Fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad ANTAGANDEHANDLING

2 Titel: Fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad Utgiven av: Lindesbergs kommun Version: Antagandehandling, Denna rapport har utarbetats av Sweco Civil, Örebro genom: Ida Mangsbo, landskapsarkitekt LAR/MSA Elin Julin, landskapsarkitekt LAR/MSA Johan Backeborn, mät/gis-ingenjör Arbetet har kontinuerligt stämts av mot en arbetsgrupp på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning bestående av: Isabella Lohse, fysisk planerare och projektansvarig Peter Christensen, stadsarkitekt Per Axelsson, fysisk planerare Cornelia Liebl, fysisk planerare Alla foton i rapporten är tagna i planområdet av Elin Julin eller Ida Mangsbo om inget annat anges. Kartmaterial i rapporten tillhör Mätningskontoret på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning eller Lantmäteriet om inget annat anges och får inte spridas utan medgivande.

3 Innehåll 1 Inledning Vad är en Fördjupning av översiktsplanen? Planprocessen Bakgrund Syfte Avgränsning Gällande översikts- planer Gällande styrdokument Vision & mål Människan Staden Regionen Utvecklingsstrategier/planförslag Förslag övergripande markanvändning Prioriterade delområden Planeringsförutsättningar Människorna i Lindesberg Grönstruktur och friluftsliv Kulturmiljö Luft, mark och vatten Service och handel Verksamheter Trafik & kommunikationer Teknisk infrastruktur Referenser... 66

4 1 Inledning 1.1 Vad är en Fördjupning av översiktsplanen? Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut som rör den byggda miljön samt kommunens användning av mark- och vattenområden. Lindesbergs kommun har en aktuell övergripande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 17 april Delar av översiktsplanen kan behöva göras mer detaljerade än andra delar. Då kan kommunen göra en fördjupning av översiktsplanen, FÖP. En fördjupning efter det att den kommunomfattande översiktsplanen antagits innebär att denna ändras för det område fördjupningen omfattar. 1.2 Planprocessen Program Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen kan inledas med ett programskede, då alla eller särskilda förutsättningar översiktligt utreds. Resultatet sammanfattas i ett program som anger mål och inriktningar för det fortsatta arbetet. Samråd När ett förslag till fördjupning av översiktsplan tagits fram är det dags för samråd. Under detta skede skickas förslaget inklusive miljökonsekvensbeskrivningen ut på samråd för att få in synpunkter. Offentliga samrådsmöten och medborgardialog kan hållas. Det är viktigt att tycka till i detta tidiga skede. Utställning Planförslaget ställs ut för granskning i minst två månader efter beslut om utställning. Har man invändningar på förslaget ska dessa lämnas skriftligen. Antagande Planförslaget antas av kommunfullmäktige efter godkännande i kommunstyrelsen. 1.3 Bakgrund Bakgrunden till arbetet med denna fördjupning av översiktsplanen är att byggandet i Lindesberg på senare år har avstannat i brist på planlagd och attraktiv mark, såväl för bostäder som för handel. Lindesberg är beläget centralt i Bergslagen, en region som står inför nya utmaningar och förändringar bland annat inför en eventuell återöppning av gruvor i Bergslagen. För att Lindesberg stad ska kunna växa, förändras samt vara en alternativ boendeplats för människor som vill bosätta sig i regionen så måste Lindesberg kunna erbjuda såväl arbetsplatser som goda boendemiljöer samt värdefulla rekreationsmiljöer. Denna fördjupning av översiktsplanen är ett verktyg i ledet att skapa dessa förutsättningar. 1.4 Syfte Planens syfte är att visa en tydlig inriktning för det framtida stadsbyggandet i Lindesberg. Vidare ska planen skapa förutsättningar för en positiv utveckling av Lindesbergs stad genom att ta tillvara och bygga vidare på stadens kvaliteter såsom närheten till Lindesjön, Strandpromenaden, omgivande natur, en vacker stadskärna och goda kommunikationer. Planen ska bland annat utreda framtida bostads- och verksamhetsområden, lokalisera värdefulla grönområden, utreda infrastruktur samt den framtida utvecklingen av Lindesbergs centrum. Här är vi nu! Förarbete förutsättningar Program Tidigt samråd Avgr. MKB Samråd Utställning Planen antas April-maj 2014 Sept-nov 2014 December

5 2 Avgränsning Den geografiska avgränsningen för fördjupningen av översiktsplanen följer riksväg 50 i väster, riksväg 68 i norr och Dalskogsvägen i söder. I öster är avgränsningen gränsen mellan den samlade bebyggelsen och det omgivande landskapet och inkluderar även skyddsområdet till Nammo LIAB AB. Planen omfattar hela tätorten och omgivande naturområden ut mot riksvägarna. Tätorten mäter drygt 5 kilometer i nord-sydlig riktning och drygt 3 kilometer i öst-västlig riktning. Tidshorisonten för planen är år Gällande översiktsplaner Fördjupningen av översiktsplanen för Lindesbergs stad kommer att ersätta gällande kommunomfattande översiktsplan (2007) för det område som planerna överlappar geografiskt. Ett beslut om att upphäva Fördjupningarna för Lindesbergs centrum (1990) och Lindesbergs tätort (1981) kommer att tas i samband med att denna plan antas. 2.2 Gällande styrdokument Kommunala styrdokument: Översiktsplan för Lindesbergs kommun, 2007 Utvecklingsstrategi Vision 2025 Program för fördjupad översiktsplan Naturvårdsprogram för Lindesbergs kommun, 2009 Avtal med Örebro läns landsting om samverkan i lokalt folkhälsoarbete , antaget av kommunstyrelsen 2011 Ungdomspolitisk strategi, kommunfullmäktige april 2014 Beslut om arbete med och prioritering av områden inom barnkonventionen, kommunstyrelsen 1999 Bild- och Formstrategi för Lindesbergs kultur och fritidsförvaltning, antagen Risk- och sårbarhetsanalys Lindesberg, 2007 Avfallsplan Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora Föreskrifter om avfallshantering för Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner, 2007, reviderad 2010 Karta över planområdet. Regionala planer och program: Regional utvecklingsstrategi, RUS RUP - Regionalt utvecklingsprogram, Örebro län Regional Översiktlig planering, Örebro län Miljömål med åtgärdsprogram i Örebro län Regional Kulturplan i Örebro län Folkhälsoplan för Örebro län Regionalt program för social välfärd Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län, Örebro läns landsting 2012 Energi- och klimatprogram för Örebro län Kompetensplattform Örebro län Örebroregionens internationella strategi Digital agenda för Örebro län (under utarbetande) Jämställd regional tillväxt handlingsplan för Örebroregionen Nationell plan för Transportsystemet Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Innovation och entreprenörskap - handlingsplan för Örebroregionen

