlin Vi behöver bygga på ett sätt som ger mycket tillbaka till platsen och till staden som helhet, ny bebyggelse kan inte bara åka snålskjuts på de kvaliteter som redan finns. Exempelvis får bra lägen för näringsliv inte slarvas bort utan tas till vara med lokaler i markplan. Likaså är skolor, bibliotek och andra etableringar betydelsefulla för att synliggöra samhället på en plats. Tillgängligheten till dessa är en viktig stadsbyggnadsuppgift. Det handlar om att bygga livsmiljöer, inte bara att bygga bostäder, säger Ann Legeby. Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm ska i höst titta på hur översiktsplanen kan utvecklas så att stadsbyggandet bidrar till bättre och mer jämlika livsvillkor för stockholmarna, berättar Åsa Dahlin, arkitekt på stadsbyggnadskontoret och Ann Legeby, forskare vid Arkitekturskolan vid KTH. Social hållbarhet i Stockholms stad Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm tillsattes under 2015 och leds av Stockholms stads hållbarhetschef. Uppdraget för kommissionen är att analysera skillnader i livsvillkor i Stockholm och ge förslag på konkreta åtgärder för en socialt hållbar utveckling i staden. Kommissionens arbete organiseras kring följande fyra utvecklingsområden: Uppväxt och utbildning Arbete och försörjning Boende och stadsmiljö Demokrati och trygghet Kommissionens analyser och åtgärdsförslag ska vila på vetenskaplig grund och fristående forskare knyts till arbetet som pågår till Läs mer om kommissionens arbete på stockholm.se/hallbarhetskommissionen Vilken är Stockholms finaste byggnad? Erik Slottner, KD JUGENDPALATSET (hotell Diplomat på Strandvägen) är en vacker och smakfull byggnad som varierar i uttryck och form. Byggnaden smälter in i Strandvägens övriga fint gestaltade bebyggelse men sticker ändå ut i sitt unika uttryckssätt. Taket är utformat på ett intressant och tilltalande sätt som höjer byggnadens arkitektoniska uttryck. Den tidens gestaltningsideal har värden som bör inspirera vår nutid. Dan Kareliusson, SD NORDISKA MUSEET På Lejonslätten på Djurgården står Nordiska museet ståndaktigt. Byggd av svenskt material, såsom sandsten från Roslagen och kalksten från Gotland. Förutom att vara en fantastiskt vacker byggnad så rymmer även Nordiska museet stora delar av Sveriges historia. Museet har jag besökt många gånger och miljön runtomkring är utmärkt för promenader. Nordiska Museet Foto: Mats Landin, Nordiska Museet 10

11 Vi har ett större ansvar än att bara bygga hus DE GRUNDVÄRDERINGAR som präglar vårt tänkande kring stadsbyggnad har vi givetvis med oss i alla våra utvecklingsprojekt. Våra nyligen färdigställda kvarter med bostadsrätter i Högdalen blir en utmärkt referens också nu när vi avser gå vidare med att skapa hyresrätter för egen förvaltning. Det säger Per Arwidsson, grundare, ägare och vd för Granen Fastighetsutveckling AB. Det engagemang han visar när han berättar om vikten av olika samverkansformer för att kunna skapa harmoniska helheter i våra livsmiljöer, går inte att ta miste på. Inte heller hans ambition att låta den gamla byggmästartraditionens kvalitetstänkande och yrkesstolthet möta nutidens krav i bostadsbyggandet. Vi vill skapa byggnader och miljöer där människor ska leva, trivas och må bra i generationer framöver. Därför är det nödvändigt att vi som bostadsutvecklare tar ansvar för att med stor omtanke gestalta inte bara byggnaderna men också funktionerna och utrymmena mellan husen. I detta finns även konstnärliga inslag, såsom i Högdalstorget där vi tillsammans med Stockholms stad fått stor uppmärksamhet, säger Per Arwidsson. Området i fråga handlar om två kvarter med totalt 134 bostäder. Marken som anvisades av Stockholms stad var tidigare en bortglömd grop mellan gata och tunnelbana. Här har Granen Fastighets utveckling med sina nya kvarter bidragit till att skapa en attraktiv, trygg och levande miljö som knyter ihop Högdalen Centrum med Sthlm Subsurfers nya skate park. Jag är mycket stolt över att ha medverkat i det här fina projektet, både för de kvaliteter som vi byggt in och för att projektet bidragit till ett lyft för ett större område, säger projektledaren Per Bask Forsell. För mig personligen känns det särskilt stimulerande att kunna låta konsten skapa mervärden inte bara för våra direkta kunder bostadsköparna, men för alla dem som bor och vistas i de närmiljöer vi medverkar till att skapa, inflikar Per Arwidsson. HAN BETONAR ATT det i just det här fallet varit mycket inspirerande att ha genomfört ett helt unikt samverkansprojekt mellan det privata näringslivet, Stock holm konst och exploateringskontoret. I synnerhet som slutresultatet till fullo harmonierar med hans egna och Granens grundare, ägare och vd Per Arwidsson till vänster, projektledaren Per Bask Forsell till höger. företagets vision och grundvärderingar. Nu går arbetet vidare att hitta lämplig mark för nya bostäder, i