MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 Vårt diarienummer SPN-652/ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för trafikplats Bråvalla vid korsningen E4 - Fiskebyvägen inom Bråvalla i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 18 november 2010 SAMRÅDSHANDLING

2 1

3 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND/SYFTE TIDIGARE UTREDNINGAR OCH ÖVERVÄGANDEN PLANERINGSPROCESSEN MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER AVGRÄNSNING AV MKB GEOGRAFISK AVGRÄNSNING INFLUENSOMRÅDE BEHANDLADE ASPEKTER TIDSASPEKT PLANFÖRSLAG TRAFIK DAGENS VÄGSYSTEM OCH TRAFIK FRAMTIDA TRAFIK ALTERNATIV MILJÖKONSEKVENSER LANDSKAP KULTURMILJÖ NATURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV BULLER LUFTFÖRORENINGAR NATURRESURSER VATTEN/MOTALA STRÖM BYGGSKEDET TILLSTÅND OCH UPPFÖLJNING DISPENSER OCH TILLSTÅND UPPFÖLJNING REFERENSER Bilagor - Ny vägsträckning vid Fiskeby, allmän ekologisk inventering, Calluna AB, Trafikmängdsberäkning för Bråvallaområdet, Norrköping, Tyréns, PM Bullerutredning, trafikplats Bråvalla, Norrköping, Vectura,

4 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör samrådshandling för detaljplan trafikplats Bråvalla vid korsningen E4/Fiskebyvägen inom Bråvalla i Norrköping. Syftet med MKBn är att beskriva och bedöma de miljökonsekvenser som den föreslagna markandvändningen kan medföra samt att bidra till att miljö-och hälsohänsyn tillgodoses i den fysiska planeringen. Planen innebär att ny trafikplats på E4 byggs i anslutning till Fiskebyvägen strax norr om Motala ström och att ny väg byggs västerut via bro över södra stambanan in i Bråvallaområdet. Den nya vägen in i Bråvalla möjliggör att Bråvallaområdet öppnas upp för exploatering. De nya väganordningarna sker huvudsakligen på åkermark. Störst påverkan på landskapsbilden ger den nya vägen in i Bråvalla som kommer att gå på en hög bank över åkermarken och på bro över järnvägen och vidare in i Bråvallaområdet. Planteringar föreslås längs banken för att ge ett mindre dominerande intryck. Utbyggnaden av själva trafikplatsen kommer att kunna utformas så att påverkan på landskapsbilden blir liten. Området är fornlämningsrikt med ett stort antal hällristningar och boplatser med tydlig anknytning till Motala ström och strömmarna vid Fiskeby. Området är en del av riksintresset för kulturmiljövården Himmelstalund Leonardslund Skälv och i detta ingår Fiskeby bruksmiljö, järnvägsbron över Motala ström vid Fiskeby samt Fiskeby station. Kulturmiljön påverkas av den avskärmande verkan som en ny bank över åkermarken ger. Fiskeby gård tappar den visuella kontakten med åkermarken norrut och Fiskeby station får en hög vägbank nära inpå. Området är väl undersökt avseende fornlämningar. Öster om E4 finns inga fornlämningar som berörs av planen. I läget för den nya vägen på åkermarken mellan E4 och järnvägen är en slutundersökning genomförd. Väster om järnvägen pågår förundersökning. Naturvärdena i området består av lövträdsområden kring Fiskeby gård och norr om Fiskeby station. Motala ström med sina stränder har också högt naturvärde. Det föreslagna broläget innebär att vägbanken väster om järnvägen skär igenom området med ädellövträd norr om Fiskeby station och kan också innebära att en lokal för åkerranunkel försvinner. En del av lövskogen i ravinen ner mot Motala ström kommer att avverkas. Trafiken på Fiskebyvägen kommer att öka kraftigt när Bråvallaområdet är exploaterat vilket innebär ökat buller för de boende längs vägen. Ett fåtal fastigheter bedöms få bullernivåer som överstiger riktvärdet 55 dba ekv och kan vara i behov av bullerskyddande åtgärder. Befintlig vall längs E4 kan behöva förstärkas med låg skärm. Trafiken bedöms inte komma att bli av sådan omfattning att det finns någon risk att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Miljökvalitetsnorm för vatten finns för Motala ström vilket innebär att vattnet inte får kvalitetsmässigt försämras. Dagvattnet i området leds till Motala ström via diken och ledningar och i och med att trafiken ökar, ökar också riskerna för påverkan på Motala ström. Enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering bör enklare rening av dagvattnet utföras. Möjlig åtgärd för att förbättra dagvattenhanteringen och ta hand om eventuella utsläpp av farligt gods är att anlägga en fördröjnings-och reningsdamm. I stort sett alla tillkommande vägar kommer att ligga på bank vilket innebär att stora volymer massor måste transporteras till området. 3

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund/syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Plan och bygglagen tillhör samrådshandlingar för detaljplan trafikplats Bråvalla, E4 Norrköping, i Norrköping. Syftet med MKBn är att beskriva och bedöma de miljökonsekvenser som den föreslagna markanvändningen inom området kan medföra samt att bidra till att miljö- och hälsohänsyn tillgodoses i den fysiska planeringen. Översiktskarta Området vid Bråvalla med Bråvalla företagspark, Bråvalla flygfält och verksamhetsområdet Pryssgården har i kommunens översiktliga planer pekats ut som utvecklingsområden för verksamheter. En förutsättning för utveckling av områdena är att tillgängligheten förbättras till E4:an och stadens övriga trafiksystem. Syftet med detaljplaneläggningen av området är att utreda förutsättningarna för att öka tillgängligheten till Bråvallaområdet och verksamhetsområdet Pryssgården. Parallellt med detaljplanen pågår arbete med arbetsplan för trafikplats Bråvalla vid korsningen E4/Fiskebyvägen inom Bråvalla i Norrköping. Arbetsplanen hanteras enligt Väglagen. Miljökonsekvenserna av arbetsplanen redovisas i särskild MKB. 4

