KVALITETSHANDBOK FÖR HJÄLPMEDEL/MTP

Transkript

1 KOMMUNERNA I GÄVLEBORG KVALITETSHANDBOK FÖR HJÄLPMEDEL/MTP 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid KVALITETSHANDBOK HJÄLPMEDEL/MTP 3-4 BAKGRUND - SYFTE 4-6 DEFINITION AV HJÄLPMEDEL/MTP ANSVARSFÖRDELNING I KOMMUNEN 7 Ansvarsfördelning vårdgivaren 7-8 Verksamhetschefens ansvar 8 Chef för enheten 8-9 Förskrivare/utprovarens ansvar 9 Sjuksköterskans ansvar 10 Omvårdnadspersonalens ansvar 10 Användartillsyn/kontroll 11 Skötsel och rengöring ALLMÄNT OM HJÄLPMEDEL/MTP RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL/MTP 14 Skyddsåtgärder 14 Sänggrindar Larm 15 Personlyftar 16 Sängar och elryggstöd 16 Antidecubitushjälpmedel 17 UTBILDNING I ANVÄNDANDE AV HJÄLPMEDEL 18 ANSKAFFNING OCH ANVÄNDNING AV MEDICINTEKNISK UTRUSTNING 18 FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL NEGATIVA HÄNDELSER OCH TILLBUD MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER 21 AVVIKELSERAPPORT 22 AVVIKELSE SPÄRRAT HJÄLPMEDEL, FÅR EJ ANVÄNDAS! 23 FÖRTECKNING ÖVER KONTROLLERADE MTP/HJÄLPMEDEL CHECKLISTA VID BEDÖMNING/VÅRDPLANERING VID SKYDDSÅTGÄRDER 2

3 Kommunerna i Gävleborg Handbok för Hjälpmedel/Medicintekniska produkter MTP Bakgrund Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 18 b skall Kommunen i samband med den hälso- och sjukvård som avses i 18 första tredje styckena erbjuda även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade. Enligt 30 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) får verksamhetschefen uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter Socialstyrelsen beslutade 1998 om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade för att fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten ( SOSFS 2011:9 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS). De krav och innehåll som ställs på kvalitetssystem för hälso- och sjukvård och omsorgen om de äldre och funktionshindrade är i stort sett lika och riktar sig till vårdgivare och verksamhetschefer/motsvarande samt all hälso- och sjukvård/omvårdnadspersonal. Kvalitetssystemen syftar bland annat till att så långt det är möjligt förebygga skador, avvikelser och felhandlingar samt identifiera och leda till åtgärder om de inträffar. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Tydligheten lägger också grund för patienters och andra intressenters förtroende för vården. Patientsäkerhetslagen (2010:659) trädde i kraft 1 januari Syftet är att främja hög patientsäkerhet. Kap Med patientsäkerhet avses i denna lag skydd mot vårdskada. Vårdgivaren ska utreda och kartlägga händelseförloppet, ta reda på vad som kan göras för att det inträffade inte ska hända på nytt samt göra förslag på åtgärder. Lagen ställer däremot inte några krav på vilka metoder som ska användas för risk- och händelseanalys. I Patientdatalagen (2008:355), Patientdataförordningen (2008:360) samt Socialstyrelsens föreskrifter (2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården regleras dokumentationsskyldigheten om medicintekniska produkter. Lag om Medicintekniska produkter (1993:584), förordning (1993:876) om medicintekniska produkter samt Föreskriften (SOSFS 2008:1) Användning av medicin -tekniska produkter i hälso- och sjukvården, reglerar arbetet med medicintekniska produkter. Utöver Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd finns det bestämmelser från andra myndigheter t.ex. Arbetsmiljöverket. Inköp och användning av hjälpmedel/mtp skall ske på ett sådant sätt att det är till brukarens bästa och gagnar kommunens ekonomi. Med utgångspunkt från ovanstående allmänna råd om kvalitetssystem bildades en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta en kvalitetshandbok för hjälpmedel och medicintekniska produkter. 3

4 Handboken omfattar: Organisations och ansvarsförhållande, myndighetskrav, de arbetssätt och kvalifikationer som tillsammans ska ge optimal patientsäkerhet. Planering, genomförande av aktiviteter t.ex. utbildning, anskaffning, användning, underhåll och omdisponering av hjälpmedel/mtp. Avvikelsehantering. Gruppen som har revisionsansvar: Handboken för hjälpmedel har reviderats under av följande personer: MAS: Elisabeth Persson Calderon, Britt-Marie Blom- Lindström, Eva Almén-Åström Sammankallande samt dokumentationsansvarig: Britt-Marie Blom- Lindström. Definition av hjälpmedel MTP Syftet med gemensam definition och kriterier för tillhandahållande: - ger gemensam syn - som information till allmänheten - grunder för överenskommelser/beslut - som stöd för personal - underlag för att kommunicera aktuella frågor - ekonomiska faktorer Det finns inte någon generellt gällande definition av begreppet hjälpmedel för personer med funktionshinder i lag eller annan författning. Däremot finns bestämmelser om tillhandahållandet, som bl. a värnar om säkerhet och god kvalitet. I förarbetet till handikappreformen framgår att kommunernas skyldighet omfattar hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna; - tillgodose grundläggande personliga behov (ex. klä sig, äta, sköta sin hygien) - förflytta sig - kommunicera med omvärlden - fungera i hemmet och i närmiljön - orientera sig - sköta vardagslivets rutiner i hemmet - gå i skolan - delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter Att dra en skarp gräns vad hjälpmedelsområdet innefattar är mycket svårt. De flesta produkter, vilka klassas som hjälpmedel för funktionshindrade utgörs av specialprodukter. Men även produkter som i huvudsak är avsedda för icke funktionshindrade kan många gånger fungera utmärkt som hjälpmedel och vice versa. Definitionen, kompletterad med vissa kriterier och riktlinjer, blir därför av avgörande betydelse för vad som ska innefattas i vårdgivarens ansvar. Tidigare beslut o. hänvisningar Prop 1992/93:159 4