första hand hyresrätter för eget ägande med långsiktig förvaltning. Gärna större projekt med upp till 500 lägenheter. Vi söker samverkansformer med kommuner i stockholmsregionen som delar våra idéer om att bygga harmoniska helheter. Självklart även med Stockholms stad, där ju kvarteren i Högdalen är lysande exempel på gott samarbete, avslutar Per Arwidsson. Bostäder för studentplånböcker Den ljusnande framtid är vår! Men för Stockholms studenter sänker sig höstmörkret över bostadshimlen. De som får tag på en lägenhet kan få betala cirka 6000 kr/månad även långt från campus. Desto ljusare är det för de 150 studenter som har flyttat in i Abacus nybyggda studentbostäder i Tallkrogen. Med en kostnad på 4244 kr/mån för lägenheten eller 2944 kr/mån med fullt bostadsbidrag är det lättare att koncentrera sig på studierna. 11

12 Vi lägger mycket energi på bra arkitektur DET FAMILJEÄGDA bygg & fastighetsföretaget Åke Sundvall har sedan starten 1942 i högsta grad bidragit till Stockholms stadsbild genom bostadsrätter, hyresrätter och entreprenaduppdrag åt andra. Ambitionen är att genom kvalitet och omtanke skapa stadens mest omtyckta områden, säger Johan Lins, vd för Åke Sundvall Projekt AB. Det vill säga den del inom koncernen som står för nyproduktion av bostäder, både hyresrätter, bostadsrätter och småhusområden, främst i Stockholmsregionen. Med kvalitetstänkande som viktigaste ledstjärna är ambitionen att fortsätta på den inslagna vägen med egenproducerade bostäder, ungefär 400 per år, både bostadsrätter och hyresrätter. Det är väldigt roligt att vi nu även är igång med att bygga hyresrätter. Det var ju där vi en gång startade, säger Johan Lins. JOHANS KUSIN, ägarrepresentanten Martin Sundvall betonar att bolaget idag är ett modernt kundorienterat byggföretag med allt vad det innebär, samtidigt starkt präglat av familjens gedigna byggmästartraditioner. Det innebär att allt sker i egen regi, både projektutveckling och själva byggandet. Det senare i det egna byggbolaget som även bedriver entreprenadverksamhet. Vi är ytterst angelägna om att alltid lämna efter oss något vi själva kan vara stolta över. Därför bygger vi med omtanke och tar tillsammans med arkitekter fram det optimala huset utifrån platsens specifika förutsättningar. Därför har vi inte heller några färdiga plattformar, som annars är så vanligt i byggbranschen, säger Martin Sundvall. Det faktum att vi är ett familjeföretag gör oss flexibla och snabbfotade, något som är en stor fördel i dagens samhälle, tillägger Martin. Ja, vi är ju byggmästare, så vi gillar att bygga och framförallt att bygga fina saker, inflikar Johan Lins med ett leende. Vi vill bygga bostäder och hus som uppskattas av dem som bor i dem, men som också uppmärksammas av människor som passerar. INTE UNDRA PÅ att byggnadspriser har radats upp genom åren. Bara under 2014 hela tre stycken. Årets Byggnad i Södertälje för Brf Gräshoppan, Huddinge kommuns skönhetspris för bostadsområdet Ängsnäs Glänta, och inte minst Årets Stockholmsbyggnad för det mycket uppmärksammade Skagershuset i Årsta. Vi är givetvis stolta och glada över alla de utmärkelser vi fått, framförallt ser vi dem som kvitton på att vi lyckas med vår målsättning att alltid skapa fina byggnader med hög kvalitet. Skagershuset är ett bra exempel. Det består av 33 lägenheter och är helt byggt i trä. Det har en vacker cederträfasad som kommer att åldras med värdighet och som smälter väl in i det omgivande gamla klassiska tegelhusområdet i Årsta. PÅ LIKNANDE SÄTT, med bra arkitektur och hög kvalitet, tar Åke Sundvall nu sig an höghuset i Tensta Centrum. Här precis som i alla befintliga hyresfastigheter och framtida hyresrättsprojekt handlar det om ett långsiktigt ägande och förvaltande i det egna fastighetsbolaget. Men det måste passa oss, det ska som sagt vara projekt som vi själva kan vara stolta över, annars väntar vi hellre. Vårt varumärke har signa- lerat kvalitet i snart 75 år. Det är det viktigaste vi har. Vi är därför ytterst omsorgsfulla när vi drar igång projekt. Kva li tet tummar vi aldrig på, avslutar Johan Lins. Glada kusiner i familje företaget Åke Sundvall: Johan Lins och Martin Sundvall. Fakta Åke Sundvall är ett familjeföretag med verksamhet inom traditionell entreprenadverksamhet, förvaltning av våra egna bostads- och kontorsfastigheter samt nyproduktion av bostäder i egen regi i Stockholms- och Malmöregionen. Det senare genom SundProjekt AB. Studentlägenheter med utsikt utöver det vanliga PÅ PLATSEN där det tidigare var ett kommunhus i Tensta centrum, alldeles intill tunnelbanan pågår febril byggaktivitet. Här byggs just nu kvarteret Bränninge, ett minst sagt spännande höghus på 18 våningar med 240 studentlägenheter. Att det centralt belägna bygget väcker Tenstabornas intresse råder det inget tvivel om. Något nytt har för övrigt inte byggts i stadsdelen på närmare tio år. I just