6 5

7 1.2 Tidigare utredningar och överväganden Översiktsplan Detaljplanens syfte överensstämmer med Framtid Norrköping- Utvecklingsplan för staden, 2002, intentioner för området. I översiktsplanen föreslås en ny trafikplats för E4:an vid Fiskeby. Trafikplatsen skulle ge Bråvallaområdet och verksamhetsområdet Pryssgården bättre åtkomlighet till E4 och stadens trafiksystem. Området mellan E4:an och järnvägen (södra stambanan) planeras för verksamhetsområde med liten omgivningspåverkan. Området väster om järnvägen planeras för verksamhetsområde med betydande omgivningspåverkan. I översiktsplanen föreslås alternativa dragningar för ett nytt godsspår som ansluter till Södra stambanan strax norr om Motala ström. Utredning kring detta pågår. Norrköpings kommun arbetar med framtagandet av en fördjupad översiktsplan för Bråvalla. Bråvallaområdet planeras till största del för verksamheter inom logistik, produktion och service/kontor med krav på god tillgänglighet. I den nordvästra delen planeras bostäder vid sjön Glan. De gamla landningsbanorna planeras utgöra grund för gatusystemet i området. Program för planområdet Planen har föregåtts av ett planprogram. Stadsbyggnadsnämnden godkände programmet och tog ett inriktningsbeslut för fortsatt detaljplanering. I inriktningsbeslutet förespråkade nämnden ramputformning med cirkulationsplats vid Pryssgården samt vägsträckning med planskild korsning norr om Fiskeby station. En avsiktsförklaring har träffats mellan Norrköpings kommun och Vägverket Region Sydöst där det framgår hur ansvar och kostnader för planering, projektering och byggnation samt framtida väghållningsansvar för trafikplatsen ska fördelas. 1.3 Planeringsprocessen Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska en kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt genomförd behovsbedömning kan planen antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning behövs för att utreda miljöpåverkan av planerade verksamheter inom planområdet. Miljöbedömningen är den process som innebär att kommunen utreder hur planen kan påverka miljön. Arbetet integreras in planarbetet så att påverkan på miljön minimeras. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Planens miljöpåverkan redovisas sedan i MKB som fungerar som beslutsunderlag inför antagande av planen. Enligyt Plan- och bygglagen ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken (dvs. riksintressen och andra allmänna intressen) tillämpas vid planläggning. Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen också ge en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3 miljöbalken ska också iakttas vid planering och planläggning. 6

8 1.4 Miljömål och miljökvalitetsnormer Miljömål I Sverige finns i dag 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen relaterar till ett visst tillstånd i miljön och ska fungera som riktmärke mot en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. De är dock allmänt formulerade och bryts därför ned och konkretiseras på olika plan, bland annat i form av delmål. Vidare utformar länsstyrelserna och kommunerna regionala och lokala miljömål. De fetmarkerade miljökvalitetsmålen i nedanstående ruta bedöms ha störst relevans för detta projekt: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmijö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt -och djurliv Miljökvalitetsnormer I Sverige har gränser satts för miljökvalitet inom vissa områden som inte får överträdas enligt lag, så kallade miljökvalitetsnormer. Enligt plan-och bygglagen får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, fisk-och musselvatten, yt-och grundvatten och omgivningsbuller. De ämnen som regleras av miljökvalitetsnormer för utomhusluft är kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon. Påverkan på luft och vatten behandlas under kap 6. Fisk- och musselvatten berörs inte av planen varför dessa miljökvalitetsnormer inte behandlas vidare. Vattenmyndigheten i Kalmar har i december 2009 beslutat om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram mm inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Miljökvalitetsnorm finns beslutad för Motala ström (Glan-Bråviken).Se vidare kap 6. 7

9 2 Avgränsning av MKB Detaljplanen syftar till att skapa möjligheter för etablering av verksamheter väster om E4:an vid Bråvalla. Planen innefattar endast vägsystemet. Den behandlar inte själva verksamhetsområdena och vilken typ av verksamheter som ska inrymmas i dessa. Planläggning av dessa sker i ett senare skede. För intressen som inte bedöms bli påverkade görs ingen konsekvensbeskrivning. 2.1 Geografisk avgränsning Fysiskt påverkar en väg- eller gatubyggnad främst det område som direkt berörs, det framtida vägområdet. MKB:ns fysiska gräns är densamma som detaljplaneavgränsningen. 2.2 Influensområde Som influensområde tar miljökonsekvensbeskrivningen upp närområdet till den nya sträckningen. Influensområdet varierar beroende på typ av aspekt. En ny trafikplats genererar ökad trafik som kan påverka boendemiljön långt från själva trafikplatsen. Boende längs Fiskebyvägen kommer att få ökad trafik i takt med att Bråvallaområdet byggs ut. Bullerberäkningar görs därför för de fastigheter som ligger i anslutning till den föreslagna trafikplatsen samt fastigheter längs med Fiskebyvägen in till Finspångsvägen. Avrinnande vattendrag kan medföra påverkan på vatten som ligger nedströms i detta fall Motala ström och Bråviken. 2.3 Behandlade aspekter Miljökonsekvensbeskrivningen anpassas efter åtgärdernas art och omfattning enligt MB kap 6 7. De aspekter som pekats ut av länsstyrelsen som viktiga att belysa är: kulturmiljövärden, naturvården, buller och luftkvalitet, konsekvenser av trafikplatsen på stadens trafiksystem och risk för översvämning av Motala ström. Dessutom behandlas påverkan på vattenmiljön (Motala ström) och friluftslivet. De valda aspekterna baseras på vad som framkommit vid samråd med länsstyrelsen och övriga myndigheter och intressenter. 2.4 Tidsaspekt Tidsmässigt behandlas konsekvenserna under en överblickbar framtid om ca 20 år. Vad som kan hända längre fram i tiden går inte att överblicka och kommer inte att behandlas. 3 Planförslag Norrköpings kommun planerar att bygga ut Bråvallaområdet väster om E4:an med verksamheter och bostäder. En förutsättning för utbyggnad av Bråvallaområdet är att tillgängligheten förbättras till E4:an och stadens övriga trafiksystem. Planområdet är beläget där Fiskebyvägen korsar E4, i Norrköpings västra utkant, ca 250 meter norr om Motala ström. Planområdet omfattar vägområden vid trafikplatsen samt vägområden för Fiskebyvägens nya sträckning fram till Bråvalla flygfält. Se bifogad plankarta. 8

10 4 Trafik 4.1 Dagens vägsystem och trafik E4, som är av riksintresse för kommunikation, passerar genom en vägport under Fiskebyvägen, ca 200 m norr om Motala ström. Avståndet till närmaste trafikplats söderut, trafikplats Skälv, är ca 2,5 km och till närmaste trafikplats norrut, trafikplats Ringeby, är ca 4,0 km. Trafikmängden på E4 är ÅDT, varav 18 % utgörs av tung trafik (uppräknat värde 2010). På bron över Motala ström har vägen en total bredd på 23,0 m. Direkt norr om vägporten finns en driftvändplats på var sida om vägen. Sträckan är belyst. Den skyltade hastigheten är 110 km/h. Fiskebyvägen är en kommunal väg som 300 m väster om bron över E4 korsar järnvägen (stambanan) i plan. Passagen är reglerad med signaler och halvbommar. Fiskebyvägen väster om E4 9

