Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader

Transkript

1 Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats för underrubrik som sträcker sig över en rad eller två rader (Titeln skall vara både på svenska och engelska under varandra) NAMN FÖRFATTARE Examensarbete inom Datorteknik/Elektroteknik, Grundnivå, 15 hp Handledare på KTH: Namn Examinator: Namn TRITA-STH 20XX:XX KTH Skolan för Teknik och Hälsa Handen, Sverige

2

3 Sammanfattning Sammanfattningen ska skrivas på svenska och kortfattat summera rapportens innehåll på tio till femton rader samt ett antal nyckelord (högst tio stycken). Sammanfattningen ska kortfattat redogöra för problemställningen och dess relevans, lösningen och resultatet så precist som möjligt. Sammanfattningen ska kunna läsas fristående och inte innehålla referenser och specifika akronymer som inte förklaras. Nyckelord Nyckelord

4

5 Abstract Innehåller en engelsk översättning av den svenska sammanfattningen. Skrivs rapporten på engelska ska sammanfattningen skrivas på svenska. Keywords Keywords

6

7 Förord (ej obligatoriskt) Ett förord kan t.ex. innehålla tack till personer som bidragit till arbetet på olika sätt.

8

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Målsättning Avgränsningar Författarnas bidrag till examensarbetet Teori och bakgrund Metoder och resultat Analys och diskussion Slutsatser... 9 Källförteckning Observera att de inledande sidorna (från titelsidan t.o.m. innehållsförteckningen) är obligatoriska i rapporten (förutom förordet). Kapitel 1-6 kan ses som en rekommenderad grundstruktur som bör delas upp i lämpliga underkapitel, med rubriker som tydligt beskriver vad som avhandlas. Mer detaljerade råd om rapportens struktur, språk, hur figurer, tabeller och referenser används etc. finns bland annat på dessa länkar: Tips om skrivande Länkar om skrivande CSC-skolans anvisningar för rapporten

10

11 1 INLEDNING 1 Inledning 1.1 Problemformulering I detta avsnitt ska problemställningen som examensarbetet behandlar beskrivas tillsammans med motivering och förklaring. Problemställningen bör inledningsvis ta upp varför detta arbete utförs ( vad är otillfredsställande i dagens situation? ). Problemställningen ska vara relevant för utbildningsprogrammets teknikområde och av sådan komplexitet att lösningen som bygger på, och fordrar en fördjupning av, tidigare kunskaper och färdig-heter. I kapitel 2 ges en mer utförlig beskrivning av bakgrunden till problemställningen och tidigare arbeten inom området. 1.2 Målsättning Här anges målsättningen med examensarbetet i form av ett antal precist formulerade mål och delmål. Målsättningen ska relateras till de övergripande examensmålen för högskoleingenjörer (se nedan). Ett examensarbete ska innehålla en tydlig fördjupning som bygger på tidigare studier. Den problemlösande eller utredande delen ska innehålla ett tydligt eget bidrag som i någon mening är nyskapande eller innovativt, t.ex. i form av en prototyp, mätmetod, konstruktion, jämförande analys. Det egna bidraget ska kunna granskas på ett vetenskapligt och oberoende sätt. 1.3 Avgränsningar En precisering av omfattning och avgränsningar så att examensarbetet blir genomförbart inom den tillgängliga tids- och resursramen. 1.4 Författarnas bidrag till examensarbetet Beskriv vilken del av arbetet som du själv har gjort, och vad du har fått hjälp med t.ex. av kollegor. Ange om du har redovisat någon del av arbetet under tidigare kurser eller examensarbeten. Har arbetet och rapporten utförts av fler studenter ska de enskilda författarnas bidrag redogöras för.

12 2 INLEDNING

13 3 TEORI OCH BAKGRUND 2 Teori och bakgrund Detta kapitel ska sätta in examensarbetet i ett större sammanhang och ge en teknisk bakgrund och förklaring till vad som tidigare gjorts inom ämnesområdet. En genomgång av tidigare arbeten (t.ex. resultat av en litteraturgenomgång) som är relevanta för examensarbete är obligatorisk. Kapitlet ska ge en god bild av den teoribilning och tidigare resultat som examensarbetet bygger vidare på. Referenser till vetenskapliga arbeten och aktuell forskning är ett krav (se examensmålen). Se kapitlet om källförteckning i anvisningarna om vetenskapliga källor och hur referenser ska användas i den löpande texten.