det här projektet har byggherren Åke Sundvall medvetet valt att låta folk ha full insyn över byggarbetsplatsen. Hela tiden stannar folk upp för att se vad som händer och ställer också frågor som platschefen Martin Schreiber och hans medarbetare i möjligaste mån försöker besvara. Just nu är det en arbetsplats med cirka 20 personer, berättar han. Som mest intensivt kommer det att vara nästa sommar med uppåt hundra byggarbetare och hantverkare på plats. Då när slutfinish med eldragning, måleri, plattsättning, installation av vitvaror och så vidare ska ske inför inflyttningen januari Det är lika spännande för oss, det är ju våra första studentlägenheter, säger fastighetschefen Susanna Sundvall. Men också vår första nyproduktion av hyreslägenheter på väldigt många år, så för mig som ansvarar för hela vårt fastighetsbestånd, varav merparten är äldre hus på malmarna, är det här jättespännande. SOM I ALLT Åke Sundvall bygger handlar det även här om kvalitet. I synnerhet här, betonar Susanna Sundvall. Studenter flyttar in och ut, det sliter hårt, så här gäller det i högsta grad att bygga ur ett förvaltningsperspektiv med stort fokus på långsiktig hållbarhet. Men även på Unika terrasslägenheter vid sjön Magelungen Det är ett väldigt häftigt och genomarbetat bostadsprojekt med spännande planlösningar i olika storlekar. Dessutom terränganpassat till den soliga södersluttningen ner mot sjön. Be byggelsen liksom växer ner mot vattnet, förklarar projektledaren Mattias Cegrell. Det handlar alltså om 23 radhusliknande bostadsrätter, alla med egen separat entré och med generösa terrasser. De flesta av lägenheterna har dessutom fönster i tre eller fyra väderstreck, vilket ger ett fint ljus och härlig utsikt. Platschefen Martin Schreiber och fastighetschefen Susanna Sundvall vid bygget av kvarteret Bränninge i Tensta. smarta tekniklösningar, till exempel elektroniskt nyckelsystem. Huset är framtaget specifikt för just den här platsen, precis som vi alltid gör. Det är alltså inget koncepthus utan specialanpassat för just studenter. Det känns extra kul, för vissa är det kanske den första bostaden. Då vill vi stå till hands med all tänkbar service med kontor i huset dit de kan vända sig. Det ska vara enkelt och smidigt att bo här, betonar Susanna Sundvall. För mig som byggare känns det väldigt spännande att få vara med om att förnya ett miljonprogramsområde, dessutom med ett så häftigt hus som det här, säger platschefen Martin Schreiber. Eftersom Tensta centrum är så högt beläget kommer huset faktiskt att mäta sig i höjd med Victoria Tower i Kista, skyskrapan på andra sidan Järvafältet. Så här kan man verkligen tala om både hus och utsikt utöver det vanliga. I NÄRA SAMARBETE med Arkitektmagasinet uppför Åke Sundvall 23 terrasslägenheter med utsikt över sjön Magelungen i Farsta strand. Byggstart äger rum nu i höst med inflyttning våren Mattias Cegrell berättar att man tillsammans med Arkitektmagasinet lagt ner stor omsorg på arkitektoniska detaljer, som gröna tak, smakfulla materialval och franska balkonger. Extra viktigt har varit att terrasserna ska upplevas privata och ge maximalt ljusinsläpp, en oas med bara himlen ovanför och naturen framför sig. Vi ser att det här unika upplägget med radhusliknande bostadsrätter av hög kvalitet kan attrahera även radhusoch villaköpare. Det är helt enkelt ett 12

13 Kvarteret Bränninge är framtaget specifikt för den här platsen i Tensta centrum, precis som Åke Sundvall gör i alla sina projekt. väldigt bekvämt alternativ till äganderätt, säger Mattias Cegrell. HÄR BOR DU, som han uttrycker det, med fantastiska sjö- och naturområden som granne, bara 20 minuter från Stockholm city. Kommunikationerna är utmärkta med både pendeltåg och tunnelbana. På gång- och cykelavstånd finns skola och dagis, även centrum med ett rikligt utbud av shopping och annan service. Du som är intresserad av BRF Magelungsterrassen kan besöka hem sidan ( eller det showroom som finns hos Eldhs Fastighetsmäkleri i Hammarby Sjöstad. 13

14 BYGGPROCESSEN Text: Malin Juell-Skielse Från idé till inflyttning så skapas det moderna Stockholm I Stockholm ska det byggas nya bostäder de närmaste fem åren och fram till år En växande stad behöver inte bara bostäder, den ställer också krav på fler förskolor, skolor, idrottshallar, parker, äldreboenden och allt annat som behövs för att människor ska kunna bo och verka. Dessutom behöver vi skapa förutsättningar för nya arbetsplatser, bibliotek, restauranger, teatrar och allt annat som hör ihop med en metropol av Stockholms rang. Så här funkar det: Stockholms översiktsplan Promenadstaden 2010 drar upp riktlinjerna för hur staden ska växa på lång sikt. Tillsammans med stadens vision, budget och andra övergripande politiska styrdokument sätter översiktsplanen ramarna för stadens utveckling. Program för större områden För större områden görs oftast ett så