11 Fiskebyvägen sträcker sig österut till Finspångsvägen. I denna del har Fiskebyvägen en trafikmängd på 2642 ÅDT (Norrköpings kommun 2010). Vägbredden är 8 meter inkl vägrenar. Vägen är belyst och den skyltade hastigheten är 50 km/h. Fiskebyvägen öster om E4 Fiskeby Board AB använder Fiskebyvägen för sina transporter. År 2006 hade man ca 100 lastbilar/dag och 200 personbilar/dag till sina anläggningar. 90 % av lastbilarna kommer på E4. Busstrafik går via Fiskebyvägen till Fiskeby Board AB. En separerad gång- och cykelväg löper längs Fiskebyvägen från E4 till Fiskeby bruk. 10

12 4.2 Framtida trafik En utredning har gjorts med syftet att beräkna trafikalstringen på Bråvalla samt redovisa trafikmängderna i några punkter i Norrköping år Se bilaga Trafikmängd i fordon/vardagsdygn år 2030 med Bråvallaområdet helt utbyggt, Tyréns. Man kan konstatera att trafikökningarna beroende på utbyggnaden av Bråvalla kommer att bli mest påtagliga på Fiskebyvägen. En ökning från ca 2600 fordon i dag till fordon år 2030.På Finspångsvägen norr om Fiskebyvägen blir ökningen liten. Utredningens slutsats är.. Utbyggnaden av Bråvallaområdet kommer att alstra knappt fordon per dygn, med förutsättningarna i underlaget från kommunen. Lastbilsandelen beräknas blir drygt 20 %, eftersom en relativt stor del av de planerade verksamheterna är inriktade på logistik. Huvuddelen av biltrafiken till och från Bråvalla kommer att köra via Finspångsvägen - Fiskebyvägen. Till största delen är detta personbilstrafik som alstras av de som arbetar eller bor på området och har målpunkter i Norrköping. För verksamheterna på området är det viktigt att snabbt och enkelt kunna nå de stora riksvägarna. Genom att ge anslutningsvägen till Eriksberg en hög standard nås enkelt riksvägarna norrut och E4 mot Stockholm. Även huvudgatan i nord-sydlig riktning genom området bör ha god standard till den nya trafikplatsen på E4 vid Fiskebyvägen så man får bra förutsättningar att nå E4 söderut. De beräknade trafikmängderna med Bråvallaområdet helt utbyggt bedöms inte ge några kapacitetsproblem i det befintliga gatusystemet. Kapacitetsberäkningar i berörda korsningar visar att framkomligheten blir god med liten risk för köbildningar Den kraftiga trafikökningen på Fiskebyvägen gör att åtgärder kan bli nödvändiga för att inte försämra trafiksäkerheten. Cirkulationsplats planeras i korsningen Fiskebyvägen/ Finspångsvägen. Andra åtgärder som kan bli aktuella är att se över utfarter mot Fiskebyvägen och ev stänga någon utfart. Säkerheten för korsande cyklister bör ökas, framförallt vid korsningen i höjd med Kabelvägen. Behov av vänstersvängfält längs sträckan utreds.

13 5 Alternativ Placeringen av själva trafikplatsen är låst i sitt läge till befintlig bro över E4. I programskedet diskuterades alternativ sträckning av den nya vägen in i Bråvalla. Stadsbyggnadsnämnden tog ett inriktningsbeslut för fortsatt detaljplanering där man förespråkade det förslag som nu bearbetats vidare. Det är dettta förslag som behandlas i MKB tillsammans med nollalternativet. Några andra alternativ behandlas inte. Nollalternativ Med nollalternativ menas den situation som uppkommer om den nya detaljplanen inte genomförs. Förhållandena vid nollalternativet fungerar som referensram för att underlätta jämförelser med utredningsalternativet. I detta fall innebär nollalternativet att trafikplats och väg över järnvägen in i Bråvallaområdet inte byggs. Nuvarande markanvändning jordbruk fortsätter och Fiskebyvägen med plankorsning med järnvägen har kvar sin funktion som förbindelse in till Fiskeby bruk och Bråvalla. 6 Miljökonsekvenser 6.1 Landskap Förutsättningar När E4:an byggdes på 1990-talet var en viktig del i detta projekt att ordna effektivt bullerskydd mot bebyggelsen mellan Motala ström och Västra Eneby kyrka. Längs hela denna sträcka, öster om E4, löper i dag en hög planterad bullervall som på vissa sträckor består av vall i kombination med träplank. Innanför vallen går en kraftledning. Vallen och planteringarna utgör en kompakt avgränsning mellan E4 och bebyggelsen i Pryssgården. Området närmast öster om E4 består av öppen och plan åkermark som i väster avgränsas av stambanan. Väster om stambanan finns ett område med uppvuxna lövträd och i södra änden av detta ligger Fiskeby station och ytterligare åt sydväst ligger Fiskeby bruk vars fabriksbyggnader kan skymtas från E4:an. Nordväst därom fortsätter det relativt flacka åkerlandskapet ut mot Bråvalla flygplats. I sluttningen ner mot Motala ström är landskapet mer kuperat och med inslag av lövträd. Dessa delar ingår i riksintresset för kulturmiljö tillsammans med parkmiljön kring Fiskeby gård och Fiskeby station. E4:an med sina bullervallar och den korsande Fiskebyvägen utgör en stark visuell barriär i landskapet. Stambanan däremot ligger i nivå med omgivande mark. 12

14 E4an mot söder sedd från Fiskebyvägen E4an mot norr sedd från Fiskebyvägen Konsekvenser Nollalternativ Nollalternativet förutses innebära att dagens karaktär av åkermark omgiven av kommunikationsanläggningar kvarstår. Nuvarande detaljplan medger utbyggnad av verksamheter men bedöms inte komma till genomförande om inte trafikplatsen byggs. 13