6 3 Vision & mål Under programarbetet för fördjupningen av översiktsplanen togs tre ledord fram för det fortsatta arbetet; Människan, Staden och Regionen. Planen tar avstamp i dessa och för att konkretisera dessa ytterligare har en vision för FÖP:en tagits fram. 3.1 Människan Med människan i fokus ska Lindesberg utvecklas till en stad där kommuninvånare och besökare trivs, känner sig trygga och kan utvecklas utifrån sina olika behov och förutsättningar. Att arbeta för social hållbarhet och jämlik hälsa är väsentligt för att få Lindesbergsbor att stanna kvar samt att locka nya invånare. Genom att integrera och stärka kopplingar mellan olika områden i staden kan man minska segregation och utanförskap för olika sociala grupper. I utvecklingsstrategi Vision 2025 för Lindesbergs kommun betonas attraktivitet, infrastruktur, demokrati, integration, trygg social utveckling, livslångt lärande, miljö och folkhälsa samt kultur och föreningsliv som viktiga faktorer för stadens utveckling. Viktiga utgångspunkter i planeringen är att bostäder, både befintliga och de som byggs, är av god kvalitet och motsvarar olika gruppers behov. I stadens olika bostadsområden ska finnas nära tillgång till grönområden och rekreationsområden, gång- och cykelvägar, promenadstråk som stimulerar till lek, rörelse och spontanaktiviteter. Grönområden kan stimulera till såväl motion som avslappning och har många positiva aspekter på människors hälsa. Vägar och gator ska erbjudas så att människor på ett tryggt och tillgängligt sätt kan röra sig obehindrat mellan stadsdelar och bostadsområden samt ut till närliggande rekreationsområden. Trygghet och tillgänglighet är viktiga förutsättningar. Att lokalt kunna erbjuda service, handel, arbetsplatser samt tillgänglighet till samhällsservice är även sådant Vision FÖP Lindesbergs stad Lindesbergs stad är hjärtat i södra Bergslagen. Väg och järnväg ger utmärkta kommunikationer åt alla vädersträck. Staden erbjuder trygg och fantastisk boendemiljö i vattennära lägen med arkitektur från 1700-tal till framtidens hållbara bostäder. Den attraktiva stadsmiljön stimulerar handel och servicenäringar och lockar många besökare till staden. 6

7 som främjar den sociala hållbarheten. Goda och lättillgängliga kommunikationer och infrastruktur, både inom kommunen (förskola, skola, vård- och omsorgsboenden, arbetsplatser, övrig service och handel) och till andra närliggande kommuner, ger förutsättningar till egen försörjning i form av studier, arbete mm. I staden ska finnas parker, torg och andra offentliga platser där Lindesbergsborna kan mötas. Många människor söker sig till miljöer som kan erbjuda ett rikt kulturliv, kreativa mötesplatser och upplevelser som berör och utvecklar. I Utvecklingsstrategi för Örebroregionen är målet att Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten. Lindesberg har ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv som kan utvecklas ännu mer tillsammans med övriga aktörer i regionen. En av de absolut viktigaste förutsättningarna för goda livsvillkor, social hållbarhet och jämlik hälsa är människors möjlighet till delaktighet och inflytande över sin livsmiljö. Att stimulera barn och ungas delaktighet och ta vara på deras perspektiv är ett viktigt utvecklingsområde likaså att utveckla arbetet med olika typer av trygghetsvandringar. 3.2 Staden Lindesbergs stad har en rik historia som sträcker sig ända tillbaka till mitten av 1600-talet då staden fick sina stadsrättigheter. Innerstaden karakteriseras av rutnätsplanen där i viss mån småskalig trähusbebyggelse finns bevarad. Stadens kulturhistoria är viktig ur den aspekten att den speglar stadens utveckling och bidrar till stadens och invånarnas identitet. Den södra infarten till Lindesberg där stadssiluetten tornar upp sig längs Lindesjöns strand lämnar få oberörda. En annan sida av Lindesbergs stad är industristaden med tillverkningsindustri såsom Meritor och Linde maskiner. Dessa industrier är även de en del av stadens historia och karaktärsgivande element i stadsbilden. För att stödja en livfull stad där människor kan mötas och känna sig trygga ska vi bygga på den historiska gatustrukturen och samla det offentliga livet längs tydliga stråk där olika trafikslag samsas med människor och verksamheter. Längs dessa stråk ska intressanta hållpunkter finnas i form av offentliga rum som stödjer möten och aktiviteter. Genom en aktiv planering kan den historiska stadskärnans huvuddrag förstärkas men även berikas med ny arkitektur. Lindesberg ska verka för en blandad och mångfacetterad stad där historia samsas med framtid, industri med människor samt verksamheter med bostäder. En blandad stad ger förutsättningar för att förlägga arbetsplatser, bostäder, handel, service och verksamheter inom samma område vilket ger förutsättningar för möten och en stad som är befolkad under större del av dygnet. De boende i Lindesberg har idag både nära till vackra naturmiljöer och till sjöar och vattendrag. Dessa tillgångar bör värnas och utvecklas i samband med den framtida utbyggnaden av staden. 3.3 Regionen I och med regionförstoring och att befolkningsförflyttningen sker från landsbygd till stad behöver Lindesberg arbeta för att bli en stark nod i Örebroregionen. Lindesberg där Bergslagen och världen möts är strategiskt placerad i regionen. Lindesberg kan bli ett starkt nav med möjligheter till möten och upplevelser, men för detta krävs att regionen ska utvecklas långsiktigt. Denna position går att nå med strategiska vägval. Lindesbergs kommun ingår idag i Örebros lokala arbetsmarknadsregion. Erfarenheten säger att de största arbetsmarknadsregionerna har de bästa förutsättningarna för tillväxt. Regionen är sannolikt för liten för att skapa en god tillväxt på egen hand. Regionen kan inte på samma sätt som Stockholm, Göteborg, Malmö och på sikt även Norrköping Linköping förvänta sig att driva fram hållbar tillväxt och välfärd själv. Arbete pågår med att utvidga Örebros arbetsmarknadsregion till att omfatta fler kommuner och orter. På grund av den ökande efterfrågan, från framförallt de asiatiska länderna, har förutsättningarna för bergsbruket under senare år drastiskt förändrats. Som ett resultat av denna utveckling har Bergslagen fått en helt ny uppmärksamhet och flera gamla gruvor kan komma att öppna inom den närmaste framtiden. År 2004 gick ett antal kommuner, län, frivilligorganisationer, Örebro universitet och företag samman för att med gemensam styrka få fart på gruvindustrin i Bergslagen. Projektet Bergskraft Bergslagen bildades. Öppnandet av gruvorna kan skapa tillväxt i regionen och i Lindesbergs kommun samt nya arbetstillfällen. Samtidigt kan detta bidra till oönskade konsekvenser i form av ianspråktagande av värdefulla miljöer, ökad trafik och miljöpåverkan. Om gruvorna öppnas kommer att det ställa stora krav på infrastrukturen i region och nationellt, särskilt järnvägen. Den regionförstoring som nu pågår är följden av en ökad arbetspendling och fler människor flyttar till regionen. Högeffektiv kollektivtrafik på väg och järnväg behövs för att möjliggöra regionförstoring och minska resorna med bil. Utvecklingen fokuseras på ett stomnät mellan de större orterna i länet, däribland Lindesberg. Målet är att bl.a. minska restiderna med kollektivtrafiken avsevärt och få fler att arbetspendla med kollektivtrafik. Med de förbättringar som planeras i vägnätet och för kollektivtrafik skapas robustare förutsättningar för tillväxt, genom en fortsatt regionförstoring. 7

