Utformning av pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta (Gödselgasstöd)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utformning av pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta 2014-2023 (Gödselgasstöd)"

Transkript

1 Utformning av pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta (Gödselgasstöd) Denna rapport är slutredovisningen av Jordbruksverkets uppdrag att redovisa möjlig utformning av en ersättning för dubbel miljönytta (Gödselgasstöd). Innehåll 1 Inledning Uppdraget och genomförande... 5 Bakgrund... 6 Utmaningen... 7 Reglerna om statligt stöd... 7 Introduktion, reglerna om statligt stöd Reglerna som kommer att tillämpas när kommissionen granskar Sveriges anmälan av stödet Mer allmänna krav på stödet... 9 Ekonomiska förutsättningar Budget Beräknad produktion av biogas från gödsel Slutsatser Beräkning för produktionskostnaden för biogas Förutsättningar för beräkning Antaganden för beräkning Känslighetsanalys Slutsats Förslag till utformning Ställningstaganden

2 Gemensamt för alla alternativa utformningar Alternativa stödutformningar Stöd för alla anläggningar Geografisk avgränsning Stöd med takbelopp Analyser och överväganden Pilotprojekt Vad är ett pilotprojekt? Regeringens motiv Mål för pilotprojektet Inriktning på fordonsgas Geografisk avgränsning Bakgrund Konsekvenser av en avgränsning Klimatnytta och geografisk avgränsning Vilken gödsel Miljö- och klimatrelaterade villkor för stöd Effektivitetskrav Smittskydd och kretslopp Animaliska biprodukter Kretslopp Anläggningarnas storlek Övriga samhällseffekter Utkast till förordning om ersättning för dubbel miljönytta Allmänt/definitioner Allmänna förutsättningar Inkludering i pilotprojektet Ersättning för dubbel miljönytta

3 Ansökan om stöd Utbetalning av stöd Kontroll och återbetalning Skyldighet att lämna uppgifter till utvärdering Övrigt Administrativ hantering hos kund och stödmyndighet Ansökningsförfarande, beslut och utbetalning Mätning av rågasproduktion från gödsel Gasmätning Schablonberäkningar Föreslagen uppmätningsmodell Uppföljning & utvärdering av stödet

4 Sammanfattning Jordbruksverket har den 10 oktober 2013 fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december. Jordbruksverket har valt att kalla det nya stödet för gödselgasstödet. Jordbruksverket bedömer att stödet kan införas med stöd av Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd. Kalkyler visar att produktionskostnaden för biogas från gödsel i genomsnitt är betydligt högre än jämförbara priser på naturgas eller elproduktion. Regeringen beskriver stödet som ett pilotprojekt. Jordbruksverket tolkar det som att projektet måste kunna utvärderas och justeras. Stödet ska inte ses som fullt utbyggt utan pilotprojektet innebär en avgränsning i stödnivå eller stödmottagare. Pilotprojektet föreslås delas i tre perioder för att utformning och regler ska kunna ses över och utvecklas. Aviserad budget räcker enligt Jordbruksverkets bedömningar inte för att kompensera samtliga anläggningar som rötar gödsel med 20 öre per kwh, dvs. den stödnivå som tidigare utredningar kommit fram till som lämplig. Stödet måste alltså anpassas eller begränsas på något sätt. Jordbruksverket har sett som sin huvuduppgift att analysera föroch nackdelar med olika sätt att utforma stödet samt att förorda en lösning. I kapitel 2 presenteras alternativa förslag till utformning. Som villkor i alla alternativ föreslår vi någon form av krav på minimering av metanutsläpp från anläggningarna, någon form av effektivitetskrav, krav på att man inte samrötar gödseln med avloppsslam, samt att anläggningarna ska vara godkända enligt reglerna för animaliska biprodukter. Stödet bör ges till rötning av gris- och nötgödsel. Krav på uppgiftslämning till utvärderingen av stödet bör också gälla som villkor för stöd. När det gäller avgränsning och fordonsgas lämnar Jordbruksverket några alternativa förslag på utformningar enligt följande. 1) En ersättning som omfattar hela landet. 2) En ersättning till en del av landet (dvs. en geografisk avgränsning). 3) En ersättning till hela landet men ett tak för hur många kilowattimmar rågas ett företag kan få stöd för. I samtliga tre alternativ överväger vi hur en prioritering mot fordonsgas kan göras. Föroch nackdelar med respektive förslag beskrivs. Jordbruksverkets bedömning är att ett stöd som omfattar hela landet är enklast och tydligast. Med tanke på att stödet ska utformas som ett pilotprojekt och med begränsade resurser ser vi tydliga fördelar med ett alternativ med ett tak för hur mycket stöd varje anläggning kan få (alternativ 3). På så sätt gynnas de mindre gårdsanläggningarna som får stöd för en större del av sin rågasproduktion. Om stödet dessutom utformas med ett högre takbelopp för företag som producerar gas till fordonsgas och ett lägre takbelopp 4

