Fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

2 Titel: Fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad Utgiven av: Lindesbergs kommun Antagen av Kommunfullmäktige Denna rapport har utarbetats av Sweco Civil, Örebro genom: Ida Mangsbo, landskapsarkitekt LAR/MSA Elin Julin, landskapsarkitekt LAR/MSA Johan Backeborn, mät/gis-ingenjör Arbetet har kontinuerligt stämts av mot en arbetsgrupp på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning bestående av: Isabella Lohse, fysisk planerare och projektansvarig Per Axelsson, fysisk planerare Cornelia Liebl, fysisk planerare Alla foton i rapporten är tagna i planområdet av Elin Julin eller Ida Mangsbo om inget annat anges. Kartmaterial i rapporten tillhör Mätningskontoret på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning eller Lantmäteriet om inget annat anges och får inte spridas utan medgivande.

3 Innehåll 1 Inledning Vad är en Fördjupning av översiktsplanen? Planprocessen Bakgrund Syfte Avgränsning Gällande översikts- planer Gällande styrdokument Vision & mål Människan Staden Regionen Utvecklingsstrategier/planförslag Förslag övergripande markanvändning Prioriterade delområden Planeringsförutsättningar Människorna i Lindesberg Grönstruktur och friluftsliv Kulturmiljö Luft, mark och vatten Service och handel Verksamheter Trafik & kommunikationer Teknisk infrastruktur Referenser... 66

4 1 Inledning 1.1 Vad är en Fördjupning av översiktsplanen? Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut som rör den byggda miljön samt kommunens användning av mark- och vattenområden. Lindesbergs kommun har en aktuell övergripande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 17 april Delar av översiktsplanen kan behöva göras mer detaljerade än andra delar. Då kan kommunen göra en fördjupning av översiktsplanen, FÖP. En fördjupning efter det att den kommunomfattande översiktsplanen antagits innebär att denna ändras för det område fördjupningen omfattar. 1.2 Planprocessen Program Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen kan inledas med ett programskede, då alla eller särskilda förutsättningar översiktligt utreds. Resultatet sammanfattas i ett program som anger mål och inriktningar för det fortsatta arbetet. Samråd När ett förslag till fördjupning av översiktsplan tagits fram är det dags för samråd. Under detta skede skickas förslaget inklusive miljökonsekvensbeskrivningen ut på samråd för att få in synpunkter. Offentliga samrådsmöten och medborgardialog kan hållas. Det är viktigt att tycka till i detta tidiga skede. Utställning Planförslaget ställs ut för granskning i minst två månader efter beslut om utställning. Har man invändningar på förslaget ska dessa lämnas skriftligen. Antagande Planförslaget antas av kommunfullmäktige efter godkännande i kommunstyrelsen. 1.3 Bakgrund Bakgrunden till arbetet med denna fördjupning av översiktsplanen är att byggandet i Lindesberg på senare år har avstannat i brist på planlagd och attraktiv mark, såväl för bostäder som för handel. Lindesberg är beläget centralt i Bergslagen, en region som står inför nya utmaningar och förändringar bland annat inför en eventuell återöppning av gruvor i Bergslagen. För att Lindesberg stad ska kunna växa, förändras samt vara en alternativ boendeplats för människor som vill bosätta sig i regionen så måste Lindesberg kunna erbjuda såväl arbetsplatser som goda boendemiljöer samt värdefulla rekreationsmiljöer. Denna fördjupning av översiktsplanen är ett verktyg i ledet att skapa dessa förutsättningar. 1.4 Syfte Planens syfte är att visa en tydlig inriktning för det framtida stadsbyggandet i Lindesberg. Vidare ska planen skapa förutsättningar för en positiv utveckling av Lindesbergs stad genom att ta tillvara och bygga vidare på stadens kvaliteter såsom närheten till Lindesjön, Strandpromenaden, omgivande natur, en vacker stadskärna och goda kommunikationer. Planen ska bland annat utreda framtida bostads- och verksamhetsområden, lokalisera värdefulla grönområden, utreda infrastruktur samt den framtida utvecklingen av Lindesbergs centrum. Här är vi nu! Förarbete förutsättningar Program Tidigt samråd Avgr. MKB Samråd Utställning Planen antas April-maj 2014 Sept-nov 2014 December

5 2 Avgränsning Den geografiska avgränsningen för fördjupningen av översiktsplanen följer riksväg 50 i väster, riksväg 68 i norr och Dalskogsvägen i söder. I öster är avgränsningen gränsen mellan den samlade bebyggelsen och det omgivande landskapet och inkluderar även skyddsområdet till Nammo LIAB AB. Planen omfattar hela tätorten och omgivande naturområden ut mot riksvägarna. Tätorten mäter drygt 5 kilometer i nord-sydlig riktning och drygt 3 kilometer i öst-västlig riktning. Tidshorisonten för planen är år Gällande översiktsplaner Fördjupningen av översiktsplanen för Lindesbergs stad kommer att ersätta gällande kommunomfattande översiktsplan (2007) för det område som planerna överlappar geografiskt. Ett beslut om att upphäva Fördjupningarna för Lindesbergs centrum (1990) och Lindesbergs tätort (1981) kommer att tas i samband med att denna plan antas. 2.2 Gällande styrdokument Kommunala styrdokument: Översiktsplan för Lindesbergs kommun, 2007 Utvecklingsstrategi Vision 2025 Program för fördjupad översiktsplan Naturvårdsprogram för Lindesbergs kommun, 2009 Avtal med Örebro läns landsting om samverkan i lokalt folkhälsoarbete , antaget av kommunstyrelsen 2011 Ungdomspolitisk strategi, kommunfullmäktige april 2014 Beslut om arbete med och prioritering av områden inom barnkonventionen, kommunstyrelsen 1999 Bild- och Formstrategi för Lindesbergs kultur och fritidsförvaltning, antagen Risk- och sårbarhetsanalys Lindesberg, 2007 Avfallsplan Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora Föreskrifter om avfallshantering för Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner, 2007, reviderad 2010 Karta över planområdet. Regionala planer och program: Regional utvecklingsstrategi, RUS RUP - Regionalt utvecklingsprogram, Örebro län Regional Översiktlig planering, Örebro län Miljömål med åtgärdsprogram i Örebro län Regional Kulturplan i Örebro län Folkhälsoplan för Örebro län Regionalt program för social välfärd Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län, Örebro läns landsting 2012 Energi- och klimatprogram för Örebro län Kompetensplattform Örebro län Örebroregionens internationella strategi Digital agenda för Örebro län (under utarbetande) Jämställd regional tillväxt handlingsplan för Örebroregionen Nationell plan för Transportsystemet Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Innovation och entreprenörskap - handlingsplan för Örebroregionen

6 3 Vision & mål Under programarbetet för fördjupningen av översiktsplanen togs tre ledord fram för det fortsatta arbetet; Människan, Staden och Regionen. Planen tar avstamp i dessa och för att konkretisera dessa ytterligare har en vision för FÖP:en tagits fram. 3.1 Människan Med människan i fokus ska Lindesberg utvecklas till en stad där kommuninvånare och besökare trivs, känner sig trygga och kan utvecklas utifrån sina olika behov och förutsättningar. Att arbeta för social hållbarhet och jämlik hälsa är väsentligt för att få Lindesbergsbor att stanna kvar samt att locka nya invånare. Genom att integrera och stärka kopplingar mellan olika områden i staden kan man minska segregation och utanförskap för olika sociala grupper. I utvecklingsstrategi Vision 2025 för Lindesbergs kommun betonas attraktivitet, infrastruktur, demokrati, integration, trygg social utveckling, livslångt lärande, miljö och folkhälsa samt kultur och föreningsliv som viktiga faktorer för stadens utveckling. Viktiga utgångspunkter i planeringen är att bostäder, både befintliga och de som byggs, är av god kvalitet och motsvarar olika gruppers behov. I stadens olika bostadsområden ska finnas nära tillgång till grönområden och rekreationsområden, gång- och cykelvägar, promenadstråk som stimulerar till lek, rörelse och spontanaktiviteter. Grönområden kan stimulera till såväl motion som avslappning och har många positiva aspekter på människors hälsa. Vägar och gator ska erbjudas så att människor på ett tryggt och tillgängligt sätt kan röra sig obehindrat mellan stadsdelar och bostadsområden samt ut till närliggande rekreationsområden. Trygghet och tillgänglighet är viktiga förutsättningar. Att lokalt kunna erbjuda service, handel, arbetsplatser samt tillgänglighet till samhällsservice är även sådant Vision FÖP Lindesbergs stad Lindesbergs stad är hjärtat i södra Bergslagen. Väg och järnväg ger utmärkta kommunikationer åt alla vädersträck. Staden erbjuder trygg och fantastisk boendemiljö i vattennära lägen med arkitektur från 1700-tal till framtidens hållbara bostäder. Den attraktiva stadsmiljön stimulerar handel och servicenäringar och lockar många besökare till staden. 6

7 som främjar den sociala hållbarheten. Goda och lättillgängliga kommunikationer och infrastruktur, både inom kommunen (förskola, skola, vård- och omsorgsboenden, arbetsplatser, övrig service och handel) och till andra närliggande kommuner, ger förutsättningar till egen försörjning i form av studier, arbete mm. I staden ska finnas parker, torg och andra offentliga platser där Lindesbergsborna kan mötas. Många människor söker sig till miljöer som kan erbjuda ett rikt kulturliv, kreativa mötesplatser och upplevelser som berör och utvecklar. I Utvecklingsstrategi för Örebroregionen är målet att Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten. Lindesberg har ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv som kan utvecklas ännu mer tillsammans med övriga aktörer i regionen. En av de absolut viktigaste förutsättningarna för goda livsvillkor, social hållbarhet och jämlik hälsa är människors möjlighet till delaktighet och inflytande över sin livsmiljö. Att stimulera barn och ungas delaktighet och ta vara på deras perspektiv är ett viktigt utvecklingsområde likaså att utveckla arbetet med olika typer av trygghetsvandringar. 3.2 Staden Lindesbergs stad har en rik historia som sträcker sig ända tillbaka till mitten av 1600-talet då staden fick sina stadsrättigheter. Innerstaden karakteriseras av rutnätsplanen där i viss mån småskalig trähusbebyggelse finns bevarad. Stadens kulturhistoria är viktig ur den aspekten att den speglar stadens utveckling och bidrar till stadens och invånarnas identitet. Den södra infarten till Lindesberg där stadssiluetten tornar upp sig längs Lindesjöns strand lämnar få oberörda. En annan sida av Lindesbergs stad är industristaden med tillverkningsindustri såsom Meritor och Linde maskiner. Dessa industrier är även de en del av stadens historia och karaktärsgivande element i stadsbilden. För att stödja en livfull stad där människor kan mötas och känna sig trygga ska vi bygga på den historiska gatustrukturen och samla det offentliga livet längs tydliga stråk där olika trafikslag samsas med människor och verksamheter. Längs dessa stråk ska intressanta hållpunkter finnas i form av offentliga rum som stödjer möten och aktiviteter. Genom en aktiv planering kan den historiska stadskärnans huvuddrag förstärkas men även berikas med ny arkitektur. Lindesberg ska verka för en blandad och mångfacetterad stad där historia samsas med framtid, industri med människor samt verksamheter med bostäder. En blandad stad ger förutsättningar för att förlägga arbetsplatser, bostäder, handel, service och verksamheter inom samma område vilket ger förutsättningar för möten och en stad som är befolkad under större del av dygnet. De boende i Lindesberg har idag både nära till vackra naturmiljöer och till sjöar och vattendrag. Dessa tillgångar bör värnas och utvecklas i samband med den framtida utbyggnaden av staden. 3.3 Regionen I och med regionförstoring och att befolkningsförflyttningen sker från landsbygd till stad behöver Lindesberg arbeta för att bli en stark nod i Örebroregionen. Lindesberg där Bergslagen och världen möts är strategiskt placerad i regionen. Lindesberg kan bli ett starkt nav med möjligheter till möten och upplevelser, men för detta krävs att regionen ska utvecklas långsiktigt. Denna position går att nå med strategiska vägval. Lindesbergs kommun ingår idag i Örebros lokala arbetsmarknadsregion. Erfarenheten säger att de största arbetsmarknadsregionerna har de bästa förutsättningarna för tillväxt. Regionen är sannolikt för liten för att skapa en god tillväxt på egen hand. Regionen kan inte på samma sätt som Stockholm, Göteborg, Malmö och på sikt även Norrköping Linköping förvänta sig att driva fram hållbar tillväxt och välfärd själv. Arbete pågår med att utvidga Örebros arbetsmarknadsregion till att omfatta fler kommuner och orter. På grund av den ökande efterfrågan, från framförallt de asiatiska länderna, har förutsättningarna för bergsbruket under senare år drastiskt förändrats. Som ett resultat av denna utveckling har Bergslagen fått en helt ny uppmärksamhet och flera gamla gruvor kan komma att öppna inom den närmaste framtiden. År 2004 gick ett antal kommuner, län, frivilligorganisationer, Örebro universitet och företag samman för att med gemensam styrka få fart på gruvindustrin i Bergslagen. Projektet Bergskraft Bergslagen bildades. Öppnandet av gruvorna kan skapa tillväxt i regionen och i Lindesbergs kommun samt nya arbetstillfällen. Samtidigt kan detta bidra till oönskade konsekvenser i form av ianspråktagande av värdefulla miljöer, ökad trafik och miljöpåverkan. Om gruvorna öppnas kommer att det ställa stora krav på infrastrukturen i region och nationellt, särskilt järnvägen. Den regionförstoring som nu pågår är följden av en ökad arbetspendling och fler människor flyttar till regionen. Högeffektiv kollektivtrafik på väg och järnväg behövs för att möjliggöra regionförstoring och minska resorna med bil. Utvecklingen fokuseras på ett stomnät mellan de större orterna i länet, däribland Lindesberg. Målet är att bl.a. minska restiderna med kollektivtrafiken avsevärt och få fler att arbetspendla med kollektivtrafik. Med de förbättringar som planeras i vägnätet och för kollektivtrafik skapas robustare förutsättningar för tillväxt, genom en fortsatt regionförstoring. 7

8 4 Utvecklingsstrategier/planförslag I detta kapitel presenteras huvuddragen i planförslaget. Varje avsnitt inleds med en allmän beskrivning av förslaget för respektive område. Detta konkretiseras sedan genom ett antal inriktningsmål. Planförslaget är indelat i två delar: Förslag övergripande markanvändning där områden som föreslås få en ny eller delvis ändrad markanvändning beskrivs Prioriterade delområden där ett antal delområden beskrivs mer i detalj. 4.1 Förslag övergripande markanvändning I detta avsnitt presenteras förslaget uppdelat på bostadsbebyggelse, kulturmiljö, service och handel, verksamheter, grönstruktur och friluftsliv, kultur och turism, trafik och kommunikationer samt teknisk försörjning. Planförslag - teckenförklaring Staden delas upp i olika områden där tätheten är som störst i de centrala delarna och närmast resecentrum och som lägst i stadens ytterkanter. I områden som inte är utpekade för exploatering eller förtätning på plankartan är detta inte prioriterat. Detta kan dock möjliggöras genom detaljplaneläggning och prövas i enskilda fall. Plangräns Inre stadskärna är ett område med hög samlad täthet, vilket ger underlag för lokalt stadsliv, service och handel i gatuplan samt ett högre besökstryck på gator och i parker. Yttre stadskärna är ett område med måttlig täthet, som ger visst underlag för lokal service, handel och parker. Exploateringsområde är ett område där kommunen uppmuntrar och ser mycket positivt på exploatering av byggnader, gator och allmänna platser. Förtätningsområde är ett befintligt bebyggelseområde där kommunen ser positivt på exploatering med nya byggnader, och vid behov, även nya gator och allmänna platser. Verksamheter/industri är områden där kommunen vill utveckla verksamheter och industri Utvecklingsområde för friluftsliv och rekreation Grönstruktur med ekologiska och sociala värden som är inventerade i grönstrukturprogrammet. Skyddat natur är ett naturområde med formellt skydd i form av naturreservat. Lindesjön runt Viktiga nya länkar för gång och cykel Huvudstråk trafik Nya länkar trafik Järnvägen Skyddsområde för Nammo LIAB AB Riksintresse för kulturmiljövård 8

9

10 4.1.1 Exploateringsgrad När man talar om exploatering och täthet så finns det olika sätt att mäta detta. Ett sätt är att räkna ut exploateringstalet för tomten eller kvarteret. Tomtexploateringen räknas ut genom att våningsytan/bta delas med tomtytan. Exploateringstalet säger egentligen ingenting om byggnadernas kvaliteter utan är endast ett sätt att jämföra hur mycket bostadsyta man kan få ut på en tomt, vilket sedan påverkar t.ex. hur många boende eller arbetande som ryms i samma kvarter. Kvartersstad i fyra våningar E-tal = 2,2 motsvarande ca 267 invånare (133 lägenheter) och 4450 kvm lokalyta På denna sida har Kv. Björnen i centrala Lindesberg som får ses som ett typiskt Lindesbergskvarter fått stå som exempel. På samma tomt har olika bebyggelsetyper placerats för att räkna ut exploateringstalet hos de olika typerna av bebyggelse. En vanlig föreställning är att höga hus per automatik ger höga exploateringstal, men i detta exempel ser vi att ett slutet kvarter med en hushöjd på fyra våningar har ett högre exploateringstal än två punkthus på tio våningar vardera. Täta stadsradhus i tre våningar har även det ett större exploateringstal än punkthusen. Villabebyggelse i två våningar har ett lågt exploateringstal. Punkthus i tio våningar E-tal = 1,1 motsvarande ca 180 invånare (90 lägenheter) och 0 kvm lokalyta När man talar om exploatering i stadsmiljöer handlar inte heller allt om själva exploateringstalet, utan även om andra kvaliteter. Punkthus omges ofta av stora grönytor, men problemet är att grönytorna i sig sällan nyttjas på grund av en otydlig offentlighet dvs en osäkerhet hos besökaren om marken är privat eller offentlig. Genom att istället bygga stadskvarter med fasader som ansluter mot gaturummen och med möjligheter till verksamheter i bottenvåningarna samt med en tydligt privat innergård, ger man betydligt bättre förutsättningar att skapa attraktiva gaturum och stadsmiljöer. Stadsradhus i tre våningar E-tal = 1,2 motsvarande ca 162 invånare (54 lägenheter) och 0 kvm lokalyta Att bygga stadsradhus i centrala lägen kan vara positivt rent täthetsmässigt men då går man miste om möjligheter till lokaler i bottenvåningen. Villabebyggelse är en typ av bostäder som många tycker om och vill bo i. Denna typ av bebyggelse bör man dock inte satsa på i innerstaden där man vill uppnå täthet utan istället satsa på mer i stadens perifera lägen. I detta exempel har inte parkeringsbehovet och de ytor dessa kräver tagits med då Lindesbergs kommun inte har någon parkeringsnorm Översvämningsrisk Villabebyggelse i två våningar E-tal = 0,29, motsvarande ca 24 invånare (8 st villor) och 0 kvm lokalyta Vid planering inom områden som riskeras att översvämmas ska riktlinjer i kap Översvämningsrisk följas. Se även mer i PM Översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer. 10