8 4 Utvecklingsstrategier/planförslag Förslag övergripande markanvändning I detta kapitel presenteras huvuddragen i planförslaget. Teckenförklaring Teckenförklaring Varje avsnitt inleds med en allmän beskrivning av förslaget för respektive område. Trafiklänkar Detta konkretiseras sedan ge- Trafiklänkar nom ett antal Nyalänkar inriktningsmål. I detta avsnitt presenteras förslaget uppdelat på bostadsbebyggelse, kulturmiljö, Nyalänkar Planförslaget Pilar Pilar är indelat i två delar: service och handel, verksamheter, grönstruktur och friluftsliv, kultur och turism, trafik Förslag övergripande markanvändning Stråk där områden Stråk som föreslås få en ny och kommunikationer samt teknisk försörjning. eller delvis Plangräns_NY ändrad markanvändning beskrivs Plangräns_NY Teckenförklaring Skrafferingpark Prioriterade Skrafferingpark Teckenförklaring delområden där ett antal delområden Skyddsområde_Sprängning beskrivs mer i detalj. Teckenförklaring Skyddsområde_Sprängning Trafiklänkar Exploateringsområde Trafiklänkar Exploateringsområde Nyalänkar Planförslag Trafiklänkar Nyalänkar - teckenförklaring riks_kul riks_kul Pilar Teckenförklaring Nyalänkar Staden delas upp i olika områden där tätheten är som störst i de centrala delarna skyddatgrönområde Pilar och närmast resecentrum och som lägst i stadens ytterkanter. I områden som inte är Stråk skyddatgrönområde Pilar utpekade för exploatering eller förtätning på plankartan är detta inte prioriterat. Detta Trafiklänkar Stråk kan dock möjliggöras genom detaljplaneläggning och prövas i enskilda fall. Teckenförklaring Målbild_öppen_mark_region Plangräns_NY Målbild_öppen_mark_region Teckenförklaring Stråk Nyalänkar Industri Plangräns_NY Skrafferingpark Industri Trafiklänkar Plangräns_NY Skrafferingpark Inre stadskärna är ett område med hög samlad täthet, vilket ger underlag för lokalt Trafiklänkar Pilar Inrestadskärna Teckenförklaring Skyddsområde_Sprängning Inrestadskärna Nyalänkar stadsliv, service och handel i gatuplan samt ett högre besökstryck på gator och i parker. Skrafferingpark Nyalänkar Stråk Yttrestadskärna Skyddsområde_Sprängning är ett område med måttlig täthet, som ger visst underlag för lokal Yttrestadskärna Exploateringsområde Skyddsområde_Sprängning Trafiklänkar Pilar service, handel och parker. Pilar Plangräns_NY tv_riksintresse_jarnvag_bef Exploateringsområde riks_kul tv_riksintresse_jarnvag_bef Exploateringsområde är ett område där kommunen uppmuntrar och ser mycket positivt Exploateringsområde Nyalänkar Stråk Stråk Skrafferingpark riks_kul på exploatering av byggnader, gator och allmänna platser. skyddatgrönområde Pilar Plangräns_NY riks_kul skyddatgrönområde Förtätningsområde är ett befintligt bebyggelseområde där kommunen ser positivt på Plangräns_NY Skyddsområde_Sprängning exploatering med nya byggnader, och vid behov, även nya gator och allmänna platser. Stråk Målbild_öppen_mark_region Skrafferingpark skyddatgrönområde Skrafferingpark Exploateringsområde Målbild_öppen_mark_region Verksamheter/industri är områden där kommunen vill utveckla verksamheter och Industri Plangräns_NY Skyddsområde_Sprängning industri Teckenförklaring Målbild_öppen_mark_region Skyddsområde_Sprängning riks_kul Industri Teckenförklaring Skrafferingpark Inrestadskärna Exploateringsområde Industri Utvecklingsområde för friluftsliv och rekreation Exploateringsområde skyddatgrönområde Inrestadskärna Trafiklänkar Teckenförklaring Yttrestadskärna Teckenförklaring Skyddsområde_Sprängning riks_kul Målbild_öppen_mark_region Inrestadskärna Trafiklänkar Grönstruktur med ekologiska och sociala värden som är inventerade i grönstrukturprogrammet. riks_kul Yttrestadskärna Nyalänkar Exploateringsområde tv_riksintresse_jarnvag_bef skyddatgrönområde Trafiklänkar Industri Yttrestadskärna Nyalänkar skyddatgrönområde tv_riksintresse_jarnvag_bef Pilar Trafiklänkar Skyddat natur är ett naturområde med formellt skydd i form av naturreservat. riks_kul Målbild_öppen_mark_region Nyalänkar Inrestadskärna tv_riksintresse_jarnvag_bef Målbild_öppen_mark_region Nyalänkar Pilar Stråk Lindesjön runt Teckenförklaring skyddatgrönområde Industri Pilar Yttrestadskärna Stråk Viktiga nya länkar för gång och cykel Industri Plangräns_NY Pilar Målbild_öppen_mark_region Stråk tv_riksintresse_jarnvag_bef Plangräns_NY Huvudstråk trafik Inrestadskärna Stråk Trafiklänkar Inrestadskärna Skrafferingpark Industri Plangräns_NY Skrafferingpark trafik Yttrestadskärna Plangräns_NY Nyalänkar Yttrestadskärna Skyddsområde_Sprängning Inrestadskärna Pilar tv_riksintresse_jarnvag_bef Skrafferingpark Skyddsområde_Sprängning Järnvägen tv_riksintresse_jarnvag_bef Exploateringsområde Skrafferingpark Yttrestadskärna Stråk Skyddsområde_Sprängning Exploateringsområde för Nammo LIAB AB riks_kul Skyddsområde_Sprängning tv_riksintresse_jarnvag_bef Plangräns_NY Exploateringsområde riks_kul Riksintresse för kulturmiljövård skyddatgrönområde Exploateringsområde riks_kul riks_kul Skrafferingpark skyddatgrönområde Målbild_öppen_mark_region skyddatgrönområde skyddatgrönområde Skyddsområde_Sprängning Målbild_öppen_mark_region Industri Exploateringsområde Målbild_öppen_mark_region Industri