5 för de som producerar gas till kraftvärme blir det en bättre balans mellan olika typer av anläggningar samtidigt som det uttrycker en signal om prioritering av fordonsgas. I alternativ med stöd till hela landet (utan takbelopp) blir stödnivåerna sannolikt låga och det är orimligt att dessutom rymma en prioritering mot fordonsgas inom ett sådant alternativ. Jordbruksverket har svårt att hitta bra motiv till en utformning som innebär att stödet endast ges till en viss del av landet. Jordbruksverket menar att det är svåra avvägningar att göra när det gäller geografisk avgänsning eller en avgränsning utifrån användningen av den producerade gasen. Användningen av biogas till fordonsgas ger större klimatnytta om värdet av utbyte av fossila bränslen i transportsektorn anses mer angelägen än mer förnybar el i den svenska elmixen. Det går inte att hänvisa till klimatnyttan för att motivera en geografisk avgränsning. I kapitel 3 finns en sammanfattning av de analyser och överväganden som gjorts. I kapitel 4 finns ett utkast till förordning, som grundar sig på resonemangen i kapitel 2. Jordbruksverket planerar att bistå landsbygdsdepartementet i det fortsatta arbetet med förordningen. I kapitel 5 beskriver vi hur det administrativa systemet kan utformas, inklusive en redogörelse för hur rågasproducenterna kan mäta och redovisa den produktion som är ersättningsgrundande. En enkel uppmätningsmodell som bygger både på kvantitet gödsel och uppmätt rågasproduktion beskrivs. I kapitel 6 finns en redogörelse för hur vi ser på uppföljning och utvärdering av gödselgasstödet. 1 Inledning 1.1 Uppdraget och genomförande Jordbruksverket har fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december. Detta faktaunderlag har arbetats fram med hjälp av olika experter inom Jordbruksverket. Samtidigt har Jordbruksverket påbörjat förberedelserna för den administrativa hanteringen av stödet. Stödet är tänkt som ett pilotprojekt som ska utvärderas med förhoppning om att uppnå klimatvinster. Stödet kan utformas på olika sätt beroende på hur det riktas eller avgränsas. Jordbruksverket har utrett olika alternativ till stödutformningar utifrån 5

6 dialogen med branschaktörer och landsbygdsdepartementet. Figur 1 Illustration av Jordbruksverkets arbetsprocess (övergripande). Jordbruksverket höll ett dialogmöte med branschföreträdare redan den 10 oktober och ett referensgruppsmöte den 19 november. Nästa referensgruppsmöte planeras till januari Referensgruppen består av 25 personer som företräder olika organisationer, myndigheter och företag och är Jordbruksverkets huvudsakliga kanal för extern kommunikation under arbetets gång fram till sommaren Det stöd som Jordbruksverket förbereder, inom ramen för regeringens pilotprojekt Ersättning för dubbel miljönytta, behöver ha ett namn som är lätt att säga, skriva och som förklarar vad det handlar om. Jordbruksverket har därför valt att kalla det nya stödet för gödselgasstödet. 1.2 Bakgrund I utredningen Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi, 2010 föreslogs ett stöd där lantbrukare får betalt för biogas producerad genom rötning av stallgödsel. Stödet var tänkt som en slags kombinerad miljöersättning och ett driftstöd där lantbrukarna får betalt för att metangas från stallgödsel (som annars avgår spontant till atmosfären) istället nyttiggörs som energi. Biogasen från rötningen kan sedan användas till grön el, värme och fordonsgas beroende på de lokala förutsättningarna. Sedan 2010 har det blivit ännu svårare med lönsamheten för stallgödselrötning och avsättning av den producerade biogasen. Mellan 2007 och t.o.m. första halvåret 2011 har trenden för elpriset visat på en ökning, men under 2012 och 2013 har elpriset sjunkit för alla kundgrupper (förutom för minsta kategorin < 20 MWh/år där priset sjönk först 2013). Många planerade och byggde alltså sina anläggningar med antaganden att elpriset kommer att stiga, och med förnybar energi som ett sätt att minska sitt bidrag till växthusgasutsläppen eller riskerna kopplade till kärnkraft. Naturgaspriserna har under 6