kallat program. Genom programarbetet utreds tillgången till offentliga platser och parker, infrastruktur och kollektivtrafik, liksom tillgång till förskolor och skolor och annan samhällsservice. Även tekniska frågor som till exempel luftkvalitet, buller, vatten och avlopp studeras. Detaljplanen beslutas Efter utställningen bestämmer politikerna om detaljplanen ska genomföras. Nu skrivs ett exploateringsavtal som ger byggbolaget tillgång till marken och reglerar dennes ansvar för genomförandet, kvalitet i utförandet, miljöoch energifrågor med mera. Förtätning och nya stadsdelar För att värna om parker och grönområden förtätas främst platser som redan är bebyggda. Även stora markområden blir nya stadsdelar, till exempel Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet. Ombyggnad av kontorshus till bostäder är ytterligare ett sätt att möta en växande befolkning. Alla idéer utvärderas Processen fram till första spadtaget kan se lite olika ut, fast början är alltid densamma: någon har en idé om hur marken ska användas. När det är en privatperson, företag eller organisation som har en idé börjar processen med en ansökan om markanvisning eller planändring. Staden gör en så kallad förhandsbedömning av idén utifrån bland annat översiktsplanens inriktning, planer för det aktuella området samt frågor som till exempel miljö och buller. Ett projekt kan också starta genom att staden har en idé om sin egen mark. Staden planerar först och säljer sedan marken Om idén är möjlig att gå vidare med fattar staden ett så kallat inriktningsbeslut och gör en markanvisning, som är ett löfte till byggherren om att ensam få förhandla med staden om den aktuella tomten. Många bidrar med idéer och kunskap I programarbetet är det viktigt att få idéer, synpunkter och kunskap från dem som bor och verkar i området. Det får staden genom att hålla så kallade samråd och medborgardialog. För dig som är intresserad av hur staden utvecklas är det här bra aktiviteter att delta i. Under samrådet hämtas också synpunkter in från andra myndigheter. Synpunkter vägs mot varandra och arbetas in i programförslaget som förändras ända tills det antas av stadsbyggnadsnämnden, samt i förekommande fall i kommunfullmäktige. Programmet delas sedan in i flera detaljplaner. Innan man sätter igång med själva planarbetet ska politikerna i stadsbyggnadsnämnden ta ställning. I ett så kallat start-pm beskrivs detaljplanen tillsammans med en tidplan. Om politikerna är positiva kan planarbetet börja. Genom detaljplanen slås fast vad som ska byggas, var på tomten det ska stå, hur högt det ska bli samt många fler konkreta frågor. Synpunkter samlas in och vägs samman Även i arbetet med detaljplaner behövs synpunkter från dem som bor och verkar i området, liksom från andra myndigheter. Synpunkterna vägs samman och ett slutligt planförslag arbetas fram. Det ställs ut så att alla som lämnat synpunkter kan granska arbetet och se om deras synpunkter har kunnat tillgodoses. Dags för bygglov och projektering När detaljplanen är antagen ritar byggherren och staden vidare på byggnad och mark. Ritningar och beskrivningar tas fram. Bygglovsansökan görs och den mer detaljerade bygghandlingsprojekteringen kan ta vid. Byggstart Innan byggstarten ska byggbolaget göra en bygganmälan, genomföra byggsamråd samt upprätta en kontrollplan. Byggsamrådet är till för att underlätta samarbetet mellan alla som medverkar i arbetet. Slutbesked och inflyttning När byggnaden är färdig genomför byggherren en besiktning och ansöker om slutbesked. Staden granskar då byggnaden, och om allt är som det ska utfärdas ett slutbesked nu är det klart för inflyttning. Om Promenadstaden Läs mer om Promenadstaden Stockholms översiktsplan på stockholm.se/oversiktsplan Vi bryr oss om människorna, husen och staden einarmattsson.se 14

15 Det behövs lite fantasi för att föreställa sig framtidens boende På NCC har vi bestämt oss för att höja blicken bortom ritningar, armeringsjärn och betong. Varje dag utmanar vi oss själva att skapa en bättre morgondag med hållbara lösningar. Just nu driver vi mer än 50 bostadsprojekt i Stockholmsregionen där vi lyssnar, delar idéer och samarbetar. Ta gärna kontakt med oss på ncc.se så visar vi runt både i planerade och färdigbyggda bostadsområden. 15

