Brottsoffer eller gärningsman?

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Victoria Wennerlund Brottsoffer eller gärningsman? En studie av svensk och norsk rätt avseende rätten till preventivt nödvärn vid våld i nära relationer JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Ulrika Andersson Termin för examen: Period 1, VT 2017

2 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 3 FÖRKORTNINGAR 5 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställningar Perspektiv och teori Metod och material Avgränsningar Forskningsläge Begrepp Disposition NÖDVÄRNSRÄTTEN Inledning Nödvärnsrätten i svensk rätt Påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp Icke påbörjat angrepp Nödvärnsexcess Putativt nödvärn 24

3 2.3. Nödvärnsrätten i norsk rätt Krav på nödvärnssituation och nödvärnshandlingen Icke påbörjat angrepp GROV FRIDSKRÄNKNING Inledning Bakgrund Flera brottsliga gärningar och led i upprepad kränkning Närstående person Grov kvinnofridskränkning ARGUMENT I DOKTRIN OM EN UTVIDGAD NÖDVÄRNSRÄTT Inledning Oenighet i svensk doktrin Oenighet i norsk doktrin Kvinnligt eller könsneutralt nödvärn? RÄTTSPRAXIS Inledning Svensk rättspraxis Helsingborgs tingsrätt B 1403/ Bakgrund 47

4 Tingsrättens bedömning RH 1999: Bakgrund Hovrättens bedömning Hovrätten för nedre Norrland B Bakgrund Hovrättens bedömning Hovrätten över Skåne och Blekinge B Bakgrund Hovrättens bedömning Norsk rättspraxis Eidsivating lagmannsrett 26 august 1982 og 4 mai 1983, straffesak nr. 47/ Bakgrund Domstolens bedömning Frostating lagmannsrett 12 juni 1986, straffesak nr. 26/ Bakgrund Domstolens bedömning Rt s Bakgrund Domstolens bedömning RG 2002 s Bakgrund Domstolens bedömning 57

5 6. AVSLUTANDE ANALYS Inledning Den svenska respektive norska nödvärnsbestämmelsens tillämpningsområde Hur argumenteras det i svensk och norsk doktrin om brottsoffrets rätt till preventivt nödvärn vid våld i nära relationer? Hur förhåller sig dessa argument till fridskränkningsbrotten? Är argumenten tillämpliga på våld i alla nära relationer oavsett brottsoffrets kön? Hur har rättspraxis bedömt avvärjelse av framtida angrepp? Svensk rättspraxis Norsk rättspraxis Tillåter det svenska rättsläget en annan bedömning? SLUTSATSER 71 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 73 Svenska källor 73 Tryckta källor 73 Litteratur 74 Artiklar 75 Elektroniska källor 75 Övrigt 75 Norska källor 76 Tryckta källor 76

6 Litteratur 76 Artiklar 77 Elektroniska källor 77 Internationella källor 77 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 78 Sverige 78 HD 78 HovR 78 TR 78 Norge 78 Høyesterett 78 Lagmannsrett 78 Tingrett 78

7 Att leva med en man som slår är att leva med döden. Ur boken Gömda: En sann historia, s. 381.

8 Summary Domestic violence has always been a major social problem and still is. This kind of crime is often characterized by hidden statistics which makes it difficult to detect in many cases. What possibilities do victims of domestic violence have to protect themselves and their families? The purpose of this thesis is to examine the possibility to use preventive self-defense in cases of domestic violence. The term preventive self-defense refers to a defense action, which aims to ward off a future attack. The Swedish legal system does not allow the use of preventive self-defense since it requires a defense action to aim at a commenced or imminent attack. However, there are differences between the Swedish and the Norwegian legal systems. The Norwegian Supreme Court has stated that self-defense can be used to prevent future attacks. Domestic violence is often characterized by repetitive and systematic violence and that is why the provision in the Swedish Penal code about violation of integrity offense may be applicable in many cases of violence in the home. The provision of violation of integrity offense was introduced in order to fill the grey area that occurred during repetitive and systematic violations and when each of the violations was of a trifle character. The introduction of the new provision resulted in discussions in the Swedish doctrine, focusing on men s violence against women and women s right to protect themselves in advance. In a situation with repetitive violence I have found reasons to assume that there is an imminent attack, in spite of the fact that the provision of violation of integrity offense does not characterize domestic violence as an ongoing crime. By giving the term imminent attack a wider definition, in relation to domestic violence, the question of the right to preventive self-defense will become non-existent. I have noted that Swedish law makes it possible to make a different assessment than has been made in Swedish courts up to date. In order to make an assessment like this legally certain, a new wider self-defense provision should to be introduced that should be applicable only to domestic violence. The provision should not solely allow women but 1

9 also men the right to protect themselves in advance. The provision should be gender natural. 2

10 Sammanfattning Våld i nära relationer har under många år varit och är än idag ett stort samhällsproblem. Det är ett problematiskt område som troligtvis har ett stort mörkertal och därmed är svårt att upptäcka. I vissa fall kanske våld i nära relationer inte upptäcks förrän det är för sent. Vilka möjligheter har brottsoffer för våld i nära relationer att freda sig själv och sin familj? Syftet med denna uppsats är att utreda möjligheten till s.k. preventivt nödvärn vid våld i nära relationer. Begreppet preventivt nödvärn innebär att en försvarshandling företas i förebyggande syfte för att avvärja framtida angrepp. I Sverige är det inte tillåtet att nyttja nödvärnsrätten i förebyggande syfte utan krav finns att nödvärnshandlingen måste rikta sig mot ett påbörjat eller överhängande angrepp. Annorlunda är det dock i Norge där Høyesterett, den norska motsvarigheten till Högsta domstolen, har uttalat sig om att nödvärn kan rikta sig mot framtida angrepp. I två fall har även personen som vidtagit en nödvärnshandling i preventivt syfte gentemot närstående person blivit friad i domstol. Då våldet i nära relationer ofta innehåller våld av upprepande och systematisk karaktär blir bestämmelsen i 4 kap 4a BrB om fridskränkningsbrotten i många fall aktuell. Fridskränkningsbrotten infördes i brottsbalken med syfte att fylla det tomrum som fanns vid upprepande och systematiska kränkningar och där handlingarna var och en för sig var av bagatellartad karaktär. En ny diskussion har därmed öppnats upp i svensk doktrin angående mäns våld mot kvinnor, nämligen kvinnors rätt till preventivt nödvärn vid fråga om grov kvinnofridskränkning. I en situation där våld av sådan återkommande och systematisk karaktär förekommer har jag funnit anledning att anta att det föreligger ett överhängande angrepp trots att fridskränkningsbrotten inte är konstruerat som perdurerande brott, d.v.s. pågående brott där nödvärnsrätt föreligger under hela tiden brottet pågår. Genom att ge begreppet överhängande angrepp en extensiv tolkning i förhållande till våld i nära relationer blir frågan huruvida 3