7 samma period stigit men det är enbart större anläggningar och samrötningsanläggningar som konkurrerar på naturgasmarknaden. Flera av de mindre biogasanläggningarna skulle också göra fordonsgas om det fanns teknik och ekonomi för det. Främsta skälet till den dåliga lönsamheten är att priset på fossila drivmedel och elpriset är för låga för att skapa lönsamhet i den småskaliga bioenergiproduktionen som stallgödselrötning innebär. Generella styrmedel som energiskatt, koldioxidskatt och elcertifikat är med dagens nivåer otillräckliga. Utöver den s.k. dubbla miljö- eller klimatnyttan (minskade metanutsläpp + förnybar energi som kan ersätta fossil energi) kan rötning av stallgödsel innebära ett ökat växtnäringsutnyttjande (mer ammoniumkväve), att lukten från stallgödseln minskar, och vid samrötning med andra substrat från samhällets avfallsströmmar finns möjlighet att återföra växtnäring tillbaka till jordbrukets växtodling. Detta är samhälleliga nyttor som inte heller avspeglar sig i lönsamheten för stallgödselrötning. Pilotprojektet Ersättning för dubbel miljönytta handlar om att förverkliga idén om en metanreduceringsersättning, dvs. att ersätta gödselgasproducenter för de sammanlagda nyttor som ökad biogasframställning från gödsel innebär - inom ramen för aviserad budget. 1.3 Utmaningen På den här korta tiden har det inte varit möjligt att göra en grundlig analys av alla tänkbara handlingsalternativ. Aviserad budget räcker enligt Jordbruksverkets bedömningar inte för att kompensera samtliga anläggningar som rötar gödsel. Stödet måste alltså anpassas eller begränsas på något sätt. Jordbruksverket har sett som sin huvuduppgift att analysera för- och nackdelar med olika sätt att utforma stödet samt att förorda lösningar. 1.4 Reglerna om statligt stöd Sammanfattning: Stödet kan införas med stöd av Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd för att täcka upp för skillnaden mellan produktionskostnaden och marknadspriset för energislaget. Eventuella investeringsstöd ska räknas av så att de inte ingår i produktionskostnaderna. Ändringar i villkoren för stödet behöver godkännas av kommissionen. Utformingen av stödet måste ske med hänsyn till EU:s regelverk om statligt stöd, eftersom stödet behöver anmälas till kommissionen för bedömning innan det kan införas på nationell nivå. 7