5 Definition av indiv. hjälpmedel utifrån huvudmännens ansvar enligt HSL 3b och 18b. Hjälpmedel, som tillhandahålls genom hälso- och sjukvården enligt HSL 3b och 18b, är en individuellt utprovad och ofta individuellt anpassad produkt/utrustning för den dagliga livsföringen och för vård och behandling att användas i hemmet, närmiljön eller i skolan. Åtgärden ingår som en del i vård-, habiliterings- eller rehabiliteringsprocessen (oftast i en samlad individuell plan) och ska inte ersätta någon annan insats inom dessa verksamhetsområden. HSL 3 6:e upplagan Individuella hjälpmedel Hjälpmedel för den dagliga livsföringen är sådana hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan skall kunna tillgodose grundläggande personliga behov ex. sköta sin hygien, förflytta sig, kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i hemmet, gå i skolan samt delta i sysselsättning och normala fritids- och rekreationsaktiviteter. Medicinteknisk produkt I SOSFS 2008:1 om användning av medicintekniska produkter ges följande definition på Medicinteknisk produkt: produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process, eller kontrollera befruktning Kommentar: Se 2 lagen (1993:584) om medicintekniska produkter. Denna definition gör att många hjälpmedel för funktionshindrade är medicin - tekniska produkter. För sådana produkter gäller ett särskilt regelverk beträffande säkerhet, olycksrapportering och CE-märkning. Tillverkaren är dessutom skyldig att registrera sin verksamhet hos Socialstyrelsen. Implanterbara medicintekniska produkter, som visserligen uppfyller definitionen ovan, räknas för närvaranden inte som hjälpmedel för funktionshindrade. Medicintekniska produkter finns i verksamheten både som individuella hjälpmedel, arbetsteknisk utrustning samt behandlingsutrustning. Rutiner ska finnas för introduktion och avveckling av nya metoder inkl. hjälpmedel/mtp samt säker hantering. Ansvar och rutiner för medicintekniska produkter/hjälpmedel är en del i hälsooch sjukvårdens kvalitetssystem. I kvalitetssystemet ingår att definiera hur följande punkter skall uppnås. att bestämmelserna i lagen/993:584 9 om medicintekniska produkter efterlevs att personalen får ändamålsenlig utbildning att det finns rutiner för användningen och hanteringen att ansvaret för användningen av medicintekniska produkter och SOSFS 2008:1 SFS 1993:584 LVFS 2001:6 SOSFS 5

6 anmälningsplikten avseende olyckor och tillbud är fastställt i en lokal instruktion att den information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut görs tillgänglig för all berörd personal att kvalitetssystemen är dokumenterade och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter :9 Särskilda kriterier för tillhandahållande: Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra åtgärder. Så långt det är möjligt utformas behovet i en individuell plan och genomförs tillsammans med brukaren. Huvudmannen har ansvar för att utprovning och anpassning av hjälpmedel sker enligt gällande bestämmelser och att utbilda personalen i ett behovsrelaterat förhållningssätt, dvs. se de enskildes hela behov av stöd i sin livsföring och hur dessa skall kunna tillgodoses och eventuellt kompenseras med hjälpmedel. Uppdelning av vård- och behandlingsansvaret mellan landstinget och kommunerna får inte innebära svårigheter för den enskilde att få hjälpmedel. Arbetshjälpmedel/arbetsteknisk utrustning För närvarande gäller ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna enligt överenskommelser vid genomförande av Ädelreformen och gäller enligt följande: - arbetsteknisk utrustning är sådan utrustning som erfordras för att en arbetsgivare ska kunna hjälpa en funktionshindrad och för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. I den s.k. LOKAH-rapporten och i den hjälpmedelsutredning som gjorts i Gävleborgs Län föreslås följande definition på arbetsteknisk utrustning: Arbetsgivarens ansvar avser endast sådan arbetsteknisk utrustning som krävs för att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland personalen. Arbetshjälpmedel är sådana som en arbetshandikappad behöver för att utföra sitt arbete, såsom särskild anpassning av maskiner eller av arbetsplatsens utformning, som inte hade erfordrats om funktionshindret inte förelegat, dvs. ett ansvar som åvilar arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller Länsarbetsnämnden. Referensmaterial - Lagstiftning inkl förarbeten samt föreskrifter - Soc.styr. Meddelandeblad 21/99 - Hjälpmedelsinst. rapport: Specialanpassningar av medicintekniska produkter (2002). - Hjälpmedelsansvarets fördelning mellan landsting och kommuner (LOKAH-Rapporten). - Hjälpmedelsförsörjningen i Gävleborgs Län (Landstinget och Kommunförbundet Gävleborg). LOKAH-rapporten Rapport Hjälpmedelsförsörjningen i Gävleborgs Län 6