16 DIALOG Foto: Stefan Bohlin Så påverkar du framtidens När ett hus ska byggas finns det tydliga regler för vem som får tycka till om vad och när. Allmänhetens synpunkter, både de som faktiskt är berörda och bor eller lever i närheten men även alla andra som har en åsikt om hur framtidens Stockholm ska se ut, är en viktig del i att forma den stad som vi vill ha. IStockholms stad hålls samråd eller öppet hus där allmänheten bjuds in i samband med att det finns en detaljplan. Att kommunen ska erbjuda möjlighet till påverkan via samråd är reglerat i plan- och bygglagen. Men traditionella möten och utställningar når ofta bara en begränsad del av invånarna. Staden försöker hela tiden hitta nya vägar att nå invånarna och skapa dialog för att tillsammans bygga framtidens Stockholm. Vi ser ett ökat intresse att vara delaktig i vad som händer i staden och det vill vi hela tiden uppmuntra, säger Birgitta Holmström, projektledare för stadens dialogarbete på stadsbyggnadskontoret. En utmaning är att nå alla delar av befolkningen. Många människor arbetar på dagarna och har andra åtaganden på kvällar och helger som gör att det är svårt att hinna med att gå på utställningar eller möten runt stadsutveckling. Genom att komplettera de traditionella samrådsformerna med nya hoppas staden nå ut till flera som kan tycka till om framtidens Stockholm. Ett av de nya sätten för att nå fler som vill tycka till är att ha digitala dialoger. Det här testas just nu i ett pilotprojekt för Kolkajen-Ropsten. Genom att visualisera området kan man hemma vid datorn få en förståelse för hur stora husen blir, hur skuggor faller, hur mycket grönytor med mera det blir. Här kan man i lugn och ro sitta hemma och fundera. Det ska vara enkelt att lämna synpunkter direkt på sajten, du ska inte behöva vara arkitekt för att förstå hur området är tänkt att bli. Arbetet runt Kolkajen-Ropsten är fortfarande i ett mycket tidigt skede och med den digitala dialogen hoppas staden att kunna få in idéer för hur platsen till slut ska utformas. Vi vill ha en öppen och ärlig dialog där alla får vara med, även om man inte har någon koppling till området. Sedan är det viktigt att staden är tydlig med vilka förväntningar man kan ha på sitt inflytande i processen, att det finns en översiktsplan och politiska beslut som behöver följas. Staden lyssnar på alla idéer men allt är inte genomförbart. Sedan ett drygt år tillbaka har staden också en mobil dialogpaviljong som kan besökas runt om i staden. Den har hittills använts vid åtta tillfällen. Med dialogpaviljongen kan staden möta invånarna där de bor och på ett bra sätt finnas i de miljöer som ska förändras. Tester med designdialog som är en form av workshop där allmänheten bjuds in till att sitta ner tillsammans med experter för att titta på ett projekt har också provats liksom flera andra dialogverktyg. Staden jobbar också med att få igång dialogen ännu tidigare i många projekt. Mer dialog innebär givetvis fler idéer och förslag men det gör också att projekten kan drivas mer effektivt och att man tidigt för en bred förankring och förståelse för vad det är som kommer att hända i ett område. På det stora hela tror jag att mer dialog i förlängningen innebär att det kan gå snabbare att bygga staden, säger Birgitta Holmström. Det finns ett ökat intresse att vara delaktig i vad som händer i staden. Så följer du den växande staden Besök samråd och öppna hus för enskilda projekt, till exempel genom Dialogpaviljongen. Besök Stockholmsrummet i Kulturhuset. Läs mer om projekten på stockholm.se/vaxer Ställ frågor och lämna dina idéer till stadens politiker och tjänstemän. Kontaktuppgifter hittar du på stockholm.se Stockholmsrummet upplev förvandlingen D en 20 oktober öppnar det nya Stockholmsrummet i Kulturhuset. Stockholmsrummet är stadens nya mötesplats för att visa, förklara och samtala med stockholmarna om den växande staden och hur den kan utvecklas på ett hållbart sätt. I det nya större rummet visas gårdagens, dagens och framtidens Stockholm med 3D-modeller, bakgrundsfakta, temautställningar och en stor modell över staden. Redan 2014 öppnade det första Stockholmsrummet i Kulturhuset. Rummet har besökts av många intresserade, både stockholmare och från andra delar av landet. Vi vill på ett roligt och lättillgängligt sätt öka besökarnas kunskap om och intresse för hur staden växer, säger Jenni Almgren, kommunikationschef på Stock holms stads exploateringskontor. Det nya Stockholmsrummet ökar besökarnas kunskap om och intresse för hur staden växer på ett roligt och lättillgängligt sätt. Jenni Almgren Det är inte bara Stockholm som växer, även Stockholmsrummet har haft lite växtvärk och nu är det dags att flytta in i nya större lokaler. Det nya Stockholmsrummet blir mer än dubbelt så stort som det gamla och ger ännu större möjligheter att berätta om den framtida staden och om den stadsutveckling som pågår just nu. Vi kommer att ha olika teman i Stockholmsrummet som rör stadens hållbara utveckling och vi kommer att bjuda in till föreläsningar och möten med olika företrädare för staden. Nytt är att den stora modellen över staden som tidigare stått på annan plats i Kulturhuset nu flyttar in i Stockholmsrummet för att samla allt om den växande staden på samma ställe, säger Jenni Almgren. Det nya Stockholmsrummet är inte bara större utan enklare att hitta till eftersom att det ligger i Kulturhusets bottenplan med glasfasad ut mot Sergels torg. Välkommen hit! Stockholmsrummet Vad: En utställning om hur Stockholm växer. Var: Kulturhuset, Sergels torg. Öppettider: Vardagar kl och helger kl från och med 20 oktober. Följ programmet på stockholm.se/stockholmsrummet Den stora modellen över staden som tidigare stått på annan plats i Kulturhuset flyttar nu in i Stockholmsrummet för att samla allt om den växande staden på samma ställe. 16