15 Planförslaget Utbyggnaden av själva trafikplatsen kommer att, öster om motorvägen och norr om Fiskebyvägen, kunna utformas så att påverkan på landskapsbilden blir liten. Det stora ingreppet är redan gjort när E4:an byggdes och trafikplatsen bedöms kunna inordnas i redan genomförda anläggningar för bullerskydd. Behov av förstärkta bulleråtgärder kan medföra att vallarna måste förstärkas med plank. Den nya rampen söderifrån kommer att innebära att befintlig bullervall delvis försvinner och ny vägslänt exponeras mot sydost. Befintligt bostadshus kommer att rivas och utrymme finns för att modellera om marken och/eller plantera vegetation längs rampen. Störst påverkan på landskapsbilden ger den nya vägen som kommer att gå på bank och på bro över järnvägen och vidare in i Bråvallaområdet. Trafikanterna på E4:an norrifrån kommer att ha en hög bank i blickfånget liksom de som rör sig kring Fiskeby gård och Fiskeby station. Planen ger utrymme för planteringar som döljer banken vilket gör den mindre dominerande. Vid framtida exploatering kan planteringarna fungera som avgränsning mellan väg och verksamheter. Det föreslagna broläget innebär att vägbanken väster om järnvägen skär igenom ett område med lövträd. För att skydda den vegetation som blir kvar har bestämmelse förts in i planen om att marklov krävs för ädellövträd med stamdiameter större än 0,5 meter vid Fiskeby station och på norra sidan om vägen. Trafikplatsen blir en ny infart till Norrköping och till en ny stadsdel, Bråvalla. Kring trafikplatsen kommer det att bli relativt stora friytor/restytor mellan ramperna och E4. Friytorna föreslås utformas med relativt hög standard för att ge ett välkomnande intryck och där det behövs, ge bullerskydd. Väster om järnvägen föreslås en enkelsidig allé längs den nya vägen som ska leda trafikanten in i Bråvalla. Se planillustration. Detaljplanen redovisar enbart föreslaget väg/gatunät. På sikt kan man förvänta sig att området kring trafikanläggningarna exploateras med verksamheter. Detta innebär att byggnader kommer att tillkomma och därmed minskas vägarnas dominans i landskapet. Förslag till åtgärder Planillustrationen visar på förslag till planteringar mm. Förslag till hur ytorna mer i detalj ska utformas tas fram i bygghandlingsskedet. Allmänt bör gälla att befintlig vegetation (särskilt äldre lövträd) ska sparas i möjligaste mån. Ytorna kring trafikplatsen bör, förutom att vara trevliga att se på, medvetet utnyttjas för att leda trafikanten, skärma av ljus mm. 14

16 6.2 Kulturmiljö Fornlämningar Den omgivande miljön kring och i detaljplaneområdet är fornlämningsrik, med tydlig anknytning till Motala ström och strömmarna vid Fiskeby. Området är en del av riksintresset för kulturmiljövården Himmelstalund Leonardslund Skälv samt det regionala intresseområdet för kulturmiljövården, Norrköping 33 Leonardsberg Skälv m fl. Området ligger i en central kulturbygd med lång bebyggelsekontinuitet. Ca 300 hällristningslokaler med över figurer samt boplatser från bronsålder. Gravfält och boplatser från järnåldern anknyter till medeltida bytomter. I riksintresseområdet ingår även Fiskeby bruksmiljö, järnvägsbron över Motala ström vid Fiskeby samt Fiskeby station. Områdets kulturvärden är främst knutna till fornlämningarna. Flera arkeologiska utredningar och undersökningar har gjorts i området. Ett kulturhistoriskt planeringsunderlag Bråvallaområdet mellan Fiskeby och Svärtinge, UV ÖST rapport 2008:1, har tagits fram av Riksantikvarieämbetet i uppdrag av Norrköpings kommun. Rapporten beskriver att de synliga fornlämningarna har sin koncentration söder om 15

17 16

18 planområdet och lämningarna utgörs till stor del av hällristningar. I norr finns stora områden med boplatslämningar dolda under mark. Tidigare undersökningar, utförda isamband med byggnationen av motorvägen, visar att det finns tecken på omfattande förhistoriska boplatslämningar inom området. För delar av planområdet mellan järnvägen och E4:an, delvis inom kv Sparrisen, har en slutundersökning skett. Undersökningen är slutförd i fält och rapport är under framtagande. Slutundersökningen har föregåtts av en arkeologisk förundersökning inom Kv Sparrisen vid Fiskeby. Förundersökningen, Fiskebyboplatsen- inför planerat industriområde och trafikplats inom RAÄ 207:1 och RAÄ 100, Kv Sparrisen,UV ÖST rapport 2007:28,visar att det finns omfattande förhistoriska boplatslämningar inom det undersökta området. Fornlämningar inom och i nära anslutning till detaljplaneområdet: Norrköping 323 (boplats), Östra Eneby 100:1 (färdväg), Östra Eneby 207:1 (boplats). Kartan redovisar avgränsningar för delområden. Kartutdrag RAÄ 323- boplatslämningar och färdväg, arkeologisk utredning etapp 1 och 2, UV ÖST rapport 2010:16 Riksantikvarieämbetet, UV ÖST rapport 2010:16, har under november 2009 genomfört en arkeologisk utredning, etapp1 och 2, inom fastigheterna Fiskeby 1:1, 1:2, 1:36, 1:48, Butängen 2:1 och Pryssgården 1:1. Inom delområde 1 hittades fyra avgränsade områden med förhistoriska boplatslämningar. Dessa ses som ytterligare delar av den större Fiskebyboplatsen och består av stolphål, större gropar, kulturlager och härdar. Inom området påträffades också vad som kan tolkas som en äldre stensatt färdväg. Inom delområde 2 hittade inga lämningar av antikvariskt intresse. Inför en eventuell framtida exploatering av de aktuella områdena föreslås i utredningen att en arkeologisk förundersökning utförs för delområde 1A och 1B i anslutning till boplatslämningarna och färdväg. För delområde 2A föreslås inga ytterligare arkeologiska åtgärder. Norrköpings kommun har ansökt om arkeologisk förundersökning hos länsstyrelsen. 17

19 Fiskeby gård parkmiljön Söder om detaljplaneområdet ligger Fiskeby gård. Gårdens parkmiljö med äldre lövträd, har ett kulturhistoriskt värde enligt Norrköpings översiktsplan för staden från Fiskeby station Detaljplaneområdet gränsar till gamla Fiskeby station. Stationshuset, som är uppfört 1873, finns medtagen i bebyggelseinventeringen "Miljöer och hus i Norrköpings kommun" från I inventeringen är huset klassat som "skyddsvärd bebyggelse". Riksantikvarieämbetet har i inventering från 1980-talet klassat stationsbyggnaden som kulturhistoriskt värdefull (klass II av III). Det kulturhistoriska värdet består av en samlad stationsmiljö med stationshus från 1873, (tillbyggnad 1904), med bevarade ekonomibyggnader. I närområdet finns en upprustad järnvägsbro ursprungligen från samma tid som stationen, men ombyggd , samt fabriksspår till Fiskeby pappersbruk. Fiskeby station och norr därom lövträdsmiljö med naturvärde. Fiskeby bruk Detaljplaneområdet ligger i anslutning till Fiskeby bruk, som är ett av landets äldsta pappersbruk från Området är klassat som värdefull kulturmiljö i Kulturminnesprogram, Länsstyrelsen,