7 ANSVARSFÖRDELNING I KOMMUNEN VÅRDGIVAREN Den nämnd i kommunen som ansvarar för kommunens hälso- och sjukvård, vårdgivaren, ansvarar även för säkerheten av de medicintekniska produkterna. Vårdgivarens ansvar SOSFS 2008:1 4 Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i ledningssystemet finns rutiner för 1. hur varje verksamhet ska organiseras för att möjliggöra en säker användning och hantering av medicintekniska produkter, och 2. när en verksamhetschef ska få uppdrag att ansvara för de områden och uppgifter som anges i 3 kap. 6 7 samt 4 kap Vårdgivaren får uppdra åt en verksamhetschef att ansvara för samtliga eller vissa av de områden och uppgifter i en verksamhet som någon annan verksamhetschef ansvarar för. De uppgifter som en vårdgivare har tilldelat en verksamhetschef ska dokumenteras. VERKSAMHETSCHEF HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Verksamhetschefens ansvar SOSFS 2008:1 Kap. 3 6 Verksamhetschefen ska, efter uppdrag av nämnden, ansvara för att 1. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används på patienter, 2. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, utlämnas respektive tillförs till patienter, 3. de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter, 4. information från tillverkare och myndigheter om de medicintekniska produkterna finns tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen och annan berörd personal, 5. rutinerna inom ramen för ledningssystemet finns tillgängliga för hälso- och sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal, och 6. medicintekniska produkter som har förskrivits, utlämnats eller tillförts till patienter kan spåras. Kap 3 7 Verksamhetschefen ska, efter uppdrag av nämnden, göra en bedömning av om hälsooch sjukvårdspersonalens och annan berörd personals utbildningar är adekvata mot bakgrund av den kompetens som krävs för att 7

8 1. vara utbildningsansvarig, förskriva och utlämna medicintekniska produkter till patienter, 3. ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade produkter, och 4. vara anmälningsansvarig, vilket innebär att göra anmälningar enligt 6 kap. avseende negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter. Verksamhetschefen ska även, efter uppdrag av nämnden, utse och förteckna vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen eller annan berörd personal som ska fullgöra ovanstående uppgifter. CHEF FÖR ENHETEN Ansvarar för att arbetsordning och rutiner efterföljs och att bruksanvisningar, inventariesystem och checklistor för service och skötsel finns för MTP, på svenska. Bruksanvisningar skall vara samlade på ett ställe och vara känt av berörd personal. Ansvarar för att lämpliga rutiner för serviceunderhåll finns, enligt lokala rutiner och ansvarsfördelning. Anmäler omgående händelser eller tillbud till MAS, arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska. Ansvarar för att MTP, som ej längre får användas, tas ur bruk. Ansvarar för att funktionskontroll av MTP blir utförd och att rutiner efterföljs. Tillser att arbetsteknisk utrustning/hjälpmedel besiktigas en gång per år eller enligt rutiner för förebyggande underhåll. Ansvara för att omvårdnadspersonalen får tid och utrymme att få utbildningsbehovet tillgodosett. De skall ha kunskap om MTP vad gäller dess funktion, risker och åtgärder för att förhindra/begränsa skador, både ur arbetsmiljö- och vårdmiljösynpunkt. Ansvar för att påkalla behov av utbildning samt att registrering av genomförd utbildning sker. FÖRSKRIVARE/UTPROVARE SOSFS 2008:1 Kap 3 9 Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinteknisk produkt till en patient ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. I denna uppgift ska ingå att 1. prova ut och anpassa produkten till patienten, 2. samordna produkten med eventuellt tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller tillförda produkter, 3. bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt, 4. ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs, 5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, 8

9 6. instruera och träna användaren, se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll, och 8. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan. Förskrivare/utprovare: Har dokumentationsansvar i Omvårdnadsjournalen. Konsulterar vid behov hjälpmedelstekniker, hjälpmedelskonsulent, firmor etc. Kan med kännedom om personalens kunskap och i samråd med verksamhetsansvarig anvisa enskilda arbetsuppgifter, t.ex. i samband med behandling eller träning. Anmäler omgående händelser eller tillbud till chef för enheten, Medicinskt ansvarig sjuksköterska (eller ev. annan anmälningsansvarig) och vid behov till HjälpmedelsSAM som i sin tur meddelar leverantör. Medverkar vid utbildning av omvårdnadspersonal. Informerar kring skötselrutiner och bruksanvisningar. Meddela arbetsledare det behov av utbildning som kan uppstå med anledning av den arbetsuppgift som är kopplat till MTP. Utprovning och ordination av individuella, specialanpassade och arbetsteknisk utrustning/hjälpmedel. Information/instruktion av hjälpmedel till vårdtagare, närstående och omvårdnadspersonal i samband med utprovning och träning. Uppföljning av utprovade hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdspersonalen SOSFS 2008:1 Kap 3 8 Den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem ska ha kunskap om 1. produkternas funktion, 2. riskerna vid användningen av produkterna på patienter, 3. hanteringen av produkterna, och 4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska kontrollera de medicintekniska produkterna innan de används på patienter. Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren givna instruktionerna, om sådana finns. Sjuksköterskan: Anmäler omgående händelser eller tillbud till verksamhetsansvarig och anmälningsansvarig. Dokumenterar i Omvårdnadsjournal. Informerar och instruerar annan personal om användning av utrustning som sjuksköterskan ansvarar för. Kontroll, skötsel och underhåll gällande behandlingsutrustning, utöver årlig service. Har bedömnings- och ordinationsansvar (ex antidecubitushjälpmedel). Har bedömningsansvar vid behov av skyddsåtgärder. 9