11 Inriktningsmål i FÖP:en Centrum-, och stationsnära boende ska tillskapas inom stadskärnan genom förtätningsprojekt. Nya bostadsområden ska ansluta till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Planberedskap ska finnas för nya bostadsområden där fokus ligger på att utnyttja läget vid Lindesjön. Mål från utvecklingsstrategi Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen Bostadsbebyggelse Enligt Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 är det brist på lägenheter i flera av länets kommuner, däribland Lindesberg. Det är framförallt brist på bostäder för hushåll med höga krav på ett attraktivt läge, bostäder för äldre samt bostäder för nyanlända personer och för ungdomar. Enligt samma utredning är de största utmaningarna för bostadsmarknaden i Örebro län att: andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka befolkningstillväxten utgörs huvudsakligen av ett positivt flyttningsnetto från utlandet, och bristen på hyresrättslägenheter kvarstår Andelen lediga lägenheter i allmännyttan i Lindesberg har minskat under de senaste fem åren och det finns endast ett fåtal lediga tomter för villabebyggelse. Enligt SCB.s befolkningsprognos kommer Lindesbergs befolkning att öka med 889 personer till personer fram till Med ett aktivt arbete från kommunens sida att locka fler invånare att bosätta sig i kommunen kan denna siffra öka ytterligare. Det finns ett mål i den kommunövergripande översiktsplanen om att Lindesberg ska öka till invånare. Med ett byggande av 40 lägenheter samt 20 planlagda tomter för boende, handel och industri (varav 10 småhus) per år och ett antagande om 2 pers/lägenhet och 3 pers/hus så skulle antalet invånare i Lindesberg stad öka med 110 invånare/år. Detta motsvarar ett invånarantal på år För att öka underlaget för service och handel krävs en ökad täthet av människor i stadens centrala delar. Därför utgår förslaget ifrån att Lindesbergs centrum är det huvudsakliga utbyggnadsområdet. Där kan man tillskapa tillgängliga lägenheter för dem som vill bo centralt och på så sätt också frigöra äldre villabebyggelse till exempelvis barnfamiljer. Till detta byggs staden på utåt genom ett antal nya bostadsområden som kopplas på den befintliga bebyggelsen. Det är svårt att beräkna hur många bostäder som skulle kunna tillskapas genom förtätning av stadskärnan eftersom det beror så mycket på enskilda fastighetsägares intresse av att förtäta, men för att ta ett exempel så skulle det inom kvarteren Ängen, Bromsen och Hatten som ligger inom projektet Norra Stadskärnan kunna tillskapas totalt 400 lägenheter och 4400 kvm lokalyta om man räknar med att man bygger kvartersstad som i snitt är fyra våningar och att man har lokaler i bottenvåningen. Detta skulle motsvara 800 boende i de tre kvarteren jämfört med dagens 110 boende. I de tre nya exploateringsområdena för bostäder, Sörlunda, Norra Lindesby och Norslund kan man grovt uppskatta antalet nya bostäder till 180 vilket motsvarar ca 450 boende i dessa områden. 11

12 Om man skulle bygga ut kvarteren Ängen, Bromsen och Hatten fullt samt de nya bostadsområdena i Sörlunda, Norra Lindesby och Norslund skulle man således tillskapa ca 580 nya bostäder varav 90 tomter för småhus och 490 lägenheter. Detta motsvarar 1250 invånare. Till detta finns ytterligare kvarter centralt som är föremål för förtätning som t.ex. del av Kv. Tredingen och Kv. Gåsen samt ev. boende ovanpå den nya vårdcentralen som planeras i Kv. Bulten. Planen kan således förväntas ge underlag för den ökning av antalet invånare som kommunen vill uppnå. Förtätning ska i huvudsak ske i stadskärnan genom att bebygga outnyttjad mark som t.ex. lucktomter och markparkeringar. På så sätt kan man öka tätheten och därmed befolkningsmängden i centrum, vilket är väsentligt för att bibehålla och förbättra handel och service i Lindesberg. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är förtätning positivt då man kan nyttja befintlig infrastruktur i form av fjärrvärme, VA, gator och kollektivtrafik. Andra positiva aspekter med förtätning är närheten till service, minskat behov av biltransporter och möjligheten att ta sig till olika målpunkter per fot eller cykel. Att skapa nya bostäder i stationsnära lägen är ett mål i den regionala planeringen. I områden som inte är utpekade för exploatering eller förtätning på plankartan är detta inte prioriterat. Detta kan dock möjliggöras genom detaljplaneläggning och prövas i enskilda fall. Möjligheten ska finnas att omvandla t.ex. grönytor som inte har något större socialt eller ekologiskt värde eller områden som rymmer småindustri eller verksamheter. Genom att erbjuda dessa verksamheter möjligheten att flytta till mer renodlade verksamhetsområden kan marken istället användas till bostadsbebyggelse. På så sätt kan verksamheterna få bättre möjligheter till utveckling och störningar minskar inom bostadsområdena. 12

13 4.1.4 Kulturmiljö Delar av Lindesberg har höga kulturmiljövärden med de gamla stadsdelarna som är riksintresse för kulturmiljövård och bron som är byggnadsminnesmärkt. Dessa delar bär på en rik historia och ger staden en unik karaktär. I utvecklingen av staden kan dessa delar lyftas fram ytterligare och värden stärkas. De delar som har lägre värden kan omvandlas och bebyggas med ny bebyggelse som samspelar väl med den äldre bebyggelsen. Planförslaget omfattar till fullo Riksintresset för kulturmiljövård för Lindesberg (RK 40). För att fortsätta värna om och säkerställa riksintressets värden föreslås ett antal viktiga rekommendationer som har sin grund i det som beskrivs som riksintressets värden och dess fysiskt avläsbara uttryck: Småstadsmiljö: Den rätvinkliga rutnätsplanen från 1644 som erbjuder långa siktperspektiv och utblickar mot Lindesjön. Tomtstrukturen, det centrala torget, gatunätet med huvudgatan Kungsgatan och tolv tvärgator som utgör den ursprungliga stadsplanen. Torget som ursprunglig platsbildning för administration, köpenskap och handel Vid förtätning av stadskärnan är det viktigt att ny bebyggelse anpassas och förhåller sig till den historiska bebyggelsen enligt inriktningsmålen i FÖP:en, se nedan. Men det är också viktigt att ny bebyggelse får vara ett avtryck från idag och att nya årsringar får tillkomma i staden, som det alltid har gjort. Inriktningsmål i FÖP:en Förstärk och synliggör den historiska delen av Lindesberg. I den fortsatta fysiska planeringen av stadskärnan ska det rätvinkliga gatunätet stå som förebild för tillkommande bebyggelse. Vid förtätning inom riksintresset ska nya byggnader placeras på ett sådant sätt att de förstärker och läker ihop den befintliga kvartersstrukturen. Byggnader som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla ska skyddas genom varsamhetsbestämmelser eller skyddsbestämmelser i framtida detaljplaneläggning. Äldre småskalig trähusbebyggelse från och 1800-talen i stadens norra och södra delar med större stadsgårdar och enklare bebyggelse som berättar om stadens sociala skiktning samt äldre tiders handel och köpenskap. Bebyggelsekaraktären med handelsgårdars huvudbyggnader mot gatan, uthus och enklare bostäder längre in på tomten formar stadsmässiga slutna kvarter. De äldre kringbyggda handelsgårdarna som i skala och form knyter an till den tidiga stadens utpräglat lantliga karaktär. Exempel på ny bebyggelse i kulturmiljö, Kv Tullen 8, Kungsbacka, arkitekt Semrén och Månsson. Foto Krister Engström. Stenstadens byggnader som arkitektoniskt och volymmässigt skiljer sig från trästadens låga skala och speglar stadsbyggnadsepoken efter den stora branden Det kullerstensbelagda torget i centrum med monumentalt utformade stenbyggnader från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, uppförda för stadens förvaltning bildar en representativ miljö med kyrka, stadshotell, tingshus, sprut- och våghusen samt sparbankshus. Kristinavägen utformad som en bred esplanad utgör gräns i öster för det äldsta stadsområdet och speglar stenstadens expansion och det sena 1800-talets stadsbyggnadsideal. Exempel på ny bebyggelse i kulturmiljö, Nora församlingshem, arkitekt Tina Wik och Ingrid Reppen. Foto Max Plunger 13

14 Inriktningsmål i FÖP:en Utveckla Lindesbergs centralort som ett attraktivt handelscentrum i norra Örebro län. Behov av områden för förskolor bör utredas i detaljplaneskedet. Mål från utvecklingsstrategi Medborgarna upplever bra service med kvalité. Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen Service och handel Service I Lindesberg är avstånden relativt korta och att transportera sig ett par kilometer till grundskola eller gymnasium får anses som acceptabelt. Eventuellt kan en samlokalisering av grundskolor bli aktuell. En lokaliseringsutredning kan visa på lämpliga lägen för en ny skola och denna anses rymmas inom befintliga bebyggelseområden. Det är viktigt att ha i åtanke att ett nytt läge för en skola påverkar gång- och cykelflöden i staden och att ha med det i beaktning vid planeringen av den nya skolan. När det gäller förskolor kan en ökad utbyggnad av staden runt Lindesjön medföra att befolkningsmängden ökar i områden som idag ligger relativt långt från närmsta förskola. Dessa typer av områden kommer att rikta sig mot bland annat barnfamiljer och därför är det viktigt att ha planberedskap för nya förskolor. Behov av nya förskolor kan tänkas uppkomma i Sörlunda samt i Lindesby om dessa områden bebyggs. Behov av områden för förskolor bör därför utredas i detaljplaneskedet. Lindesbergs Lasarett utgör en viktig grundstomme i Lindesberg, såväl utifrån arbetstillfällen men också som en tydlig målpunkt i staden. Lasarettet är viktigt för staden och för att understödja lasarettet skulle t.ex. riktade bostäder till personalen kunna byggas. En ny vårdcentral planeras i kvarteret Bulten öster om järnvägen. Samlokalisering av familjecentral, äldrecentral och anhörigcentrum finns med i diskussionerna kring den nya vårdcentralen. En vårdcentral öster om järnvägen skulle kunna stärka de östra stadsdelarna i Lindesberg på ett positivt sätt då järnvägen fungerar som en barriär. Det är dock viktigt att utreda trafiksituationen då en stor del av trafiken till och från vårdcentralen måste korsa järnvägen. Handel Lindesberg står, liksom många andra städer, inför ett dilemma där den lokala handeln i stadskärnan hotas av större externa köpcentrum. För att stärka och utveckla service och handel i Lindesberg tas ett planprogram fram för Norra stadskärnan, där fokus är på att möjliggöra en centrumutveckling i Lindesberg. För att kunna konkurrera med de större etableringarna krävs ett ökat utbud och ett tillgängligt centrum som man kan ta sig till både som gående, med cykel, bil, buss eller tåg. Mer om utvecklingen av handeln i stadskärnan hittar du i avsnittet Centrum. 14

15 4.1.6 Verksamheter För att ge de nuvarande företagen och verksamheterna i kommunen möjlighet att utvecklas och växa pekas nya verksamhetsområden ut. Främst handlar det om att utveckla och utvidga Norra industriområdet som ligger strategiskt nära riksväg 50 och riksväg 68. Läget möjliggör bra kommunikationer med lite påverkan på bostadsbebyggelsen. Här kan verksamheter med behov av transporter samlas för att minska trafiken genom staden. Det gör även att transporter till och från dessa verksamheter underlättas. Nya och gamla verksamheter i Lindesberg ska kunna erbjudas ändamålsenliga tomter inom området. Kommunen vill genom att utveckla området även kunna locka nya företag att etablera sig i kommunen. I samband med att en cirkulationsplats byggs vid mellersta infarten till Lindesberg kommer förutsättningarna för att förbipasserande tar sig in i området förbättras. Området planeras att byggas ut i etapper, med start i området nordöst om den planerade cirkulationsplatsen. På sikt bör verksamheter med omgivningspåverkan erbjudas tomter i Norra industriområdet för att minska buller och risker i närheten till bostadsområden. När Norra industriområdet är fullt utbyggt kan ytterligare områden planläggas för industri och verksamheter. Detta bedöms dock inte finns behov av inom denna plan livslängd. I kommunen pågår ett arbete med att ta fram Lindesbergs varumärke. Arbetet ska resultera i en varumärkesplatt- Inriktningsmål i FÖP:en Kommunen ska ha en god mark- och planberedskap för företagsetableringar och för lokalisering av nya verksamhetsområden. Verksamheter ska erbjudas ändamålsenliga tomter i Norra industriområdet. Kommunen ska arbeta för ett starkt varumärke för Lindesberg som kan kommuniceras mot näringsliv och allmänheten. Mål från utvecklingsstrategi Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar form som är ett styrdokument vilket anger vilken bild av den geografiska platsen, Lindesbergs kommun, som ska kommuniceras utåt. Varumärket ska sedan styra vilka kvaliteter som kommunen lyfter fram för att marknadsföra sig mot exempelvis nya företag och verksamheter. 15

16 Inriktningsmål i FÖP:en Ta fram ett planeringsunderlag för grönstruktur. Utveckla Lindesbergs parker och lekplatser genom upprustning och koppla samman dessa med trevliga gångstråk. Värna särskilt om och utveckla de naturmiljöer som används av förskola och skola. Vid nyexploatering ska det gröna vara en självklar del av bostadsområdets kvaliteter. Lindesjöns stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv ska värnas och utvecklas. På offentliga platser ska tillgänglighet för alla prioriteras. Utveckla Fritidsbyn som idrotts- och rekreationsområde med ytterligare bollplaner och stugby. Förbättra promenadmöjligheterna längs Bottenån norrut Grönstruktur och friluftsliv Lindesberg är en stad som har gott om närbelägen natur och ett varierat landskap. En styrka är den goda tillgången på fina vattenmiljöer, så som Lindesjön och åarna. De gröna områdena och vattenmiljöerna är kvaliteter både för upplevelsen av staden och för växter och djur. Detta är kvaliteter och styrkor som bör värnas och utvecklas när staden växer och förändras. Staden har och behöver också många tillgängliga och naturliga mötesplatser som stödjer tillit och trygghet och stimulerar människors behov av rörelse, spontanaktiviteter och utforskarmiljöer. Vid en exploatering ingår grönstrukturen som ett lika viktigt element som själva byggnaderna. Träd och natur kan tillföra bebyggelsen mervärden genom att fungera som mötesplats eller rekreationsområde. Studier visar även att tillgång på kvalitativ park- och naturmark höjer värdet på bostadsrätter vilket torde vara ytterligare ett argument för att inkludera grönområden i ny bebyggelse. Med god planering kan man optimera grönstrukturen genom att skapa och kombinera många olika värden och funktioner på en och samma yta, en så kallad mångfunktionell yta. En mångfunktionell grönyta servar oss alltså med flera olika ekosystemtjänster och kan t.ex. samtidigt som den ger rum för rekreation och vila, även dämpa buller, rena luft och vatten, fördröja dagvatten och fungera som livsrum för olika växter och djur. Mångfunktionella ytor har stor betydelse i en framtida hållbar stadsutveckling. I stadsmiljön där exploateringstrycket kan vara högt finns ett behov av att för framtiden inte bara tänka förtätning av hårdgjord karaktär utan även grön förtätning genom en optimering av grönstrukturen. Ett grönstrukturprogram håller på att tas fram parallellt med denna FÖP. I programmet redovisas Lindesbergs grönstruktur mer i detalj och där finns även klassificering av grönytornas olika värden. Grönstrukturprogrammet redogör även mål för utvecklingen av Lindesbergs grönstruktur. Grönstrukturprogrammet ska användas som planeringsunderlag vid framtida detaljplanering, bygglovsfrågor etc. Inom centrum bör befintliga parker utvecklas, koppling med Lindesjön förstärkas och stråket längs sjön förbättras. Läs mer i kap Centrum. Kyrkberget är ett centralt beläget obebyggt grönområde som ligger på den östra sidan av staden med en stor potential att utvecklas som ett mer tillgängligt park- och naturområde för stadens invånare. Det finns idéer om olika åtgärder för att lyfta området. Inom de befintliga bostadsområdena behöver generellt underhåll och skötsel av grönytor och stråk prioriteras. Stråken som används av gående och cyklister bör prioriteras och förbättras. 16

17 De gröna områdena och stråken, så som parkerna, skogsområden nära bebyggelse och områdena kring sjön och åarna är viktiga områden för friluftsliv och rekreation för Lindesbergsbor i all åldrar. De mest välanvända rekreationsområdena/stråken i staden är Lindesjön runt, strandpromenaden och Fritidsbyn. Dessa bör synliggöras och förstärkas för att fler invånare ska upptäcka och använda dem. I planförslaget föreslås Parkudden tillgängliggöras och utvecklas som rekreationsområde vilket skulle stärka Lindesjön runt. Ett sätt att utveckla och bygga på Lindesjön runt är att skapa ett stråk norrut längs Bottenån, samt en bro över Bottenån, mellan Stadsskogen och Hagaberg. Detta stråk skulle ge de boende i de norra stadsdelarna en naturlig promenadväg intill vattnet samt kunna leda vidare till Lindesjön runt. Bron skulle även binda ihop stadsdelarna bättre. Det har utretts att förbättra badmöjligheterna i Lindesjön och olika platser har studerats, till exempel Loppholmen. Detta är ett arbete som bör fortsätta då en central tillgänglig badplats är värdefull och efterfrågad. De idrottsområden som finns inom planområdet har ett behov av upprustning och utökning. Det pågår bland annat ett utvecklingsarbete för Fritidsbyn som ska utvecklas med fler bollplaner. Det finns önskemål om en ny tennishall och denna skulle med fördel kunna lokaliseras vid Fritidsbyn för att ytterligare stärka områdets idrotts- och rekreationsprofil. Stugbyn kommer sannolikt att flyttas från dagens läge vid Fotbollsgatan till en tomt väster om Stafettgatan. På så vis frigörs marken vid Fotbollsgatan till verksamheter och Fritidsbyns område koncentreras runt bollplanerna. En gång- och cykelväg som leder från Lindesberg Arena till Fritidsbyn bör anläggas för att underlätta barn- och ungdomars väg till sina fritidsaktiviteter. 17