11 preventivt nödvärn bör vara tillåtet eller ej obefintlig. I utredningen har jag konstaterat att det finns möjlighet till annan bedömning enligt svenskt rättsläge än den som har gjorts av svenska domstolar men att en sådan bedömning bör göras med försiktighet. För att en sådan bedömning ska bli rättssäker bör det införas en ny nödvärnsreglering som är mer utvidgad och endast tar sikte på våld i nära relationer. En sådan reglering bör vara könsneutral och därmed tillåta såväl kvinnor som män att vidta nödvärn i ett tidigare skede än vad som tillåts idag. 4

12 Förkortningar BrB Brottsbalk (1962:700) BRÅ FN HD HovR JuU NJA NOU Ot.prp. Prop. (red) res. RG RH Rt. SFS SOU SvJT TR Brottsförebyggande rådet Förenta nationerna Högsta domstolen Hovrätt Justitieutskottets betänkande Nytt juridiskt arkiv Noregs offentlege utgreiingar Odelstingsproposisjon Proposition Redaktör Resolution Rettens Gang Rättsfall från hovrätterna Norsk Retstidende Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar Svensk juristtidning Tingsrätt 5

13 1. Inledning 1.1. Bakgrund Våld i nära relationer är ett ständigt aktuellt och viktigt ämne. Det är ett ämne som ofta uppmärksammas i media eftersom det drabbar människor i vår omgivning. I många fall är det svårt att upptäcka våld i nära relationer eftersom brottsoffret ofta tiger. Alla människor kan falla offer för detta våld oavsett kön, ålder, sexuell läggning, religion eller etnicitet. I en kartläggning om våld i nära relationer, utförd av Brottsförebyggande rådet, framkom det att 7,0 % av de tillfrågade kvinnorna och 6,7 % av de tillfrågade männen hade utsatts för systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök till inskränkning i friheten, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner under Det våld som tenderar att uppmärksammas mest i media är mäns våld mot kvinnor men det är inte bara detta våld som har kommit att bli ett samhällsproblem. Som statistiken ovan visar blir både män och kvinnor slagna eller kränkta på annat vis av nuvarande eller tidigare partners. Våld i nära relationer riskerar att drabba oskyldiga kvinnor, män och barn. Det drabbar kanske hela familjer. Våld i nära relationer har uppmärksammats på ett högre plan tillsatte regeringen en kommission vars syfte var att öka vetskapen om och förmågan att vidta åtgärder vid kvinnovåld. 2 I juli 1998 infördes för första gången brottet grov kvinnofridskränkning i brottsbalken ett brott som skyddar kvinnan från upprepande våld och kränkningar av en man som hon bor eller har bott med under äktenskapsliknande förhållanden. 3 Det har även diskuterats i svensk doktrin huruvida kvinnan har rätt att försvara sig mot det våld hon får utstå i sitt eget hem men hur ser det egentligen ut för en man i en liknande situation? 1 BRÅ rapport 2014:8, s SOU 1995:60, s.1. 3 Prop. 1998/99:145, s. 4. 6

14 Införandet av brottet grov kvinnofridskränkning öppnar upp för en diskussion om det är lämpligt att särbehandla mannens och kvinnans möjligheter till självförsvar mot systematiska kränkningar i hemmet. Diskussionen angående möjligheten till flykt från våldet är minst lika aktuell för en våldsutsatt man som kvinna. Finns det verkligen en reell möjlighet för en person att fly från våldet oavsett kön? Endast 4,9 % av de tillfrågade kvinnorna och 2,9 % av de tillfrågade männen, som utsatts för våld i nära relation under 2012, polisanmälde våldet och de kränkande händelserna. 4 Vad beror det på? Svaret är troligen ganska enkelt. Rädsla Syfte och frågeställningar Syftet med denna framställning är att kritiskt undersöka möjligheten för personer, som är offer för våld i nära relationer, att använda preventivt nödvärn enligt svensk rätt. För att vidga perspektivet kommer även norsk nödvärnsrätt att studeras. Utgångspunkten för uppsatsen är den statistik som presenterades ovan, utförd av BRÅ, som visar att ungefär lika många män som kvinnor har blivit eller blir utsatta för våld i hemmet av närstående personer. Ett flertal svenska forskare och jurister har uttalat sig om rätten till preventivt nödvärn. Jag kommer att redogöra för dessa argument och de kommer även att granskas kritiskt, ifrågasättas, bli föremål för analys och jämförelse med norskt gällande rättsläge. Jag kommer även att föra en diskussion om huruvida ett tidigt självförsvar, som innebär dödligt våld, kan anses vara lämpligt eller ej för en person som lever under systematiska kränkningar. För att kunna uppfylla framställningens syfte kommer följande huvudfrågeställning att användas: I vilken utsträckning är det enligt svensk rätt tillåtet 4 BRÅ rapport 2014:8, s

15 att tillta våld i förebyggande syfte för att försvara sig mot våld i en nära relation? Frågeställningarna nedan kommer att användas för att lättare kunna besvara den övergripande frågeställningen. Hur är de svenska respektive norska reglerna kring nödvärn och preventivt nödvärn utformade? Hur argumenteras det i svensk och norsk doktrin om brottsoffrets rätt till preventivt nödvärn vid våld i nära relationer? Är dessa argument tillämpliga på våld i alla nära relationer oavsett brottsoffrets kön? Skulle den nuvarande svenska bestämmelsen om nödvärn tillåta en bedömning likt den som har gjorts i Norge angående preventivt nödvärn vid våld i nära relationer? 1.3. Perspektiv och teori Som kan utläsas av avsnitt 1.2 kommer den här uppsatsen att vara skriven ur ett brottsofferperspektiv. Jag kommer att fokusera på brottsoffret som sådant, oavsett kön och oavsett gärningsmannens kön. Det är den utsatta situationen och brottsoffrets ställning i förhållande till gärningsmannen som är av intresse. Vad som är att anse som brottsoffer är omdiskuterat eftersom det idag saknas en allmän definition av begreppet. Brottsoffer skulle kunna definieras som en person som direkt utsätts för ett brott men då omfattas inte personer som indirekt utsätts för brott, t.ex. barn som bevittnar våld i hemmet. En annan möjlig definition tar sikte på vad vi ser som traditionell brottslighet, d.v.s. våldsbrott men då omfattas inte icke traditionell brottslighet så som 8