9

10 4.1.1 Exploateringsgrad När man talar om exploatering och täthet så finns det olika sätt att mäta detta. Ett sätt är att räkna ut exploateringstalet för tomten eller kvarteret. Tomtexploateringen räknas ut genom att våningsytan/bta delas med tomtytan. Exploateringstalet säger egentligen ingenting om byggnadernas kvaliteter utan är endast ett sätt att jämföra hur mycket bostadsyta man kan få ut på en tomt, vilket sedan påverkar t.ex. hur många boende eller arbetande som ryms i samma kvarter. Kvartersstad i fyra våningar E-tal = 2,2 motsvarande ca 267 invånare (133 lägenheter) och 4450 kvm lokalyta På denna sida har Kv. Björnen i centrala Lindesberg som får ses som ett typiskt Lindesbergskvarter fått stå som exempel. På samma tomt har olika bebyggelsetyper placerats för att räkna ut exploateringstalet hos de olika typerna av bebyggelse. En vanlig föreställning är att höga hus per automatik ger höga exploateringstal, men i detta exempel ser vi att ett slutet kvarter med en hushöjd på fyra våningar har ett högre exploateringstal än två punkthus på tio våningar vardera. Täta stadsradhus i tre våningar har även det ett större exploateringstal än punkthusen. Villabebyggelse i två våningar har ett lågt exploateringstal. Punkthus i tio våningar E-tal = 1,1 motsvarande ca 180 invånare (90 lägenheter) och 0 kvm lokalyta När man talar om exploatering i stadsmiljöer handlar inte heller allt om själva exploateringstalet, utan även om andra kvaliteter. Punkthus omges ofta av stora grönytor, men problemet är att grönytorna i sig sällan nyttjas på grund av en otydlig offentlighet dvs en osäkerhet hos besökaren om marken är privat eller offentlig. Genom att istället bygga stadskvarter med fasader som ansluter mot gaturummen och med möjligheter till verksamheter i bottenvåningarna samt med en tydligt privat innergård, ger man betydligt bättre förutsättningar att skapa attraktiva gaturum och stadsmiljöer. Stadsradhus i tre våningar E-tal = 1,2 motsvarande ca 162 invånare (54 lägenheter) och 0 kvm lokalyta Att bygga stadsradhus i centrala lägen kan vara positivt rent täthetsmässigt men då går man miste om möjligheter till lokaler i bottenvåningen. Villabebyggelse är en typ av bostäder som många tycker om och vill bo i. Denna typ av bebyggelse bör man dock inte satsa på i innerstaden där man vill uppnå täthet utan istället satsa på mer i stadens perifera lägen. I detta exempel har inte parkeringsbehovet och de ytor dessa kräver tagits med då Lindesbergs kommun inte har någon parkeringsnorm Översvämningsrisk Villabebyggelse i två våningar E-tal = 0,29, motsvarande ca 24 invånare (8 st villor) och 0 kvm lokalyta Vid planering inom områden som riskeras att översvämmas ska riktlinjer i kap Översvämningsrisk följas. Se även mer i PM Översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer. 10

11 Inriktningsmål i FÖP:en Centrum-, och stationsnära boende ska tillskapas inom stadskärnan genom förtätningsprojekt. Nya bostadsområden ska ansluta till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Planberedskap ska finnas för nya bostadsområden där fokus ligger på att utnyttja läget vid Lindesjön. Mål från utvecklingsstrategi Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen Bostadsbebyggelse Enligt Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 är det brist på lägenheter i flera av länets kommuner, däribland Lindesberg. Det är framförallt brist på bostäder för hushåll med höga krav på ett attraktivt läge, bostäder för äldre samt bostäder för nyanlända personer och för ungdomar. Enligt samma utredning är de största utmaningarna för bostadsmarknaden i Örebro län att: andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka befolkningstillväxten utgörs huvudsakligen av ett positivt flyttningsnetto från utlandet, och bristen på hyresrättslägenheter kvarstår Andelen lediga lägenheter i allmännyttan i Lindesberg har minskat under de senaste fem åren och det finns endast ett fåtal lediga tomter för villabebyggelse. Enligt SCB.s befolkningsprognos kommer Lindesbergs befolkning att öka med 889 personer till personer fram till Med ett aktivt arbete från kommunens sida att locka fler invånare att bosätta sig i kommunen kan denna siffra öka ytterligare. Det finns ett mål i den kommunövergripande översiktsplanen om att Lindesberg ska öka till invånare. Med ett byggande av 40 lägenheter samt 20 planlagda tomter för boende, handel och industri (varav 10 småhus) per år och ett antagande om 2 pers/lägenhet och 3 pers/hus så skulle antalet invånare i Lindesberg stad öka med 110 invånare/år. Detta motsvarar ett invånarantal på år För att öka underlaget för service och handel krävs en ökad täthet av människor i stadens centrala delar. Därför utgår förslaget ifrån att Lindesbergs centrum är det huvudsakliga utbyggnadsområdet. Där kan man tillskapa tillgängliga lägenheter för dem som vill bo centralt och på så sätt också frigöra äldre villabebyggelse till exempelvis barnfamiljer. Till detta byggs staden på utåt genom ett antal nya bostadsområden som kopplas på den befintliga bebyggelsen. Det är svårt att beräkna hur många bostäder som skulle kunna tillskapas genom förtätning av stadskärnan eftersom det beror så mycket på enskilda fastighetsägares intresse av att förtäta, men för att ta ett exempel så skulle det inom kvarteren Ängen, Bromsen och Hatten som ligger inom projektet Norra Stadskärnan kunna tillskapas totalt 400 lägenheter och 4400 kvm lokalyta om man räknar med att man bygger kvartersstad som i snitt är fyra våningar och att man har lokaler i bottenvåningen. Detta skulle motsvara 800 boende i de tre kvarteren jämfört med dagens 110 boende. I de tre nya exploateringsområdena för bostäder, Sörlunda, Norra Lindesby och Norslund kan man grovt uppskatta antalet nya bostäder till 180 vilket motsvarar ca 450 boende i dessa områden. 11