18 4.1.8 Kultur och turism Lindesberg har ett rikt kulturliv med många aktiva idrotts- och kulturföreningar. Lindesberg Arena erbjuder en stor mängd aktiviteter och evenemang inom såväl idrott som kultur. Det är därför viktigt att understödjande funktioner såsom t.ex. kollektivtrafik, boende och parkering kan erbjudas i samband med större evenemang. I övrigt är det viktigt att kulturen får ta plats och synas i staden vilket kan ta sig uttryck i t.ex. en aktivitetspark, offentlig konst, belysning av särskilda platser under årets mörka månader, ett särskilt kulturstråk etc. Att bygga ett starkt varumärke för staden är ett lika viktigt arbete som att skapa nya bostäder, en attraktiv stadsmiljö och utrymme för service och handel. Ett arbete pågår med att ta fram varumärket för Lindesberg. Arbetet har hittills resulterat i tre inriktningar som invånarna anser känneteckna kommunen. En aktiv kommun med ett aktivt föreningsliv, Den mystiska bergslagsnaturen samt Sporten. Dessa ska nu förankras och sedan utvecklas vidare. Den offentliga konsten är en viktig kulturyttring. Den finns omkring oss i vår vardag. Den ställer frågor, väcker känslor och inspirerar. I enlighet med Bild-, och formstrategin framtagen av Kultur- och Fritidsförvaltningen i Lindesberg avsätter kommunens fastighetsbolag en procent av exploateringskostnaden, dock max en miljon, vid nybyggnationer till konstnärlig gestaltning i enlighet med riksdagens principbeslut om Enprocentsregel. Genom att öka den offentliga konsten kan fler människor ta del av och berikas av konst i sin vardag. I strategin är ett mål även att ta fram riktlinjer för arbetet med konst i det offentliga rummet. Inriktningsmål i FÖP:en Skapa ett starkt varumärke för Lindesberg som kan kommuniceras utåt. Verka för att utveckla och marknadsföra Lindesberg Arena för olika större evenemang. Synliggör kulturen i stadsmiljön och grönområden. Satsa på ställ- och campingplatser och boende för turister och besökare samt på det sättet förbättra övernattningsmöjligheterna. Ta fram riktlinjer för arbetet med konst i offentliga miljöer. Mål från utvecklingsstrategin Lindebergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Vinterspår i Lindesbergs kommun är ett återkommande kulturevenemang för såväl professionella och amatörer. Evenemanget sträcker över många olika konstformer såsom dans, musik, konst och poesi och växer för varje år. Lindesberg stad skulle kunna utgöra navet i kommunens kultursatsningar och där Kulturum på Lindeskolan kan fungera som en mötesplats och arena för kultur i Lindesberg. Idag kommer många turister till Lindesberg i syftet att besöka Plantmarknaden och golfbanan i Dalkarlshyttan. Genom att förbättra kopplingarna mellan stadskärnan och Dalkarlshyttan så kan man utnyttja tillflödet av turister på ett bättre sätt och få fler turister att besöka även stadskärnan. Idag saknas såväl en stadsnära camping, ställplatser samt vandrarhem i Lindesberg. Något som efterfrågas t.ex. vid stora idrottsevenemang. Camping Det finns intresse för att etablera en stadsnära camping i Lindeberg och i och med detta har ett antal alternativ diskuterats politiskt. Det finns redan ett antal campingar som är mer inriktade på natur-, och friluftsliv belägna utanför Lindesberg, men en stadsnära camping saknas och Foto: Daniel Hertzell skulle kunna fylla upp ett behov av sovplatser t.ex. vid större idrottsevenemang i Lindesberg Arena. I planförslaget finns två alternativ på lokalisering av camping finns med i planförslaget och dessa är: 1. I anslutning till Lindeskolan 2. I Dalkarlshyttan Kommunen ställer sig positiv till båda alternativen och ser att man får utreda frågan vidare vid planläggning av dessa områden. 18

19 4.1.9 Trafik och Kommunikationer Det finns en uppfattning om att det råder parkeringsbrist i de centrala delarna av Lindesberg och att framkomligheten främst på Kristinavägen under vissa delar på dygnet är begränsad. Trafikutredningen för Lindesberg visar dock att vägnätet tål större mängder trafik och antalet parkeringsplatser tros vara tillräckliga. Tekniska åtgärder i form av ombyggnader av gator och parkeringar bör därför först komma som ett senare steg, efter att man tittat på de mjuka parametrarna i trafiksystemet. Utgångspunkten är att skapa ett hållbart resande och ett hållbart trafiksystem. En viktig del i detta är beteendeförändring hos invånarna. Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.. Vikten av detta förstår man i arbetet utifrån en fyrstegsprincip där man: 1. Frågar sig om problem kan lösas genom till exempel förändring av resvanor. 2. Om problemet inte går att lösa enligt punkt 1 ska man fundera på möjlighet att bättre nyttja befintlig infrastruktur 3. Göra enklare justeringar som inte kräver stora ombyggnader. 4. Först därefter överväger man en investering. Enligt Trafikverkets prognoser kommer antalet fordonskilometer för personbilstrafiken i Örebro läns norra delar öka med en faktor 1,08 vilket betyder en ökning på cirka 8%. Motsvarande siffra för hela landet är 1,34 och för Örebro läns övriga delar mellan 1,14 och 1,31. På grund av att trafikmängderna i Lindesberg idag är relativt små kommer trafikökningen inte ge några kraftiga tillskott enligt prognosen. Den lokala biltrafikens ökning beror bland annat på hur väl andra åtgärder med framförallt Mobility management kan öka omflyttning till andra trafikslag och minska antalet lokala bilresor. På grund av de korta avstånden på orten finns goda förutsättningar att minska resor med bil. Ett aktivt mobilitetsarbete är ett viktigt sätt att försöka minska bilåkandet på orten, särskilt de korta resorna. Detta arbete är bland annat en viktig del för att uppnå målet kring ökat resande med kollektivtrafiken. Inriktningsmål i FÖP:en Arbeta aktivt och systematiskt med att påverka människor att oftare lämna bilen hemma för att gå, cykla eller åka kollektivt i större utsträckning. Ta fram en Gång- och Cykelplan för Lindesbergs tätort. Se över skyltning och reglering. En enhetlig skyltning skapar bättre förståelse för vad som gäller. Genomför en ny funktionsindelning av vägnätet samt en hastighetsöversyn på hela vägnätet i Lindesbergs tätort. Inför tydlig vägvisning för tung trafik. Inventera skolvägarna och ta fram åtgärdsförslag. Verka för att underlätta in- och utpendling med tåg och buss genom en utveckling av Resecentrum med tillhörande pendlarparkering för bil och väderskyddad cykelparkering. Vid byggnation längs järnvägen ska tidig kontakt tas med Trafikverket. Mål från utvecklingsstrategin Andelen miljöbilar, enligt nationell miljöbilsdefinition, i kommunens organisation ska vara 100 procent år Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Att minska ner antalet resor kan även göras genom att utreda möjligheter till ruttoptimering av bl.a. hemtjänst, färdtjänst och skolskjuts. Kollektivtrafik I Utvecklingsstrategin sägs att pendling med kollektivtrafiken ska öka med 10 procentenheter per år fram till och med För att få en sådan ökning måste det kollektiva resandet uppmuntras genom att synliggöras och prioriteras, och samtidigt kunna utgöra ett fullgott alternativ till bilen. Med det följer inte bara gena och snabba turer utan också krav på goda parkeringsmöjligheter i anslutning till järnvägsstation och busshållplatser. 19

20 Det finns idag en pendlarparkering längs med Bangatan. I planförslaget föreslås en ny pendlarparkering på del av fastigheten Bulten öster om järnvägen. Lindesbergs kommun vill även verka för en ökad turtäthet i samarbete med angränsande kommuner och län för att underlätta pendling. En ombyggnad av Lindesbergs resecentrum planeras utifrån projektet Lindesberg resecentrum Förstudie genom Mer koll. Utifrån dessa planer planerar Lindesbergs kommun att bygga om resecentrum under Detta under förutsättning att finansieringen löser sig. Se mer i kapitel Centrum. Gång- och cykeltrafik På grund av Lindesbergs storlek är avstånden inom staden mycket korta. Man brukar säga att resor upp till 5 km utgör den största andelen resor och dessa kan i många fall genomföras med cykel. Inom Lindesberg tätort bor en stor del av befolkningen inom en radie av 1 km från centrum, och alla bor inom 2 km. Det finns därför mycket goda förutsättningar att inte ta bil när man ska göra lokala resor. Ett viktigt framtida arbete är att knyta samman befintliga gång- och cykelvägar för att skapa kontinuerliga gång- och cykelstråk och underlätta för dessa trafikslag. Genom att ta fram en Gång- och Cykelplan skulle man kunna utreda och prioritera insatser i G/C-nätet Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vattentillgången i Lindesberg är mycket god. Diskussioner förs om vattentäkten i Rya även i framtiden kan försörja Nora med dricksvatten då Nora saknar reservvattentäkt. Avloppsreningsverket är dimensionerat för ca personekvivalenter (pe). Anslutningen till verket beräknas uppgå till ca pe. Avloppsreningsverket är således tillräckligt kapacitetsmässigt under hela planeringsperioden. Det är utbyggt för höggradig biologisk rening och fosforreduktion genom efterfällning. Reningsmetoden är tillräcklig med hänsyn till nuvarande krav på utsläpp till Mälaren. Idag avvattnas det avskilda slammet före transport till tipp. En förstudie ska tas fram för huruvida kväverening och rötning ska ske vid reningsverket. Det finns planer på att bygga om reningsverket samt bygga till en rötningskammare i anslutning till reningsverket. Arbetet är planerat att starta under För de planerade åtgärderna behöver ingen ytterligare mark tas i anspråk utan befintlig mark tillhörande reningsverket kommer att utnyttjas. För att skydda grundvattnet och minska belastningen av näringsämnen och föroreningar i vattendrag och sjöar är det av stor betydelse att enskilda avlopp utformas på rätt sätt. För ny eller ändrad avloppsanordning krävs tillstånd eller anmälan till kommunal nämnd med ansvar för miljölagstiftning. Nya grupper av bebyggelse bör först och främst anslutas till det allmänna ledningsnätet. Om detta inte är genomförbart bör möjligheten till en gemensam avloppsanläggning utredas. De föreslagna bostadsområdena norr och väster om Lindesjön kan komma att kräva en större utbyggnad av VA-nätet och försörjning genom sjöförlagda ledningar kan bli aktuella. Dagvatten Dagvattnet leds idag från gator och byggnaders tak m.m. via dagvattenledningar eller diken till Lindesjön och vidare ut i Arbogaån. Med ökad förtätning i stadskärnan samt ökad andel hårdgjorda ytor såsom planförslaget föreslår ökar belastningen på det befintliga dagvattensystemet och risken för att föroreningar förs ut i Lindesjön och senare Arbogaån. Detta tillsammans med översvämningsrisken för Lindesjön och Arbogaån ökar vikten av en hållbar dagvattenhantering. Det finns idag ingen övergripande dagvattenstrategi i Lindesberg, något som bör tas fram för att underlätta den fortsatta planeringen. Vid nyplanering av bebyggelse bör lokalt omhändertagande av vatten (LOD) prioriteras där det är geohydrologiskt möjligt. Genom att omhänderta vattnet genom infiltration och fördröja dagvattnet i dammar och diken bibehålls en sån naturlig vattenbalans som möjligt och 20

21 belastningen på omgivande vattendrag och sjöar blir mindre. Genom att infiltrera vattnet över gräs- och planteringsytor minskas även mängden föroreningar som leds vidare i vattensystemet. Det är även positivt att synliggöra dagvattenhanteringen genom att arbeta med t.ex. öppna dammar och gröna tak som en del av gestaltningen i stadsmiljön för att öka förståelsen för kretsloppet. Energi Kommunen står bakom Energi- och klimatprogram för Örebro län där fler av de länsövergripande målen går att läsa. Programmet pekar ut fem vägar för att uppnå vision och mål: energieffektivisera, ersätta fossil energi, producera mer förnybart, konsumera klimatsmart och att se till att den offentliga sektorn är en förebild. Till 2020 ska Örebro län: minska utsläppen av växthusgaser med 25 procent (jämfört med 2005), bli 20 procent mer energieffektiva (jämfört med 2008), öka andelen förnybar energi till 60 procent (från 51 procent år 2009). Vid planläggning för bostadshus ska möjligheterna att installera fjärrvärme utredas och uppmuntras om området ligger nära befintlig ledning. När ett planområde ligger utanför distributionsområde för fjärrvärme ska möjligheterna att ordna gemensam värme enligt Energimyndighetens definition utredas. Vid all planläggning för bostäder ska om möjligt, krav ställas på exploatören att använda uppvärmning med förnyelsebara energikällor (värmepump, biobränsle, solenergi, spillvärme med mera) om fjärrvärmeanslutning inte kan ordnas. Kommunen ska utreda möjligheten att ordna gemensam värme inom befintlig sammanhållen bebyggelse. Inriktningsmål i FÖP:en Lokalisering av en ny återvinningscentral ska utredas i Norra industriområdet. Nya grupper av bebyggelse bör främst anslutas till det allmänna ledningsnätet. Om detta inte är genomförbart bör möjligheten till en gemensam avloppsanläggning utredas. Nya bebyggelseområden ska så långt som möjligt kopplas på kommunens fjärrvärmesystem. En övergripande dagvattenstrategi för Lindesberg ska tas fram. Vid nyexploatering av flerbostadshus, handel eller verksamheter ska exploatören stå för rening och fördröjning av dagvatten innan det går ut i det allmänna ledningsnätet. Minska belastningen på Lindesjön och Arbogaån genom att förespråka lokalt omhändertagande av dagvatten. Synliggör vattnets kretslopp genom nya lösningar såsom t.ex. öppna LOD-dammar och gröna tak. Mål från utvecklingsstrategin Antalet vattenläckor, avloppstopp, källaröversvämningar ska minska. Verksamhetens utsläppsvillkor som årsgränsvärden och begränsningsvärden ska inte överskridas baserat på respektive tillståndsbeslut. Kvalitetskraven på dricksvatten ska uppfyllas. Lokalisering av boende och arbetsplatser ska göras så att behovet av transporter av material och människor minimeras. Kommunen ska arbeta för ett väl utbyggt kollektivt transportnät. Avfall Det finns planer på en ny fullvärdig återvinningscentral som ska ersätta de befintliga vid centralförrådet och Södra Måle. Ett lämpligt område skulle vara det Norra industriområdet då detta är nära stadskärnan, men ändå utanför tätbebyggt område. 21

22 Inriktningsmål i FÖP:en Möjliggör en tätare och mer attraktiv stadskärna med fler boende och bättre service genom att skapa fler bostäder genom förtätning. Utveckla Lindesbergs centrum som ett attraktivt handelscentrum i norra Örebro län. Stärk Lindesbergs stads varumärke där den pittoreska staden, småskalighet, tillgänglighet, närhet, caféer och närheten till Lindesjön kan fungera som ledord. Förstärk stadskärnan och centrumhandeln genom utvecklingen av Norra Stadskärnan. Fortsätt utveckla en tillgänglig och vacker stadsmiljö genom att utveckla parker, grönytor och offentliga platser samt värna om kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Verka för förbättrad service och utökade öppettider. Förstärk kopplingen till resecentrum och kollektivtrafiken. Skapa en fler ytor för pendlarparkering i närheten av resecentrum. Koncentrera all dagligvaruhandel till stadskärnan. 4.2 Prioriterade delområden I detta avsnitt presenteras planförslaget i ett antal prioriterade delområden. Här fördjupas förslagen inom de olika områdena och mer detaljerade inriktningar ges för att ge tydligare underlag för kommande detaljplanering Centrum - 1 Lindesberg har en fantastisk stadskärna som är rik på kultur och historia. Låg trästad med små lummig trädgårdar blandas med den mer monumentala stenstaden samt nyare tillägg. Lummiga parker, stenlagda torg och strandpromenaden berikar den täta staden och fungerar som mötesplatser för stadens invånare. Det rätvinkliga gatunätet är lätt att orientera sig i och den mesta servicen finns inom gångavstånd. Torghandel på Norrtullstorget bidrar till liv och rörelse dagtid. Lindesbergs Arena bidrar med sitt utbud och evenemang till en inströmning av människor på kvällar och helger. Visionen är att skapa en ännu mer attraktiv stadskärna med fler bostäder och bättre service för att fler människor ska välja att handla och verka i Lindesbergs stadskärna. Fler människor som bor och arbetar i stadskärnan bidrar till ökade gångflöden och bättre förutsättningar för att den lokala handeln ska överleva. Att fler människor rör sig i stadskärnan skapar även tryggare miljöer i på gator och i det offentliga rummet. Lindesbergs stadskärna är därför ett av de huvudsakliga utbyggnadsalternativen under det närmsta årtiondet. Förtätning ska i huvudsak ske i stadskärnan genom att bebygga outnyttjad mark som t.ex. lucktomter och markparkeringar. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är förtätning positivt då man kan nyttja befintlig infrastruktur i form av fjärrvärme, VA, gator och kollektivtrafik. Andra positiva aspekter med förtätning är närheten till service, minskat behov av biltransporter och möjligheten att ta sig till olika målpunkter per fot eller cykel. Att skapa nya bostäder i stationsnära lägen är ett mål i den regionala planeringen. Generellt gäller att tillkommande bebyggelse bör uppföras i 3-5 våningar och i vissa lägen upp till 8 våningar. På så sätt kan man skapa tillgängliga lägenheter med hiss och i vissa lägen kan man även få utsikt över Lindesjön. Tillkommande bebyggelse ska på ett tydligt sätt sluta kvarteret mot gatan och utgå ifrån den tydliga kvartersstrukturen som finns i Lindesberg idag. Våningsantal mellan 6-8 våningar förordas i norra delarna av centrum och vid nyplanering av hus i mer än 8 våningar bör en bedömning göras i varje enskilt fall om påverkan på stadsbilden och riksintresset för kulturmiljö. 22