17 Stockholm Mer dialog innebär givetvis fler idéer och förslag och att man tidigt får en bred förankring och förståelse för vad som kommer att hända i ett område. Birgitta Holmström Tillsammans tryggar vi Östersjön. Att skapa trygghet handlar inte bara om att ersätta saker som förlorats, utan också om att försöka skydda saker som är oersättliga. Därför är vi engagerade i Initiativet Hållbara Hav. Tillsammans med forskare, politiker, näringsliv, miljöorganisationer och medborgare arbetar vi för att sprida kunskap om hur Östersjön kan bli ett friskare och mer välmående hav. Vill du veta vad du själv kan göra, gå till hallbarahav.nu/tipsorad Vi stödjer Initiativet HållbaraHav 17

18 GRÖN STAD Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Nya stadsträdgårdsmästaren: Staden behöver sina gröna off Stockholm är inne i en mycket expansiv period med stor inflyttning. En av de stora utmaningarna är att bygga nya bostäder och samtidigt se till att stadens offentliga rum, som parker, torg, platser och gator vårdas, bevaras och utvecklas. God tillgänglighet, och ett utvecklat nät av gång- och cykelbanor är frågor som ligger högt på dagordningen, säger Elisabeth Rosenquist Saidac när hon berättar om sitt nya arbete. Som stadsträdgårdsmästare är hon en av dem i Stockholms stad som ansvarar för drift, underhåll och förnyelse av stadens offentliga rum. På trafikkontoret där stadsträdgårdsmästaren arbetar ligger ansvaret för till exempel Kungsträdgården, Norra Bantorget och Järva friområde. I ansvaret ingår också förvaltning av stadens träd på gatumark. Uppgiften är att vårda och förnya den offentliga miljön, på både kort och lång sikt, inte minst genom en genomtänkt och omsorgsfull skötsel som gör staden välkomnande, trivsam och trygg. Att arbeta med alla de här frågorna ligger mig mycket varmt om hjärtat, i synnerhet som jag är född och uppvuxen i Stockholm. Elisabeth Rosenquist Saidac, stadsträdgårdsmästare för Stockholms stad Som stadsträdgårdsmästare har hon också ett övergripande ansvar för policyfrågor som rör de offentliga rummen, till exempel utveckling av styrdokument som ger råd och riktlinjer. Vi samarbetar med stadsdelarna och övriga förvaltningar inom Stockholms stad. När det gäller nya exploateringsområden är vi en viktig dialogpartner med tanke på förvaltningen av de nya stadsrummen, förklarar Elisabeth Rosenquist Saidac. Hon betonar att Stockholms attraktion till stor del bygger på alla gröna miljöer, många vackert belägna nära vatten. I alla sammanhang, inte minst internationellt, lyfts Stockholms unika blandning av blå och gröna rum fram. Vi ska heller inte glömma betydelsen av den goda staden i utvecklingen av de grå stadsrummen, det vill säga våra gator, torg och platser som är betydelsefulla i stadsutvecklingen över hela Stockholm. Stockholm är ju unikt, poängterar Elisabeth Rosenquist Saidac, byggd som den är på olika öar ofta med utpräglad topografi som knyts samman av broar för gående, cyklister och bilister. Vi vill att den ska vara ännu mer tillgänglig för alla, unga, barnfamiljer, äldre och människor med funktionshinder. Det är en mycket viktig del av stadsplaneringen och vårt arbete. Parker, gröna länkar och grönskande gator, torg och platser blandar upp staden och bidrar till vårt välbefinnande. Växterna ger oss även bättre luftkvalitet, påpekar hon. En stad med alla dess invånare behöver grönska nära bostad och arbete, vilsamma pausplatser där man kan koppla av, följa årstiderna utan att behöva åka långt för att hitta dem. Alla har rätten att vistas i våra offentliga parker och grönområden men även skyldigheten att visa respekt för dem. Det är vår gemensamma egendom som vi tillsammans ska värna och bevara. Den nya stadsträdgårdsmästaren vill inte rangordna vilka gröna miljöer som kan komma i fråga för ny bebyggelse. Som i all stadsplanering handlar det om att både ge och ta. Men det är viktigt att slå vakt om kvaliteter som gör Stockholm till en jämförelsevis hälsosam huvudstad att leva och vistas i. Vi måste värdera varje enskild plats förutsättningar. Det går inte att ge ett generellt svar. Vad som kan tyckas mindre betydelsefullt för det stora flertalet kan vara avgörande för dem som bor i närområdet. Men den här frågan handlar inte bara om att bevara eller ta bort grönska, Här är Stockholms naturreservat Stockholms stad har sju naturreservat, ett kulturreservat och flera nya är på gång. Det vill säga platser där du kan vandra i skogen, promenera längs märkta leder, paddla i vattendrag, klättra bland grottor, fiska och spana efter fåglar. Flaten Har ett varierat landskap och omväxlande natur med vida hällmarker, sänkor med örtrika lundmiljöer, mindre våtmarker och många strövstigar. Grimsta Bjuder på lummiga strandpromenader, kuperade barrskogar, örtrika blandskogspartier och våtmarker. Hansta Har gammal urskogsliknande barrskog och lundar med hassel och flerhundraåriga ekar. Här finns hundratals olika svamparter. Igelbäckens kulturreservat Är ett gammalt odlingslandskap med anor från bronsåldern. Här finns Stockholms stads artrikaste bäck. 18