16 miljöförstöring. 5 FN har, i en deklaration om brottsoffrets grundläggande rättigheter, definierat begreppet brottsoffer som en person som har lidit fysisk eller psykisk skada, ekonomisk förlust eller påtaglig försämring av sina grundläggande rättigheter genom handling eller underlåtenhet som strider mot landets straffrättsliga lagstiftning. Begreppet omfattar även anhöriga till den som har drabbats direkt. 6 I denna uppsats syftar brottsofferbegreppet huvudsakligen på den person som direkt blir utsatt för våld i hemmet men indirekta offer omfattas också, så som barn eller andra familjemedlemmar som bevittnar våld i hemmet. Det finns en teori om det ideala brottsoffret. Detta brottsoffer målas gärna upp som försvarslöst och oskyldigt och utan delaktighet i brottet. Teorin har vuxit fram av den norske kriminologen Nils Christie 7 som menar att det ideala offret har sex utmärkande egenskaper men att dessa inte alltid speglar verkligheten. Enligt teorin så är offret svagt, involverat i en respektabel aktivitet och på väg till en plats som han eller hon inte kan förebrås för. Gärningsmannen är i överläge och är även okänd för offret. Slutligen ska offret ha tillräckligt med inflytande för att kunna hävda sin s.k. offerstatus vilket innebär att offret ska vara tillräckligt starkt för att bli hörd men inte fullt så starkt att det blir ett hot mot gärningsmannen. Ett tydligt exempel där brottsoffret uppfyller dessa egenskaper är damen som blir överfallen av en vuxen manlig narkotikamissbrukare när hon är på väg för att hjälpa sin sjuka syster. 8 I verkligheten är det dock inte så här enkelt menar Christie. Det är inte alltid som brottsoffret uppfyller dessa sex egenskaper vilket gör att det inte alltid finns ett tydligt idealoffer. I vissa fall kan det uppstå situationer som gör att det är svårt att skilja på vem som är gärningsman och vem som är brottsoffer. Det kan till och med vara så att det är samma person och då pratas det om det medskyldiga offret. Här används gatuvåld som ett exempel. Slumpen är ofta det som avgör vem som blir gärningsman och vem 5 Lindgren m.fl., Brottsoffer. Från teori till praktik, s General Assembly res. 40/34. 7 Nils Christie, , var professor i kriminologi vid Universitetet i Oslo. 8 Christie, Det idealiska offret. I: Det motspänstiga offret, s

17 som blir brottsoffer. 9 Denna syn på brottsoffer kan även vara aktuell vid fråga om rätten till preventivt nödvärn eftersom brottsoffret riskerar att bli, och blir troligen, gärningsman enligt det svenska rättsläget. För att sätta den aktuella problematiken i en vidare kontext kommer nödvärnsrättens förhållande till fridskränkningsbrotten i 4 kap 4a BrB att utredas. Nödvärnsrätten kan givetvis nyttjas vid olika typer av våldsbrott, så som misshandel och sexualbrott, men då fokus i denna uppsats ligger på våld i nära relationer, där våldet ofta är av upprepande karaktär, har jag valt att utreda hur nödvärnsrätten förhåller sig till de två fridskränkningsbrotten. Jag vill undersöka möjligheten att nyttja nödvärnsrätten för de personer som lever under ständigt våld och hot om våld från närstående personer. Utgångspunkten för uppsatsen kommer att vara att det råder ett könsdiskriminerande rättsläge som missgynnar män vid fråga om preventivt nödvärn vid våld i nära relationer. Grunden för denna utgångspunkt finner jag i att det endast har förts en diskussion i svensk doktrin angående kvinnans rätt till preventivt nödvärn i förhållande till hennes man då det är aktuellt med grov kvinnofridskränkning. Diskussionen i doktrin har inte behandlat de fall där män blir utsatt för återkommande våld av personer i deras närhet, t.ex. partner, förälder eller syskon. Jag kommer därför att anlägga ett kritiskt perspektiv gentemot denna könsdiskriminerande rättsordning. Genom att kritiskt granska gällande svensk lagstiftning, doktrin samt praxis och jämföra med det norska rättsläget öppnas det upp för en analys och diskussion som tar sikte på de lege feranda. Kvinnor som utsätts för grov kvinnofridskränkning lever under mycket utsatta förhållanden och det gör även män i samma situation. Kvinnans utsatthet har diskuterats av svenska jurister. Monica Larsson 10 är av uppfattningen att det bör ställas upp tydligare krav som avgör om kvinnan har varit berättigad nödvärn. Hon menar att det bör ställas upp objektiva krav på 9 Lindgren m.fl., Brottsoffer. Från teori till praktik, s Monica Larsson är jur.kand. och var tidigare verksam vid Umeå universitet. 10

18 mannens handlade, d.v.s. krav som tydligt avgör om det rör sig om grov kvinnofridskränkning eller ej. Då mannens gärningar uppfyller dessa objektiva krav ska kvinnan vara tillåten att nyttja nödvärnsrätten. Om nödvärnsrätt ej föreligger för kvinnan enligt dessa objektiva krav ska hon således stå ansvarig för den gärning hon har utfört. 11 Min utgångspunkt är att så bör även gälla för en man som är utsatt för våld i hemmet. Jag kommer att utgå, men endast till viss del, från Larssons argument. Larsson menar att en ändring av dagens föråldrade nödvärnsregler för kvinnor, som är offer för grov kvinnofridskränkning, är nödvändig. Utgångspunkten i denna uppsats är att en lagändring av dagens nödvärnsbestämmelse, i förhållande till våld i nära relation, är nödvändig oavsett vem som nyttjar nödvärnsrätten Metod och material För att uppsatsens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras krävs det att svenskt samt norskt rättsläge utreds. Rättsdogmatisk metod är en metod som kan användas för att söka svar i befintliga rättskällor. Metoden syftar till att redogöra för gällande rätt samt analysera denna. 12 På grund av dogmatiken begränsas dock urvalet av källor till de allmänt erkända rättskällorna. För att undvika denna begränsning kommer jag därför att använda mig av rättsanalytisk metod. Metoden stämmer väl överens med uppsatsens syfte och frågeställningar då den syftar till att analysera svensk och norsk rätt. Med hjälp av den rättsanalytiska metoden får uppsatsen en vidare inriktning och en friare analys kan föras än om rättsdogmatisk metod hade använts. 13 I uppsatsens deskriptiva del kommer utgångspunkten vara de befintliga rättskällorna, vilket i detta fall är lagstiftning, praxis och doktrin. På så vis utreds de lege lata, hur lagen ser ut. 14 I uppsatsens analytiska del ligger fo- 11 Larsson, Kvinnors rätt till nödvärn, SvJT 2002, s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s