12 Om man skulle bygga ut kvarteren Ängen, Bromsen och Hatten fullt samt de nya bostadsområdena i Sörlunda, Norra Lindesby och Norslund skulle man således tillskapa ca 580 nya bostäder varav 90 tomter för småhus och 490 lägenheter. Detta motsvarar 1250 invånare. Till detta finns ytterligare kvarter centralt som är föremål för förtätning som t.ex. del av Kv. Tredingen och Kv. Gåsen samt ev. boende ovanpå den nya vårdcentralen som planeras i Kv. Bulten. Planen kan således förväntas ge underlag för den ökning av antalet invånare som kommunen vill uppnå. Förtätning ska i huvudsak ske i stadskärnan genom att bebygga outnyttjad mark som t.ex. lucktomter och markparkeringar. På så sätt kan man öka tätheten och därmed befolkningsmängden i centrum, vilket är väsentligt för att bibehålla och förbättra handel och service i Lindesberg. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är förtätning positivt då man kan nyttja befintlig infrastruktur i form av fjärrvärme, VA, gator och kollektivtrafik. Andra positiva aspekter med förtätning är närheten till service, minskat behov av biltransporter och möjligheten att ta sig till olika målpunkter per fot eller cykel. Att skapa nya bostäder i stationsnära lägen är ett mål i den regionala planeringen. I områden som inte är utpekade för exploatering eller förtätning på plankartan är detta inte prioriterat. Detta kan dock möjliggöras genom detaljplaneläggning och prövas i enskilda fall. Möjligheten ska finnas att omvandla t.ex. grönytor som inte har något större socialt eller ekologiskt värde eller områden som rymmer småindustri eller verksamheter. Genom att erbjuda dessa verksamheter möjligheten att flytta till mer renodlade verksamhetsområden kan marken istället användas till bostadsbebyggelse. På så sätt kan verksamheterna få bättre möjligheter till utveckling och störningar minskar inom bostadsområdena. 12

13 4.1.4 Kulturmiljö Delar av Lindesberg har höga kulturmiljövärden med de gamla stadsdelarna som är riksintresse för kulturmiljövård och bron som är byggnadsminnesmärkt. Dessa delar bär på en rik historia och ger staden en unik karaktär. I utvecklingen av staden kan dessa delar lyftas fram ytterligare och värden stärkas. De delar som har lägre värden kan omvandlas och bebyggas med ny bebyggelse som samspelar väl med den äldre bebyggelsen. Planförslaget omfattar till fullo Riksintresset för kulturmiljövård för Lindesberg (RK 40). För att fortsätta värna om och säkerställa riksintressets värden föreslås ett antal viktiga rekommendationer som har sin grund i det som beskrivs som riksintressets värden och dess fysiskt avläsbara uttryck: Småstadsmiljö: Den rätvinkliga rutnätsplanen från 1644 som erbjuder långa siktperspektiv och utblickar mot Lindesjön. Tomtstrukturen, det centrala torget, gatunätet med huvudgatan Kungsgatan och tolv tvärgator som utgör den ursprungliga stadsplanen. Torget som ursprunglig platsbildning för administration, köpenskap och handel Vid förtätning av stadskärnan är det viktigt att ny bebyggelse anpassas och förhåller sig till den historiska bebyggelsen enligt inriktningsmålen i FÖP:en, se nedan. Men det är också viktigt att ny bebyggelse får vara ett avtryck från idag och att nya årsringar får tillkomma i staden, som det alltid har gjort. Inriktningsmål i FÖP:en Förstärk och synliggör den historiska delen av Lindesberg. I den fortsatta fysiska planeringen av stadskärnan ska det rätvinkliga gatunätet stå som förebild för tillkommande bebyggelse. Vid förtätning inom riksintresset ska nya byggnader placeras på ett sådant sätt att de förstärker och läker ihop den befintliga kvartersstrukturen. Byggnader som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla ska skyddas genom varsamhetsbestämmelser eller skyddsbestämmelser i framtida detaljplaneläggning. Äldre småskalig trähusbebyggelse från och 1800-talen i stadens norra och södra delar med större stadsgårdar och enklare bebyggelse som berättar om stadens sociala skiktning samt äldre tiders handel och köpenskap. Bebyggelsekaraktären med handelsgårdars huvudbyggnader mot gatan, uthus och enklare bostäder längre in på tomten formar stadsmässiga slutna kvarter. De äldre kringbyggda handelsgårdarna som i skala och form knyter an till den tidiga stadens utpräglat lantliga karaktär. Exempel på ny bebyggelse i kulturmiljö, Kv Tullen 8, Kungsbacka, arkitekt Semrén och Månsson. Foto Krister Engström. Stenstadens byggnader som arkitektoniskt och volymmässigt skiljer sig från trästadens låga skala och speglar stadsbyggnadsepoken efter den stora branden Det kullerstensbelagda torget i centrum med monumentalt utformade stenbyggnader från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, uppförda för stadens förvaltning bildar en representativ miljö med kyrka, stadshotell, tingshus, sprut- och våghusen samt sparbankshus. Kristinavägen utformad som en bred esplanad utgör gräns i öster för det äldsta stadsområdet och speglar stenstadens expansion och det sena 1800-talets stadsbyggnadsideal. Exempel på ny bebyggelse i kulturmiljö, Nora församlingshem, arkitekt Tina Wik och Ingrid Reppen. Foto Max Plunger 13

14 Inriktningsmål i FÖP:en Utveckla Lindesbergs centralort som ett attraktivt handelscentrum i norra Örebro län. Behov av områden för förskolor bör utredas i detaljplaneskedet. Mål från utvecklingsstrategi Medborgarna upplever bra service med kvalité. Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen Service och handel Service I Lindesberg är avstånden relativt korta och att transportera sig ett par kilometer till grundskola eller gymnasium får anses som acceptabelt. Eventuellt kan en samlokalisering av grundskolor bli aktuell. En lokaliseringsutredning kan visa på lämpliga lägen för en ny skola och denna anses rymmas inom befintliga bebyggelseområden. Det är viktigt att ha i åtanke att ett nytt läge för en skola påverkar gång- och cykelflöden i staden och att ha med det i beaktning vid planeringen av den nya skolan. När det gäller förskolor kan en ökad utbyggnad av staden runt Lindesjön medföra att befolkningsmängden ökar i områden som idag ligger relativt långt från närmsta förskola. Dessa typer av områden kommer att rikta sig mot bland annat barnfamiljer och därför är det viktigt att ha planberedskap för nya förskolor. Behov av nya förskolor kan tänkas uppkomma i Sörlunda samt i Lindesby om dessa områden bebyggs. Behov av områden för förskolor bör därför utredas i detaljplaneskedet. Lindesbergs Lasarett utgör en viktig grundstomme i Lindesberg, såväl utifrån arbetstillfällen men också som en tydlig målpunkt i staden. Lasarettet är viktigt för staden och för att understödja lasarettet skulle t.ex. riktade bostäder till personalen kunna byggas. En ny vårdcentral planeras i kvarteret Bulten öster om järnvägen. Samlokalisering av familjecentral, äldrecentral och anhörigcentrum finns med i diskussionerna kring den nya vårdcentralen. En vårdcentral öster om järnvägen skulle kunna stärka de östra stadsdelarna i Lindesberg på ett positivt sätt då järnvägen fungerar som en barriär. Det är dock viktigt att utreda trafiksituationen då en stor del av trafiken till och från vårdcentralen måste korsa järnvägen. Handel Lindesberg står, liksom många andra städer, inför ett dilemma där den lokala handeln i stadskärnan hotas av större externa köpcentrum. För att stärka och utveckla service och handel i Lindesberg tas ett planprogram fram för Norra stadskärnan, där fokus är på att möjliggöra en centrumutveckling i Lindesberg. För att kunna konkurrera med de större etableringarna krävs ett ökat utbud och ett tillgängligt centrum som man kan ta sig till både som gående, med cykel, bil, buss eller tåg. Mer om utvecklingen av handeln i stadskärnan hittar du i avsnittet Centrum. 14