19 Foto: Rosie Alm entliga rum menar Elisabeth Rosenquist Saidac. Det är även viktigt att skapa nya gröna rum, inte bara i nybyggda områden utan även inne i den befintliga stadsbebyggelsen, som pocket parks, sedumtak och takterrasser. Att arbeta med alla de här frågorna ligger mig mycket varmt om hjärtat, i synnerhet som jag är född och uppvuxen i Stockholm. Stadsträdgårdsmästarens favoritpark? Det är svårt att välja en, det finns så många fina parker. Berzeliipark är en av pärlorna och en del av stadens historia. Parken har restaurerats varsamt och har samtidigt förnyats på ett skickligt sätt. Fakta Elisabeth Rosenquist Saidac är landskapsarkitekt LAR/MSA, och har tidigare arbetat på Trafikverket och senast varit chef för Landskap och Planenheten Stockholm-Eskilstuna på teknikföretaget Ramböll. Sedan september 2015 är hon stadsträdgårdsmästare i Stockholms stad. Klimatförändringarna spås bli mer påtagliga i framtiden, med längre ihållande värmeböljor och kraftigare nederbörd. Lösningen kan vara att skapa gröna mångfunktionella ytor där man använder ekosystemtjänster för att lindra effekterna. Naturen ska göra nytta i staden Det ska bli allt vanligare med biodlingar, urbana odlingar, växtklädda tak med solpaneler och gröna väggar i Stockholm. Inte minst i nya bostadsområden och i utvecklingen av de allmänna platserna. När Stockholm växer och stockholmarna blir allt fler, ska staden bli klimatsmart och arbetet med att tillvarata ekosystemtjänster i staden blir en viktig del för en hållbar stadsutveckling, säger Christina Wikberger, projektledare vid miljöförvaltningen på Stockholms stad. Med ekosystemtjänster menas de många nyttor naturen har för människan. Det kan handla om frisk luft och rent vatten, om rekreationsvärden och välgörande faktorer för hälsan och trivseln. Men ekosystemtjänster handlar lika mycket om humlors och bins pollinering av Växtväggen vid Björns trädgård på Södermalm: är ett hem för olika insekter och växter. Består av klassiska svenska skogs- och hedväxter som lingon, stensöta, smultron, gräs och olika sorters sedum. Växtväggar kan ge miljömässiga fördelar, som minskad avrinning av dagvatten, bättre luftkvalitet och mikroklimat, och till och med energibesparingar. De kan fungera ljuddämpande mot buller och trafik. Vi växter, om den nytta träd och annan grönska har för att dämpa buller och fånga upp vatten och därmed minska översvämningsrisker vid stora regnmängder. Stockholm är känt för sin vackra natur med lättillgängliga grönområden och parker. Nu när staden växer och blir tätare är det viktigt att också hitta nya sätt att tillföra grönska till stadsrummet. Ett smart och långsiktigt klimatarbete är därför betydelsefullt, säger Christina Wikberger. Att se parker och grönområden som nyttiga funktioner kring trivsel och rekreation är inget nytt, förklarar hon. Det som däremot är nytt är att begreppet ekosystemtjänster och dess djupare funktion nu börjar ta plats i stadsplaneringen. I ett internationellt perspektiv ligger Stockholm väldigt långt framme kring de här frågorna. Många städer och kommuner tittar på oss, vad vi gör och vill ta efter. kommer att mäta och utvärdera vilka effekter just den här växtväggen får, säger Emelie Bjurå, fastighetsstrateg på Stockholms stad. Ett utmärkt exempel är Norra Djurgårdsstaden som har högsta klass inom klimatanpassning, rekreation och stärkandet av biologisk mångfald. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en långsiktig strategi kring ekosystemtjänster för Stockholms stad. Men redan idag tillämpas den till viss del i form av stadens så kallade grönytefaktor, ett hjälpmedel för byggherrar som vid byggnation av nya bostadsmiljöer även bidrar till att skapa ekosystemtjänster. Det här arbetet tar vi nu vidare till utvecklingen av våra allmänna platser, våra gaturum, torg och parker. Målet är att få dem så mångfunktionella som möjligt kring klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald. Med tanke på klimatförändringarna och den pågående urbaniseringen finns det verkligen inget att vänta på, avslutar Christina Wikberger. Två projekt på temat ekosystemtjänster Tekniska nämndhusets urbana odling på Kungsholmen: består av 20 odlingslotter och 30 träd, där fokus ligger på ätbara växter. Under sommaren besökte förskoleverksamheten på Kungsholmen odlingen