19 kus på att utreda de lege feranda, hur bör lagstiftningen vara? 15 Den rättsanalytiska metoden tillåter att material som inte utgör gällande rätt kan ligga till grund för analysen, så som utländsk rätt. Det är i denna del av uppsatsen som intresseavvägning och jämförelse av de framförda argumenten från svensk doktrin kommer att göras. Analysen kommer bland annat att besvara frågan huruvida argumenten om kvinnligt nödvärn kan anses ha ett tillämpningsområde som är oberoende av kön eller om argumenten är begränsade till att endast omfatta kvinnor. I svensk doktrin har det diskuterats rikligt om kvinnans rätt till preventivt nödvärn. Dessa argument har jag använt mig av i syfte att presentera den diskussion som har förts. Petter Asp 16, Claes Lernestedt 17, Per-Edwin Wallén 18 och Monica Larsson har uttalat sig i frågan. Argumenten har jag kritiskt analyserat utifrån ett könsneutralt brottsofferperspektiv i syfte att öppna upp en diskussion i ett relativt outforskat område rätten till preventivt nödvärn vid våld i nära relationer oberoende av kön. Jag kommer även att använda mig av den komparativa metoden eftersom norskt rättsläge avseende en persons rätt till preventivt nödvärn vid långvarigt och återkommande våld i nära relation ska utredas. Den komparativa metoden innebär att två eller flera rättsordningar, i detta fall svensk och norsk rättsordning, jämförs och analyseras utifrån eventuella likheter och skillnader. Det innebär inte att de två rättssystemen endast behandlas parallellt utan fördjupande förståelse för både svensk och norsk rättsordning kommer att skapas. 19 För att sådan fördjupande förståelse ska kunna skapas kommer jag att använda mig av förarbeten i form av propositioner från respektive land samt SOU:er och NOU:er Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Petter Asp är professor i straffrätt vid Stockholms universitet. 17 Claes Lernestedt är professor i straffrätt vid Stockholms universitet. 18 Per-Edwin Wallén, , var först professor i rättshistoria vid Stockholms universitet och sedan professor i straffrätt vid Lunds universitet. 19 Valguarnera, Den komparativa metoden. I: Juridisk metodlära, s Noregs offentlege utgreiingar. 12

20 Dagens norska nödvärnsbestämmelse ser i stort sett likadan ut som den föregående bestämmelsen i 1902 års Straffelov. De förändringar som har skett i den norska nödvärnsbestämmelsen är inte av betydelse för denna uppsats. Rättspraxis och doktrin som är skriven utifrån den tidigare bestämmelsen kan därför uppfattas som föråldrad men är alltså tillämplig än idag eftersom bestämmelsen har varit oförändrad under en längre tid Avgränsningar Trots att uppsatsen till viss del avgränsas genom dess syfte, frågeställningar och perspektiv kommer jag nu redogöra vidare för aktuella avgränsningar. Den generella utgångspunkten är ansvarsfrihet på grund av nödvärn enligt 24 kap 1 BrB. Jag kommer endast att behandla en av de fyra nödvärnssituationerna som räknas upp i lagen, huruvida det rör sig om ett påbörjat eller överhängande angrepp. Detta beror på att uppsatsen fokuserar på den kritiska tidpunkten för nödvärnsrättens ikraftträdelse. Övriga situationer lämnas utan hänseende. Rekvisiten i nödvärnsbestämmelsens första stycke angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt lämnas också utan vidare behandling eftersom det inte är avgörande för den kritiska tidpunkten. Uppsatsen kommer att ta sin utgångspunkt i våld i nära relationer. Vad som omfattas av närståendebegreppet i denna uppsats framgår av avsnitt 1.7. Utgångspunkten är vidare att det rör sig om ett förhållande mellan två eller flera personer som har präglats av misshandel, trakasserier eller hot under en längre tid från en av personernas sida. På grund av denna våldskaraktär är det lämpligt att behandla bestämmelsen i 4 kap 4a BrB, grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, och dess förhållande till nödvärnsrätten. Långvarigt och återkommande våld i relationer som inte omfattas av närståendebegreppet kommer ej att behandlas i denna uppsats, t.ex. gängkriminalitet. Nödvärnsexcess, vilket innebär att en nödvärnssituation har varit aktuell men att nödvärnsrätten har överskridits, kommer ett behandlas om än ytligt. 13

21 Även putativt nödvärn, d.v.s. att personen tror sig befinna sig i en nödvärnssituation trots att så inte är fallet, kommer omfattas av uppsatsen. Båda situationerna kan tänkas vara vanligt förekommande för en person som lever med våld i hemmet. Som framgår av en av uppsatsens frågeställningar kommer norsk rätt och doktrin att behandlas. Sverige och Norge är båda en gren av nordisk rätt och har samma rättstraditioner. Det är därför intressant att göra jämförelser mellan två länder som till synes verkar lika men som har så pass olika uppfattningar inom ett och samma område. Den komparativa studien kommer att fokusera på att definiera likheter och skillnader mellan svenskt och norskt rättsläge gällande tidsrekvisitet i respektive nödvärnsbestämmelser. Urvalet av rättsfall har varit beroende av den begränsade tillgång av svensk rättspraxis som uppfyller samtliga av uppsatsen urvalskriterier. Urvalskriterierna är att nödvärnshandlingen ska ha inneburit dödligt våld, det ska ha rört sig om upprepande våld av närstående person och personerna ska omfattas av uppsatsens närståendebegrepp. Jag har på grund av den bristande tillgången valt att använda mig av de mest uppmärksammade fallen. För att kunna spegla verkligheten så optimalt som möjligt har det även varit viktigt att fallen ligger relativt nära i tid. Samtliga fall är därför från tidsspannet 1982 till De norska fallen tenderar att vara äldre än de svenska vilket beror på det oförändrade norska rättsläget. Det förekommer dock ett undantag där fallet endast uppfyller ett av urvalskriterierna. Frågan om nödvärn mot framtida angrepp har tagits upp i Norge av Høyesterett vilket gör att det fallet har haft stor betydelse för denna uppsats trots att försvarshandlingen inte innefattade dödligt våld eller uppfyller kraven för uppsatsens närståendebegrepp. Läsaren förväntas ha grundläggande juridisk kunskap inom straffrätt. Det kan förekomma juridiska uttryck och begrepp utan vidare förklaring. 14