20 Konsekvenser Nollalternativ Om inte detaljplanen genomförs så påverkas inte kulturmiljön av tillkommande höga bankar mm. Miljön är dock redan idag påverkad av E4, järnvägen och flygplatsen. Fiskeby station som är en del i riksintresset står tom idag och är i behov av upprustning. Om stationen inte underhålls kommer dess kulturhistoriska värde att minska. Planförslaget Kulturmiljön påverkas av att detaljplanen genomförs i huvudsak genom den avskärmande verkan som en ny bank över åkermarken ger. Fiskeby gård tappar den visuella kontakten med åkermarken norrut och Fiskeby station får en hög bank nära inpå. Planen redovisar utrymme för att spara träd mellan stationsbyggnaden och banken. I planen ges också utrymme för planteringar som döljer vägbanken över åkermarken. Se även avsnitt 6.1 Åtgärder Den pågående arkeologiska förundersökningen väster om järnvägen kommer att ge besked om ytterligare arkeologiska insatser behövs. I övrigt är det område som detaljplanen omfattar färdigundersökt avseende fornlämningar. 6.3 Naturmiljö Förutsättningar Detaljplaneområdet består huvudsakligen av jordbruksmark med små eller inga naturvärden. Området öster om E4 utgörs av planterade bullervallar som inte heller har några höga naturvärden. Område med naturvärde av kommunalt intresse i Naturvårdsprogrammet finns i område som är knutna till Motala ström med strandskogar. Klassade som lokalt värdefulla områden är oxelbeståndet vid Sörbyvägen och de stora, gamla lövträden vid Fiskeby gård. Ett sammanhängande område med lövskog finns norr om Fiskeby station. En allmänekologisk inventering gjordes hösten 2009 (Calluna). Mellan Fiskebyvägen och Motala ström identifierades ett område (nr 4) med ädellövskog med naturvärdesklass 3 med stor andel lönn. Längs den östra kanten växer grova alar. Längre österut (nr 5) är fyndplats för den rödlistade buskvickern (naturvärdesklass 2). 19

21 Övre delen av ravinen ner mot Motala ström Norr om Fiskeby station finns ädellövskog med alm som dominerande trädslag (nr 1). Naturvärdet är knutet till ädellövskogen och området har tilldelats naturvärdesklass 2. Alldeles intill järnvägsspåren finns två lokaler för åkerranunkel (nr 2 och 3) med naturvärdesklass 2. Vid tidpunkten för inventeringen gick det inte att konstatera om de rödlistade arterna verkligen finns kvar. En kontroll av fyndplatserna behöver göras under säsong. Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet bedöms inte ge någon påverkan på värdefulla naturmiljöer. Åkerranunkeln inom spårområdet riskerar att försvinna vid ogräsrensning i spårområdet. Planförslaget Ädellövsskogen norr om Fiskeby station kommer att påverkas. Den planerade bron över järnvägen med anslutande bank kommer att ta ett ca 80 meter brett område i anspråk och inom detta kommer lövskogen att avverkas. För att skydda den vegetation som finns kvar har bestämmelse förts in i planen om att marklov krävs för ädellövträd med stamdiameter större än 0,5 meter vid Fiskeby station och på norra sidan om vägen. Lokal nr 2 för åkerranunkel försvinner om planen genomförs. Utbyggnad av ny avfartsramp, öster om E4 och söder om Fiskebyvägen, kommer att innebära att en del av träden i ädellövsskogen (nr 4), närmast Fiskebyvägen, måste avverkas. 20

22 21

23 Fyndplatsen för buskvicker ligger utanför område som berörs av åtgärder. Förslag till åtgärder Inhägnad av av ädellövsbestånden under byggtiden för att förhindra skador på rötter och stammar. Förekomst av buskvickern och åkerranunkeln kontrolleras. Om de finns kvar bör platsen hägnas in så att körning över platsen hindras. Träd som måste avverkas placeras om möjligt i närliggande områden som ett tillskott på död ved i området. Diken intill träd bör om möjligt undvikas för att skydda trädrötter och förhindra bortledning av vatten från trädet. Allmänt gäller att körskador på träd ska undvikas. Vid grävarbeten bör trädens rötter skyddas så långt möjligt. Grävning intill gamla träd bör endast ske utanför trädens krontäckning. Vid grävarbeten närmre träd så att rötter blottas bör dessa kapas med fina snitt och hållas fuktiga tills återfyllnad sker. Vid arbeten vid Motala ström ska åtgärder vidtas så att vattnet ej grumlas och att bottensubstratet inte störs. Möjligheten att ta sig fram under E4-bron längs Motala ström behålls så att vilda djur kan passera. Avverkning av ädellöv ersätt med plantering av nya ädellövträd i allé längs cykelväg och i trafikplatsens friytor där det är lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. 6.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Området kring den planerade trafikplatsen utnyttjas sparsamt för rekreation och friluftsliv. Från centrum kan man gå och cykla på Fiskebyvägen till Fiskeby bruk och vidare mot Leonardsberg som har högt kulturhistoriskt värde och också är viktigt ur rekreationssynpunkt. Det finns också en gångstig under E4-bron och en möjlighet att korsa Motala ström på en bro som går parallellt med stambanan. Området omfattas av strandskydd (100 m) enligt 7 kap miljöbalken. Konsekvenser/åtgärder Nollalternativet Nollalternativet innebär inga förändringar jämfört med dagsläget. Planförslaget Delar av planområdet, E4:an och påfartsrampen på E4:ans östra sida, ligger inom 100 meter från strandlinjen, Motala ström. Strandskyddet föreslås upphävas för de berörda delarna. Området är idag redan ianspråktaget som vägområde med tillhörande bullervall. Som särskilt skäl anges att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. Avfartsrampen från E4 inkräktar på befintlig gångväg. Delar av gångvägen läggs därför om så att fri passage och tillgänglighet för allmänheten till stranden medges. 22

24 6.5 Buller Förutsättningar Allmänt Infrastrukturpropositionen från 1997 har riktvärdena 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och 70 db(a) maximal ljudnivå som gräns för när bullerreducerande åtgärder bör vidtas. Riktvärdena gäller vid en väsentlig ombyggnad av trafikinfrastrukturen eller när en nybyggnad av bostäder sker. Det långsiktiga målet för buller finns även beskrivet i miljömålet God bebyggd miljö. Miljömålet ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från vägtrafiken. Målet ska uppnås inom en generation, till år Så här har Boverket konkretiserat det långsiktiga målet utifrån de riktvärden för buller som riksdagen ställt sig bakom: Till år 2020 har ingen i sin boendemiljö bullernivåer överstigande: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Ekvivalent ljudnivå är ett dygnsmedelvärde som används för att beskriva ljudnivåer som varierar över tiden. Riktvärdet avser ett frifältsvärde vid fasad. Den maximala ljudnivån avser det mest bullrande fordonet och riktvärdet utomhus avses vid bostadens uteplats. Detta riktvärde får ej överskridas mer än 5 ggr/maxtimme på uteplatsen. I riktvärdena ovan inkluderas permanent- och fritidsbostad samt vård- och undervisningslokaler. För rekreationsytor i tätbebyggelse anger Trafikverket i publikation 2001:88 riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och för arbetslokaler 65 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. De bullerberäkningar som gjorts är baserade på den nordiska beräkningsmodellen för Vägtrafikbuller, SNV rapport 4653 (reviderad 1996) och utförda i programmet SoundPLAN version 7.0. Samtliga uppgifter om ljudnivåer avser frifältsvärden, d v s utan inverkan av eventuella fasadreflexer. Ombyggnaden av trafikplats Bråvalla bedöms vara väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. I området idag finns det ett flertal olika verksamheter, industrier, bostäder, vårdlokaler och koloniträdgårdar. Längs E4:an finns en bullervall som delvis är kompletterad med bullerskärmar i trä Trafikunderlag för nulägesberäkningarna är hämtade från trafikverkets portal TIKK och från Norrköpings kommun. Trafikmängden på E4:an är hämtade från TIKK och uppräknade till år 2010 från mätåret Trafikmängden på Fiskebyvägen är inhämtad från Norrköpings kommun. Även den är uppräknad, från 2009 till Andelen tung trafik på Fiskebyvägen är uppskattad till 8 %. 23