regelbundet. Det var ett pilotprojekt där staden provar att använda sina egna fastigheter för att skapa nya miljöer för ekosystemtjänster. Jag tycker att man redan som barn ska introduceras för ekosystemtjänster, så att de tidigt förstår värdet av den urbana naturen. Det urbana odlandet har också en viktig social aspekt, och kan vara en plats där man kan mötas, säger Emelie Bjurå. Judarskogen Är Stockholms första naturreservat. Här finns sjön Judarn, öppna ängsmarker och kuperade skogsmarker. Kyrksjölöten Är en av stadens största fuktlövskogar med många fågelarter, insekter, grodor och vedsvampar. Nackareservatet Delas mellan Stockholms stad och Nacka kommun. Bjuder på kulturmarker, fuktlövskog, barrblandskog och ek- och hasselmiljöer. Sätraskogen Här kan du vandra genom öppna ängar, kulturhistoriska miljöer, ekbackar och gammal granskog. Har utsikt över Mälaren mot Ekerölandet. Strandpromenad som sträcker sig från Liljeholmen till Vårberg. Foto: Johan Pontén Upptäck naturreservaten med din mobil Upptäck Stockholm är en app som guidar till utomhusplatser i Stockholms stad. Exempelvis alla nio naturreservaten. Appen är gratis och du laddar ner den enkelt genom att i din mobil söka Upptäck Stockholm i App Store eller Google Play. 19

20 SMART Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm Med start i Årsta tar Stockholm täten i europeisk storsatsning på smarta städer Europa behöver växa smartare än hittills. Det är precis vad EU-projektet GrowSmarter handlar om att med spetsteknik inom miljöområdet utveckla klimatsmarta stadsmiljöer och samtidigt skapa jobb. S tockholms stad har fått förmånen att leda projektet som även inkluderar städerna Köln och Barcelona samt fem följestäder. Dessutom deltar ett antal företagmed sina olika miljötekniklösningar. I Stockholm ligger fokus på de befintliga bostäderna kring Valla torg i Årsta. Även två fastigheter i Slakthusområdet ingår i projektet. Målet generellt är att minska energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser från transporter med 60 procent samt skapa tillväxt i Europa. Det här är en jättespännande hållbarhetssatsning, i synnerhet som fokus ligger på förnyelse av den befintliga bebyggelsen. Och nu börjar vi komma igång på allvar, säger projektkoordinatorn Gustaf Landahl, Stockholms stads miljöförvaltning. Det här är en jättespännande hållbarhetssatsning, i synnerhet som fokus ligger på förnyelse av den befintliga bebyggelsen. Gustaf Landahl, avdelningschef på Stockholms stads miljöförvaltning Totalt ska tolv miljötekniklösningar testas och utvärderas under de närmaste fem åren inom tre områden, bebyggelse, transporter och infrastruktur. Bland annat testas lokalproducerad fjärrvärme, smarta elnät, ett bygglogistikcenter, bilpooler, lånecykelsystem och en smart sopsorteringslösning. De flesta husen som vi jobbar med i Årsta är byggda på 50- och 60-talet. Här finns alltså väldigt stora möjligheter att göra olika energieffektiviserande åtgärder. Ta bara hissarnavars belysning drar mer el än själva hissmaskineriet. Med sensorer som känner av rörelser kan man enkelt undvika att belysningen är tänd när den inte behövs. Bara här finns massor av energi att spara och det är ändå bara en detalj i helheten, betonar Gustaf Landahl. Nästa höst kommer en visningslägenhet att finnas tillgänglig i Årsta. Om tre år ska allt vara infört, därefter påbörjas en utställning då resultatet av projektet i sin helhet ska visas upp under två år. Det handlar om att sprida den här kunskapen inom hela EU. Vi står ju alla inför samma miljöutmaning. Ju större spridning desto mer påverkan, både på klimatet och på jobben, säger Gustaf Landahl, som ser GrowSmarter som en fantastisk möjlighet att med De flesta husen som som ingår i GrowSmarter finns i Årsta och är byggda på 50- och 60-talen. Här finns väldigt stora möjligheter att göra energieffektiviserande åtgärder. goda exempel lära av varandra. För vår del här i Stockholm, även för de medverkande företagen, innebär det en unik chans att som europeisk förebild ligga i framkant ifråga om hållbar stadsutveckling. Foto: Grow Smarter GrowSmarter: Det europeiska prestigeprojektet GrowSmarter, där även städerna Köln och Barcelona deltar, leds av Stockholms stad med miljöförvaltningen som koordinator. Projektet pågår i fem år och handlar om hur städer med hjälp av smarta miljötekniklösningar kan skapa fler jobb och växa, samtidigt som de blir mer energieffektiva, lättframkomliga och attraktiva för invånarna. Det drivs inom EU:s ramprogram för forskning och innovation. EU kommissionen bidrar med 25 miljoner euro till de tekniska lösningarna. Därutöver tillkommer kostnaderna för ombyggnation av befintliga fastigheter. Den totala satsningen uppgår till cirka 100 miljoner euro. Från Sverige deltar Stockholms stad och KTH samt företagen Stockholmshem, Skanska, Envac, Dalkia, Carrier, Info 24 och IBM. 20