23 1 Teckenförklaring Inre stadskärna Yttre stadskärna Exploateringsområde Förtätningsområde Utvecklingsområde för friluftsliv och rekreation Grönstruktur Lindesjön runt Viktiga nya länkar för gång och cykel Huvudstråk trafik Järnvägen Riksintresse för kulturmiljövård 23

24 Inre stadskärnan I den inre stadskärnan finns stor potential till förtätning av såväl bostäder som lokaler. Här finns närhet till handel, service och kollektivtrafik. Här vill man nå en ökad täthet av såväl boende, arbetande och besökare. Parallellt med framtagandet av denna plan pågår ett planarbete för Norra Stadskärnan som primärt syftar till att möjliggöra en större ombyggnad av kvarteren Ängen, Bromsen och Hatten. Tanken är att handeln och servicen som alltmer har dragit sig norrut i stadskärnan ska centreras för ökad tillgänglighet och att det finns ett mervärde av att samlokaliseras. I norr är kvartersstrukturen otydlig med större öppna kvarter som inte sluts mot gatan. Förutsättningarna för om- och nybyggnad av lokaler anses även vara som bäst i denna del av stadskärnan då det finns en större andel obebyggd mark samt att påverkan på riksintresset för kulturmiljövården är liten. För att uppnå hög täthet i den inre stadskärnan förordas en högre exploateringsgrad och ett tomtexploateringstal som bör var högre än 1,0. Vid exploatering av enstaka lucktomter kan exploateringstalet bli lägre. Det är viktigt att den nya bebyggelsen får vara ett avtryck från idag och kommunen vill uppmuntra nytänkande arkitektur som kan samspela med den historiska stadskärnan. Fokus ska vara på en blandad bebyggelse som gynnar användning över dygnet. Här kan såväl bostäder som service och handel förekomma. Handel samt andra serviceinriktade ändamål ska vara lokaliserade till bottenvåningen. Ovan en bottenvåning med handel kan kontor alternativt bostäder lokaliseras. Entréer ska generellt vara orienterade mot gatan för att bidra maximalt till liv och rörelse utmed gatorna. Bottenvåningarna ska generellt vara öppna och inbjudande med skyltfönster och entréer. Kopplingen mellan stadskärnan och Lindesjön ska stärkas genom att förbättra stråken i väst-östlig riktning. Bytesgatan anses vara ett särskilt viktigt stråk då detta kan koppla samman stationen med Lindesbergs Arena och Lindeskolan. Yttre stadskärnan I den yttre stadskärnan eftersträvas en måttlig täthet som ger ett visst underlag för lokal service och handel. Det finns även här större ytor som kan tas i anspråk, som t.ex. Kv. Bulten där en ny vårdcentral planeras samt Kv. Bagaren 10 där brandstationen idag är. Dessa tomter ligger på strategiskt viktiga platser och kan bidra till en utveckling av stadskärnan. En stor del av yttre stadskärnan består även av färdigbyggda kvarter där det främst finns lucktomter mellan befintliga hus. Även här är det viktigt att den nya bebyggelsen får vara ett avtryck från idag och kommunen vill uppmuntra nytänkande arkitektur som kan samspela med den historiska stadskärnan. För att uppnå en måttlig täthet i den yttre stadskärnan förordas ett tomtexploateringstal som bör var högre än 0,5. Trafik De mest trafikerade gatorna ligger i centrala Lindesberg. Där finns många målpunkter, de två stora matvarubutikerna, service och arbetsplatser. Mängden indikerar dock att många resor sker på mycket korta avstånd inom centrum. Arbetet med att försöka påverka folks resemönster att inte ta bilen i samma utsträckning är viktigt för att på sikt försöka minska trafikmängderna i centrum. Som tidigare nämnt börjar åtgärder i trafiknätet med mjuka parametrar innan beslut om ombyggnad. Mycket av trafiken som går genom staden gör det via Kristinavägen vilket idag upplevs som ett problem. Otydlig skyltning och utformning skapar konflikter mellan fotgängare och bilister. Ett första steg skulle vara att se över skyltningen på vägen och se om det går att få en del av trafiken söderifrån att ta sig över järnvägen redan vid Södra Torggatan för att sedan åka längs Bangatan norrut. När vårdcentralen byggs på östra sidan Järnvägen kommer detta bli att bli en särskilt viktig fråga. Om en trafiken silas på fler gator genom staden så flyter trafiken generellt bättre. När det gäller parkering så är handeln i en mindre stad som Lindesberg beroende av att människor kan parkera både cykel och bilar relativt nära målpunkten. För att detta ska vara möjligt bör man se över parkeringssituationen och även tidbegränsa parkeringar så att de parkeringsplatser som ligger centralt och nära service och handel företrädesvis används av dem som ska handla i staden och inte av pendlare eller arbetande i staden. Cykelparkeringar bör också ses över och nya bör anläggas i direkt anslutning till de stora målpunkterna såsom resecentrum samt Norra stadskärnan när den byggs ut. En ombyggnad av Lindesbergs resecentrum planeras utifrån projektet Lindesberg resecentrum Förstudie genom Mer koll. Utifrån dessa planer planerar Lindesbergs kommun att bygga om resecentrum under Detta under förutsättning att finansieringen löser sig. De åtgärder som planeras är att förbättra resecentrum med en väl fungerande och trygg passage under spåren, nya perronger, en pendlarparkering, bättre bussangöring, vänthall, bättre parkering för cyklar med mera. Trafiksituationen för gående, cyklister och bilister behöver utredas vidare. I en första etapp kan följande göras: Göra en parkeringsutredning med fokus på vem som står parkerad och var. Attraktiviteten i centrum ökar om arbetspendlare parkerar i ytterområden med gångavstånd upp mot 500 m till målpunkten och ärende- och besöksparkering tillåts uppta lediga platser i centrum. Detta kan uppnås genom reglering i tid och avgift. Utredningen kommer att visa om det även finns behov av utökad parkering. Inventera nuläget av cykelparkeringar. Ta fram en modell av attraktiv cykelparkering med bra låsmöjligheter och helst med väderskydd. Komplettera med parkeringar där behov finns. 24

25 Se över trygghet och säkerhet på stråken för fotgängare till och från resecentrum. Ta fram en åtgärdslista, använd metoden trygghetsvandring vid behov. Grönstruktur I och med att det finns få gröna ytor i stadskärnan bör dessa utvecklas och rustas upp. Flugparken skulle kunna rustas upp i samband med en ombyggnad av resecentrum. Parken skulle kunna aktiveras mer genom t.ex. att man främjar uteservering i eller på gatorna som omringar parken samt att man förbättrar kontakten med resecentrum så att väntmöjligheter finns i parken. Rådhusparken ligger idag dold innanför en parkering längs Kristinavägen. Parkens status och användbarhet skulle kunna förbättras genom att stärka kopplingen på Kristinavägen som är ett tydligt gång-, och cykelstråk. I centrum är det även extra viktigt med en hög nivå på skötseln. När parkerna utvecklas är det positvt om de utvecklas med olika karaktär för att skapa variation och bred användning av dem. En stor tillgång i centrum är närheten till Lindesjön. Dock bör denna närhet utnyttjas bättre och kopplingarna mot vattnet stärkas. Promenadstråket längs sjön bör även fortsätta utvecklas och kopplas samman med de grönytor som finns längs med stråket. Parkeringsytorna närmast Lindesjön bör ses över och där det är möjligt bör parkeringsytorna flyttas för att ge plats för andra användningar, så som bostäder, parker, café/restauranger etc. Idag finns två torg i stadskärnan. Det historiska torget vid kyrkan nyttjas idag främst som parkeringsyta, medan Norrtullstoret är ett mer livaktigt torg med torghandel. Torg är viktiga mötesplatser i staden och vid en ombyggnad av kvarteren Ängen, Bromsen och Hatten är det viktigt att ersätta Norrtullstorget med en likvärdig mötesplats som kan nyttjas vid torghandel och andra evenemang i centrum. Detta torg ska fortsatt ligga strategiskt vid viktiga stråk för fotgängare så att platsen befolkas. Då det gamla torget idag ligger utanför stadskärnans riktiga puls skulle det kunna få en annan profil som mer anknyter till den historiska platsen. Eftersom andelen hårdgjorda ytor i centrum är stor är de gröna ytornas betydelse för fördröjning av dagvatten desto viktigare. Vid nyexploatering bör man därför se över behovet av nya grönytor som kan fördröja dagvatten. Inspiration Storgatan i Simrishamn. Foto: Kasper Dudzik 25

26 4.2.2 Temaboende för hästintresserade i Norslund - 2 Det utpekade området ligger norr om dagens stadsgräns och består idag av en ridanläggning, odlingsmark, skog och hagar. Inom delar av området finns kända naturvärden. 2 Inriktningsmål i FÖP:en Skapa ett stadsnära temaboende för hästintresserade i Norslund. Utveckla den befintliga ridverksamheten i Norslund och låt de boende i det nya området ta del av t.ex. stallplatser och ridhus. Utred lämpliga respektavstånd i detaljplaneläggningen med utgångspunkt från avstånd angivna av Boverket, Länsstyrelsen i Skåne och Blekinge län. En utveckling av ridanläggningen planeras i Norslund, norr om de befintliga bostadsområdena. I samband med detta ser kommunen en möjlighet att erbjuda temaboende för hästintresserade. Norslund skulle byggas ut för människor som bosätter sig utifrån sitt hästintresse, ett boende på landet, men ändå nära staden där närhet till ridanläggning, hagar och ridvägar utgör en naturlig del av vardagen. Detta möjliggör ett stadsnära boende för en grupp som ofta annars bosätter sig utanför staden. En förebild är Julmyra gård i Uppland där liknande boende har byggts ut. Konceptet gård på gården innebär avstyckning av större tomter på 2-5 ha där man kan uppföra sitt eget bostadshus och ev. ett eget stall med boxar. Träningsmöjligheter finns i form av ridanläggningen och befintliga ridvägar som kan byggas ut. Samfällighetsförening kan bildas för gemensamma hagar och eventuellt gemensamt stall som de boende har tillgång till. Tillgång till stallplatser skulle eventuellt även kunna erbjudas vid ridanläggningen. Samtidigt som kunskapen om hästallergen har ökat i Sverige, så har även intresset för att hålla häst för fritidsändamål ökat. Idag är hästsektorn den femte största inkomstkällan för jordbruket. Den har en betydelse för landsbygdsutveckling genom att hästverksamheten erbjuder möjligheter till inkomster och möjligheten att verka och bo kvar på landsbygden. I många kommuner runt Julmyra gård. Foto: Kajsa Rosqvist 26

27 om i Sverige har detta medfört en ökad efterfrågan hos kommunerna att ställa mark till förfogande. På grund av krav på skyddsavstånd mellan bostäder och djurhållning uppstår ofta målkonflikter som måste vägas mot varandra. Flera kommuner i Sverige har därför valt att använda sig av olika riktlinjer för respektavstånd som tagits fram av bland annat Boverket: Vägledning för planering för och invid djurhållning, Länsstyrelsen i Skåne län: Hästar och bebyggelse - underlag för den fysiska planeringen, samt Länsstyrelsen Blekinge län: Djurhållning och bostäder - kunskapsöversikt för samhällsplanering i Blekinge län. Syftet med dessa är bland annat att underlätta för att hästhållning och annan djurhållning ska kunna finnas kvar vid exempelvis exploatering av bostäder genom att se på lokala förhållanden i området såsom; topografi, förhärskande vindriktning, djurslag, antal djur etc. På så sätt kan landsbygdsutveckling främjas. Lindesbergs kommun anser att dessa tre planeringsunderlag kompletterar varandra och är användbara i olika situationer. Vilket avstånd som är lämpligt att följa avgörs i detaljplanering av området. Målet för samhället bör vara att skydda hästallergiska individer från ofrivillig exponering av hästallergen, eftersom detta kan medföra svåra reaktioner hos den som är allergisk. I detta fall kommer dock bebyggelsen ha ett dokumenterat samband med hästhållning och målgruppen är starkt inriktad på hästintresserade varför ovanstående ej kan anses vara styrande. Som ett exempel anges i rapporten Hästar och bebyggelse - underlag för den fysiska planeringen från Länsstyrelsen i Skåne län följande skyddsavstånd till bostäder: Mindre anläggning med upp till 10 hästar: meter från stall/gödselhantering - 50 meter från område där häst vistas Medelstora anläggningar med 10 till 30 hästar: meter från stall/gödselhantering meter från område där häst vistas Större anläggningar med 30 till 100 hästar: meter från stall/gödselhantering meter från område där häst vistas C-anläggningar eller större med mer än 100 hästar: meter från stall/gödselhantering meter från område där häst vistas Vid bedömningen i de enskilda fallen måste hänsyn tas till lokala förhållanden. De sakförhållanden som bör belysas i samband med planläggning och som exemplifieras ovan kan komma att medverka till att man fastlägger ett avstånd som något understiger ovanstående rekommenderade avstånd, liksom att några av dem under ogynnsamma förutsättningar kan innebära att ett större avstånd måste tillämpas. 27

28 4.2.3 Lindesby - 3 Det planerade området ligger nordväst om Lindesjön i det natursköna området Lindesby med gångavstånd till service, resecentrum och handel i stadskärnan. Området ligger även i nära anslutning till Lindeskolan och Lindesbergs Arena i öst samt Fritidsbyn i nordväst. Den södra delen av området har utsikt över Lindesjön och har med sitt söderläge fina möjligheter att utvecklas till ett attraktivt bostadsområde. Området i norr består av en söderslänt med öppen mark samt en skogskant. 3 Inriktningsmål i FÖP:en Skapa ett område med attraktiva bostäder nära Lindesjön och naturen. Bebyggelsen karakteriseras av småhusbebyggelse och/eller mindre flerfamiljshus. Bebyggelsen bör utformas i samspel med befintliga natur- och rekreationsvärden. Nya stråk och kvaliteter kan tillföras samband med nyexploatering. Området kan bli en naturlig koppling till fritidsbyn och dess funktioner. Trafikförsörjning genom ny länk mellan Ishockeygatan-Torphyttevägen Behovet av en ny förskola ska utredas i det framtida planarbetet Hänsyn ska tas till fornminnet och Lindesby trädgård Skogarna vid Lindesbyberget och Lindesby trädgård är mycket viktiga för stadens grönstruktur. Skogarna är flitigt använda av naturälskare, hundägare, barn, förskola och skola. Dessa skogar ligger strategiskt nära det intilliggande bostadsområdet Brodalen som annars saknar närhet till grönområden. Dessa grönområden betyder också mycket för Lindeskolan och för centrala Lindesberg. Det finns även en nyckelbiotop i områdets norra del som bör beaktas vid framtida planläggning av området. Ett framtida bostadsområde kan profileras med den närhet till vatten och den rika och varierade natur som är så utmärkande för Lindesby. Det är därför viktigt att bygga vidare på de befintliga värdena i området. Med hänsyn till förutsättningarna och landskapsbilden är ambitionen att bebyggelsen bör utformas i samspel med befintliga natur- och rekreationsvärden. Låt topografi och natur vara inspirationskälla till placering av byggnader och vägar och skapa på så vis intressant arkitektur och attraktiva boendemiljöer. Området karakteriseras av närheten till Lindesjön men även av skogklädda kullar och dalgången. Detta skapar automatiskt kvaliteter i form av slingrande vägar och insprängd naturmark på tomterna. Bebyggelsens arkitektoniska uttryck kan vara varierat till detaljerna eftersom bebyggelsen ska följa topografin men det är viktigt att hålla ett grundkoncept avseende materialval och kulörer i avsikt att skapa en enhetlighet och harmoni i området. Detta utreds vidare i detaljplaneskedet. Nya gång- och cykelstråket som binder ihop området med Lindesjön runt, stadskärnan, Lindeskolan och Fritidsbyn bör finnas med i planeringen. Trafikförsörjning till området sker från Torphyttevägen, som kopplas samman med Fotbollsgatan genom en förlängning av Ishockeygatan. 28

29 Foto: Felix Gerlach Inspiration Foto: Åke E:son Lindman & Kasper Dudzik Foto: Kasper Dudzik

30 4.2.4 Sörlunda Området ligger som namnet vittnar om i södra delen av Lindesberg, söder om naturreservatet Näset och norr om Södra kyrkogården. Området sträcker sig på båda sidor om Örebrovägen området väster om vägen består främst utav odlingsmark och till viss del betesmark med inslag av åkerholmar och träddungar. En handelsträdgård ligger i den södra delen av området. Området öster om Örebrovägen är kuperat med en västerslänt och är till stor del beväxt med gles skog. Läget är strategiskt och nära både Örebrovägen och riksvägen vilket är fördelaktigt ur ett pendlingsperspektiv. Ny bebyggelse skulle på ett naturligt sätt kunna bygga på och förstärka den södra delen av Lindesberg. Om området bebyggs kan det också innebära en satsning på en ny förskola i södra Lindesberg, något som ökar servicen i området. Inriktningsmål i FÖP:en Sörlunda ska stärka södra delarna av Lindesberg genom ett natur och sjönära boende med goda pendlingsmöjligheter. Bebyggelsen ska karakteriseras av småhusbebyggelse och/eller mindre flerfamiljshus Det ska planeras för en ny förskola inom området Hänsyn ska tas till djurbetet i naturreservatet, fornminnet samt Lindesjön runt. Eventuella restriktioner kring byggnation i förhållande till vattentäkten måste utredas under detaljplanearbetet. Den västra delen av området ligger i direkt anslutning till naturreservatets Näset, någon som ska beaktas vid planläggning av området. Det finns även djurbete inom naturreservatet som syftar till att upprätthålla naturliga strandängar, vilket även det bör beaktas med tanke på skyddsavstånd till bebyggelse etc. Det nordvästra hörnet av området innehåller höga naturvärden. Man bör i detaljplaneskedet se till hur naturreservatet samt naturvärdena påverkas vid en eventuell exploatering. På östra sidan om Örebrovägen finns möjligheter till tomter med sjöutsikt. Hänsyn ska tas till den fornlämning som ligger inom området. Genom området går idag en kraftledning som ska grävas ner. Detta är en förutsättning för att kunna exploatera området. Sörlunda ligger inom vattenskyddsområdet för Rya vattentäkt. Särskild hänsyn ska tas till vattentäkten vid exploatering för att förhindra att vattentäkten inte ska skadas. Sammanfattningsvis kan området utvecklas till ett attraktivt område för människor som vill bo natur-, och sjönära med goda pendlingsmöjligheter till Örebro. 30