8 1.4.1 Introduktion, reglerna om statligt stöd Användning av statliga medel på ett sätt som hotar att snedvrida konkurrensen är förbjudet i EU enligt artikel fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det kan röra sig om stöd till en viss produktion eller vissa företag. En medlemsstat som planerar att införa ett stöd ska anmäla det till kommissionen för granskning. Det finns en mängd rättsakter som handlar om antingen vilka typer av stöd som inte ska anses som statligt stöd (regelverket kring de minimis, alltså stöd av mindre betydelse) eller villkor för att visst statligt stöd ska anses tillåtet. Allmänna gruppundantagsförordningen 800/2008/EG 1 hör till den senare kategorin. Den har dock ingen undantagsregel för driftstöd för förnybar energiproduktion och därför är den inte tillämplig på stödet för dubbel miljönytta. Istället ska Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd 2 tillämpas. Kommissionen har meddelat riktlinjerna för att visa vilken granskning den gör av anmälningar om planerade nya stöd för miljöskydd och vilka krav kommissionen ställer på stödet. Inte bara införande av stöd utan också ändringar i befintliga, godkända stödordningar ska granskas av kommissionen Reglerna som kommer att tillämpas när kommissionen granskar Sveriges anmälan av stödet Riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd, punkt , ger möjlighet för Sverige att införa gödselgasstödet. Riktlinjerna ska tillämpas till och med den 31 december Kommissionen har ännu inte gett något förslag till nya riktlinjer eller bestämmelser om statligt stöd till miljöskydd. Troligen kommer riktlinjerna att ersättas av nya riktlinjer 2015 som då väntas ha övergångsbestämmelser för redan anmälda stöd. Sveriges anmälan bör lämpligen avse en sexårig period, eftersom det efter den perioden är relativt enkelt att anmäla att man vill förlänga stödet till de sammanlagda tio år som är den planerade stödperioden. Med reglerna om statligt stöd följer vissa administrativa skyldigheter. Till exempel ska medlemsstaterna varje år rapportera om stödåtgärderna till kommissionen. Rapporten ska för varje stödordning innehålla information om stora företag, stödbeloppet per stödmottagare, stödnivån, beskrivningen av åtgärden och vilken typ av miljöskydd den 1 Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning), (Europeiska Unionens officiella tidning 214, , s.3-47 Celexnr 32008R0800). 2 Riktlinjer av den 1:a april 2008 om gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd (Europeiska unionens officiella tidning C 82, , Celexnr 52008XCO401(03)). 3 Jfr artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ett exempel på ärende om ändringar av en befintlig statlig stödordning är kommissionens ärende SA (2012/N) Finland, Ändringar av ordningen om allmänna riktlinjer för investeringsstöd til fartyg i syfte att förbättra miljöskyddet. 4 Enligt punkt 7.3 (sats 203) i riktlinjerna. 8

9 ska främja. Medlemsstaterna ska även föra ett register med uppgifter om alla beviljade stöd. 5 Det pågår diskussioner om att man dessutom ska införa ett krav inom EU-rätten att medlemsstaterna ska utvärdera de statliga stöd de inför. Nedan följer en beskrivning av nuvarande regler Mer allmänna krav på stödet Riktlinjernas kapitel 1 är tillämpligt på stödet. Där beskrivs de överväganden som kommissionen gör när de granskar nya stöd. Granskningen av nya stöd enligt kapitel 1 innebär alltid att man gör ett avvägningstest. 6 Testet består av följande moment: 1. Har stödåtgärden ett klart definierat mål av gemensamt intresse? (till exempel tillväxt, sysselsättning, sammanhållning, miljö, energisäkerhet)? Det anges i riktlinjerna att inom ramen för dessa är miljöskyddet det relevanta målet av gemensamt intresse. 2) Är stödet utformat så att detta mål av allmänt intresse kan nås, dvs. är stödets syfte att åtgärda ett marknadsmisslyckande, eller finns det ett annat mål? Mer specifikt, a) Är statligt stöd det rätta instrumentet på politikområdet i fråga? b) Uppstår det en stimulanseffekt, det vill säga kommer stödet att ändra företagens agerande? c) Är stödåtgärden proportionerlig, det vill säga skulle samma ändring av handlingsmönstret kunna uppnås med mindre stöd? 3) Är snedvridningen av konkurrensen och effekterna på handeln begränsade, så att den sammanlagda avvägningen blir positiv? Specifika krav på driftstöd för produktion av förnybar energi Här följer en beskrivning av reglerna specifikt för driftstöd. Stödet får täcka skillnaden mellan kostnaden för att producera energi från förnybara energikällor och marknadspriset på den berörda energiformen. 7 Biogas nämns som ett exempel på en förnybar energikälla. 8 Syftet med produktionen som stöds ska enligt riktlinjerna vara att antingen sälja den förnybara energin på marknaden eller att tillgodose företagets eget energibehov. I produktionskostnaden får man räkna in avskrivningar av extra investeringar i miljöskydd. Eventuellt investeringsstöd måste dock räknas av från investeringskostnaden. 9 5 Punkt 7.1 (satserna ) i riktlinjerna. 6 Punkt 1.3 (satserna 16-37) i riktlinjerna. 7 Punkt (sats 107) i riktlinjerna. 8 punkt 2.2 (sats 70.5) i riktlinjerna. 9 Punkt (sats 109 a) i riktlinjerna. 9