25 Ekvivalentnivå för nuläget Maximalnivå för nuläget 24

26 Nuläge I nuläget är det framförallt gruppbostaden (på Fiskebyvägen 10) norr om Fiskebyvägen och husen väster om E4:an som utsätts för ekvivalentnivåer över 55 db(a). Inga bostäder utsätts för maximalnivåer i nuläget. Konsekvenser Nollalternativet Någon beräkning för ett nollalternativ har inte gjorts. År 2030 Beräkningsresultaten för år 2030 visar på att en del av bostäderna längs östra delen av Fiskebyvägen utsätts för ekvivalentnivåer över 55 db(a). Husen närmast öster om trafikplatsen kan bli utsatta för maximala ljudnivåer över 70 d(ba). Ekvivalentnivåer år

27 Maximalnivåer år 2030 Brytpunk I ett försök att klargöra när det kan bli aktuellt med skyddsåtgärder för bostäderna längs östra delen av Fiskebyvägen gjordes beräkningar med olika trafikmängder på Fiskebyvägen. Beräkningarna visar på att 55 db(a) (ekvivalent ljudnivå) nås vid en trafikmängd på 7000 ÅDT, med lika stor andel tunga fordon som i prognosåret (8 %). Förslag till åtgärder Nedan föreslås möjliga åtgärder för att uppnå riktvärdena. Andra möjliga åtgärder skulle kunna vara att lägga bullerdämpande asfalt, vilket kan sänka bullernivåerna med ett par decibel. Andra åtgärder som är möjliga för hus där riktvärdena ej uppnås är fasadåtgärder i form av t ex tätare fönster. 26

28 Möjliga åtgärder vid Grenadjärgatan Fastigheterna närmast Grenadjärgatan beräknas få ekvivalenta ljudnivåer på 56 db(a) år För att komma ner till 55 db(a) kan bostäderna skyddas med t ex bullerskärmar, se bild ovan. Bullerskärmarna skulle även kunna bytas ut mot bullervallar på grönytan mellan tomterna och Fiskebyvägen, detta är dock inget som har studerats närmare i denna utredning. Ekvivalentnivåer vid gruppbostad år 2030 med bullerskydd.

29 Möjliga åtgärder för västra Fiskebyvägen Gruppbostaden vid Fiskebyvägen beräknas få ekvivalenta ljudnivåer på upp till 61 db(a) år 2030 på fasad ut mot Fiskebyvägen. För att komma ner till 55 db(a) kan en 2 meter hög skärm placeras mellan gruppbostaden och Fiskebyvägen(se bild ovan). Denna bullerskärm i sig är inte tillräcklig för att skydda gruppbostaden, utan bör kombineras med andra åtgärder. Om planket kombineras med att hastigheten utanför gruppbostaden sänks till 30 km/h kan riktvärdet uppnås. Figuren visar också de skärmar som används för att skärma av buller från E4:an. Ekvivalentnivåer vid västra Fiskebyvägen och E4:an med bullerskydd Möjliga åtgärder längs västra delen av Fiskebyvägen och E4:an En två meter hög bullerskärm placeras längs den norrgående avfarten, för att avskärma rekreationsområdet öster om E4:an. Denna åtgärd förutsätter att skärmen kan placeras nära vägbanan då utrymmet är begränsat. Bullerskärmar är även placerade längs Fiskebyvägens södra sida (2 meter höga). Dessa åtgärder bidrar till att få ner bullernivåerna ner mot vattnet till db(a). 28

30 Befintlig vall längs E4 norr om Fiskebyvägen behöver enligt beräkningen förses med en ca 0,5 meter hög skärm alternativt höjas för att uppnå 55 db(a). 6.6 Luftföroreningar Förutsättningar Luftföroreningar av olika slag har betydelse för miljön lokalt, regionalt och globalt. Utsläppen påverkar lokalt luftens föroreningshalt, vilket i sin tur ger direkta effekter på hälsa och trivsel, på vegetation och byggnadsmaterial. Vid bedömning av effekter på hälsa används som indikator främst kvävedioxid (NO 2), men också partiklar (PM10, PM2.5), ozon och kolväten (främst bensen, eten och bens(a)pyren). Sambanden mellan bilavgaser och hälsoeffekter är komplicerade. Höga halter av kvävedioxid, ozon, partiklar och kolväten ger irritation och påverkan på luftvägar och bidrar till cancersjukdomar. Det finns ett mycket stort antal partiklar av varierad storlek i luften. De som går att andas in är mindre än 10 µm (µm = tusendels millimeter, PM10) och kan skada människors hälsa. Partiklar mindre än 10 µm kommer till största delen från vägslitage (framförallt från dubbdäck), uppvirvlat vägdamm, bromsar och avgaser. Småskalig vedeldning, industriutsläpp och naturligt damm är andra källor till partiklar. Vi vet idag med säkerhet att höga halter av inandningsbara partiklar i luften leder till dödsfall och ökade sjukdomsproblem bland människor som bor eller vistas i berörda områden. Vi vet också att höga halter av partiklar under svenska förhållanden främst är ett urbant problem och att de höga halterna till övervägande del orsakas av biltrafiken och användningen av dubbdäck. Gällande gränsvärden (miljökvalitetsnormer) regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). För de flesta miljökvalitetsnormerna gäller att det är kommunerna som ansvarar för att utföra beräkningar och mätningar för att kontrollera att de gällande miljökvalitetsnormerna uppfylls. Halterna av luftföroreningar i svenska tätorter ligger normalt under gällande normer. I de mest belastade gatumiljöerna förekommer dock fortfarande föroreningshalter i nivå med, eller över gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och EU:s gränsvärden för partiklar (PM10). Detta inträffar däremot sällan i öppna miljöer. Lokalt i Norrköping är luftkvalitén bra. Enstaka gator överskrider eller riskerar att överskrida gällande miljökvalitetsnormer. Det är partikelhalter som under vårvintern är ett problem på Östra Promenaden, Kungsgatan och i Ingelsta. För att komma till rätta med de höga partikelhalterna har kommunen upprättat ett åtgärdsprogram (Norrköpings kommun 2006) som är fastställt av länsstyrelsen. Programmets syfte är att skydda kommunens invånare och besökare från skadliga halter av luftföroreningar och samtidigt skapa ett miljömässigt utrymme för utveckling och expansion av Norrköping. Programmet innehåller olika typer av åtgärder som planeras för att minska partikelhalterna i luften. Åtgärder i drift och underhåll av befintligt vägnät främst under vintersäsongen. Åtgärder för att underlätta för Norrköpings invånare att göra kloka, miljö- och hälsomedvetna val i fråga om vinterdäck, färdsätt, och resväg. Åtgärder i nät för bil-, cykel- och kollektivtrafik i form av förändringar och nyanläggningar. I närheten av området ligger Fiskeby bruk (kartongtillverkning) som har en förbränningsanläggning. Anläggningen är prövad 2006 och uppfyller gällande krav. Rening sker bland annat med textila spärrfilter och utsläpp av partiklar är mycket lågt. I övrigt finns inga betydande källor för luftföroreningar i närområdet. 29