22 1.6. Forskningsläge När det kommer till den svenska nödvärnsrätten finns det rikligt med litteratur. Det har även argumenterats i svensk doktrin om nödvärnsrätten i förhållande till grov kvinnofridskränkning av bl.a. Petter Asp, Monica Larsson och Claes Lernestedt. Monica Larsson har skrivit två artiklar, Kvinnors rätt till nödvärn samt Slå tillbaka! Har misshandlade kvinnor rätt till nödvärn?, som analyserar en kvinnas rätt att försvara sig med hjälp av nödvärnsrätten. Artiklarna är skrivna år 2002 respektive år 2004 men det svenska rättsläget har inte förändrats i någon större utsträckning sedan dessa skrevs. Det tyder på att nödvärnsrätten i förhållande till fridskränkningsbrotten är ett komplext problem som existerar i vårt samhälle och har gjort under en längre tid. Komplexiteten kommer även till uttryck i svensk praxis eftersom Högsta domstolen inte har tagit upp frågan trots att det kan anses vara nödvändigt. Att jämföra den svenska nödvärnsregleringen med den norska har varit av intresse redan innan denna framställning. Bland annat har Monica Larsson och Per-Edwin Wallén gjort sådana komparativa analyser men då endast i förhållande till kvinnans rätt till ett tidigt ingripande. Mannens rätt till samma möjlighet har inte behandlats och inte heller möjligheten till preventivt nödvärn för nära relationer som inte är relationer av äktenskapsliknande karaktär. Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att preventivt nödvärn vid upprepande våld i nära relationer är ett relativt outforskat område. Jag tycker det finns ett stort intresse av att utreda huruvida diskussionen om kvinnors rätt till preventivt nödvärn har ett generellt tillämpningsområde och kan omfatta andra brottsoffer i samma eller liknande situation. 15

23 1.7. Begrepp I denna framställning kommer jag huvudsakligen att fokusera på så kallat preventivt nödvärn vid våld i nära relationer. Preventivt nödvärn innebär att en nödvärnshandling företas i förebyggande syfte för att avvärja framtida angrepp. Begreppet nära relation och närstående har i den här uppsatsen en mycket vid betydelse. Inom straffrätten saknas det en enhetlig definition utan olika hänsyn tas beroende på vem bestämmelsen har för avsikt att skydda. Personkretsen kan därmed variera från bestämmelse till bestämmelse. 21 Längre fram i uppsatsen kommer förarbetenas definition av närståendebegreppet i förhållande till fridskränkningsbrotten att behandlas. Malou Andersson 22 har konstaterat att begreppet närstående inte är reglerat i brottsbalken men att det inte är frånvarande. I flera olika förarbeten till olika bestämmelser i brottsbalken har begreppet diskuterats och i viss mån definierats, t.ex. vad det gäller sexuella övergrepp mot barn där gärningsmannen är närstående person. 23 Sammanfattningsvis konstaterar Andersson vidare att make, maka och biologiska barn alltid är att se som närstående. Det kan även finnas en s.k. utökad personkrets som även omfattar mor- och farföräldrar, andra nära släktingar och personer som har mycket nära känslomässig relation. Vid fråga om brott mot barn kan denna utökade personkrets komma att behöva utvidgas ännu mer till att omfatta även t.ex. styvföräldrar. 24 Likt Malou Andersson kommer jag att behandla närståendebegreppet så att det omfattar mer än bara äktenskapsliknande förhållanden. Relationer mellan barn, föräldrar, styvföräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, andra nära släktingar och personer med särskilt nära känsloband, t.ex. respektive till sin förälder som ännu inte är att räkna som styvförälder, omfattas i fort- 21 Andersson, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, s Malou Andersson är universitetslektor i straffrätt vid Stockholms universitet. 23 Andersson, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, s Andersson, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, s

24 sättningen av begreppet. Personkretsen är alltså något mer utökad än vad som framgår av 4 kap 4a BrB och dess förarbeten eftersom svärföräldrar och personer med särskilt nära känsloband omfattas. Termen kvinnligt nödvärn har förekommit i svensk doktrin och använts av Claes Lernestedt. Termen syftar till en kvinnas rätt att avvärja ett framtida angrepp i preventivt syfte då hon är offer för grov kvinnofridskränkning. I fortsättningen kommer denna term att användas för att på ett enhetligt sätt redogöra och fortsätta diskussionen om sådant preventivt nödvärn Disposition I detta avsnitt kommer jag ge läsaren en överskådlig bild av uppsatsens disposition. Uppsatsen består totalt av sex kapitel, varav ett är introduktion. I nästföljande kapitel redogörs det för den svenska nödvärnsrätten. Fokus ligger på den kritiska tidpunkten för nödvärnsrättens ikraftträdelse. Eftersom uppsatsen även syftar till att utreda norskt rättsläge utreds den norska nödvärnsrätten i detta kapitel. Då våld i nära relationer ofta innehåller våld med upprepande karaktär är det inte ovanligt att brotten om grov fridskränkning i 4 kap 4a BrB aktualiseras. Dessa två brott utreds därför i kapitel 3. I kapitel 4 redogörs det för de argument som har framförts i dels svensk, dels norsk doktrin angående rätten till preventivt nödvärn. Det har visat sig att det finns oenighet i doktrin i båda länderna. Dessa argument kommer senare att ligga till grund för uppsatsens analys. Uppsatsens femte kapitel innehåller en grundläggande redogörelse av rättspraxis från både Sverige och Norge. Rättspraxisen syftar till att visa hur domstolarna i respektive land har dömt vid fråga om rätten till att avvärja ett framtida angrepp vid våld i nära relation. Även detta kapitel ligger till grund för uppsatsens analys. Syftet är att se om det svenska rättsväsendet kan ta lärdom av de norska domarna. 17