10 OMVÅRDNADSPERSONAL Den personal som ska använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om: 1. produkternas funktion, 2. riskerna vid användningen av produkterna på patienter, 3. hanteringen av produkterna, och 4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat. Personalen ska kontrollera de medicintekniska produkterna innan de används på patienter. Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren givna instruktionerna, om sådana finns. Personalen ansvar: Meddela arbetsterapeut eller sjukgymnast om/närförändrat eller nytt problem som uppstått i omvårdnadssituationen Skötsel och kontroll av de boendes hjälpmedel blir utfört i det dagliga arbetet Rapportera inträffade tillbud eller avvikelser till sjuksköterska och/eller närmaste chef Meddela arbetsterapeut eller sjukgymnast om fel på hjälpmedlet uppmärksammas. På de arbetsplatser där rehabiliteringsombud eller hjälpmedelsombud finns anmäler dessa ombud de fel som uppstått direkt till hjälpmedelstekniker på lokala hjälpmedelsenheten Se till att hjälpmedlen återlämnas på angiven plats när behovet upphört Hjälpmedlet, ex. lyftselar endast används till den patient som arbetsterapeut eller sjukgymnast förskrivit hjälpmedlet till. ANVÄNDARTILLSYN/KONTROLL: GÄLLER ALLA Chef för respektive boende samt chef för hemtjänstgrupp har det övergripande ansvaret för att användartillsynen är beskriven och känd på arbetsplatsen. Den som använder produkten har ansvar för att användartillsyn/kontroll blir utförd (gäller alla yrkesgrupper). Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren givna instruktionerna, om sådana finns. Kontrollera alltid att den medicinsktekniska produkten/hjälpmedlet är ok före användandet. Läs bruksanvisningarna. Kontrollera bromsar, skruvar, el-sladdar etc. Kontrollera lyftselen Kontrollera sömmar och handtag på vårdbälten. OBS. Ansvaret ligger på den personal som är behjälplig när hjälpmedlet används 10

11 SKÖTSEL OCH RENGÖRING Omvårdnadspersonal ansvarar för att: rullstolar och rollatorer hålls rena avlägsna smuts som fastnar i hjulnav och kontrollera att det finns luft i luftpumpade däck kontrollera att bromsarna fungerar och att skruvar och sprintar sitter på plats damma sängar och lyftar se till att inga sladdar och slangar kommer i kläm kontrollera att det finns luft i de sitt- och liggdynor som är luftpumpade vid problem med hjälpmedel använd felsökningsschemat Se även lokala checklistor eller rutiner angående rengöring. Trasigt hjälpmedel Om/när ett hjälpmedel eller en medicinteknisk produkt är trasig ansvarar den som upptäckt detta för att omedelbart ställa undan produkten på angiven plats och märka den med Spärrat hjälpmedel. Se under blanketter ANVÄNDNING ALLMÄNT OM HJÄLPMEDEL Avsikt Den personal som använder hjälpmedel/mtp skall ha tillräcklig kunskap om utrustningen och de riskmoment som är förknippade vid användning av den. Användaren skall ha kunskap om hur fel användning eller utrustningsfel kan påverka patienten/kunden. Användaren skall kunna använda utrustningen under de förhållande som uppträder på arbetsplatsen. Användaren skall känna till de formella, interna och externa rutiner som gäller i samband med avvikelser, skador, tillbud och olyckor. Hjälpmedlet/MTP skall vara förskrivet av arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska. Den som förskrivit hjälpmedlet/mtp skall alltid instruera och informera brukare, och övriga användare innan det tas i bruk samt dokumenterar i patientens journal. 11

12 DOKUMENTATION Det skall finnas dokumentation för användning av hjälpmedel/mtp som ger användarna fullständig information om utrustningens funktion och konstruktion, samt om tillämpnings - och användningsområde. Det skall även finnas skriftlig information om skötsel av hjälpmedel/mtp. Omfattning Arbetsbeskrivning och bruksanvisning skall alltid medfölja MTP/hjälpmedlet vid leverans från lokal eller central hjälpmedelsenhet och förvaras tillgänglig för den personal som skall använda MTP/hjälpmedlet. Om det är praktiskt möjligt skall arbetsbeskrivning och bruksanvisning fästas på utrustningen/hjälpmedlet. Bruksanvisningarna skall vara med svensk text. Bruksanvisningarna kan, där kraven för en arbetsbeskrivning för MTP/hjälpmedel uppfylls ersätta denna. Arbetsbeskrivning för hjälpmedel/mtp är enhetens dokument som skall styra hantering och användning av utrustning på enheten. För varje utrustning kan flera arbetsbeskrivningar, som avser olika arbetsuppgifter finnas (ex. personlyft med tillhörande lyftsele/lyftselar). Tillsammans skall dessa specificera: - användningsområde - eventuella restriktioner för användningen - krav på personal som använder hjälpmedlet/mtp - iordningställande - användning - krav på ev. övervakning av patient under användning - felsymtom med tillhörande åtgärd - rengöring och återställande - vad som registreras och journalföras under användningen Bruksanvisning är leverantörens information om utrustningen. Den skall informera om: - utrustningens konstruktion och sammansättning - styrpaneler och registrerings/varningsinstrument - användarområde och användning - rengöring och återställning - eventuell programvara ANVÄNDARTILLSYN Hjälpmedel/MTP skall vårdas och underhållas så att en säker användning och acceptabel tillgänglighet bibehålls. Hjälpmedlet/MTP ska användas enligt bruksanvisning/arbetsbeskrivning för respektive hjälpmedel/mtp 12