31 Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att Bråvallaområdet inte exploateras och att den nya cirkulationsplatsen inte byggs. Nollalternativet kommer att innebära fortsatt låg trafikmängd på Fiskebyvägen och fortsatt låg belastning av luftföroreningar. Planförslaget Trafiken bedöms inte komma att bli av sådan omfattning att det finns någon risk att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids vid Fiskebyvägen öster om trafikplatsen. Trafikmängderna inkluderat väg E4 kommer att bli relativt höga men landskapet är öppet och bedöms vara väl ventilerat. De vägar och gator i Norrköping där normerna i dagsläget överskrids för partiklar (PM10) har högre ttafikmängder (Ingelsta) och/eller ligger inom stadsområde4n med sämre ventilation (Kungsgatan, Östra promenaden) Vad gäller påverkan på övriga vägar och gator i staden görs följande bedömning: Den nya trafikplatsen vid Bråvalla kommer att leda till mindre trafik mellan staden och trafikplats Ringeby norr om Norrköping. Detta innebär bland annat minskad trafikbelastning i Ingelsta där halterna av partiklar (PM10) är höga och miljökvalitetsnormen i dagsläget överskrids. För övriga gator och vägar i kommunen där problem med höga partikelhalter och överskridande av normerna förekommer bedöms utbyggnad av trafikplats Bråvalla inte komma att påverka partikelhalterna. Förslag till åtgärder Fortsatta åtgärder enligt kommunens åtgärdsprogram för att sänka halterna av hälsoskadliga partiklar och andra föroreningar. 6.7 Naturresurser Åkermark Huvudparten av den mark som tas i anspråk för nya vägar utgörs av åkermark. Kommunen har i gällande översiktsplan utpekat marken som område för framtida verksamhetsområden och därmed redan gjort avvägningen att åkermarken ska användas för annat ändamål än jordbruk. 30

32 Åkermark väster om E4 sedd från järnvägen ut mot E4 och mot Fiskebyvägen. Till höger med parken kring Fiskeby gård i förgrunden. Masshantering I stort sett alla tillkommande vägar kommer att ligga på bank vilket innebär att stora volymer massor kommer att gå åt och som också kräver omfattande transporter. 6.8 Vatten/Motala ström Förutsättningar Motala ström Glan är Norrköpings kommuns vattentäkt. Vattenintaget till vattenverket sker i Motala ström uppströms bron över E4. Miljökvalitetsnorm för vatten finns för Motala ström. Miljökvalitetsnormer för vatten innebär att inga vatten får kvalitetsmässigt försämras samt att god vattenstatus ska säkerställas senast 2015 (för vissa vatten 2021). För Motala ström (Glan-Bråviken) gäller: Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus (exkl kvicksilver) År 2009 Kvalitetskrav År 2009 Kvalitetskrav Måttlig ekologisk potential God ekologisk potential 2021 God God status 2015 Fysiska förändringar har konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen för att inte kunna nås till Övergödning är ett annat problem som kommer att kräva åtgärdsinsatser under längre tid och bedömningen är att det är tekniskt omöjligt att uppnå god status till Motala ström har därför fått en tidsfrist till år 2021 avseende den ekologiska statusen. Åtgärder får inte vidtas som kan medföra att vattenkvaliteten försämras. E4-bron över Motala ström sedd från gångvägen under bron på norra sidan 31

33 Översvämningsrisk SMHI har (år 2008) gjort en detaljerad översvämningskartering längs Motala ström, Roxen, Glan och Bråviken. I denna har man simulerat nivåer för vattenståndet i Motala ström utifrån högt (2,02 möh) och lågt(1,37 m) vattenstånd i Bråviken. Den beräknade vattennivån i Motala ström i anslutning till bron över E4 är oberoende av vattenståndet i Bråviken. Den beräknade nivån vid 1000-årsvattenstånd är m (RH 70) och vid 100-årsvattenstånd är nivån m (RH 70). Dagvattenhantering Fiskebyvägen och E4:an avvattnas via diken och ledningar till Motala ström. Dagvattensystemen är utbyggda i samband med utbyggnaden av E4:an i mitten av 90-talet. Den östra delen av E4:an norr om Fiskebyvägen samt de östra delarna av Fiskebyvägen avvattnas, via vägdiken, till dikesbrunn som är ansluten till kommunal dagvattenledning. Dagvattenledningen går söderut, korsar Fiskebyvägen och mynnar i Motala ström cirka 200 m nedströms E4-bron över Motala ström. Övriga delar av E4:an inom arbetsplaneområdet, och Fiskebyvägen fram till järnvägen, avvattnas via vägdiken, dräneringsledningar och dagvattenledningar som mynnar i ravinen vid Motala ström, omedelbar öster om E4:an. Totalt avvattnas 17,5 ha hårdgjord yta till detta system. Fiskebyvägen, öster om järnvägen, och Sörbyvägen avvattnas via vägdiken till brunnar i korsningen Fiskebyvägen-Sörbyvägen. Underlag saknas på dagvattenledningarnas sträckning från dessa brunnar. Troligen går det en dagvattenledning söderut, väster om järnvägen, till Motala ström. Den befintliga dagvattenanläggningen har inga dammar eller magasin för rening eller fördröjning av dagvatten. De befintliga gräsbeklädda vägdikena på Fiskebyvägen, Sörbyvägen och E4:ans västra sida uppfyller kraven enligt VV Publ. 1998:009 Rening av vägdagvatten på utformning för att ha tillräcklig rening av dagvatten. På E4:ans östra del är det visserligen öppna gräsbeklädda vägdiken men dagvattenbrunnarna sitter med ett avstånd på m vilket är för kort för att åstadkomma en effektiv rening. Dagvattensystemet har heller inga avstängningsmöjligheter i händelse av olycka eller utsläpp. E4:an är transportväg för farligt gods och risk finns för påverkan på Motala ström. Risken för att en olycka med farligt gods inträffar ökar i takt med att trafiken ökar. I dagsläget förväntas en olycka med farligt gods inträffa en gång vart femtiåttonde år och år 2030 en gång vart trettionde år. Skulle en olycka ske på Fiskebyvägen eller E4:an med utsläpp som följd, når dessa Motala ström inom 5-10 minuter. 32