25 Kapitel 6 består av avslutande analys och det är i detta kapitel som uppsatsens frågeställningar besvaras. Argumenten för en utvidgad nödvärnsrätt analyseras utifrån ett brottsofferperspektiv. Även rättsfallen från de svenska domstolarna kommer att analyseras för att se om en annan bedömning hade varit möjlig utifrån dagens nödvärnsbestämmelse. I kapitel 7 presenteras uppsatsens slutsatser. Nästföljande kapitel inleds med en redogörelse av den svenska nödvärnsrätten. 18

26 2. Nödvärnsrätten Inledning I detta kapitel kommer jag att redogöra för gällande nödvärnsrätt i Sverige och Norge. Framställningen är här av generell karaktär eftersom det är en redogörelse av gällande rätt. Längre fram i uppsatsen kommer nödvärnsrätten att analyseras i förhållande till våld i nära relationer. Analysen tar sin utgångspunkt i det som framkommer av detta kapitel Nödvärnsrätten i svensk rätt Nödvärn är en objektiv ansvarsfrihetsgrund vilket innebär att en straffbelagd gärning blir tillåten så till vida gärningen inte är att se som uppenbart oförsvarlig. Bestämmelsen om denna ansvarsfrihetsgrund finns i 24 kap 1 BrB. Det är en speciell del av nödrätten som tillåter en person att handla i självförsvar och därmed tillta annars olagligt våld eller hot om våld. 25 Bestämmelsen aktualiseras då en person utsätts för ett angrepp eller något som kan jämställas med ett angrepp. Nödvärnsrätten berättigar den angripne att avvärja faran med hjälp av en handling som i sig faller under en brottsbeskrivning. Det finns ingen beskrivning av nödvärnsgärningen i svensk lag. Däremot måste gärningen vidtas i syfte att försvara sig själv, eller någon annan, och denna försvarsåtgärd måste rikta sig mot angriparen eller något i dennes intresse. Nödvärnshjälp är således tillåtet, d.v.s. att en tredje person nyttjar nödvärnsrätten gentemot angriparen i syfte att försvara den angripne. 26 En person som har nyttjat sin nödvärnsrätt ska inte åtalas för handlingen, trots att handlingen eventuellt utgör en brottslig gärning. Om åtal ändå väcks mot den nödvärnsberättigade personen ska denne frikännas. 27 Detta 25 Jareborg, Allmän kriminalrätt, s SOU 1953:14, s SOU 1953:14, s. 392 och s

27 gäller även om personen inte visste om att den befann sig i en nödvärnssituation vid tillfället. 28 Den som nyttjar sin nödvärnsrätt behöver inte i förväg välja det objektivt bästa tillvägagångssättet för att avvärja faran. Utgångspunkten är att den som handlar i nödvärn ska vidta en nödvärnshandling som är behövlig i den aktuella situationen. Handlingen får inte gå längre än vad som kan anses vara nödvändigt och försvarligt vilket innebär att nödvärnsrätten är relativ i det enskilda fallet. 29 HD har flera gånger konstaterat att åklagaren har bevisbördan vid frågan om nödvärnsrätt har förelegat eller ej. Åklagaren ska följaktligen bevisa att nödvärnsrätt inte föreligger. Då det är svårt att bevisa att någonting inte föreligger har HD ansett att det är rimligt att sänka beviskravet från ställd utom rimlig tvivel. Det åligger istället åklagaren att lägga fram så mycket bevisning att nödvärnsinvändningen framstår som obefogad. 30 I bestämmelsen finns en uttömmande lista med de fyra nödvärnssituationerna som är tillåtna enligt svensk lag Påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp En av de fyra nödvärnssituationerna som nämns i bestämmelsen är att det ska röra sig om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Kravet på att det ska röra sig om ett brottsligt angrepp innebär att gärningen ska uppfylla de brottsrekvisit som är angivna i lagen. Det bör dock uppmärksammas att samtliga brott i brottsbalken inte berättigar en angripen person att nyttja sin nödvärnsrätt. Ärekränkningsbrott är enligt huvudregeln ett sådant exempel trots att det kan ses som ett angrepp mot person SOU 1953:14, s SOU 1953:14, s Prop. 1993/94:130, s. 30 och NJA 1990 s SOU 1953:14, s

28 Ett brottsligt angrepp kan vara uppsåtliga brott, culpösa brott eller brott som har begåtts på grund av underlåtenhet eller villfarelse hos angriparen. 32 Av bestämmelsen framgår det att nödvärn berättigas vid ett påbörjat eller överhängande angrepp. Det är relativt enkelt att avgöra när det rör sig om ett påbörjat eller pågående angrepp men det kan vara desto svårare att avgöra när det föreligger ett överhängande angrepp. I ett tydligt scenario kan det förväntas eller vara påtagligt på något annat sätt att ytterligare våld ska förekomma av en person för att denna t.ex. uppför sig mycket aggressivt. Det rör sig således om en överhängande fara och den angripne är utsatt för ett överhängande angrepp. 33 I ett mindre tydligt scenario är det svårt att skilja på vad som utgör ett angrepp och vad som utgör flera angrepp, d.v.s. att varje angrepp anses vara avslutat och ett nytt är påbörjat. HD har uttalat sig i frågan och konstaterat att om den angripne omedelbart slår tillbaka mot angriparen är det inte att se som ett avslutat utan ett överhängande angrepp. I målet hade HD att ta ställning till en situation där A och B hamnade i bråk som utvecklades till slagsmål. A slog B som omedelbart slog tillbaka. HD konstaterade att B befann sig i en nödvärnssituation då A riktat slag mot honom och att han därmed var utsatt för ett påbörjat brottsligt angrepp. Angreppet från A var inte att se som avslutat eftersom B slog tillbaka omedelbart av ren reflex. Det var inte av betydelse huruvida B hade för avsikt att avvärja angreppet från A eller om han hade haft andra motiv med sitt slag. 34 HD har i ett annat mål konstaterat att flera slag i följd av varandra är att betrakta som ett och samma angrepp under förutsättning att de är att se som en serie av slag. Även i detta fall uppstod bråk mellan A och B på gatan i Stockholm efter att A hade knuffat på B:s bil. När B gick ur bilen för att se om det blev några skador slog A honom med knuten hand. B slog omedelbart tillbaka med flera knytnävslag. När B såg att A blödde ur näsan drog 32 Prop. 1993/94:130, s Jareborg, Allmän kriminalrätt, s NJA 1999 s