15 4.1.6 Verksamheter För att ge de nuvarande företagen och verksamheterna i kommunen möjlighet att utvecklas och växa pekas nya verksamhetsområden ut. Främst handlar det om att utveckla och utvidga Norra industriområdet som ligger strategiskt nära riksväg 50 och riksväg 68. Läget möjliggör bra kommunikationer med lite påverkan på bostadsbebyggelsen. Här kan verksamheter med behov av transporter samlas för att minska trafiken genom staden. Det gör även att transporter till och från dessa verksamheter underlättas. Nya och gamla verksamheter i Lindesberg ska kunna erbjudas ändamålsenliga tomter inom området. Kommunen vill genom att utveckla området även kunna locka nya företag att etablera sig i kommunen. I samband med att en cirkulationsplats byggs vid mellersta infarten till Lindesberg kommer förutsättningarna för att förbipasserande tar sig in i området förbättras. Området planeras att byggas ut i etapper, med start i området nordöst om den planerade cirkulationsplatsen. På sikt bör verksamheter med omgivningspåverkan erbjudas tomter i Norra industriområdet för att minska buller och risker i närheten till bostadsområden. När Norra industriområdet är fullt utbyggt kan ytterligare områden planläggas för industri och verksamheter. Detta bedöms dock inte finns behov av inom denna plan livslängd. I kommunen pågår ett arbete med att ta fram Lindesbergs varumärke. Arbetet ska resultera i en varumärkesplatt- Inriktningsmål i FÖP:en Kommunen ska ha en god mark- och planberedskap för företagsetableringar och för lokalisering av nya verksamhetsområden. Verksamheter ska erbjudas ändamålsenliga tomter i Norra industriområdet. Kommunen ska arbeta för ett starkt varumärke för Lindesberg som kan kommuniceras mot näringsliv och allmänheten. Mål från utvecklingsstrategi Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar form som är ett styrdokument vilket anger vilken bild av den geografiska platsen, Lindesbergs kommun, som ska kommuniceras utåt. Varumärket ska sedan styra vilka kvaliteter som kommunen lyfter fram för att marknadsföra sig mot exempelvis nya företag och verksamheter. 15

16 Inriktningsmål i FÖP:en Ta fram ett planeringsunderlag för grönstruktur. Utveckla Lindesbergs parker och lekplatser genom upprustning och koppla samman dessa med trevliga gångstråk. Värna särskilt om och utveckla de naturmiljöer som används av förskola och skola. Vid nyexploatering ska det gröna vara en självklar del av bostadsområdets kvaliteter. Lindesjöns stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv ska värnas och utvecklas. På offentliga platser ska tillgänglighet för alla prioriteras. Utveckla Fritidsbyn som idrotts- och rekreationsområde med ytterligare bollplaner och stugby. Förbättra promenadmöjligheterna längs Bottenån norrut Grönstruktur och friluftsliv Lindesberg är en stad som har gott om närbelägen natur och ett varierat landskap. En styrka är den goda tillgången på fina vattenmiljöer, så som Lindesjön och åarna. De gröna områdena och vattenmiljöerna är kvaliteter både för upplevelsen av staden och för växter och djur. Detta är kvaliteter och styrkor som bör värnas och utvecklas när staden växer och förändras. Staden har och behöver också många tillgängliga och naturliga mötesplatser som stödjer tillit och trygghet och stimulerar människors behov av rörelse, spontanaktiviteter och utforskarmiljöer. Vid en exploatering ingår grönstrukturen som ett lika viktigt element som själva byggnaderna. Träd och natur kan tillföra bebyggelsen mervärden genom att fungera som mötesplats eller rekreationsområde. Studier visar även att tillgång på kvalitativ park- och naturmark höjer värdet på bostadsrätter vilket torde vara ytterligare ett argument för att inkludera grönområden i ny bebyggelse. Med god planering kan man optimera grönstrukturen genom att skapa och kombinera många olika värden och funktioner på en och samma yta, en så kallad mångfunktionell yta. En mångfunktionell grönyta servar oss alltså med flera olika ekosystemtjänster och kan t.ex. samtidigt som den ger rum för rekreation och vila, även dämpa buller, rena luft och vatten, fördröja dagvatten och fungera som livsrum för olika växter och djur. Mångfunktionella ytor har stor betydelse i en framtida hållbar stadsutveckling. I stadsmiljön där exploateringstrycket kan vara högt finns ett behov av att för framtiden inte bara tänka förtätning av hårdgjord karaktär utan även grön förtätning genom en optimering av grönstrukturen. Ett grönstrukturprogram håller på att tas fram parallellt med denna FÖP. I programmet redovisas Lindesbergs grönstruktur mer i detalj och där finns även klassificering av grönytornas olika värden. Grönstrukturprogrammet redogör även mål för utvecklingen av Lindesbergs grönstruktur. Grönstrukturprogrammet ska användas som planeringsunderlag vid framtida detaljplanering, bygglovsfrågor etc. Inom centrum bör befintliga parker utvecklas, koppling med Lindesjön förstärkas och stråket längs sjön förbättras. Läs mer i kap Centrum. Kyrkberget är ett centralt beläget obebyggt grönområde som ligger på den östra sidan av staden med en stor potential att utvecklas som ett mer tillgängligt park- och naturområde för stadens invånare. Det finns idéer om olika åtgärder för att lyfta området. Inom de befintliga bostadsområdena behöver generellt underhåll och skötsel av grönytor och stråk prioriteras. Stråken som används av gående och cyklister bör prioriteras och förbättras. 16