34 Nivåer i Motala ström vid extremflöden. Huset på bilden ägs av kommunen och kommer att lösas in när trafikplatsen byggs. 33

35 Konsekvenser/Åtgärder Nollalternativet Risken för att en olycka inträffar på E4 som kan påverka Motala ström kommer att öka i takt med att trafiken ökar. Även om inte ny trafikplats och väg in till Bråvalla byggs kan åtgärder behöva göras för att leva upp till kommunens riktlinjer för dagvattenhantering och för att god vattenstatus ska kunna säkerställas för Motala ström Planförslaget Befintliga dagvattensystem utnyttjas även för tillkommande hårdgjorda ytor för planerad trafikplats. Förslag till åtgärder för dagvattenhantering: Dagvatten från samtliga tillkommande vägytor öster om järnvägen avleds via öppna gräsbeklädda vägdiken som via dikesbrunnar ansluts till befintligt dagvattensystem med utlopp i ravinen. Totalt är det 2,1 ha hårdgjorda ytor som avvattnas via detta dagvattensystem efter ombyggnad, Dagvatten från Fiskebyvägens nya sträckning, väster om järnvägen, fram till T-korsningen med nya Sörbyvägen samt Sörbyvägens nya sträckning avleds med öppna gräsbevuxna vägdiken till befintliga brunnar vid korsningen mellan befintliga Fiskebyvägen och Sörbyvägen. Dagvatten från norra delen av Fiskebyvägens nya sträckning, från T-korsningen med nya Sörbyvägen och norrut avleds med öppna gräsbevuxna vägdiken norrut till befintliga dagvattensystem inom F13-området. Rening och fördröjning av dagvatten Enligt Norrköpings kommuns Riktlinjer för dagvattenhantering är Motala ström känslig för påverkan och risken för påverkan är måttlig. Detta sammantaget ger ett behandlingskrav på enklare rening eller välja mindre känslig recipient. Eftersom det inte finns någon annan recipient än Motala ström krävs enklare rening. Detta föreslås ske på olika sätt för de olika avrinningsområdena. För det större centrala området med utlopp i ravinen föreslås att ravinen omformas till fördröjningsdamm och utnyttjas som fördröjningsmagasin och reningsdamm. Detta anordnas genom att en vall byggs där ravinen mynnar i Motala ström. Genom vallen utförs en utloppsledning med strypt utlopp. Utloppsledningen förses med avstängningsmöjlighet. Dammen dimensioneras enligt VV publ. 1998:009. Detta ger en dammvolym på 320 m 3 för att klara att omhänderta de första 15 mm av ett regn, s.k. first flush. Med en begränsning av utflödet från dammen till 5 l/s uppnås en uppehållstid på 18 timmar i dammen. Dammen utförs med en bräddledning som leder förbi dagvattnet till Motala ström när dammen är fylld. Denna lösning medför att även dagvatten från befintliga delar av E4:an och Fiskebyvägen kommer att omfattas av reningen. Dammvolymen utförs med lägsta nivå +20,80 m (HWY för Motala ström) och högsta nivå +21,30 m. Detta ger en erforderlig yta på dammen på 640 m 2. En utökning av ravinen krävs med en yta av cirka 250 m 2 för att få en tillräcklig volym. 34

36 Anläggning av damm i ravinen medför att befintlig lövträdsvegetation med naturvärde måste avverkas. Vid 100-års och 1000-årsnivå i Motala ström kommer dammen i ravinen att bli översvämmad. Strandlinje för dessa nivåer framgår av karta sidan 32. Med hänsyn till befintliga dagvattensystem går det inte att lägga dammen på en nivå som klarar dessa extremförhållanden. En översvämning medför dock inga skador på anläggningen. Däremot kommer reningen av dagvatten inte att fungera. Översvämningen bedöms inte heller skada avfartsrampen. För avrinningsområdet öster om järnvägen och för det östliga området med anslutning till den kommunala dagvattenledningen sker dagvattenavledningen i långa öppna gräsbeklädda vägdiken. Dessa bedöms ge en tillräcklig rening och fördröjning enligt VV publ. 1998:009 utan ytterligare åtgärder. 6.9 Byggskedet Byggnation i anslutning till en motorväg innebär en risk både för trafikanterna på vägen och för de som arbetar med vägbygget. Byggtidens påverkan är tidsbegränsad men kan tidvis innebära stora störningar i trafiken. Arbetena kommer också att orsaka störningar av varierande slag som buller, vibrationer, damm och byggtrafik på Fiskebyvägen. Den nya vägen in i Bråvalla kommer att ligga på en hög bank. Uppbyggnaden av vägbanken med tryckbankar kan komma att ske något år innan övrig byggnation startar. Byggandet av ny bro över järnvägen kommer att innebära störningar för tågtrafiken. För att säkerställa att byggnationen sker på ett miljöanpassat sätt kommer krav att ställas enligt Trafikverkets miljökrav eller motsvarande under byggtiden. Dessa innefattar bl a hantering av kemikalier, drivmedel och bullernivåer. Under förutsättning att kraven uppfylls bedöms arbetet under byggtiden inte medföra några stora negativa konsekvenser. Förorenad mark kan tänkas förekomma t ex inom spårområdet vid Fiskeby station. Detta bör undersökas vidare i det fortsatta arbetet. 7 Tillstånd och uppföljning 7.1 Dispenser och tillstånd Massor som placeras i naturmark som väsentligt förändras skall anmälas till länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap 6 Miljöbalken. Upplag är anmälningspliktig verksamhet enligt Miljöbalken 9 kap. För flyttning av eller ingrepp i fast fornlämning krävs tillstånd enligt Lag (1998:950) om kulturminnen m.m. Tillstånd lämnas av länsstyrelsen. Om förorenad mark påträffas ska det enligt Miljlöbalken 10 kap 11 anmälas till tillsynsmyndigheten. Anläggning för stenkrossning, makadamtvätt och tillverkning av asfalt kräver anmälan till miljönämnden enligt miljöbalken. 35