10 Riktlinjerna innebär alltså att stöd är möjligt till de som producerar biogas som levereras för att bli fordonsgas, eller till de som producerar el eller kraftvärme av biogasen. 10 Stödet ska beräknas i förhållande till marknadspriset på den berörda energiformen. Jordbruksverket anser därför att beräkningen av stödet ska utgå från marknadspriset för samma eller en jämförbar energiform. När det gäller de som producerar el eller kraftvärme av biogasen bör jämförelsen göras med marknadspriset för el. När det gäller stöd till de som producerar biogas som levereras för att bli fordonsgas så går det inte att få uppgifter om marknadspriset, eftersom det saknas en svensk marknad eller börs för biogas. Därför föreslår Jordbruksverket att jämförelsen ska göras med marknadspriset för naturgas. Det finns statistik angående marknadspriserna för el och naturgas, vilken sammanställs av Statistiska centralbyrån. Jordbruksverket föreslår att den statistiken ska användas för att bevaka så att biogasproduktionen inte överkompenseras genom driftstödet. Enligt riktlinjerna ska stödet täcka skillnaden mellan produktionskostnaderna för förnybar energi och marknadspris för energiformen. Alltså får stödet inte täcka mer än det. Jordbruksverket anser att produktionskostnaden kan beräknas på ett schablonmässigt sätt. Till exempel bör avskrivningstid kunna sättas till en schablon. Preliminärt kan man säga att anläggningar i genomsnitt kan ha en avskrivningstid på 15 år, med undantag för elgeneratorn (gasmotorn) som brukar ha högst 10 års avskrivningstid. Även driftskostnader kan beräknas schablonmässigt utifrån anläggningens storlek eller motsvarande uppgifter. Sverige behöver återge beräkningar i notifieringen av stödet som visar att man kan använda schabloner utan att det uppstår någon risk för överkompensation. Vid ansökan om utbetalning kommer givetvis Jordbruksverket behöva vissa andra uppgifter för att kunna bestämma hur mycket stöd som ska beviljas. Det handlar bland annat om produktionens omfattning och hur stor del av energin som härstammar från stallgödsel. Riktlinjerna tillåter driftstöd till dess att anläggningen har avskrivits fullständigt enligt normala redovisningsregler, dock med undantaget att kommissionen kan godta driftstöd även efter avskrivning av investeringen i anläggningen förutsatt att företagets totala kostnader efter avskrivning fortfarande är högre än marknadspriserna på energin. 11 Undantaget gäller för produktion av förnybar energi från biomassa. Biomassa är definierat i riktlinjerna som den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (bland annat material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. 12 Jordbruksverket tolkar undantagsregeln som att den inbegriper användning av stallgödsel till biogasproduktion. Stödet får inte kombineras med stöd av mindre betydelse eller med annat statligt stöd på ett sådant sätt att man överskrider gränserna för hur stort stödet ska vara. 13 Vi tolkar det som att det i vårt fall innebär att en kombination av investeringsstöd och driftstöd inte får innebära att driftstödet ersätter mer än skillnaden mellan den faktiska produktionskostnaden och marknadspriset. Alltså ska samtliga statliga stöd, till exempel investeringsstöd för rötkammaren eller andra delar av anläggningen, räknas in i produktionskostnaden vid bedömning av om viss producent ska kunna få driftstöd. 10 Punkt (sats 107) i riktlinjerna. 11 Punkt (sats 109 a-c) i riktlinjerna. 12 Punkt 2.2 (sats 70.6) i riktlinjerna. 13 Punkt 6 (sats 190) i riktlinjerna. 10