13 Användartillsyn består av iordningställande, funktionskontroll, användarunderhåll/skötsel samt återställning. Iordningställande sker före användning. I detta kan ingå sammansättning av produktens olika delar, inställningar, anslutning till el- gas eller vätskesystem, kontroll/påfyllning av förbrukningsmaterial mm. Funktionskontroll genomförs alltid innan hjälpmedel/mtp tas i bruk för att vara säker på att det fungerar. På vissa typer av utrustning/produkter genomförs periodiskt underhåll enligt fast schema för att man skall kunna ta dessa i bruk med kort varsel. På dessa utrustningar/produkter är det inte nödvändigt att göra funktionskontroll före varje användning. Användarunderhåll/skötsel är det underhåll och den skötsel som beskrivs i bruksanvisningar arbetsbeskrivningar eller andra gällande policy och riktlinjer som finns beskrivna på arbetsplatsen. Med återställande avses de åtgärder som måste vidtas för att en produkt som blivit använd åter skall vara klar att tas i bruk. Återställande sker i enlighet med bruksanvisningar arbetsbeskrivningar eller andra gällande policy och riktlinjer som finns beskrivna på arbetsplatsen. FELANMÄLAN Hjälpmedel/MTP där fel upptäckts skall inte kunna tas i bruk innan den reparerats. En första åtgärd kan vara att användaren gör en felsökning enligt Handbok för felsökningsschema. Om felet ej kan åtgärdas av användaren märkes produkten med texten ur funktion. En felanmälan skall skickas till hjälpmedelstekniker som ombesörjer reparation. Ansvar Användaren av produkten ansvarar för att fel anmäls och för att hjälpmedlet/mtp är rengjort när det skickas från respektive arbetsplats. I lokala policy och riktlinjer anges vem som har ansvar för att anmäla fel till hjälpmedelstekniker. Utförande Felanmälan görs på gällande blankett för Avvikelserapport. Reparation sker i boendet, på lokal eller central hjälpmedelsenhet efter överenskommelse med hjälpmedelstekniker. Negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter, se sid

14 RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL/MTP Skyddsåtgärder Bedömning av skyddsåtgärder görs av legitimerad personal efter att individuell vårdplanering genomförts och att individen själv har gett samtycke. Enligt SOSFS 2010:2 upphörde den15 juni 2010 SOSFS 1992:17 samt SOSFS 1980:87 att gälla. Se även meddelandeblad nr 2 år Kommunernas verksamheter ska bedrivas i enighet med gällande författningar. Beslut som saknar lagstöd strider mot Regeringsformen (2 kap 6, 8 RF) i vilken den enskilde är skyddad mot frihetsberövande. Skyddsåtgärder som kan vidtas efter samtycke från den enskilde är bl a sänggrindar, larm samt låsning av dörr. Vid låsning av dörr till bostaden då den enskilde har svårighet att själv låsa upp måste planering för detta finnas. Planering vid brand samt planering för hur personal kommer in ska också finnas. Ytterdörr får låsas om låset är konstruerat så att den enskilde kan låsa upp. Larm kan finnas vid ytterdörr. Kraven på samtycke är högre ju kraftigare åtgärd som vidtas. Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte lämna samtycke. Då samtycke ej kan erhållas från den enskilde ska legitimerad personals professionella bedömning av nytta kontra risk göras och ett så kallat presumtivt samtycke antas. Information som givits till den enskilde, den enskildes samtycke, ställningstagande till behandlingsalternativ samt vidtagna åtgärder ska dokumenteras. Åtgärder ska alltid föregås av vårdplanering, vara tidsbegränsad och utvärderas skriftligt. Se bilaga Checklista vid bedömning/vårdplanering vid skyddsåtgärder Nödrätt är akut åtgärd som vidtas för att undvika en omedelbar, överhängande fara för liv och hälsa. Endast vid enstaka händelser! Socialstyrelsen understryker vikten av att personal med lämplig utbildning finns i tillräcklig omfattning för att ge patienterna adekvat vård och övervakning utan att skyddsåtgärder används. Se även Svenskt Demens Centrums skrivning; För vems skull?. Sänggrindar: Sjuksköterskan är den som bedömer behovet av sänggrind och grindskydd och förskriver hjälpmedlen. Utprovning kan ske i samråd med arbetsterapeut eller sjukgymnast. Sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast dokumenterar respektive åtgärd i gällande dokumentationssystem/patientjournal. Undvik i möjligaste mån löstagbara grindar. Om den korta grinden används ansvarar den som anbringar grinden, för att märka ut var den ska sitta. I de fall där sänggrindarna är integrerade i/på sängen men inte skall dras upp rekommenderas att grinden sätts fast eller tas bort. Sjuksköterskan ansvarar för detta. Larm: 14

15 Riktlinjerna syftar till att tydliggöra ansvar och tillvägagångssätt vid bedömning och användande av generella och individuella larm i särskilt boende enligt SoL, bostad med särskild service enligt LSS och ordinärt boende. Larmen skall ses som tekniska hjälpmedel som syftar till att så långt möjligt bibehålla personens frihet och till att förebygga andra mer ingripande insatser. Ställningstagande till larm ska lämpligast ske i en vårdplanering. Larm är ett hjälpmedel och får inte användas för att minska personalbemanningen eller så att kvaliteten i vården äventyras på annat sätt. Personalen måste ha god kännedom om larmens beskaffenhet och tillförlitlighet. Rutiner för handhavandet och för kontroll av larmfunktionen bör finnas tillgängliga på varje arbetsplats. Ex. på larm: Sänglarm Sänglarm består av en larmmatta som läggs under lakanet och som ger utslag vid tryckförändring. Telefonabonnemang krävs eftersom larmet går via trygghetstelefonen. Larmmatta En larmmatta fungerar på samma sätt som ett sänglarm men placeras på golvet, i allmänhet nedanför sängen eller innanför ytterdörren. I övrigt gäller samma som för sänglarm. Generella larm Generella passagelarm kan och bör i vissa fall användas. En larmanordning på ytterdörren som är kopplad till personalens personsökare gör det möjligt att snabbt kunna nå personen i fråga när denne öppnar dörren. Generella passagelarm kan på liknande sätt användas inomhus i mellandörrar. Individuella larm Med individuella larm avses här larm som är individuellt utprovade/ordinerade, exempelvis sänglarm, rörelselarm, passagelarm som kräver att individen bär en sändare, eller en så kallad nödsändare. Behov av ett individuellt larm ska bedömas vid en individuell vårdplanering. Beslut fattas därefter av leg. sjuksköterska efter samråd med enhetschef i vård- och omsorgsboende. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska underrättas om beslut om nödsändare, hur ofta nödsändarens larm utlöses för varje patient så att uppföljningar kan göras. I ordinärt boende ansvarar biståndshandläggaren för beslut om larm. Mobil personlyft/uppresningslyft förskrivs av arbetsterapeut/sjukgymnast utifrån följande kriterier: - när brukaren behöver assistans från minst en person vid förflyttning och där det är risk för att brukaren inte orkar stå under trygga förhållanden - när förflyttning med mobil personlyft innebär en mer smärtfri och tryggare överflyttning för brukaren och en bättre arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen än annat förflyttningsätt. - lyftsele skall vara personligt utprovade och användas endast till den brukare de är utprovade till (i de fall lyftbygeln är individuellt utprovad gäller detsamma). Uppresningslyft - kräver egen aktivitet från brukaren som ska kunna stödja på benen och ha förmågan att 15