31 4.2.5 Söder om Lindeskolan - 5 Området ligger strax väster om stadskärnan och är vackert beläget i söderläge och med utsikt över sjön. Platsen söder och väster om Lindeskolan består idag av öppna gräsytor och en uppgrusad plan som används av till skolverksamheten. Övrig tid står ytorna relativt oanvända. Som ett steg i att förtäta staden och finna lämpliga och attraktiva tomter nära service och kollektivtrafik är tomten vid Lindeskolan högaktuell. Området anges därför som ett exploateringsområde i planen. Tomten skulle vara mycket attraktiv för bostadsbebyggelse med tanke på läget och utsikten. Andra användningar skulle kunna vara stadsnära camping eller en utveckling av Lindeskolan. Med tanken på omgivande byggnader och det centrala läget kan en tätare och mer stadsmässig bebyggelse vara aktuell. En relativt hög exploateringsgrad föreslås därför om området nyttjas till bostäder. Området ligger väl synligt från stadskärnan och södra infarten och det är därför viktigt att området gestaltas väl och på ett sammanhållet sätt oavsett om bebyggelsen består av bostäder eller camping. Att ha med i beaktande är att området används av skolans verksamhet idag. Att ta marken i anspråk skulle påverka skolans utemiljö och ett förslag skulle kunna vara att genom investeringspengar från en exploatering rusta upp och utveckla kvarstående skolgård till en aktivitetspark. Denna park skulle kunna sammankopplas med Lindesjön runt och på så sätt berika det populära promenadstråket ytterligare. Vid en eventuell förändring av området är det viktigt att barn och unga från skolan görs delaktiga i arbetet. Såväl camping som bostadsbebyggelse genererar tidvis mycket trafik och parkeringsbehov och därför är det vid en planläggning av området viktigt att utreda hur trafikföringen ska ske samt hur parkeringsbehovet ska tillgodoses. Det har funnits på förslag att den grusade ytan skulle kunna användas som extra parkering när Lindesbergs Arena har större evenemang när parkeringsplatsen vid Tivoliplan försvinner. Det kan därför finnas behov av att hitta ersättande parkeringsplatser för dessa tillfällen. Detta kan handla om att omdisponera befintliga parkeringsytor i centrum, skyltning etc. 5 Inriktningsmål i FÖP:en Ta fram ett planprogram för området för att utreda vilken typ av bebyggelse som skulle kunna vara möjlig i området. Ett ianspråktagande av Lindeskolans utemiljö bör kompenseras i en upprustning av kvarstående skolgård. Med hänsyn till läget bör området gestaltas på ett sådant sätt att det upplevs som sammanhållet. Enligt översvämningskarteringen från MSB ligger området varken i riskzonen vid 200-års regn eller beräknat högsta flöde. Inom området finns en nedlagd deponi, se kartan på sida 53 med förorenade områden. BKT har i uppdrag att inventera nedlagda deponier, och en kontroll av denna deponi kommer troligtvis sker under Innan framtida planläggning av området sker bör det utredas vilka restriktioner och hänsynsåtgärder som krävs med hänsyn till eventuella föroreningar i området. 31

32 4.2.6 Dalkarlshyttan Inriktningsmål i FÖP:en Ta fram ett planprogram för området där huvuddragen för området arbetas fram. Utveckla området till en tätortsnära företagsby, där småföretagare verkar tillsammans med de större etableringarna. Kommunens satsning på utbildning och innovation ska genomsyra området. Utred möjligheterna till en stadsnära camping, stugor och vandrarhem öster om Tempelbacken. Stärk områdets koppling till stadskärnan. Dalkarlshyttan ligger öster om Lilla Lindesjön och är ett område med en historia över nästan 500 år. Området har under en stor del av tiden nyttjats till järnhantering. Här har det bland annat funnits masugnar, gjuteri, kvarn, och kraftstation. Efter en renovering på slutet av 1980-talet finns idag den så kallade Masugnen kvar, men även Annexet som är en kopia av den gamla trälängan som stod på platsen innan renoveringen. Området har en brokig användning. Idag bedriver kommunen vuxenutbildning på området och huvudbyggnaden Masugnen har kompletterats med bl.a. Herrgården, Teknikcollege och SFI-utbildning. På området finns även Plantmarknaden som är en av Lindesbergs stora besöksmål sommartid med ca besökare per år. Området ansluter i söder till Lindesbergs Golfklubb och i väster till naturreservatet Tempelbacken. På området finns även en hundrastgård och en skateanläggning. Det är möjligt att anlägga en stadsnära camping inom området, alldeles öster om Tempelbacken. Detta skulle vara positivt ur den aspekten att det ligger nära staden, men samtidigt nära till besöksmål såsom naturreservatet, Plantmarknaden och golfbanan. Området har idag en diversitet i användningar och det är en kvalitet som man skulle kunna bygga vidare på. Området skulle kunna utvecklas till en stadsnära företagsby där företagen drar nytta av varandra. Användningar som skulle kunna understödja dagens användningar skulle t.ex. kunna vara lokaler för ytterligare utbildningar, företagshotell, och som tidigare nämnt någon form av boende som t.ex. en stadsnära camping. Det finns idag en problematik med trafikföringen genom området där det under sommarmånaderna passerar mycket trafik till bl.a. Plantmarknaden och golfklubben. Om ytterligare företag samt eventuellt en camping tillkommer i området kommer trafikfrågan bli än viktigare. Oskyddade trafikanters behov av trygghet och säkerhet bör synliggöras och prioriteras. Där spelar den befintliga gång- och cykelbron över Arbogaån en viktig roll. Denna bör tydligare kopplas till det befintliga vägnätet och belysas för att skapa en trygg väg för gång- och cykeltrafikanter på väg till och från Dalkarlshyttans målpunkter. Nästa steg skulle vara att ta fram ett planprogram för området där man utreder möjliga ändringar i vägnätet samt möjliggöra en utveckling av området genom att se byggrätter och användningar. Värdefulla byggnader ska även ses över och skyddas i detaljplan. Området är till viss del förorenat och utsatt för buller och om nya byggrätter skapas inom störda områden bör dessa frågor belysas i framtida planarbete. 32

33 4.2.7 Norra industriområdet - 7 Det norra industriområdet har under senare år vuxit fram till ett mer eller mindre renodlat verksamhetsområdet med allt ifrån småindustri, handelsträdgård, idrottsanläggning till större etableringar såsom Arvin Meritor. Området är till en del detaljplanlagt, men området i anslutning till riksväg 50 är idag ännu inte planlagt. I samband med områdets expansion samt att Trafikverket tar fram en arbetsplan för en rondell vid korsningen av väg 50/773 /Fotbollsgatan ser kommunen ett behov av ett helhetsgrepp kring området. 7 Området närmast riksväg 50 är attraktivt för verksamheter knutna till riksvägen och infarten identifieras som en viktig entré till staden. Fotbollsgatan är redan idag huvudinfart till stadens industriområden och genom exploatering finns möjlighet att bygga vidare på den befintliga strukturen och komplettera den med ett större innehåll av handel. Visionen är att i samband med detta utveckla området kring den nya cirkulationsplasten till en tydlig och inbjudande entré till Lindesberg med attraktiva lägen för handels- och trafikserviceetableringar samtidigt som trafiksäkerheten förbättras. Ambitionen är även att lyfta fram Torphyttebäcken samt dess närområde som en natur-/ parkkvalité i området, med möjlighet till ett grönt stråk längs bäcken. Man bör ta fram ett gestaltningsprogram för Fotbollsgatan för att försköna stadens mellersta infart. Inriktningsmål i FÖP:en Den mellersta infarten till Lindesberg förstärks och förtydligas genom en medveten gestaltning av Fotbollsgatan och intilliggande områden. Ett gestaltningsprogram bör särskilt tas fram för detta område. Norra industriområdet renodlas till ett verksamhetsområde med fokus på industri, verksamheter och viss sällanköpshandel. Dagligvaruhandel bör inte förläggas inom området då detta kan komma att påverka centrumhandeln i stadskärnan negativt. Entréer bör förläggas mot Fotbollsgatan för att förstärka känslan av en stadsgata. Riskavstånd utreds i detaljplanearbetet beroende på typ av tillkommande etablering. En särskilt viktig aspekt i vidare planering är dagvattenhanteringen. I samband med framtagandet av planprogrammet för området har ett PM Lindesberg dagvattenutredning, Lindesberg Västra tagits fram. Utredningen visar på vikten av att fördröja dagvattnet innan det når Torphyttebäcken. Denna utredning ska användas som underlag vid framtida detaljplaneläggning och krav ska ställas på exploatören att anordna fördröjning av dagvattnet på respektive tomt vid nyexploatering. Det är även viktigt att gång- och cykelnätet i området förstärks och utvecklas i samband med expansionen för att möjliggöra att ta sig fram i området utan bil, samt att underlätta att ta sig till det närliggande idrottsområdet. De många idrottsanläggningarna som finns inom området, samt att många barn och unga rör sig där, innebär att fokus på trygghet och säkerhet i trafikmiljön är extra viktig. För att möjliggöra dessa visioner och tillskapa nya byggrätter för handel, trafikservice m.m. behöver flera nya detaljplaner tas fram, då stora delar av området inte är detaljplanelagt eller omfattas av gällande men inaktuella detaljplaner. Ett planprogram har tagits fram för den västra delen området och detaljplaneläggning är tänkt att ske stegvis i etapper. Vid kommande detaljplaneläggning längs med riksväg 50 och riksväg 68 ska samrådas med Trafikverket gällande skyltning längs vägarna. Se mer i kap 5.7 Trafik och kommunikationer. 33

34 4.2.8 Loppholmen - 8 Loppholmen är en viktig länk mellan centrum och de västra bostadsområdena och området kring Lindesberg Arena. Området har en stor potential att bli en grön mötes-, och aktivitetsplats för alla Lindesbergsbor. Målet för Loppholmen är att skapa en stadspark med många funktioner som kan användas året om för både barn och vuxna. Med närhet både till centrum och Lindesbergs Arena skulle parken även kunna nyttjas till olika evenemang och uppträdanden. 8 Inriktningsmål i FÖP:en Utveckla Loppholmen till Lindesbergs nya stadspark med aktiviteter för alla åldrar. Förstärka kontakten till vattnet genom att anlägga en badplats och sittplatser vid vattnet. Öka gångflödena genom parken för att skapa en trygg plats och öka användningen av området. Tänkbara åtgärder på Loppholmen skulle kunna vara att anlägga bryggor eller trädäck längs delar av stranden för att skapa ytor för vistelse samt för att utnyttja närheten till vattnet. Andra idéer som skulle kunna öka attraktiviteten kan vara anläggande av en scen, beachvolleyplan, planteringar, stadsodling, bättre belysning och en lekplats. Ett café skulle kunna öka användningen över dygnet. Ett bra exempel är Sandgrundsparken i Karlstad som blivit ett populärt besöksmål för såväl stadens invånare som turister. Det föreslås att ett bad anordnas på Loppholmen, då det är något som saknas i centrala Lindesberg. Men för att möjliggöra naturbad vid Loppholmen krävs eventuellt åtgärder i form av muddring och dagvattenåtgärder. Vilka åtgärder som krävs ska utredas vidare. Möjlighet till alternativt bad, exempelvis utomhuspool kan även komma att utredas. För att förbättra tillgängligheten och funktionen som länk mellan centrum och de västra delarna av staden föreslås att en ny bro byggs till Loppholmen. En bro från Bytesgatan som leder till Resecenrum skulle leda till ökade gångflöden genom parken och genom att området blir mer välbesökt upplevs det även som tryggare. Sandgrundparken i Karlstad. Foto: Åke Eson Lindman & Kasper Dudzik 34

35 4.2.9 Parkudden - 9 Lindesjön runt har blivit en stor succé och kommunen vill därför fortsätta utveckla platserna kring sjön. Ett av områdena som kommunen nu vill utveckla är Parkudden som ligger högt med vacker utsikt över Lindesjön och Lindesbergs stadskärna. Området består av en skogsbevuxen höjd som reser sig ur de lite mer låglänta omgivningarna. Skogen är klassad som nyckelbiotop och naturvärde. 9 I början av 1900-talet var området en nöjespark dit människor åkte med båt. Idag kommer de flesta till Parkudden genom promenadstråket Lindesjön runt som går genom området. Här finns idag två mycket populära rastplatser med bryggor. På platsen där järnhandlare Carlsson hade sin trävilla finns rastplatsen Carlssons med brygga, två eldplatser, väderskyddet Milan och en mulltoalett. Nedanför platsen för det gamla tivolit finns en eldplats och en tillgänglighetsanpassad brygga dit man kan ta sig ända in från stadskärnan längs den tillgänglighetsanpassade gångvägen. Det vackra läget vid vattnet och med utsikt över staden och det värdefulla naturområdet gör att kommunen vill utveckla området för rekreation och friluftsliv. Det finns många goda exempel på hur man kan öka antalet besökare till ett friluftsområde och därmed även stärka turismen genom att stärka friluftslivet. Goda exempel finns t.ex. vid Oset och Naturens Hus i Örebro. Inriktningsmål i FÖP:en Utveckla Parkudden som frilufts- och rekreationsmål i Lindesberg. Tillgängliggör området för såväl dem som kommer dit i båt och till fots. Anlägg en ny rastplats vid Parkudden, i anslutning till Lindesjön runt. Parkudden skulle kunna utvecklas som utflyktsplats för såväl de som åker båt på Lindesjön som de som tar sig till Parkudden till fots. Exempel på anläggningar som skulle stärka och utveckla området är t.ex. vindskydd och en mindre träningsstation som motionärer kan nyttja. Information om natur och kultur skulle kunna finnas längs en naturstig eller i en raststuga där det även finns möjlighet till tillfälliga utställningar. För att anpassa platsen så att den kan nyttjas ännu mer av skolelever finns idéer på en amfiteater. Denna skulle kunna användas som ett uteklassrum, nära Lindesjön och med en vacker utsikt mot staden. Platsen skulle även fungera som fågelskådningsplats. Förslag på utformning av amfiteater Raststuga vid Tysslingesjön, Örebro 35

36 5 Planeringsförutsättningar I detta kapitel beskrivs de nuvarande planeringsförutsättningarna inom planområdet. Både allmänna intressen och riksintressen beskrivs här under respektive kategori. I andra kapitlet i Plan- och bygglagen anges de intressen som är allmänna intressen och som kommunen ska ta hänsyn till, tilllämpa och följa i planer och beslut enligt lagen. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge och till behoven. I detta kapitel redovisas de allmänna intressen som har bedömts som relevanta för fördjupningen av översiktsplanens geografiska område samt de riksintressen som berörs inom planområdet. 36

37 5.1 Människorna i Lindesberg Demografi Lindesbergs kommun har ca invånare, varav ca 9200 bor i Lindesbergs tätort. Åldersfördelningen i tätorten är relativt jämn mellan olika åldersgrupper. Andelen invånare från 40 år och uppåt utgör 52 procent. De senaste åren har präglats av stagnation i befolkningsutvecklingen men under 2013 ökade befolkningen med nästan 200 personer i kommunen. De senaste tio åren har andelen unga vuxna samt äldre ökat medan andelen personer i övre medelålder minskat. Medellivslängden har även ökat och var för perioden drygt 82 år för kvinnor och knappt 78 år för män. Detta är lägre jämfört med länet och riket Utbildningsnivå Utbildningsnivån i kommunen är högre för kvinnor än för män och högre bland yngre än bland äldre. En utmaning är att höja utbildningsnivån bland kommuninvånarna så att den närmar sig länets och rikets. Bland barn och unga är utmaningen att alla lämnar grund- och gymnasieskolan med godkända betyg i alla ämnen eftersom det har stor betydelse för möjligheten till framtida självförsörjning Sysselsättning Sysselsättningsgraden i kommunen ligger på ungefär samma nivå som för länet och riket förutom bland unga vuxna där sysselsättningsgraden är högre både bland män och kvinnor. Av de arbetstillfällen som finns i kommunen så dominerar kvinnor inom vård, omsorg och utbildning och män inom tillverkning, utvinning och byggverksamhet Ekonomi Utbildning och arbete är viktiga faktorer för hushållens ekonomi och därmed också möjlighet till god livskvalitet i form av bra bostad, fritidsaktiviteter, levnadsvanor mm. Av de barn under 18 år som bodde i kommunen 2012 levde ca 15 procent i ekonomiskt utsatta hushåll. Det finns stora skillnader mellan barn med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund. Detsamma gäller mellan barn som lever med båda sina föräldrar och barn som lever med en ensamstående förälder. I kommunen är kvinnor i lägre grad än män höginkomsttagare och i högre grad låginkomsttagare Trygghet och social tillit Den upplevda trygghetskänslan bland kommuninvånarna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Andelen kvinnor som uppger att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, är högre än för män. Bland kvinnor i kommunen är otrygghetskänslan högst i åldersgruppen år. Undersökningar bland kommunens skolelever i skolår 7 och 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet (2014) visar stora skillnader mellan flickors och pojkars trygghetskänsla. Pojkar uppger i betydligt större grad än flickor att de alltid känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde och på allmänna platser. I den enkät som var ute under samrådstiden för denna plan angav ca 40 procent av de svarande att Lindesbergs stad var en trygg miljö att vistas i under dygnets alla timmar. Åtgärder som ansågs bidra till ökad trygghetskänsla var bland annat bättre belysning, mer rörelse i centrum samt synlig polis/väktare. Hos den vuxna befolkningen är tilliten till andra människor i det egna bostadsområdet mycket hög. Majoriteten anser (2012) att man kan lita på människor som bor i det egna området samt man i det egna området kan känna sig säker och trygg att inte bli angripen eller utsatt för hot. Den anmälda brottsligheten i kommunen ligger betydligt lägre jämfört med länet och riket Pendling Av kommunens arbetande befolkning arbetade procent i Lindesbergs kommun medan resterande pendlade till arbeten i framför allt Örebro kommun. Av dem som arbetspendlade till andra kommuner reste 70 procent inom länet. Av de som pendlade utanför länet var det företrädesvis till Arboga och Köping. Av kommunens gymnasieungdomar läste, våren 2014, 70 procent på Lindeskolan medan 26 procent pendlade till gymnasieskolor i Örebro kommun. Resterande studerar på andra orter i landet. Av eleverna på Lindeskolan kom tidigare läsår majoriteten från Lindesberg, och ca en fjärdedel från Nora och Ljusnarsberg Föreningsliv och fritid Bland kommunens barn och unga är föreningsaktiviteten hög. Över 70 procent av eleverna i skolår 7 och 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet uppgav 2014 att de under senaste året deltagit i någon organiserad fysisk aktivitet/sport eller annan förening, klubb, sällskap eller organisation. Bland vuxna angav 2008 ca 60 procent av såväl kvinnor som män att de deltar i aktiviteter eller går på möten i någon grupp, organisation, förening eller samfund. 37