17 De gröna områdena och stråken, så som parkerna, skogsområden nära bebyggelse och områdena kring sjön och åarna är viktiga områden för friluftsliv och rekreation för Lindesbergsbor i all åldrar. De mest välanvända rekreationsområdena/stråken i staden är Lindesjön runt, strandpromenaden och Fritidsbyn. Dessa bör synliggöras och förstärkas för att fler invånare ska upptäcka och använda dem. I planförslaget föreslås Parkudden tillgängliggöras och utvecklas som rekreationsområde vilket skulle stärka Lindesjön runt. Ett sätt att utveckla och bygga på Lindesjön runt är att skapa ett stråk norrut längs Bottenån, samt en bro över Bottenån, mellan Stadsskogen och Hagaberg. Detta stråk skulle ge de boende i de norra stadsdelarna en naturlig promenadväg intill vattnet samt kunna leda vidare till Lindesjön runt. Bron skulle även binda ihop stadsdelarna bättre. Det har utretts att förbättra badmöjligheterna i Lindesjön och olika platser har studerats, till exempel Loppholmen. Detta är ett arbete som bör fortsätta då en central tillgänglig badplats är värdefull och efterfrågad. De idrottsområden som finns inom planområdet har ett behov av upprustning och utökning. Det pågår bland annat ett utvecklingsarbete för Fritidsbyn som ska utvecklas med fler bollplaner. Det finns önskemål om en ny tennishall och denna skulle med fördel kunna lokaliseras vid Fritidsbyn för att ytterligare stärka områdets idrotts- och rekreationsprofil. Stugbyn kommer sannolikt att flyttas från dagens läge vid Fotbollsgatan till en tomt väster om Stafettgatan. På så vis frigörs marken vid Fotbollsgatan till verksamheter och Fritidsbyns område koncentreras runt bollplanerna. En gång- och cykelväg som leder från Lindesberg Arena till Fritidsbyn bör anläggas för att underlätta barn- och ungdomars väg till sina fritidsaktiviteter. 17

18 4.1.8 Kultur och turism Lindesberg har ett rikt kulturliv med många aktiva idrotts- och kulturföreningar. Lindesberg Arena erbjuder en stor mängd aktiviteter och evenemang inom såväl idrott som kultur. Det är därför viktigt att understödjande funktioner såsom t.ex. kollektivtrafik, boende och parkering kan erbjudas i samband med större evenemang. I övrigt är det viktigt att kulturen får ta plats och synas i staden vilket kan ta sig uttryck i t.ex. en aktivitetspark, offentlig konst, belysning av särskilda platser under årets mörka månader, ett särskilt kulturstråk etc. Att bygga ett starkt varumärke för staden är ett lika viktigt arbete som att skapa nya bostäder, en attraktiv stadsmiljö och utrymme för service och handel. Ett arbete pågår med att ta fram varumärket för Lindesberg. Arbetet har hittills resulterat i tre inriktningar som invånarna anser känneteckna kommunen. En aktiv kommun med ett aktivt föreningsliv, Den mystiska bergslagsnaturen samt Sporten. Dessa ska nu förankras och sedan utvecklas vidare. Den offentliga konsten är en viktig kulturyttring. Den finns omkring oss i vår vardag. Den ställer frågor, väcker känslor och inspirerar. I enlighet med Bild-, och formstrategin framtagen av Kultur- och Fritidsförvaltningen i Lindesberg avsätter kommunens fastighetsbolag en procent av exploateringskostnaden, dock max en miljon, vid nybyggnationer till konstnärlig gestaltning i enlighet med riksdagens principbeslut om Enprocentsregel. Genom att öka den offentliga konsten kan fler människor ta del av och berikas av konst i sin vardag. I strategin är ett mål även att ta fram riktlinjer för arbetet med konst i det offentliga rummet. Inriktningsmål i FÖP:en Skapa ett starkt varumärke för Lindesberg som kan kommuniceras utåt. Verka för att utveckla och marknadsföra Lindesberg Arena för olika större evenemang. Synliggör kulturen i stadsmiljön och grönområden. Satsa på ställ- och campingplatser och boende för turister och besökare samt på det sättet förbättra övernattningsmöjligheterna. Ta fram riktlinjer för arbetet med konst i offentliga miljöer. Mål från utvecklingsstrategin Lindebergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Vinterspår i Lindesbergs kommun är ett återkommande kulturevenemang för såväl professionella och amatörer. Evenemanget sträcker över många olika konstformer såsom dans, musik, konst och poesi och växer för varje år. Lindesberg stad skulle kunna utgöra navet i kommunens kultursatsningar och där Kulturum på Lindeskolan kan fungera som en mötesplats och arena för kultur i Lindesberg. Idag kommer många turister till Lindesberg i syftet att besöka Plantmarknaden och golfbanan i Dalkarlshyttan. Genom att förbättra kopplingarna mellan stadskärnan och Dalkarlshyttan så kan man utnyttja tillflödet av turister på ett bättre sätt och få fler turister att besöka även stadskärnan. Idag saknas såväl en stadsnära camping, ställplatser samt vandrarhem i Lindesberg. Något som efterfrågas t.ex. vid stora idrottsevenemang. Camping Det finns intresse för att etablera en stadsnära camping i Lindeberg och i och med detta har ett antal alternativ diskuterats politiskt. Det finns redan ett antal campingar som är mer inriktade på natur-, och friluftsliv belägna utanför Lindesberg, men en stadsnära camping saknas och Foto: Daniel Hertzell skulle kunna fylla upp ett behov av sovplatser t.ex. vid större idrottsevenemang i Lindesberg Arena. I planförslaget finns två alternativ på lokalisering av camping finns med i planförslaget och dessa är: 1. I anslutning till Lindeskolan 2. I Dalkarlshyttan Kommunen ställer sig positiv till båda alternativen och ser att man får utreda frågan vidare vid planläggning av dessa områden. 18