16 kunna trycka sig bakåt Stationär, takmonterad lyft förskrivs av arbetsterapeut/sjukgymnast utifrån följande kriterier: Skensystem för horisontell förflyttning med/utan åkmotor - när brukaren kan bli helt självständig i sina förflyttningar utan assistans - när brukaren är så tung att det inte fungerar med mobil personlyft - när nödvändigt golvutrymme saknas för mobil personlyft eller om underlaget lutar mer än 10 grader framåt/bakåt Höj/sänkbara sängar förskrivs av arbetsterapeut/sjukgymnast utifrån följande kriterier: - när det bedömts att personlig vård måste utföras i sängen under dagtid och/eller nattetid - när någon form av behandling ex. skötsel av sår, kontrakturprofylax sker i sängen - när det bedöms underlätta vid förflyttning till/från säng - när det bidrar till att göra individen mera självständig - när det bedöms underlätta och eller förbättra vid andnings- och cirkulationsproblem El-ryggstöd förskrivs av arbetsterapeut/sjukgymnast utifrån följande kriterier: Om/när patienten vill ha kvar sin egen säng och el-ryggstödet bedöms - underlätta vid förflyttning till/från säng - bidra till att göra individen mera självständig - underlätta och eller förbättra vid andnings- och cirkulationsproblem Förskrivning av antidecubitushjälpmedel Sjuksköterska ansvarar för att bedöma behovet, förskriva och tillhandahålla alla antidecubitushjälpmedel som kunden behöver använda i sängen och som är nödvändiga för att förebygga uppkomst av eller avhjälpa smärta och/eller sår. Exempel på sådana antidecubitushjälpmedel: Madrasser av olika slag som är tryckavlastande Lassekuddar Hälskydd Arbetsterapeut och sjukgymnast 16

17 Arbetsterapeut eller sjukgymnast ansvarar för att bedöma behovet, förskriva och tillhandahålla alla antidecubitushjälpmedel som kunden behöver för att få ett bra sittande i rullstol/stol och som är nödvändiga för att förebygga uppkomst av eller avhjälpa smärta och eller sår. Exempel på sådana antidecubitushjälpmedel: Sittdynor av olika slag som är tryckavlastande och eller korrigerar sittställning Utbildning i användande av hjälpmedel Syfte Utbildning skall ge den undervisning, demonstration och övning som är nödvändig för att säkra att: - utrustningen används på rätt sätt - utrustningen underhålls i sådan utsträckning att den under sin livstid levererar den specifika funktionen varje gång den används - varje användare uppnår nödvändig förståelse för utrustningens funktion och egenskaper Ansvar Förvaltningsledningen är ansvarig för övergripande resurs- och utbildningsplan. MAS, rehabchef eller motsvarande svarar tillsammans med verksamhetschef i hälso- och sjukvård för att utbildning och introduktion planeras och genomförs utifrån gällande plan. Chef för respektive verksamhet ansvarar för att utbildning och introduktion genomförs till de anställda. Han/hon ansvarar också för att registrering av genomförd utbildning sker. Förskrivare av hjälpmedel och andra medicintekniska produkter (MTP) ansvarar för att meddela arbetsledare det behov av utbildning som kan uppstå med anledning av den arbetsuppgift som är kopplat till hjälpmedel/mtp Planering Utbildningsbehovet planeras utifrån följande kriterier: - kompetensnivå - kvalifikationskrav - förväntat personalbehov/nyanställningar - användarfrekvens för hjälpmedel för rörelsehindrade/mtp per användare - planlagda eller förväntade nyanskaffningar Genomförande av utbildning Utbildningen i användning och underhåll av hjälpmedel/mtp skall genomföras efter samma riktlinjer som all annan utbildning. Förskrivare, användar- och underhållspersonal skall ha lämplig utbildning, om möjligt av tillverkaren eller leverantören. Detta skall ingå som en del av de produkter som upphandlas. 17