38 5.2 Grönstruktur och friluftsliv Inom Lindesberg finns flera former av skyddad natur. Det finns ett riksintresse för friluftslivet men inga riksintressen för naturvård inom planområdet. Det finns två kommunala naturreservat. Områden som berörs av biotopskydd och strandskydd finns även. I detta kapitel beskrivs grönstrukturen, områden för närrekreation och friluftsliv, samt de olika skyddade naturområdena och vad som gäller där Riksintresse friluftsliv I den norra delen angränsar planområdet till ett område av riksintresse för friluftslivet, enligt 4 kap 2 MB, Malingsbo-Kloten, även kallat Fritidsland Bergslagen. Riksintresseområdet sträcker sig inom Örebro, Dalarnas och Västmanlands län. Inom riksintresseområdet skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön inom området. De högsta värdena inom området finns främst i de centrala delarna där turism och friluftsliv utövas, bland annat i form av fritidsfiske, camping, bad och skogsvandringar. Då planområdet endast angränsar till riksintresseområdet bedöms det ej påverkas av planförslaget. Se vidare i Miljökonsekvensbeskrivningen Naturreservat Tempelbackens naturreservat, NR56 Fågelrik blandskog spontant uppväxt på gammal betesmark. Viktigt tätortsnära reservat där en väderskyddad samlingsplats är anordnad. Näsets naturreservat, NR90 Naturbetesmark och madmark med återupptaget bete i södra delen av Lindesjön. Viktigt tätortsnära reservat med rastplatser och stigar Biotopskydd och nyckelbiotoper Biotopskyddsområde är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden, så kallade biotoper. Det handlar om områden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter. Biotoperna är också viktiga för vanligare arter, samt för variationen i landskapet. Genom att skydda sådana värdefulla naturmiljöer förbättras förutsättningarna för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Skyddet bidrar också till att Sverige uppfyller FN:s konvention om biologisk mångfald, samt de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit. Biotopskyddsområden skiljer sig från till exempel naturreservat genom att det är ett antal namngivna biotoper som får skyddas som biotopskyddsområde. Det finns två olika former av biotopskyddsområde, dels en som innebär ett generellt skydd för vissa biotoper, och dels en som innebär att skydd för en biotop beslutas i varje enskilt fall. Den ena formen av biotopskyddsområde utgörs av vissa lätt identifierbara små biotoper som är skyddade som biotopskyddsområden i hela landet. Dessa biotoper finns i de flesta fall i jordbrukslandskapet och har minskat starkt till följd av rationaliserad markanvändning. De kvarvarande biotoperna utgör värdefulla livsmiljöer för växt- och djurarter i ett i övrigt påverkat landskap. Följande sju biotoper är skyddade i hela landet: Allé Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsröse i jordbruksmark Pilevall Småvatten och våtmark i jordbruksmark Stenmur i jordbruksmark Åkerholme 38

39 Teckenförklaring Naturreservat Nyckelbiotop Riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB

40 Den andra formen av biotopskyddsområde utgörs av biotoper som Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller en kommun får besluta ska utgöra ett biotopskyddsområde. Beslutet gäller för det enskilda området, till exempel en äng med många djur- och växtarter. Dessa värdefulla biotoper finns i såväl skogs- och jordbrukslandskapet som i sjöar, vattendrag, kust och hav. Inom naturområdena i Lindesberg finns flera som berörs av biotopskydd. Det finns olika sorters miljöer som är biotopskyddade, bland annat alléer och trädrader, samt odlingsrösen, diken och åkerholmar. Ett beslut om biotopskydd innebär att alla åtgärder i området som skadar naturvärdena är förbjudna medan markägaren fortfarande äger marken. Det innebär att exempelvis jakträtten inte påverkas. Det går att söka dispens mot förbudet att skada området hos den myndighet som har beslutat om biotopskyddet, exempelvis Länsstyrelsen, kommunen eller Skogsstyrelsen. Vissa naturområden som är inventerade av Skogsstyrelsen är utpekade som nyckelbiotoper, vilket innebär att de har höga naturvärden och inte bör avverkas. Vissa nyckelbiotoper är dessutom biotopskyddade, och då gäller även bestämmelserna om biotopskydd som beskrivs ovan Strandskydd Flera områden i Lindesberg berörs av strandskydd och det finns ofta motstående intressen i dessa områden då de är skyddsvärda men ofta attraktiva att bebygga. Strandskyddet tillkom 1950 med syftet att bevara allmänhetens friluftsliv. Numera syftar strandskyddet också till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. Bestämmelserna gäller både i tätort och i glesbygd, om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte och oavsett vilka naturtyper eller arter som finns. I Lindesberg gäller strandskyddet på 100 meter vid alla sjöar, åar och vattendrag om inte särskilda upphävanden är beslutade. I de områden som är detaljplanelagda och ligger inom den strandskyddade zonen kan strandskyddet vara upphävt. Om en ny detaljplan görs som ersätter en äldre detaljplan återinträder strandskyddet alltid. I detaljplanen kan man pröva om strandkyddet kan upphävas, förutsatt att det finns särskilda skäl, se faktarutan här intill. Inom den strandskyddade zonen gäller förbud mot att: - Uppföra nya byggnader eller ändra de som redan finns, så att de kan användas till något annat ändamål - Gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer - Utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte, det vill säga försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller väsentligt försämrar livsvillkoren för växter och djur. Exempel på detta är båthamnar, bryggor, parkeringsplatser och golfbanor - Utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel fälla träd, gräva eller gödsla. Ett upphävande av strandskyddet i detaljplan eller en strandskyddsdispens i ett bygglov förutsätter att det inte strider mot strandskyddets syften För att få göra åtgärder inom strandskyddsområdet kan man söka dispens från strandskyddet. För att få dispens krävs att man har särskilda skäl, enligt 7 kap. 18 c miljöbalken: Följande särskilda skäl kan åberopas: området är ianspråktaget, inom hemfridszon eller tomtplatsavgränsning, området är väl avskilt från stranden av till exempel en större väg eller järnväg, området behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten, området behövs för att utvidga en pågående verksamhet, området behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet, området behöver användas för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. 40

41 5.2.5 Grönstruktur och friluftsliv Inom planområdet finns gott om natur, framförallt skog. Det finns ett flertal naturområden i och i närheten av staden som nyttjas av Lindesbergsborna. En stor tillgång är framförallt Stora Lindesjön, vattendragen och fina skogsområden. Det finns många värden och aktiviteter kopplade till naturområdena inom planområdet. Central är Lindesjön som utnyttjas för många olika aktiviteter. Det finns badplatser, småbåtshamn, fiske, promenadstråket Lindesjön runt går runt sjön och det finns populära vistelseytor längs stranden. Även Bottenån utnyttjas för fiske, båtliv och det finns en badplats. Genom att ån förbinder Lindesjön med Råsvalen i norr är den även en betydelsefull länk mellan sjöarna. Kyrkberget är ett centralt beläget obebyggt grönområde med stort värde för staden. Vintertid spåras ett flertal spår för längdskidåkning, bland annat på fotbollsplaner och golfbanan. Skridskoåkning sker på Lindesjön. Arbogaåns kanotled startar i Lindesjön och går sedan österut genom Dalkarlshytteån och vidare mot Arboga. Det finns flera fotbollsplaner, ytor för spontanidrott, elljusspår, en minigolfbana och en skateboardramp. Det finns även rastplatser och eldplatser i några av naturområdena och längs Lindesjön runt. Övriga anläggningar för fritid, rekreation och sport är motionshall, ridhus, badhus, tennishall, ishall, skytteklubb och brukshundsklubb. För att uppnå en god fungerande grönstruktur, både för djur- och växtliv och för människor krävs goda kopplingar mellan grönområdena. Därför är det viktigt att inte bryta betydelsefulla gröna samband när ny bebyggelse planeras. Särskilt viktiga områden är de som ligger nära skolor och förskolor då dessa utnyttjas frekvent. Den omväxlande naturen i Lindesbergs kommun skapar goda förutsättningar för olika former av friluftsliv och rekreation både sommar och vinter. Ett grönstrukturprogram håller på att tas fram parallellt med denna FÖP. I programmet redovisas Lindesbergs grönstruktur mer i detalj och där finns även klassificering av grönytornas olika värden utifrån genomförda inventeringar. Grönstrukturprogrammet redogör även mål för utvecklingen av Lindesbergs grönstruktur. Grönstrukturprogrammet ska användas som planeringsunderlag vid framtida detaljplanering, bygglovsfrågor etc. Inför en eventuell detaljplaneläggning kan naturinventeringar göras för undersöka om det finns rödlistade eller fridlysta arter inom områdena. 41

42 5.3 Kulturmiljö Lindesberg är en småstad med ursprung som medeltida handelsplats. Stadens prägel återfinns såväl i den äldre trästadens intima karaktär med låga handelsträdgårdar som i det sena 1800-talets och 1900-talets kommersiella handels- och stenstadssepok Riksintressen Delar av centrala Lindesberg är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård (RK40 Lindesberg) Motivering: Småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid 1600-talets mitt att grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt den förindustriella stadens bebyggelse och liv. Uttryck för riksintresset: Den rätvinkliga rutnätsplanen från Tomtstruktur, äldre småskalig trästadsbebyggelse med större stadsgårdar och enklare utkantsbebyggelse. En grupp större stenbyggnader vid kyrkan och torget. Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram riksintressebeskrivningar för de fyra KNÖL-kommunerna, Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora. Dessa presenteras i rapporten Riksintressen inom KNÖL-kommunerna från Beskrivningar i detta avsnitt är hämtade från denna rapport. Från Lindesås till Lindesberg Lindesberg växte upp som handelsplats under medeltiden på den smala åsen intill Lindesjöns norra strand. Det dåtida Lindesås blev tidigt centrum för handel med den omgivande bergslagsbygden i Lindes bergslag. Kring kyrkan som tros ha uppförts under 1300-talet uppstod en kyrkby och Lindesås betydelse kom att öka under och 1600-talen i samband med bergshanteringens expansion. Läget vid Lindesjön och Bottenån hade sannolikt stor betydelse för framväxten av orten. De för transport viktiga vattenvägarna var förbundna med Arbogaån via Väringen och ut till kusten. I bygden fanns också bördiga jordar kring sjöarna och tillsammans med det malmrika berget och stora skogsområden kom en kombination av jordbruk och bergshantering att skapa goda förutsättningar för befolkningen. Kyrkbyn Lindesås fick sina stadsrättigheter 1643 och kom då att bli Lindesbergs stad. En permanent köpmannabosättning fanns då redan. Lindesberg var och förblev centrum för järnhandeln och lyckades trots hårt motstånd från Arboga att behålla sina stadsprivilegier. Stadsplan År 1644 upprättades en stadsplan enligt det då rådande rutnätsidealet med kvarter i räta vinklar. Kungsgatan löper som en bred huvudgata genom staden och korsas av tvärgator. Stora delar av stadskärnan har förnyats som följd av de stadsbränder som drabbade staden under och 1800-talen. Nya stadsplaner togs fram för stadens utvidgning och nya ideal. Bland annat upprättades 1878 en ny stadsplan med krav på ett bättre brandskydd. Centrala Lindesberg präglas än idag av den strikt utformade rutnätsplanen, och medger långa siktlinjer och utblickar mot Lindesjön. Trästaden Fram till mitten på 1800-talet bestod i stort sett all bebyggelse i Lindesberg av träbyggnader. I dagens Lindesberg återfinns träbebyggelsen utmed Kungsgatan, som behållit sin smala intima karaktär med i huvudsak låga timrade byggnader i en eller två våningar. Här finns stadens äldsta byggnader med kringbyggda handelsgårdar längst i norr. Boningshusen vetter mot gatan medan gårdens ekonomibyggnader, uthus och hantverkslokaler ryms inåt gården. Tvärgatornas låga längor bildar på flera håll slutna gatumiljöer. Vanligen finns en inkörsport. Den kringbyggda gårdens funktion var på samma gång stadsbons och jordbrukarens. Göranssonska gården är ett väl bevarat exempel på hur de vanliga handelsgårdarna var utformade under talet. Även i Kungsgatans södra del finns äldre bebyggelse, främst från 1800-talet, som undkommit i de stora stadsbränderna. Till borgarskapets bostäder från 1700-talet finns Tellandska gården bevarad i söder. De centrala delarna med trähusbebyggelse som brann ner byggdes upp igen med småskalig bebyggelse. Dock kom det sena 1800-talets högkonjuktur att påverka byggnadernas utseende. Handelsträdgårdarna uppfördes vanligen i 1 1/2 eller 2 våningar och målades i ljusa färger. Stenstaden På krönet i Kungsgatans mitt finns stadens centrala torg, Rådhustorget. Här finns, förutom kyrkan, flera officiella byggnader för stadens förvaltning och sällskapsliv, uppförda som pampiga stenhus mellan 1870 och Stenbebyggelsen i Lindesbergs centrala delar kring Kungsgatan är företrädesvis från tiden kring sekelskiftet1800/1900 då stenbyggnadsepoken, som tar sin början efter 1869 års stadsbrand, kulminerar. Kristinavägen, som löper parallellt med Kungsgatan, utformades som en bred esplanad med stenhus och träd. Gröna esplanader skulle minska risken för brand att sprida sig och göra stor skada. I början av 1900-talet förflyttades delar av Lindesbergs kommersiella centrum från Kungsgatan till Kristinavägen, som idag är stadens genomfartsled. Längs Kristinavägen ryms blandad bebyggelse med butiker, flerbostadshus och officiella byggnader. Industristaden Fram till 1800-talets slut utmärktes Lindesbergs näringsliv av handelsbyte mellan Bergslagen och slättbygden. Då Lindesberg på 1870-talet fick järnvägsförbindelse 42

43 Teckenförklaring Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 MB Fornlämning, punktföreteelse Fornlämning, linjeföreteelse Fornlämning, yta

44 kom stadens tillväxt att öka markant. Det industriella näringslivet utvecklades och metall- och verkstadsindustrin tog fart och expanderade. Lindesberg utvecklades under 1900-talet till en mindre industristad. I takt med att staden växer drar sig bebyggelsen sakta men säkert ut från stadskärnan. De tyngre industrierna i form av mekaniska verkstäder, snickerifabriker o dyl anlades i anslutning till järnvägen, medan den hantverksmässiga skofabrikationen istället etablerades i stadens utkanter. Tillverkningsindustrin som under 1900-talets senaste årtionden kom att minska kraftigt ledde till att många verksamheter försvann efter hand. Bedömning av riksintresset - brister Riksintressebeskrivningen tar fasta på följande nyckelbegrepp: småstadsmiljö De fysiska uttrycken för riksintresset återfinns enligt den gällande beskrivningen i Lindesbergs centrala område med den äldre bebyggelsemiljön kring Kungsgatans norra och södra delar, torget med kyrkan och större stenbyggnader. I nuvarande uttryckstext saknas stadsbyggnadsepoken efter den stora branden 1869 då stenstaden och stadens expansion satte sin prägel på Lindesberg. Nuvarande beskrivning bör kompletteras med denna epok. De fysiskt avläsbara uttrycken för riksintressets nyckelbegrepp Småstadsmiljö: Den rätvinkliga rutnätsplanen från 1644 som erbjuder långa siktperspektiv och utblickar mot Lindesjön. Tomtstrukturen, det centrala torget, gatunätet med huvudgatan Kungsgatan och tolv tvärgator som utgör den ursprungliga stadsplanen. Torget som ursprunglig platsbildning för administration, köpenskap och handel Äldre småskalig trähusbebyggelse från 1700-och 1800-talen i stadens norra och södra delar med större stadsgårdar och enklare bebyggelse som berättar om stadens sociala skiktning samt äldre tiders handel och köpenskap. Bebyggelsekaraktären med handelsgårdars huvudbyggnader mot gatan, uthus och enklare bostäder längre in på tomten formar stadsmässiga slutna kvarter. De äldre kringbyggda handelsgårdarna som i skala och form knyter an till den tidiga stadens utpräglat lantliga karaktär. Stenstadens byggnader som arkitektoniskt och volymmässigt skiljer sig från trästadens låga skala och 44