29 han sig tillbaka. Här ansåg HD att B försvarade sig mot ett påbörjat angrepp samt att han inte fortsatte efter det att angreppet hade upphört trots att han hade utdelat flera slag i rad. B handlade i enlighet med nödvärnsbestämmelsen. 35 Då ett angrepp är att betraktat som avslutat föreligger inte längre någon nödvärnsrätt för den angripne. Som exempel brukar det sägas att när angriparen har givit upp eller vänt ryggen till är det inte längre att se som ett angrepp. I en sådan situation blir det istället fråga om ett hämndangrepp från den angripne Icke påbörjat angrepp Av förarbetena till dagens brottsbalk framgår det att uttrycket överhängande angrepp medför att den kritiska tidpunkten för när nödvärnsrätten träder in sker i ett något tidigare skede än vad tidigare lagstiftning tillät. Tidigare lagstiftning stadgade att angreppet skulle vara omedelbart förstående för att den angripne skulle få nyttja sin nödvärnsrätt. Detta rekvisit anses idag vara orimligt eftersom ett tidigt ingripande kan innebära att ett angrepp avvärjes med lindrigare medel än vid en tidpunkt då angreppet är omedelbart förstående. 37 Risken, som har presenterats i förarbetena, är att det kan krävas mer våld för att avvärja ett angrepp om personen, som befinner sig i en nödvärnssituation, är tvungen att vänta till det att angreppet anses vara påbörjat eller omedelbart förstående. 38 För att exemplifiera begreppet överhängande angrepp används exemplet med fartygsbefälhavaren i förarbetena. Besättningen ombord på fartyget har planerat att döda befälhavaren vid ankomst till en viss förutbestämd plats. I en situation som denna anses det vara lämpligt att fartygsbefälhavaren ska ha rätt att ingripa redan innan fartyget går i hamn enligt plan och angreppet är påbörjat eller omedelbart förstående. Fartygsbefälhavaren ska således ha 35 NJA 1969 s Jareborg, Allmän kriminalrätt, s SOU 1953:14, s SOU 1953:14, s

30 rätt att ingripa redan då faran och angreppet är överhängande. På så vis kan fartygsbefälhavaren troligen avvärja faran med lindrigare medel, menar Straffrättskommittén. 39 Att tillåta en person som befinner sig i en nödvärnssituation att avvärja faran då den är överhängande bör dock inte förväxlas med preventivt nödvärn. Preventivt nödvärn innebär att en person söker upp en eventuell angripare i förväg för att försvara sig. Detta har diskuterats i svensk doktrin och kommer även diskuteras vidare i denna framställning. Det har ansetts vara en olämplig intresseavvägning att tillåta preventivt nödvärn då det å ena sidan finns intresset av att tillåta att personer får skydda och försvara sig och det å andra sidan finns intresset av att minska våld i vårt samhälle. Preventivt nödvärn är således inte tillåtet enligt svensk lagstiftning Nödvärnsexcess Då den angripne personen använder större våld eller tillfogar större skada än vad som anses vara befogat vid nyttjandet av nödvärnsrätten riskeras nödvärnsrätten att överskridas. Av 24 kap 6 BrB framgår det att den som har överskridit vad som medgivs i bestämmelserna i 24 kap 1 5 ändå ska gå fri från ansvar om omständigheterna var sådana att personen svårligen kunde besinna sig. Bestämmelsen om excess tar sikte på nöd- och nödvärnssituationerna samt ansvarsfrihetsgrunden laga befogenhet och 10 polislagen. 41 Bestämmelsen fungerar som ett komplement till nödvärnsbestämmelsen och härstammar ur 1864 års Strafflag. 42 Kravet för att gå fri från ansvar vid överskridelse av nödvärnsrätten är att personen svårligen kunde besinna sig. HD har konstaterat att tre faktorer är av intresse vid en sådan bedömning. För det första ska det tas hänsyn till om huruvida faran är att betrakta som stor eller överhängande. För det andra ska den tid som har stått till förfogande för övervägande beaktas. Beroende på 39 SOU 1953:14, s Jareborg, Allmän kriminalrätt, s Prop. 1993/94:130, s Prop. 1993/94:130, s

31 hur lång tid den angripne har haft på sig att fatta ett beslut hur faran ska avvärjas kan domstolen avgöra huruvida personen har överskridit nödvärnsrätten eller handlat i enlighet med denna. Ju längre tid som har stått till förfogande för eftertanke desto mindre våld tillåts. Vid en bedömning ska det även tas hänsyn till den angripnes individuella egenskaper, vilket innebär att det förväntas vara lättare för en lugn och sansad person att besinna sig än för en mindre stresstålig person. 43 En vanligt förekommande anledning till att en person svårligen kunnat besinna sig är alkohol- eller drogrus. Trots att det rör sig om självförvållat rus har HD i två avgöranden från 2011 sagt att vanliga regler ska tillämpas Putativt nödvärn I en putativsituation tror sig den angripne befinna sig i en nödvärnssituation trots att så inte är fallet. Det rör sig om en inbillad situation. Det kan t.ex. bero på att ett angrepp är avslutat men den angripne tror det finns ett överhängande hot och därmed nyttjar sin nödvärnsrätt. 45 I ett framträdande rättsfall gjorde HD bedömningen att det rörde sig om en inbillad nödvärnssituation. En man och en kvinna som var i ett förhållande satt hemma en kväll och drack vin medan de tittade på film. Kvinnan gick och la sig tidigare än mannen, som fortsatte dricka av vinet och titta på skräckfilm. Några timmar senare larmades polisen av en granne till paret eftersom kvinnan hade blivit attackerad med ett samurajsvärd upprepade gånger och var mycket skadad. Mannen, som senare dömdes till fängelse i fem år, hävdade att han hade handlat i nödvärn. Han invände att tröttheten i kombination med relativt stor mängd alkoholförträning och skräckfilm gjorde att han tolkade situationen felaktigt. HD godtog denna invändning och utredde huruvida mannen hade handlat i putativt nödvärn eller ej. De konstaterade att gärning av det aktuella slaget endast under mycket speciella förhållanden kunde bedömas som annat än uppenbart oförsvarlig. I den slut- 43 NJA 2005 s. 237 och prop. 1993/94:130, s NJA 2011 s. 563 och NJA 2011 s Prop. 1993/94:130, s