18 Nyanskaffad utrustning/produkt skall inte tas i bruk förrän tillräcklig utbildning givits. Inlånad eller inhyrd utrustning/produkt skall i detta avseende betraktas som nyinköpt utrustning/produkt. Alla nyanställda som kommer att arbeta med hjälpmedel eller andra medicintekniska produkter skall genomgå ett introduktionsprogram där nödvändig utbildning ingår. Nyanställd personal skall också få en genomgång av kvalitetshandboken för hjälpmedel/mtp. Introduktionsprogrammet skall finnas nedskrivet. Den nyanställde skall erhålla en kopia av programmet och tid för när utbildningen skall ske. Utbildningsansvariga svarar för att uppföljning sker kontinuerligt samt vid behov. Förskrivaren och den enskilde medarbetaren har ansvar för att anmäla behov av utbildning till respektive arbetsledare. Generellt: Anskaffning och användning av medicinteknisk utrustning Nyanskaffning: ID-märkning: Kontroll: Underhåll: Ur funktion: Användning: Service: Skall ske hos upphandlad leverantör. Produkten skall vara märkt med CE-märkning, inköpsår och ID-nummer. Produkten skall föras in i inventeringslistan. Se bruksanvisning för respektive produkt, skall vara på svenska. Notera utförd kontroll på signeringslista. Rengöring, se bruksanvisning för varje produkt. Använd gärna signeringslista till detta. Skickas till respektive leverantör eller nyinköpes. Ev. lån av utbytesprodukt. Se bruksanvisning. Original finns i pärm, kopia i anslutning till produkten. Bruksanvisning skall vara på svenska. Service av medicintekniska produkter sker enligt avtal en gång per år och ska registreras. I vissa fall är nyanskaffning ett billigare alternativ. Förebyggande underhåll Underhållet skall bevara utrustningens tekniska tillstånd så att en acceptapel säkerhetsnivå, nödvändig tillgänglighet och lägsta möjliga livstidskostnad uppnås. Säkerhet ges högsta prioritet. Förebyggande underhåll har till uppgift att förebygga haverier eller oacceptabla förändringar i utrustningens funktion och säkerhet. Verksamhetschef HSL ansvarar för att utarbeta underhållsplanen och förvissa sig om att den genomförs. I underhållsplanen skall specificeras vem som skall utföra arbetet. Serviceavtal upprättas med den som skall utföra underhållet utfört underhåll registreras bistå ledningen på användarenheterna med att utarbeta program för användartillsyn 18

19 utrustningen hålls uppdaterad utarbeta budgetförslag för underhåll av hjälpmedel/mtp Reparationer och besiktningar Reparationer utförs av hjälpmedelstekniker utifrån det avtal som respektive kommun har med Hjälpmedel SAM eller annan utförare. När förebyggande underhåll har utförts registreras detta på hjälpmedlet/mtp av den hjälpmedelstekniker som utfört arbetet. Besiktning av personlyftar och taklyftar görs av tekniker på central hjälpmedelsenhet eller annan tekniker med behörighet för detta som kommunen har anställd eller avtal med. Skall utföras en gång per år. Besiktning och reparationer av elrullstolar ansvarar landstinget för. Negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter (SOSFS 2008:1 Kap 6 ) Utredning och bedömning 1 Om en negativ händelse eller ett tillbud har inträffat med en medicinteknisk produkt, ska 1. rutinerna för avvikelsehantering, enligt 5 kap. 3-6 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, följas, 2. en utredning snarast inledas, och 3. en bedömning göras, huruvida det inträffade ska anmälas enligt 3. Innan utredningen av händelsen eller tillbudet slutförs ska orsakerna till det inträffade så långt som möjligt fastställas. Om utredningen visar att det finns brister i verksamhetens kvalitet ska förbättringsåtgärder vidtas. Utredningen, bedömningen och vidtagna åtgärder ska dokumenteras. Anmälningsplikt 2 Anmälan till tillverkaren samt till Läkemedelsverket om en negativ händelse eller ett tillbud med en medicinteknisk produkt ska så snart som möjligt göras på blanketten SoSB 47025*. Anmälningsplikten ska fullgöras av den som har blivit utsedd till anmälningsansvarig av verksamhetschefen. 3 Anmälan ska göras vid funktionsfel och försämring av en produkts egenskaper eller prestanda samt vid felaktigheter och brister i märkningen eller bruksanvisningen som kan leda till eller har lett till en patients, en användares eller någon annan persons död, eller en allvarlig försämring av en patients, en användares eller någon annan persons hälsotillstånd. * Finns på Socialstyrelsens hemsida, bilaga till SOSFSen. Omhändertagande av medicinteknisk produkt 4 Produktidentiteten ska säkerställas för varje medicinteknisk produkt som har varit inblandad i en negativ händelse eller ett tillbud. Produkten eller produkterna ska, tillsammans med bruksanvisningen och förpackningen, tas till 19

20 vara för att möjliggöra en fortsatt utredning av händelsen eller tillbudet. Produkten eller produkterna får dock fortfarande användas innan utredningen är avslutad, om alternativa medicintekniska produkter saknas i verksamheten och syftet är att skydda människors liv och hälsa. Ytterligare information om och undersökning av medicinteknisk produkt 5 Vårdgivaren ska biträda tillverkaren samt Läkemedelsverket med den ytterligare information, utöver anmälan, som kan behövas för att utreda en negativ händelse eller ett tillbud. Vårdgivaren ska även, snarast möjligt efter en inkommen anmälan och på villkor som vårdgivaren anger, bereda tillverkaren tillfälle att i vårdgivarens lokaler undersöka den medicintekniska produkt som har tagits till vara. Uppföljning 7 Den anmälningsansvarige ska följa upp de utredningar som görs med anledning av en negativ händelse eller ett tillbud och återföra resultaten till de berörda, t.ex. hälso- och sjukvårdspersonalen i den aktuella verksamheten. Avvikelse, skada eller oönskad händelse Den personal som varit närvarande, upptäckt avvikelse eller vårdskada där ett hjälpmedel används rapporterar till sjuksköterska eller närmaste chef samt till arbetsterapeut och eller sjukgymnast. Avvikelse 1. Chef eller sjuksköterska i ordinärt boende eller särskild boendeform fyller i gällande blankett. Arbetsterapeut eller sjukgymnast informeras. Avvikelsen skickas till anmälningsansvarig när avvikelse skett i särskild boendeform. MAS tar ställning till eventuell Lex Maria anmälan Avvikelsen skickas till hjälpmedelsansvarig chef när avvikelse skett i ordinärt boende. Hjälpmedelsansvarig chef tar ställning till eventuell Lex Maria anmälan 2. Arbetsterapeut eller sjukgymnast fyller i hjälpmedelsenhetens blankett för avvikelsehantering (se bilaga) vid vårdskada, om hjälpmedlet är trasigt eller inte fungerar enligt tillverkarens uppgifter och instruktioner Denna blankett skickas till anmälningsansvarig alternativt hjälpmedelsansvarig chef. Kopia skall skickas till teknisk chef på central hjälpmedelsenhet (Hjälpmedel SAM). Lokal rutin för avvikelsehantering kan finnas och ska då följas. Uppföljning Anmälningsansvarig eller hjälpmedelsansvarig chef sammanställer rapporterade avvikelser och stämmer av detta med ledning samt förskrivare. Teknisk chef rapporterar till den som anmält eller hjälpmedelsansvarig chef angående åtgärder och resultat som vidtagits av lokal eller central enhet 20