14 4 TEORI OCH BAKGRUND

15 5 METODER OCH RESULTAT 3 Metoder och resultat Kapitlet kan delas in i ett antal underavdelningar som exempelvis beskriver metodik och lösningsmetoder som används modeller som används eller utvecklas verktyg och experimentuppsättning (testbädd, prototyp, simulering etc.) datainsamling och redovisning av statistik sammanfattning av resultat av använda metoder och modeller Kapitlet kan, om det är lämpligt, delas upp i två skilda kapitel; ett kapitel om metoder och modeller och ett kapitel om resultatet. Exempel på metodik i akademiska uppsatser och undersökningar är t.ex. att man använder en fallstudie, gör en kartläggning och klassificeringen (survey), utför experiment och tester, simulerar en modell, utvecklar av en prototyp eller bygger en konstruktion. Med lösningsmetoder menas oftast det tillvägagångssätt som väljs för att lösa den problemställning som arbetet ska lösa eller analysera, dvs. vägen från problem till lösning. Metoderna ska vara utformade så att de kan prövas, granskas och eventuellt upprepas av andra. Diskussion och utvärdering av använda och alternativa metod görs i kapitlet om analys och diskussion. Att använda och bygga modeller är en central del av vetenskaplig kunskapsutveckling och en del av examensmålen för ingenjörsutbildningen (se examensmålen i kapitel 1). En modell kan t.ex. vara ett blockschema, en objektmodell, en differentialekvation eller en funktion som beskriver sambandet mellan olika variabler. detta kapitel ska även alternativa modeller och lösningsmetoder beskrivas och värderas. Det är viktigt att genomgången inte enbart består av en uppräkning av mer eller mindre orealistiska alternativ. Motivering till val av lösningsmetod och varför vissa metoder inte valts ska ingå. I detta kapitel kan arkitekturen för en systemlösning (för en prototyp eller konstruktion) och dess beståndsdelar beskrivas. Strukturen beskrivs på en övergripande nivå, t.ex. med blockschema för hård- och/eller mjukvara (t.ex. pseudokod). Mer detaljerade scheman eller kod läggs med fördel i bilagor. Den färdiga lösningen ska beskrivas, inte varje steg på vägen dit. Observera att rapporten inte ska bestå av en dagbok eller loggbok över vad som uträttats i projektet dag efter dag. Utvärdering av lösningsmetoder som valdes bort kan med fördel beskrivas i kapitlet om analys och diskussion. Om andras arbete och resultat används (kod, kretslösningar etc.) ska det anges tydligt. Här kan även testmetoder redovisas.

16 6 METODER OCH RESULTAT Figurer och tabeller ska numreras och förses med lämplig text. I texten refereras till figurer, t.ex. som framgår av figur 1. Figur 1: Beskrivning av diagram - Antal omsända ramar per sekund (y-axeln) för olika fönsterstorlek (x-axeln). Ett exempel på tabell visas nedan. Tabell 1: Mätresultat för undersökta metoder. Kortast Längst Medel Metod ett 10 ms 30 ms 20 ms Metod två 20 ms 40 ms 35 ms Matematiska formler ska vara centrerade, alternativt indragna cirka en centimeter. De bör numreras, och då längst ut till höger. Variabelnamn är vanligen kursiverade. Hänvisningar till ekvationer sker med referens till ekvationsnumret, utom då referenser är i början av en mening. Alla variabler definieras i den löpande texten. Se följande exempel: Den effekt P i,j som överförs från basstation i till mobiltelefon j modelleras enligt följande: P i,j = C P ig i,j α (1) d i,j Där P i är basstationens sändareffekt; d i,j är avståndet mellan basstationen och mobilen; α är en utbredningsexponent som är 2 i fri rymd och cirka 3 till 4 i stadsbebyggelse; C är en faktor som beror av antennförstärkning, kanalfrekvens och antennhöjd; samt G i,j är en stokastisk variabel som återspeglar fädningens inverkan. Numrerad lista 1. Exempel 2. Exempel 3. Exempel