45 speglar stadsbyggnadsepoken efter den stora branden Det kullerstensbelagda torget i centrum med monumentalt utformade stenbyggnader från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, uppförda för stadens förvaltning bildar en representativ miljö med kyrka, stadshotell, tingshus, sprut- och våghusen samt sparbankshus. Kristinavägen utformad som en bred esplanad utgör gräns i öster för det äldsta stadsområdet och speglar stenstadens expansion och det sena 1800-talets stadsbyggnadsideal Byggnadsminnen En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan skyddas som byggnadsminne. Det kan gälla såväl bostadshus som industrianläggningar, parker och broar. Byggnadsminnena har stor spännvidd i tid och rum från medeltida borgar till modern bebyggelse från 1900-talet. Gamla Sundsbron Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser för varje byggnadsminne. Inom planområdet finns ett byggnadsminne, Gamla Sundsbron. Gamla Sundsbron tillhör den allra första generationen av armerade betongbroar. Typiskt för dessa var att de delvis byggdes med ett nytt material, armerad betong, men med en form som till stor del fortfarande liknade de gamla stenvalvbroarna. Konstruktionen med valv, sidomurar och en fyllning upp till körbanan är densamma som för de äldre stenvalvbroarna. Skillnaden är att valv och sidomurar är utförda av gjuten betong istället för av natursten. Endast ett tiotal broar byggdes i denna teknik. Bron byggdes och byggnadsminnesförklarades Fornlämningar Inom planområdet finns ett antal fornlämningar. Vid planering av ny bebyggelse och annan exploatering i dessa områden kan behöva föregås av en arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 kulturmiljölagen (KML). Länsstyrelsen beslutar om utredningen och kostnaden för utredningen betalas av exploatören. Pumphuset intill Gamla Sundsbron 45

46 5.4 Luft, mark och vatten Mark Lindesberg ligger inom den naturgeografiska Kilsbergen och Bergslagen, som är rikt på naturupplevelser och friluftsliv. Här dominerar stora barrskogar med taigaliknande förhållanden längst i norr. Området är starkt präglat av ett intensivt bergsbruk och här finns många kulturhistoriskt intressanta lämningar. Lindesberg ligger precis norr om Norrlandsgränsen som är skiljelinjen mellan Svealand och Norrland. Här övergår det lövskogspräglade jordbrukslandskapet till det nordsvenska barrskogsdominerande höglandet. Vid Norrlandsgränsen går också en kulturgeografisk gräns mellan Närkeslätten med sina rika odlingslandskap medan det höglandet Bergslagen som utnyttjats till gruvdrift och bergsbruk. Enligt Vindkraft i Örebro län - Landskapsanalys och känslighetsbedömning ligger Lindesberg inom landskapstypen Mosaikartat odlingslandskap som karakteriseras av omväxlande öppen odlingsmark, sjöar och skogsklädda höjdpartier. Bebyggelsen är varierad med gårdar, villabebyggelse, fritidshus och tätorter som är koncentrerade till dalgångarna Luft Luftföroreningar Luftföroreningar som finns utomhus kommer från olika källor. Exempel på sådana är trafik, uppvärmning, långdistanstransport och industriprocesser. Luftföroreningar som påverkar hälsa och miljö på ett negativt sätt är exempelvis partiklar (PM10, PM2,5), ozon, bensen och kväveoxider, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Lindebergs kommun ska arbeta för att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft uppfylls. I förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft anges dels föroreningsnivåer som inte får överskridas eller som får överskridas endast i viss angiven utsträckning, dels föroreningsnivåer som skall eftersträvas. I tabellen nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO2) och partiklar som PM10. Enligt Naturvårdsverket handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Luftguiden 2011:1) bör inte miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet tillämpas för följande fall: Luften på vägbanan som enbart fordonsresenärer exponeras för (normerna ska dock tillämpas för luften som cyklister och gående exponeras för på trottoarer och cykelvägar längs med vägar och i vägars mittremsa) Där människor normalt inte vistas (t.ex. inom vägområdet längs med större vägar förutsatt att gångoch cykelbanor ej är lokaliserade där) I belastade mikromiljöer, t.ex. i direkt anslutning till korsning eller vid stationär förorenad frånluft. I gatumiljö bör därför luften där normer tillämpas vara representativ för en gatusträcka på >100 m och ha ett avstånd till närmaste korsning på >25 m. När det gäller att bedöma huruvida en miljökvalitetsnorm överskrids eller ej och om det finns behov av ett åtgärdsprogram har Naturvårdsverket beaktat de förutsättningar som kan betraktas för ett normalår. För att bedöma nivåerna på halterna under ett normalår använder Naturvårdsverket i första hand, Års täckande mätdata från aktuell plats under helst den senaste femårsperioden med beaktande av rådande trend för utvecklingen av halterna (Naturvårdsverkets Handbok 2011:1). Riktvärden sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att: halten av partiklar PM10 inte överstiger 15 µg/m3 luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 µg/ m3 luft beräknat som ett dygnsmedelvärde (90-percentil). För kvävedioxid anges ett årsmedelvärde på 20 µg/ m3 och som 98-percentil för timmedelvärde anges halten 60 µg/m3. Normvärde Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Kvävedioxid Årsmedelvärde 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 60 µg/m³ 7 ggr per kalenderår Timmedelvärden 90 µg/m³ 175 ggr per kalenderår om föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m³ under 1 timme mer än 18 ggr per kalenderår Partiklar som PM10 Årsmedelvärde 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 50 µg/m³ 35 gånger per kalenderår Tabell över miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar som PM10 46

47 Lukt Lukt från miljöstörande verksamheter är ett annat luftmiljöproblem att komma tillrätta med inom samhällsplaneringen. Luktstörningar förekommer även på landsbygden i närheten av djuranläggningar och kring reningsverk. Dock störs inte lika många människor av lukt från dessa anläggningar. Luktstörningar kan också förekomma vid spridning av gödsel och avloppsslam. Eventuella luktstörningar ska beaktas vid en eventuell exploatering. Radon Radon är en färg- och luktlös radioaktiv gas som bildas när radioaktiva ämnen i berggrund och mark sönderfaller. Sönderfallsprodukten kallas radondöttrar. Vid inandning kan den alfastrålning som radondöttrarna avger ge upphov till cancer i lungor och luftvägar. Allmänt kan sägas att i områden med genomsläppliga jordar och där berggrunden består av alunskiffer eller radioaktiva graniter är bebyggelsen särskilt utsatt för markradon. Höga halter av radon i bostadsluften är en allvarlig hälsorisk. Vid nybyggnad och i befintliga bostäder får radongashalten inte överstiga 200 Bq/m 3. Gränsen för vatten är 1000 Bq/m 3 mätt som radongas. Inom planområdet är åsen ett högriskområde för radon. Det finns även ett antal mindre områden som är potentiella högriskområden, se kartan nedan. Då åsen är radonhaltig finns en risk radon förkommer på andra platser i staden då massor från åsen använts som t.ex. fyllning. I samband med detaljplaneläggning och bygglovprövning bör en detaljerad radonriskbedömning göras vid behov och mätningar utföras inom riskområdena för radon samt där fyllning finns. Teckenförklaring Radonrisk Högrisk Potentiell högrisk Lågrisk 47

48 Teckenförklaring Delavrinningsområden Sekundär skyddszon vattentäkt

49 5.4.3 Vatten Inom planområdet finns Stora Lindesjön, 3 vattendrag samt grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen som alla är statusklassade och berörda av miljökvalitetsnormerna för vatten. Inom planområdet finns även mindre vattendrag, bäckar och diken. Nedan beskrivs de största vattenförekomsterna och dess ekologiska och kemiska status. Då samtliga vatten har problem med ekologisk och/eller kemisk status krävs åtgärder för att förbättra vattenmiljön och minska påverkan på dem från omkringliggande bebyggelse och åkermark. För närvarande arbetar Länsstyrelsen med att uppdatera statusklassningarna efter nya undersökningar mm. Detta arbete kommer pågå under 2014 och de nya statusklassningarna kommer fastställas till Därför finns nu både klassningar som är fastställda 2009 och nya klassningar som har statusen arbetsmaterial. Vattenförekomster Stora Lindesjön (SE ) Stora Lindesjön är 1,1 km2 stor och ingår i Arbogaåns vattensystem. Sjöns största tillflöde är Arbogaån. Avrinningen sker via Lilla Lindesjön till Arbogaån (Dalkarlshytteån) och vidare till Björkasjön. Lilla Lindesjön Lilla Lindesjön ligger öster om Stora Lindesjön och avgränsas från denna av Lindessåsen. Lilla Lindesjön är inte statusklassad. Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindesjön (SE ) Denna del av Arbogaån går från Råsvalen i norr till Lindesjön i söder. Sträckan är drygt 4 km lång. Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindesjön och Björkasjön (SE ) Denna del av Arbogaån, kallad Darlkarlshytteån, går från Stora Lindesjön i väster till Björkasjön i öster. Sträckan är drygt 3 km lång. Torphyttebäcken (SE ) Torphyttebäcken börjar nordost om Lindesberg och rinner ut i Lindesjön. Bäcken är drygt 15 km lång. Lindesbergsåsen, Lindeområdet (SE ) Grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen sträcker sig i nord-sydlig riktning, från Råsvalen, genom Lindesberg och söderut. Det är en sand- och grusförekomst med utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i den bästa delen av grundvattenmagasinet. Delar av grundvattenförekomsten är skyddad som grundvattentäkt och har namnet Rya grundvattentäkt. För vattentäkten finns skyddsföreskrifter med bestämmelser för verksamheter som riskerar att påverka vattenkvaliteten. Vid en exploatering ska hänsyn tas till dessa skyddsföreskrifter. 49

50 5.4.4 Risk och sårbarhet Ras- och skredrisk Skred och ras, är snabba massrörelser i jordtäcket eller i berggrunden, som kan orsaka stora skador dels på mark och byggnader inom det drabbade området, dels inom det nedanförliggande markområde där skred- och rasmassorna hamnar. Ett skred eller ras är i många fall en följd av en naturlig erosionsprocess, men kan också utlösas av mänskliga ingrepp i naturen. Teckenförklaring Primär väg för farligt gods Länsstyrelsen i Örebro län har utfört en ras- och skredkartering för länet för att uppmärksamma var det kan finnas risk att ras och skred kan ske. Denna kartering uppdaterades under hösten 2013 för att få en högre noggrannhet och anpassas efter nya data gällande nederbörd mm. De områden inom planområdet där det finns en förhöjd risk är där jordlagren är instabila och lutningen på marken är hög. På kartan på sida 51 visas dessa områden. Med ökade nederbördsmängder som är att vänta med ett förändrat klimat ökar även risken för ras och skred. Kommunen bör undvika att så långt som möjligt detaljplanera i områden där det kan finnas risk för ras, skred och erosion. Vid en eventuell detaljplaneläggning ska en riskanalys genomföras. Viktigt är att de geotekniska förutsättningarna är utredda vid detaljplaneläggning och bygglov. Förorenad mark Enligt länsstyrelsens inventering och MIFO-bedömning av förorenade områden i länet finns ett 100-tal förorenade områden inom planområdet. Flera är ej riskklassade. På kartan på sida 52 visas inventeringen, både de riskklassade samt ej riskklassade områdena. Det kan även finnas föroreningar inom planområdet som inte är kända idag. Särskild risk finns där massor använts vid fyllning vid exempelvis byggnader och vägar. I översiktsplanen från 2007 står att handlingsplan för förorenad mark beslutats under hösten Dessutom nämns att information om eventuella förorenade områden bör inhämtas rutinmässigt vid detaljplaneläggning och prövningar av bygglov och marklov. Uppmärksamhet på frågorna är viktig vid ändrad markanvändning. I det fall inga åtgärder genomförs för att sanera dessa platser kvarstår problematiken och både människors och djurs hälsa kan i vissa fall påverkas negativt. Farligt gods Riksväg 50 är idag aviserad som primär transportled för farligt gods, se kartan i det övre högra hörnet. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Till exempel kan farligt gods ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. Som exempel på farligt gods kan nämnas bensin, gasol, cigarettändare, svavelsyra, arsenik, radioaktiva ämnen, fyrverkerier och sprayburkar. De transporterade fraktionerna eller mängderna farligt gods är inte kända i detalj, men vid undersökningar i september år 2006 var brandfarliga vätskor (ADR3), oxiderande ämnen (ADR5.1), frätande ämnen (ADR8) samt övriga farliga ämnen och föremål (ADR9) de vanligaste klasserna. Farligt gods transporteras även på järnvägen genom Lindesberg. Olycksrisken vid järnvägstrafik är dock mindre än vid landsvägstrafik. Storstadslänen Skåne, Västra Götaland och Stockholm har gett ut rekommendationer för hantering av farligt gods i fysisk planering. Rekommendationerna bygger på att man alltid beaktar riskerna inom ett 150 meters avstånd och att bebyggelse inom 25 meter från led för farligt gods inte bör tillåtas. Utifrån lokala förutsättningar såsom topografi, meteorologi, bebyggelsens placering samt dess yttre och inre utformning avgörs vilken markanvändning som kan vara lämplig. Persontäthet och exploateringsgrad är andra faktorer som påverkar risknivån, precis som ålderssammansättning, nedsatt rörelseförmåga, språksvårigheter, lokalkännedom, medvetenhet om olycka etc. Lindesbergs kommun anser att dessa rekommendationer ska följas och att riskanalyser ska genomföras vid planering av bebyggelse inom 150 meter från järnväg eller primär transportled för farligt gods. 50

51 Teckenförklaring Ras & skred

52 Teckenförklaring Potentiellt förorenade områden Stor risk Måttlig risk Liten risk Ej riskklassad

53 Buller Buller är ett utbrett miljö- och hälsoproblem och är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Riksdagen fattade 1997, beslut om riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena är dock inte rättsligt bindande, utan ska vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Riksdagens beslutade riktlinjer (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53) för trafikbuller vid nybyggnation av bostäder är följande: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Samma riktvärden som för bostäder bör gälla för undervisningslokaler, hotell, pensionat och kontor på följande sätt: Förskolor, skolor och vårdlokaler: riktvärden ute och inne gäller. Hotell, pensionat och kontor: riktvärden inne gäller. Enligt Boverkets allmänna råd (2008) kan man göra avsteg från riktvärdena i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur, förutsatt att det går att åstadkomma en tyst/ljuddämpad sida. Lindesbergs kommun anser att det är motiverat att göra i stadskärnan längs järnvägen och Kristinavägen. Under 2014 har en bullerutredning utförts av Sweco med syftet att kartlägga dagens bullernivåerna inom planområdet. Buller förekommer främst från de större vägarna och järnvägen. På nästa uppslag visas resultaten från bullerutredningen. På kartorna visas det beräknade bullret från vägar och järnväg för dagens situation, visat för ekvivalent nivå samt maxnivå för hela planområdet samt för centrum. I kommande detaljplaneskede bör mer detaljerade bullerutredningar tas fram för att säkerställa att miljömålet God bebyggd miljö uppnås. I bullerutredning bör framgå nuläge, beräkning av bullernivåer 2030 utifrån prognostiserad trafik samt effekter av eventuella skyddsåtgärder. Bullerriktlinjerna kan lämpligen regleras genom planbestämmelser i kommande detaljplaner. 53

54 Teckenförklaring Ekvivalent ljudnivå db(a) 2 meter över mark >= 70

55 Teckenförklaring Maximal ljudnivå db(a) 2 meter över mark >= 85

56 Översvämningsrisk Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott som kommer i form av mycket regn eller med snösmältning. Lindesberg är en av 18 städer i Sverige med potentiell betydande översvämningsrisk enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Urvalet har baserats på hur många personer som berörs samt negativa effekter på människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljö- och kulturarv. Även teknisk infrastruktur, fornminnen och miljöfarlig verksamhet kan komma att översvämmas. Översvämningsproblematiken är alltså en prioriterad fråga. Det har på senare år varit häftiga regnväder som gett svåra översvämningar i fastigheter framförallt på Kristinavägen och på Brodalen. Det är svårt att sia om framtiden men de flesta forskare på området är eniga om är att vi står inför stora förändringar i klimatet och mer extremt väder. Ett förändrat klimat har gett effekter som måste tas på allvar inför framtiden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram rapporten Översvämningskartering utmed Arbogaån (2013) som är en detaljerad översvämningskartering för bland annat Lindebergs stad. I rapporten framgår att delar av Lindesbergs centrum samt delar av södra och västra sidan av Lindesjön kommer att översvämmas bara vid 50-års regn. På kartorna på sida 57 och 58 visas nivåerna vid 200-årsflöde samt vid beräknat högsta flöde. Översvämningsproblematiken kommer vara en viktig faktor i framtidens samhällsplanering i Lindesberg. Det finns områden som är direkt olämpliga för nyplanering av bostadsbebyggelse. Utbyggnadsalternativen i planförslaget undviker till stor del dessa områden. I stadskärnan finns redan idag bebyggelse inom områden med översvämningsrisk. Enligt MSB s översvämningskartering skulle Stora Lindesjöns vattennivå ligga på 63,13 m.ö.h. vid ett 200-års regn. Dagens normalvattennivå är 60,80 m.ö.h. I samband med arbetet med fördjupningen av översiktsplanen har ett PM om översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer tagits fram i syfte att hitta en lämplig lägsta golvnivå för nya byggnader som kan föreskrivas i kommande detaljplaner. Där finns en analys av gällande underlag samt ett resonemang om olika grundläggningskonstruktioner och vilken lägsta golvhöjd som kan vara lämplig i förhållande till dessa. Eftersom de klimatkompenserade flödena som beräknats i MSB.s rapport är lägre än dagens 100-årsflöde så föreslås det att 100-årsflödet som avser dagens förhållanden, d.v.s RH00 används som utgångspunkt för diskussion om lägsta tillåtna golvnivå för bostäder i den del av Lindesberg som direkt påverkas av Lindesjöns aktuella vattennivå. Denna nivå ska inte ge upphov till risker för människor i byggnads bostadsutrymmen, inte heller ge upphov till skador som gör nya byggnader obeboeliga. Med de bedömningar som nu görs bör säkerheten öka med tiden för Lindesbergsområdet. En viktig aspekt är även områdenas geotekniska förutsättningar som bör utredas tidigt för att fastställa eventuell sättningsrisk och om marken klarar uppfyllnad. I den geotekniska bedömningen bör man även beakta att lättfyllning är olämplig i ett område med översvämningsrisk. Föreslagen lägsta nivå för bostadsgolv Med stöd av PM om översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer föreslås en lägsta golvhöjd för grundläggningstyp platta på mark. Den angivna nivån ska förhindra personskador och större skador på byggnader. Detta innebär en lägsta nivå för golv på + 64,0 (RH00). Detta förutsätter: Att torpargrund inte tillåts Att isolering inte tar upp fukt och utförs med förskjutna skarvar Att hus med källare utförs enligt beskrivning i PM med bland annat vattentät betong under nivån + 63,5 (vid golvnivå +64,0). Mer detaljerad information finns i PM:et. Golvnivåer för andra byggnader Offentliga byggnader bör höjdsättas på samma sätt som bostäder om inget särskilda tekniska skäl föreligger, t.ex. att infarter måste ansluta mot befintliga gator. Mindre och relativt okänsliga byggnader borde kunna accepteras med golv på lägre nivåer än bostadsutrymmen. Det kan gälla t.ex. separata mindre förråd och garage som ligger på nivåer strax under det som är acceptabelt för bostäder. Förslagsvis kan golvnivån för denna typ av byggnader accepteras på +63,5 varvid man klarar även nivåerna från 1977 års översvämning utan större skador. Byggnader intill Arbogaån norr om centrum För områden norröver längs Bottenån, där ån normalt ligger högre än i Lindesjön rekommenderas att lägsta golvnivå bestäms efter de nivåer som för intilliggande åfåra redovisas för 100-årsflöden med nu gällande förutsättningar (inte klimatkompenserat) och med samma avstånd mellan golvs överkant och högvattennivå som i PM.et redovisas för området kring Lindesjön. Det bör också kontrolleras att vattnet i ån vid ett extremt högvatten inte kan ta andra vägar än i den vanliga åfåran och på så sätt påverka ny bebyggelse. I översvämningsområdena närmast ån bör bostädernas golvnivåer prövas vid all ny bebyggelse, även för de områden som inte anges som förtätningsområden i översiktsplanen. 56