21 Trasigt hjälpmedel Om hjälpmedlet är trasigt får det ej användas mera och märkes spärrat hjälpmedel samt ställs på angiven plats. För detta ansvarar den personal som varit närvarande eller upptäckt tillbud eller skada. Arbetsterapeut eller sjukgymnast ansvarar för att hjälpmedlet skickas till lokal enhet för bedömning och eventuell åtgärd. Om hjälpmedlet skall skickas till central enhet sker detta efter överenskommelse med teknisk chef AVVIKELSERAPPORT Utgåva 1 Reg nr b Fyll i de uppgifter du kan! Till teknisk chef på Hjälpmedel SAM Typ av avvikelse Avvikelse med hjälpmedel Har pat utsatts för risk att skadas JA NEJ 1. Avvikelse med hjälpmedel Benämning Fabrikat Leverantör Typbeteckning Serienr./programver. ISO-kod Inventarienr HSAM-nummer Inköpsår Senaste datum för förebyggande underhåll Datum och plats för avvikelse Har hjälpmedlet tagits ur drift JA NEJ Om ja, var finns hjälpmedlet och kontaktperson 2. Händelseförlopp Beskrivning av händelse. Vid avvikelse med hjälpmedel beskriv även hjälpmedlets inställning vid tidpunkten för händelsen 21

22 Datum och rapportör Datum Rapportör (namn, tel och telefax) Ankom Hjälpmedel SAM datum Diarienummer (olycka och tillbud) 22

23 AVVIKELSE Utgåva 1 Reg nr b AVVIKELSE Utgåva 1 Reg nr b Spärrat hjälpmedel, får ej användas! Spärrat hjälpmedel, får ej användas! Tagits ur drift datum... Tagits ur drift datum Underskrift och tel... Underskrift och tel Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Org nr Gävle Lasarettsvägen Postgiro Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Org nr Gävle Lasarettsvägen Postgiro

24 Förteckning över kontrollerade MTP/hjälpmedel Produkt Kontrollerad av Datum/år Id nr. Typ av fel Åtgärd 24

25 Checklista vid bedömning/vårdplanering vid skyddsåtgärder Personnummer:.. Namn:.. Datum för insatt skyddsåtgärd: Datum för utvärdering samt Ny bedömning:. 1. Är patienten utsatt för risk att skadas eller riskeras annan person att skadas? Ja Nej 2. Har patienten informerats på ett tillförlitligt sätt om risk och konsekvenser i den aktuella situationen? Ja Nej 3. Förstår patienten information i den aktuella situationen. Muntlig, skriftlig eller via annan kommunikation? Ja Nej 4. Finns personens vilja sedan tidigare dokumenterad Ja nej Nej 5. Har alla åtgärder som bedömts icke begränsande prövats innan skyddsåtgärd? Ja Nej Nej 5b. Vad har prövats?.. 6. Är basala behov tillgodosedda?: Mätt och otörstig Ja Nej Övertrött Ja Nej Smärtpåverkad Ja Nej Aktiverad/stimulerad Ja Nej Toabehov Ja Nej 7. Finns det läkemedel som påverkar patienten negativt i situationen? Ja Nej 8. Kan det vara något i miljön som gett upphov till den uppkomna situationen? Ja Nej 9. Har något i kommunikationen/bemötande med patienten brustit? Ja Nej 10. Samtycker patienten till skyddsåtgärd i den aktuella situationen? Ja Nej 25

26 11. Vilken åtgärd bedöms bli aktuell samt ge minsta lidande för att minska risken för patienten att skada sig eller annan person i den aktuella situationen? * Brickbord * Positioneringsbälte * Låst dörr * Larmmatta * Rörelselarm * Grindar * 12. Bedömer Du att skyddsåtgärden, efter denna genomgång, är oundviklig för att patienten inte ska skada sig själv eller annan person? Ja Nej 13. Vilka negativa psykiska och/eller fysiska effekter kan åtgärden få för personen? ( instängd, nedsatt motorik, balans, muskelstyrka etc.) 14. Finns en plan för hur negativa effekter av åtgärden ska motverkas? Ja Nej 15. Är situationen och bedömningen samt föreslagen åtgärd dokumenterad enligt HSL och/alternativt enligt SOL/LSS? Ja Nej 16. Är du medveten om att åtgärden måste utvärderas fortlöpande och endast gäller för den aktuella situationen? Ja Nej 17. Har anhörig/närstående/god man/förvaltare informerats/delgivits beslut? Ja Nej 18. Har Enhetschef, informerats/delgivits beslut? Ja Nej Datum: Närvarande vid bedömning/vårdplanering: Namn:.. Namn: OBS! Denna checklista ersätter inte journalanteckning. 26