17 7 ANALYS OCH DISKUSSION 4 Analys och diskussion I detta kapitel analyseras och utvärderas examensarbetets resultat i relation till målsättningen och den modell och de lösningsmetoder som användes. I analysen ska resultaten granskas kritiskt även med avseende på tänkbara alternativa lösningar. Examensarbetet ska även sättas in i ett större samhälleligt, ekonomiskt, miljömässigt och etiskt sammanhang. Examensarbetet i sin helhet ska vara utformat så att resultatet uppfyller examensmålen för högskoleingenjörer (se sidan 1). Om delar av examensmålen inte uttryckligen behandlas i rapporten ska detta kommenteras. Hänvisningar till andra kurser i programmet kan ges. I detta kapitel redovisas dina tolkningar av utfallet av arbetet. Det är även lämpligt att redovisa varför vissa lösningar valts bort. Jämför resultaten med de teorier och modeller som beskrivits tidigare i rapporten. Stämmer resultatet med vad som förväntats och om felmarginalen och noggrannheten är acceptabel. Förmågan att analysera, bedöma, bemöta, förbättra och producera argument är själva kärnan i all akademisk kunskapsbildning. Det är därför viktigt att ärligt och tydligt redovisa sin argumentation. Om vissa mål inte uppfylldes, analysera och diskutera detta. Projektets konsekvenser för samhället ur ekonomisk, social, etisk och miljömässig synvinkel ska diskuteras här.

18 8 SLUTSATSER

19 9 SLUTSATSER 5 Slutsatser Här beskrivs, kortfattat, arbetets väsentligaste nytta och bidrag till kunskapsutvecklingen inom området, relaterat till problemformuleringen och målsättningen. Slutsatsen blickat framåt; det kan finnas anledning att rekommendera uppdragsgivaren (företag eller organisation) att fatta beslut om en viss handlingsriktning. Slutsatserna bör även innehålla förslag till fortsatt arbete och nya problemställningar som identifierats.

20 10 SLUTSATSER

21 11 KÄLLFÖRTECKNING Källförteckning Referenser till tryckta, elektroniska och muntliga källor ska anges löpande i texten i rapporten. Källor ska anges för att styrka påståenden och slutsatser som baseras på tidigare arbeten och publikationer. Allmänna hänvisningar eller underförstådda antaganden om sådant som alla vet accepteras inte utan måste styrkas med referenser till vetenskapliga källor, officiella standarder eller på annat sätt. En läsare ska med ledning av källförteckningen på egen hand kunna granska och värdera ditt arbete (källkritik). Referenser kan sammanfattningsvis användas till att tydligt skilja på ditt bidrag och andras arbeten som använts att inte göra anspråk på resultatet av andra arbete att visa hur arbetet är relaterat till tidigare resultat och teknikområdet i stort att visa den vetenskapliga grund som arbetet vilar på och kopplingen till aktuell forskning att styrka dina antaganden att ge läsaren möjlighet att granska dina resultat Observera att kopiera in en text utan att ange dess källa betraktas som plagiat och därmed allvarligt fusk. En källförteckning (lista över referenser) upprättas i slutet av rapporten för att ge läsaren en samlad upplysning om samtliga källor som du refererar, citerar eller av annat skäl hänvisar till i den löpande texten. Källor ska anges så noggrant att läsaren ska kunna kontrollera dem, om de finns tillgängliga via bibliotek eller på Internet. Det förekommer även att muntliga källor och annan korrespondens inkluderas i källförteckningen, men det är ovanligt i tekniska rapporter. Använd vederhäftiga förstahandskällor som t.ex. publikationer som är vetenskapligt granskande och officiella standarder. Undvik indirekta källor (t.ex. wikipedia, populärvetenskapliga referat, privata hemsidor och studentuppsatser). Var källkritisk, särskilt mot produktpresentationer från företag. Ta endast med källor i förteckningen som du refererar eller citerar i den löpande texten. Samtliga källor som tas upp i källförteckningen ska vara kopplade till rapporten genom hänvisning i den löpande texten, enligt Vancouver-systemet, som är vanligt förekommande i rapporter i tekniska ämnen. Enligt Vancouver-systemet ordnas källförteckningen i den ordning källorna återges i den löpande texten, och källhänvisningen anges i texten med en siffra inom hakparenteser, t ex. [1] eller [2], [3]. De anges även i denna ordning i källförteckningen. Ett exempel på källhänvisning: Enligt Eriksson [1] kan dynamiska SFN ge betydande prestandavinster. Källförteckningen placeras i slutet av dokumentet, exempelvis. [1] M. Eriksson, Dynamic Single Frequency Networks, IEEE Journal on Selected Areas in Communications (J-SAC), vol. 19, nr. 10, 2001, s

22 12 KÄLLFÖRTECKNING [2] Svenska Datatermgruppen, Information om datatermer, Publicerad Hämtad (Exempel på referens till webbsida). Eftersom information på webben revideras ofta och webblänkar kan upphöra att fungera, måste datum anges när informationen hämtades från webbsidan. För webbaserade källor krävs ibland anvisningar för hur källan kan hittas. Tänk på att kvaliteten på materialet på Internet varierar.

23 Bilagor 13 KÄLLFÖRTECKNING