32 liga bedömningen sa HD att mannen måste ha varit så pass medveten om att han angrep en annan person, som inte gjorde varken fysiskt motstånd eller gick till fysiskt angrepp mot honom, att våldet han hade utövat mot kvinnan skulle anses vara uppenbart oförsvarligt Nödvärnsrätten i norsk rätt Precis som i den svenska rättsordningen finns det en rätt att försvara sig mot eller avvärja ett brottsligt angrepp även i den norska lagstiftningen. 47 I Norge kallas det nødverge och bestämmelsen finns i 18 straffeloven, under kapitel 3 om grundvillkor för straffansvar års straffelov trädde ikraft 2015 och avlöste således straffelov av 1902, där den tidigare nödvärnsbestämmelsen fanns i 48 straffeloven. Dagens lagstiftning ser i stort sett ut som tidigare vilket gör att både praxis och teori som knyter an till 1902 års straffelov är aktuella än idag. En betydande ändring har dock gjorts gällande försvarlighetsbedömningen vars tillämpningsområde har blivit snävare i och med lagändringen Krav på nödvärnssituation och nödvärnshandlingen Bestämmelsen i 2005 års lag stadgar att en brottslig gärning blir både strafffri och tillåten då den företas i syfte att avvärja ett ulovlig angrep. En förutsättning för att handlingen ska bli tillåten är att personen som nyttjar sin nödvärnsrätt inte går längre än nödvändigt. Det stadgas även att nödvärnshandlingen inte får gå utöver vad som är att se som försvarligt med hänsyn till hur farligt angreppet är, vad för slags intresse som angreppet kränker samt angriparens skuld. 49 För att en nödvärnssituation ska föreligga krävs det att det rör sig om ett olovligt angrepp. Om det inte är ett angrepp enligt lagens mening träder inte 46 NJA 2012 s Slettan och Øie, Forbrytelse og straff Innføring i strafferett, s Ot.prp. nr. 90 ( ), s. 419 och Matningsdal, Nytt i ny Straffelov, s Se 18 straffeloven. 25

33 nödvärnsrätten in. När angreppet är avsluttet föreligger det inte längre någon nödvärnsrätt. 50 Begreppet avverge ger möjligheten att dels hindra ett angrepp från att ske, dels tillbakavisa ett påbörjat angrepp. Vid bedömningen om hur mycket våld personen får tillgripa för att avvärja ett brottsligt angrepp finns en regel, formålsregelen, som begränsar nyttjandet av nödvärnsrätten. En nödvärnshandling får inte gå längre än vad formålet, ändamålet, kräver eller vad som är nödvändigt för att avvärja angreppet. Nödvärnshandlingen får inte heller anses vara ubetinget utilbørlig. Det ska tas hänsyn till angreppets farlighet och angriparens skuld. Ju farligare och mer skuld angriparen bidrar med desto mer våld anses vara tillåtet i nödvärnshandlingen. 51 Det uppställs inga krav på nödvärnshandlingen som vidtas i syfte att avvärja ett angrepp. Under förutsättning att handlingen har varit nödvändig i den specifika situationen kan även dråp vara en tillåten nödvärnshandling men handlingen får inte gå utöver vad som är nödvändigt och försvarligt i den aktuella situationen. 52 Den som blir utsatt för en nödvärnshandling kan inte bemöta med ytterligare en nödvärnshandling eftersom den första handlingen är laglig. 53 Nödvärnsrätten kan även nyttjas i syfte att skydda annan person Icke påbörjat angrepp I tidigare lagstiftning uppställdes det krav på att angreppet skulle vara antingen påbörjat alternativt att det fanns förberedelser eller hotelser om ett angrepp som gjorde att det fanns en överhängande fara. 55 Straffeloven av 1902 utvidgade rätten till att utöva preventivt nödvärn genom att ta bort rekvisiten begyndt eller overhængende fare vilket innebär att dagens nöd- 50 Bratholm m.fl., Straffeloven Kommentarutgave, s Bratholm m.fl., Straffeloven Kommentarutgave, s Ot. prp. nr. 90 ( ), s Bratholm m.fl., Straffeloven Kommentarutgave, s Ot. prp. nr 90 ( ), s Se Kriminalloven av 1842 kap

34 värnsbestämmelse saknar ett tidsrelaterat rekvisit. 56 Det innebär att en nödvärnshandling i vissa fall kan vara tillåtet i preventivt syfte. Av lagtexten framgår det att afvergelse av ett angrepp kan vara tillåtet och därmed kan det vara tillåtet att hindra ett angrepp som hotar i framtiden. 57 Det uppställs således inga krav på att angreppet ska vara påbörjat eller omedelbart förstående. Vid en bedömning om det ska anses vara tillåtet att nyttja nödvärnsrätten i preventivt syfte är det avgörande huruvida nödvärnshandlingen har varit nödvändig för att avvärja angreppet. I de fall som angreppet kan avvärjas med mindre våld ska så ske. 58 I de fall angreppet inte är påbörjat eller omedelbart förstående finns det även ofta bättre handlingsalternativ än att nyttja nödvärnsrätten i preventivt syfte enligt förarbetena. 59 Dock framgår det inte vad ett bättre handlingsalternativ kan tänkas vara. Samtidigt konstateras det att det kan finnas tillfällen då nödvärnsrätten måste nyttjas för att avvärja framtida och icke påbörjade angrepp. Som exempel använder sig förarbetena av fartygsbefälhavaren som fått veta att hans besättning kommer döda honom när fartyget når en förutbestämd plats. I en sådan situation har fartygsbefälhavaren rätt till ett tidigt ingripande eftersom det kan vara för sent att ingripa då angreppet redan är påbörjat. Det är således situationen som avgör om rätten till att avvärja ett icke påbörjat angrepp föreligger eller ej NOU 1992:23, s Slettan och Øie, Forbrytelse og straff Innføring i strafferett, s Ot. prp. nr. 90 ( ), s Ot. prp. nr. 90 ( ), s NOU 1992:23, s