57 Teckenförklaring 100-årsflöde

58 Teckenförklaring 200-årsflöde

59 Teckenförklaring Beräknat högsta flöde

60 Skador på infrastruktur mm Höga vattennivåer kan ha påverkan även på andra anläggningar än byggnader. Från översvämningen 1977 finns erfarenhet av översvämmade gator - och höga vattennivåer i mark utanför byggnaderna kan ge upphov till driftproblem för andra infrastrukturanläggningar som VA- och elanläggningar som bör utformas så att dessa fungerar på avsett sätt även vid högvatten. De som bor inom staden får inte bli isolerade vid högvatten, och marken bör inte heller planeras så att det uppstår andra vattenfåror som kan erodera husgrunder och vägar. Tillfällig översvämning av t.ex. grönytor och gångvägar längs vattendragen borde dock kunna accepteras. Grundförutsättningen vid bedömningen är att husen bör ha lägsta golv för bostadsändamål över +64,0 (RH00). Marken bör då ligga över den förväntade högsta högvattennivån +63,1 intill byggnaderna, dels för att undvika översvämning av marken intill husen, dels för att inte skada byggnaderna eller deras grundläggning. Vill man undvika hus utan höga socklar och utan betydande ramper eller trappor in till husen bör marknivån intill byggnad ligga maximalt 20 cm under golv, d.v.s. lägst på nivån +63,8 om lägsta golvnivå sätts till +64,0. För flerfamiljshus med bostäder direkt på mark brukar nivåskillnaden mellan golv och mark vid fasad behöva vara mindre än 20 cm p.g.a. handikappanpassning och marken hamnar på lägst 63,9-64,0 vid fasad. 5.5 Service och handel Inom planområden finns 10 förskolor, fyra grundskolor samt ett gymnasium i form av Lindeskolan. Förskolor och skolor är ganska så väl geografiskt fördelade över Lindesbergs nuvarande utbredningsområde. Idag utgörs stadskärnan av två huvudgator för handel i nordsydlig riktning- Kungsgatan samt Kristinavägen. Gatorna har olika karaktär där Kungsgatan tydligt syns som den historiska paradgatan med gatsten, medan Kristinavägen idag är den primära affärsgatan samt delvis fungerar som genomfartsled genom staden. Tvärgatorna i stadskärnan, förutom Smedjegatan, innehar ingen nämndvärd funktion i centrum, utan utgör till stor del gator med flerbostadsbebyggelse. Smedjegatan utgör dock ett viktigt stråk mellan de två huvudgatorna. Centrum för handeln har flyttats norrut från det historiska Rådhustorget och kan idag sägas omfatta planområdet och mer exakt kvarteren Bromsen, Hatten och Ängen med Kungsgatan och Kristinavägen i höjd med kvarteren. Anledningen till denna förflyttning av centrum kan vara järnvägens placering, den övre delen av stadskärnans koppling till den resterande staden och de demografiska förutsättningar som råder med merparten av bostäderna i Lindesberg norr om planområdet Idag utgör Nortullstorget den punkt som funktionellt ses som torget /mötespunkten i staden. Kring denna plats ligger flera viktiga funktioner, så som matvarubutiker, apotek, bibliotek, samt ett antal mindre klädbutiker. Därtill finns två större parkeringar i anslutning till livsmedelsbutikerna. Generellt så finns idag få målpunkter för allmänheten inom de södra delarna av stadskärnan, medan det i anslutning till den norra delen av densamma idag finns badhus, gymnasieskola, resecentrum, Lindesbergs arena, flera större butiker mm. De stora rörelsestråken som löper genom staden utgår från de viktiga målpunkterna som företrädesvis ligger därför i den norra delen av stadskärnan. Smedjegatan samt Kungsgatan och Kristinavägen i höjd med Smedjegatan utgör de gator som passeras av flest personer dagligen. 60

61 5.6 Verksamheter Den största delen av verksamheterna är förlagda i nordvästra Lindesberg där det på senare år har vuxit fram ett verksamhetsområde. Området ligger i anslutning till bostadsbebyggelse men är mer eller mindre renodlat för just verksamheter. En del av området har varit planlagt sedan ett antal år tillbaka och på senare år har expansionen tagit fart. Inom området finns såväl småindustri, handelsträdgård, bilservice som större industrier. Teckenförklaring Skyddsområde för Nammo Liab Andra verksamhetsområden finns bland annat i Dalkarlshyttan där bland annat Linde maskiner och Plantmarknaden samsas med utbildningscentrum Masugnen. Det finns även ett område med mindre verksamheter i östra delen av området Brodalen som är ett industrikvarter i anslutning till villabebyggelsen Skyddsområde för Nammo LIAB AB Öster om Lindesberg ligger industrin Nammo LIAB AB som är en stor arbetsgivare i kommunen. Majoriteten av de produkter som de tillverkar innehåller någon form av explosivämnen. Denna typ av verksamhet omgärdas därför av ett stort antal lagar och regler för minimera risker både för företagets anställda och också företagets materiella tillgångar. Men även eliminera eventuella oönskade konsekvenser för tredje man, d.v.s. omgivande byggnader och stadigvarande vistandes människor. Nammo LIAB AB har att rätta sig efter MSB regelverk SÄIFS 1998:4 som säger; Tillverkningsställe skall omges av ett skyddsområde Avståndet mellan byggnad eller lokal för hantering av explosiv vara och ett skyddsobjekt skall vara så stort att betryggande skydd erhålls. I kommentarer sägs följande; Det är därför av stor betydelse att tillståndshavaren (Nammo LIAB AB) ser till att det skyddsområde som finns runt tillverkningsstället hålls intakt. Nammo LIAB:s skyddsområde finns markerat på plankartan och på kartan till höger. Inom skyddsområdet ska stor restriktivitet råda för nyetablering av byggnader och anläggningar för stadigvarande bruk. 5.7 Trafik & kommunikationer Planområdet avgränsas av riksväg 50 i väster och av riksväg 68 i norr. Genom Lindesberg går järnvägen, med en station i centrum. Riksväg 50 och järnvägen är utpekat av Trafikverket som riksintressen för kommunikationer, se karta på nästa sida. Att anläggningarna är utpekade som riksintressen innebär bland annat att de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomst eller utnyttjande av anläggningarna. Bland annat måste hänsyn tas till utrymmesbehov för anläggning och restriktioner för influensområden vid byggnation. Längs med järnvägen gäller ett skyddsavstånd om 30 meter från spårmitt närmaste spår till ny bebyggelse. Längs riksväg 50 gäller enligt beslut från länsstyrelsen ett utökat byggnadsfritt avstånd från vägområdet om 30 meter. Generellt råder en stor restriktivitet mot ytterligare anslutningar till det statliga vägnätet, särskilt till vägar av riksintresse. Detta på grund av att vägarna ska ha en så trafiksäker utformning som möjligt där trafiken också flyter så obehindrat som möjligt. Det bedöms att dessa riksintressen ej påverkas negativt av planförslaget. Se vidare i Miljökonsekvensbeskrivningen. I komplexa trafikmiljöer som t.ex. korsningar, trafikplatser och innan tunnlar där det ställs stora krav på förarens 61

62 Teckenförklaring Riksintresse väg Riksintresse järnväg

63 uppmärksamhet för att köra trafiksäkert tillämpar Trafikverket stor restriktivitet mot reklamskyltar. Reklam kan medges i begränsad omfattning, i dessa fall måste informationen för trafikanten vara relevant, och företrädesvis där trafiksituation är mindre komplicerad, t.ex. vid långa raksträckor. För reklamskylt eller annan skyltanordning som inte finns angiven i vägmärkesförordningen krävs tillstånd enligt PBL, väglagen och/ eller lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Utanför detaljplanelagt område krävs länsstyrelsens tillstånd för uppsättning av skyltar eller andra jämförbara anordningar för reklam, propaganda eller liknande inom ett avstånd om 50 meter från vägområdet. Tillstånd krävs även för skylt på vagn. Inom detaljplanelagt område krävs istället bygglov eller planbestämmelse för skyltar enligt PBL. Inom vägområdet krävs tillstånd från väghållningsmyndigheten enligt väglagen 43 och 46. Vad gäller elektroniskt bildväxlande skyltar anser Trafikverket detta vara olämpligt längs med allmän väg. Bildväxlingar och rörliga bilder kan distrahera bilförare så mycket att de riskerar att orsaka en olycka. Bildväxlande skyltar bör därför undvikas intill vägar. På Trafikverket pågår en funktionsutredning av Bergslagsbanan. I detta arbete kan fördjupade studier göras på utpekade punkter, och järnvägen genom Lindesberg är en sådan punkt. I den fördjupade studien ska behov av framtida åtgärder utredas, samt vilket behov av mark i anslutning till järnvägen dessa kommer kräva. Vid byggnation längs med järnvägen är det därför vikigt att en tidig dialog sker med Trafikverket för att undvika att framtida åtgärder på järnvägsanläggningen försvåras. Under 2013 har en trafikanalys utförts för Lindesberg. I rapporten beskrivs nuläget för de olika trafikslagen i Lindesbergs tätort. Fokus ligger på de mer centrala delarna av tätorten samt huvudinfarterna. Utredningen studerar befintliga förutsättningar, problempunkter och belyser möjliga lösningar för dessa samt förslag på vidare arbete. Av kommunens arbetande befolkning arbetade % i Lindesbergs kommun medan resterande 25% pendlade till arbeten i framför allt Örebro kommun. 70% av dem som arbetspendlade till andra kommuner reste inom länet och 14% till Västmanlands län, företrädesvis Arboga och Köping. Tågtrafiken kompletteras av busstrafik. Bussarna ankommer via de stora infartsvägarna och har hållplatser längs vägen. De angör järnvägsstationen och det finns goda möjligheter till byte mellan tåg och buss. Inom Lindesberg går dessutom linje 380, en linje som bara går inom tätorten, med ett fåtal turer per dag. Hållplatslägena ligger tätt och tillgängligheten till busstrafiken bedöms vara relativt god. Stadsskogen längst norrut har något sämre tillgänglighet till bussarna Gång- och cykeltrafik På grund av att Lindesberg är en så pass liten ort är avstånden mycket korta. Man brukar säga att resor upp till 5 km utgör den största andelen resor och dessa kan i många fall genomföras med cykel. Inom Lindesberg tätortsbor en stor del av befolkningen inom en radie av 1 km från centrum, och alla bor inom 2 km. Det finns mycket goda förutsättningar att inte ta bil när man ska göra lokala resor. Ett problem är dock att gång- och cykelnätet i Lindesberg till stor del är fragmenterat och att man inte som oskyddad trafikant kan ta sig längs kontinuerliga gångoch cykelstråk i staden Parkering I centrum finns många parkeringsplatser även om handlarna uttrycker önskemål om ytterligare utökning. Möjligen är antalet tillräckligt men placeringen något felaktig. Många parkeringar finns i söder men staden växer norrut. En parkering vid Bangatan har nyligen tillskapats, för pendlare och för de som arbetar i stan. Lindesberg är biltätt och det finns ett mönster att man tar bilen in till staden och sedan mellan de olika målpunkterna inom centrum. Detta alstrar många korta bilresor. Kommunens parkeringar är idag reglerade - de är avgiftsfria men tidsbegränsade. Av kommunens gymnasieungdomar läser 70% på Lindeskolan medan 26 % pendlar till gymnasieskolor i Örebro kommun. Av eleverna på Lindeskolan kommer 69% från Lindesberg, 14% från Nora, 11% från Ljusnarsberg och resterande 6% från övriga kommuner Kollektivtrafik Järnvägsstationen i Lindesberg ligger centralt i orten, öster om Kristinavägen, utmed Järnvägsgatan. Med tåg tar det cirka 30 minuter till Örebro central och idag går det knappt 20 turer i vardera riktningen under vardagar. 63

64 5.8 Teknisk infrastruktur Vatten och avlopp Vattenförsörjningen inom Lindesbergs tätort är ordnad, genom att grundvatten uppfordras i rörbrunnar i Rya, strax söder om staden. Vattnet pumpas upp och efter behandling och klorering, leds vattnet dels söderut mot Vedevåg, Frövi och Fellingsbro, dels norrut mot Lindesbergs tätort. Vattentillgången är mycket god, dock klassas den kemiska statusen som otillfredställande på grund av att riktvärdet för totalhalterna av bekämpningsmedel överskrids. Diskussioner förs om vattentäkten i Rya även i framtiden kan försörja Nora med dricksvatten då Nora saknar reservvattentäkt. Lindesberg är även med i projektet Vätternvatten som syftar till att skapa en långsiktig och gemensam dricksvattenförsörjning för kommuner i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro är samordnare för projektet och hittills har en förstudie tagits fram med fem olika alternativ till hur vatten kan tas från Vättern. Projektet fortgår med ytterligare fördjupningar av underlag. Avfall Insamling av allt hushållsavfall inom området sker idag huvudsakligen genom kärlhämtning. I dagsläget finns fyra återvinningsstationer utplacerade i staden. En återvinningscentral med full service finns i Södra Måle. En mindre återvinningscentral med begränsad service finns vid centralförrådet i Norra industriområdet. En utredning angående återvinningscentralerna föreslår att en återvinningscentral fullgod service etableras i Lindesberg. Ett lämpligt område skulle vara Norra industriområdet då detta är nära stadskärnan, men ändå utanför tätbebyggt område. Denna återvinningscentral ska då ersätta den vid Södra Måle samt de små i Storå och vid centralförrådet. För utformning av avfallsutrymme, transportvägar för renhållningsfordon mm bör råd och anvisningar i Föreskrifter om avfallshantering för Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner följas. Vattenledningsnätet i Lindesberg är försett med två högreservoarer i stadens norra delar. Ledningsnätet inom Lindesberg har med åren byggts ut i takt med tillkommande bebyggelse. Arbete med sanering och förnyelse av det befintliga nätet pågår kontinuerligt. Lindesberg har ett utbyggt spill- och dagvattensystem. Avloppsvattnet leds till Lindesbergs avloppsreningsverk där det behandlas med höggradig biologisk rening och fosforreduktion genom efterfällning. Till reningsverket, som är beläget strax öster om Lindesberg, leds avloppsvatten från nästan all bebyggelse i Lindesberg. Även avloppsvatten från Storå, Guldsmedshyttan, Stråssa och Gusselby pumpas från Storå via en ledning i sjön Råsvalen, till reningsverket i Lindesberg. Verket har sitt utsläpp till Dalkarlshytteån och Arbogaån som mynnar i Mälaren. Dagvatten Dagvattnet leds idag från gator och byggnaders tak m.m. via dagvattenledningar eller diken till Lindesjön och vidare ut i Arbogaån. Det finns idag ingen övergripande dagvattenstrategi i Lindesberg. Det finns lokala dagvattenutredningar som är framtagna i samband med detaljplaneprojekt, t.ex. för del av norra industriområdet. Energi Kommunen står bakom Energi- och klimatprogram för Örebro län där fler av de länsövergripande målen går att läsa. 64

65

66 6 Referenser 6.1 Skriftliga källor Avfallsplan Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora , Bergslagens Kommunalteknik Bild- och Formstrategi för Lindesbergs kultur och fritidsförvaltning, antagen Djurhållning och bostäder - kunskapsöversikt för samhällsplanering i Blekinge län, Länsstyrelsen Blekinge län, 2008 Energi- och klimatprogram för Örebro län , Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet i Örebro Fritidsland Bergslagen, Översyn av planeringsunderlaget och riksintresset enligt 4 kap Miljöbalken, Publ. Nr. 2003:11, Länsstyrelsen i Örebro län FÖP Landskrona tätort Granskningshandling FÖP H+ Fördjupning av översiktsplan för H+, Antagandehandling Fördjupad översiktsplan för Julmyra med omnejd, Antagandehandling Förstudie tillgänglighetsanpassningar i Lindesberg, MerKoll Grönstrukturprogram Lindesberg, arbetsmaterial 2014 Hästar och bebyggelse Underlag för den fysiska planeringen. Skåne i utveckling 2004:17, Länsstyrelsen i Skåne län Industrimarksutredning Lindesbergs kommun, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse, Riksantikvarieämbetet Lindesberg resecentrum Förstudie, MerKoll Naturvårdsprogram för Lindesbergs kommun, 2012 Planprogram för Norra stadskärnan, Lindesberg, Samrådshandling. Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Planprogram till detaljplan för del av Lindesby 1:65 m.fl. (Lindesby norra) i Lindesbergs kommun, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Riksintressen KNÖL-kommunerna, Publ.nr , Länsstyrelsen i Örebro län Risk- och sårbarhetsanalys Lindesberg, 2007 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Vårby gård, Trångsund, Skogås, Stuvsta, Segeltorp, Huddinge 66