19 4.1.9 Trafik och Kommunikationer Det finns en uppfattning om att det råder parkeringsbrist i de centrala delarna av Lindesberg och att framkomligheten främst på Kristinavägen under vissa delar på dygnet är begränsad. Trafikutredningen för Lindesberg visar dock att vägnätet tål större mängder trafik och antalet parkeringsplatser tros vara tillräckliga. Tekniska åtgärder i form av ombyggnader av gator och parkeringar bör därför först komma som ett senare steg, efter att man tittat på de mjuka parametrarna i trafiksystemet. Utgångspunkten är att skapa ett hållbart resande och ett hållbart trafiksystem. En viktig del i detta är beteendeförändring hos invånarna. Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.. Vikten av detta förstår man i arbetet utifrån en fyrstegsprincip där man: 1. Frågar sig om problem kan lösas genom till exempel förändring av resvanor. 2. Om problemet inte går att lösa enligt punkt 1 ska man fundera på möjlighet att bättre nyttja befintlig infrastruktur 3. Göra enklare justeringar som inte kräver stora ombyggnader. 4. Först därefter överväger man en investering. Enligt Trafikverkets prognoser kommer antalet fordonskilometer för personbilstrafiken i Örebro läns norra delar öka med en faktor 1,08 vilket betyder en ökning på cirka 8%. Motsvarande siffra för hela landet är 1,34 och för Örebro läns övriga delar mellan 1,14 och 1,31. På grund av att trafikmängderna i Lindesberg idag är relativt små kommer trafikökningen inte ge några kraftiga tillskott enligt prognosen. Den lokala biltrafikens ökning beror bland annat på hur väl andra åtgärder med framförallt Mobility management kan öka omflyttning till andra trafikslag och minska antalet lokala bilresor. På grund av de korta avstånden på orten finns goda förutsättningar att minska resor med bil. Ett aktivt mobilitetsarbete är ett viktigt sätt att försöka minska bilåkandet på orten, särskilt de korta resorna. Detta arbete är bland annat en viktig del för att uppnå målet kring ökat resande med kollektivtrafiken. Inriktningsmål i FÖP:en Arbeta aktivt och systematiskt med att påverka människor att oftare lämna bilen hemma för att gå, cykla eller åka kollektivt i större utsträckning. Ta fram en Gång- och Cykelplan för Lindesbergs tätort. Se över skyltning och reglering. En enhetlig skyltning skapar bättre förståelse för vad som gäller. Genomför en ny funktionsindelning av vägnätet samt en hastighetsöversyn på hela vägnätet i Lindesbergs tätort. Inför tydlig vägvisning för tung trafik. Inventera skolvägarna och ta fram åtgärdsförslag. Verka för att underlätta in- och utpendling med tåg och buss genom en utveckling av Resecentrum med tillhörande pendlarparkering för bil och väderskyddad cykelparkering. Vid byggnation längs järnvägen ska tidig kontakt tas med Trafikverket. Mål från utvecklingsstrategin Andelen miljöbilar, enligt nationell miljöbilsdefinition, i kommunens organisation ska vara 100 procent år Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Att minska ner antalet resor kan även göras genom att utreda möjligheter till ruttoptimering av bl.a. hemtjänst, färdtjänst och skolskjuts. Kollektivtrafik I Utvecklingsstrategin sägs att pendling med kollektivtrafiken ska öka med 10 procentenheter per år fram till och med För att få en sådan ökning måste det kollektiva resandet uppmuntras genom att synliggöras och prioriteras, och samtidigt kunna utgöra ett fullgott alternativ till bilen. Med det följer inte bara gena och snabba turer utan också krav på goda parkeringsmöjligheter i anslutning till järnvägsstation och busshållplatser. 19

20 Det finns idag en pendlarparkering längs med Bangatan. I planförslaget föreslås en ny pendlarparkering på del av fastigheten Bulten öster om järnvägen. Lindesbergs kommun vill även verka för en ökad turtäthet i samarbete med angränsande kommuner och län för att underlätta pendling. En ombyggnad av Lindesbergs resecentrum planeras utifrån projektet Lindesberg resecentrum Förstudie genom Mer koll. Utifrån dessa planer planerar Lindesbergs kommun att bygga om resecentrum under Detta under förutsättning att finansieringen löser sig. Se mer i kapitel Centrum. Gång- och cykeltrafik På grund av Lindesbergs storlek är avstånden inom staden mycket korta. Man brukar säga att resor upp till 5 km utgör den största andelen resor och dessa kan i många fall genomföras med cykel. Inom Lindesberg tätort bor en stor del av befolkningen inom en radie av 1 km från centrum, och alla bor inom 2 km. Det finns därför mycket goda förutsättningar att inte ta bil när man ska göra lokala resor. Ett viktigt framtida arbete är att knyta samman befintliga gång- och cykelvägar för att skapa kontinuerliga gång- och cykelstråk och underlätta för dessa trafikslag. Genom att ta fram en Gång- och Cykelplan skulle man kunna utreda och prioritera insatser i G/C-nätet Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vattentillgången i Lindesberg är mycket god. Diskussioner förs om vattentäkten i Rya även i framtiden kan försörja Nora med dricksvatten då Nora saknar reservvattentäkt. Avloppsreningsverket är dimensionerat för ca personekvivalenter (pe). Anslutningen till verket beräknas uppgå till ca pe. Avloppsreningsverket är således tillräckligt kapacitetsmässigt under hela planeringsperioden. Det är utbyggt för höggradig biologisk rening och fosforreduktion genom efterfällning. Reningsmetoden är tillräcklig med hänsyn till nuvarande krav på utsläpp till Mälaren. Idag avvattnas det avskilda slammet före transport till tipp. En förstudie ska tas fram för huruvida kväverening och rötning ska ske vid reningsverket. Det finns planer på att bygga om reningsverket samt bygga till en rötningskammare i anslutning till reningsverket. Arbetet är planerat att starta under För de planerade åtgärderna behöver ingen ytterligare mark tas i anspråk utan befintlig mark tillhörande reningsverket kommer att utnyttjas. För att skydda grundvattnet och minska belastningen av näringsämnen och föroreningar i vattendrag och sjöar är det av stor betydelse att enskilda avlopp utformas på rätt sätt. För ny eller ändrad avloppsanordning krävs tillstånd eller anmälan till kommunal nämnd med ansvar för miljölagstiftning. Nya grupper av bebyggelse bör först och främst anslutas till det allmänna ledningsnätet. Om detta inte är genomförbart bör möjligheten till en gemensam avloppsanläggning utredas. De föreslagna bostadsområdena norr och väster om Lindesjön kan komma att kräva en större utbyggnad av VA-nätet och försörjning genom sjöförlagda ledningar kan bli aktuella. Dagvatten Dagvattnet leds idag från gator och byggnaders tak m.m. via dagvattenledningar eller diken till Lindesjön och vidare ut i Arbogaån. Med ökad förtätning i stadskärnan samt ökad andel hårdgjorda ytor såsom planförslaget föreslår ökar belastningen på det befintliga dagvattensystemet och risken för att föroreningar förs ut i Lindesjön och senare Arbogaån. Detta tillsammans med översvämningsrisken för Lindesjön och Arbogaån ökar vikten av en hållbar dagvattenhantering. Det finns idag ingen övergripande dagvattenstrategi i Lindesberg, något som bör tas fram för att underlätta den fortsatta planeringen. Vid nyplanering av bebyggelse bör lokalt omhändertagande av vatten (LOD) prioriteras där det är geohydrologiskt möjligt. Genom att omhänderta vattnet genom infiltration och fördröja dagvattnet i dammar och diken bibehålls en sån naturlig vattenbalans som möjligt och 20