11 Ekonomiska förutsättningar Budget I budgetpropositionen föreslår regeringen att 240 miljoner kronor tillförs anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, för ett stöd för dubbel miljönytta i syfte att främja produktion av förnybar energi under Fördelningen av pengarna ska ske enligt tabell 1 nedan (enligt PM från landsbygdsdepartementet). Tabell 1 Budgeterade medel för ersättningen till dubbel miljönytta År mnkr ,5 22,5 Med en ersättning på 20 öre/kwh kommer varje satsad miljon kronor ge 5 GWh. Det ger gödselgasstödet följande kapacitet, dvs. hur mycket producerad rågas som kan få ersättning. Tabell 2 Gödselgasstödets kapacitet angivet i GWh/år om man gör antagandet 20 öre per kwh under perioden 1 juli december 2021 och 15 öre/kwh 1 januari december År GWh Beräknad produktion av biogas från gödsel Jordbruksverket har försökt att så långt möjligt kartlägga nuvarande anläggningar som rötar stallgödsel, samt deras produktion av rågas från stallgödsel. Vi har utifrån det och utifrån bedömningar kring tillkommande anläggningar och utbyggd produktionskapacitet, försökt att prognosticera den totala biogasproduktionen från stallgödsel under åren Resultaten visas i tabellerna 3 och 4 med produktionen och antal anläggningar per län. I prognoserna kan det vara intressant att särskilt lägga märke till följande: Ungefär hälften av stallgödseln kommer att rötas i samrötningsanläggningar och hälften i gårdsanläggningar. I princip blir biogasen fordonsgas i samrötningsanläggningarna och kraftvärme i gårdsanläggningarna (med något enstaka undantag). Gårdsanläggningarna kommer att finnas koncentrerade i Skånes, Västra Götalands, Hallands och Jämtlands län. Samrötningsanläggningarna kommer att finnas spridda i åtminstone 8 län. Biogasproduktionen från stallgödsel kommer att vara större från vissa enskilda gårdsanläggningar än från många samrötningsanläggningar. 11

12 Ett större samrötningsprojekt i Skåne kan komma att ensamt stå för GWh/år om det förvekligas. Tabell 3 Biogasproduktion från stallgödsel per län, GWh/år. Län Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Blekinge 0,0 1,5 1,5 Gotland 7,1 7,1 7,1 Gävleborg 0,3 0,3 0,3 Halland 14,7 14,7 14,7 Jämtland 1,6 2,6 2,6 Jönköping 12,5 12,5 12,5 Kalmar 12,3 12,3 12,3 Kronoberg 8,0 8,0 8,0 Norrbotten 8,4 8,4 8,4 Skåne 20,3 32,4 94,3 Stockholm 0,3 0,3 0,3 Södermanland 8,4 8,4 12,9 Uppsala 1,7 2,4 2,4 Västerbotten 1,0 1,0 1,0 Västernorrland 0,7 0,7 0,7 Västmanland 10,4 10,4 10,4 Västra Götaland 32,7 35,2 38,2 Örebro 1,0 1,0 1,0 Östergötland 1,0 1,0 1,0 Summa 142,1 159,9 229,3 12

13 Tabell 4 Typer av biogasanläggningar per län Län Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Gårdsbiogas* Samrötning Gårdsbiogas* Samrötning Gårdsbiogas* Samrötning Blekinge 1 1 Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa: * Anläggningar på naturbruksgymnasium ingår i gårdsanläggningar Osäkerheter Jordbruksverkets prognoser på produktionen av biogas från stallgödsel för åren är förstås bara kvalificerade gissningar. Vi kan ha missat någon redan befintlig anläggning. Framförallt kan utbyggnadstakten av helt nya anläggningar eller utbyggnad av produktionskapaciteten i befintliga anläggningar skilja sig mot våra prognoser. Specifikt har vi i beräkningarna av produktionen utgått från mängden stallgödsel i första hand. I andra hand har vi beräknat på angiven rågasproduktion per anläggning (balanserad mot andelen stallgödsel i substratmixen i förekommande fall av samrötning). I vissa fall där vi inte har kunnat få ut några produktionsdata (främst planerade anläggningar) har vi helt enkelt gissat med jämförelse mot liknande befintliga anläggningar. Att i första hand basera biogasproduktionen på mängden stallgödsel och sedan beräkna biogasproduktionen med schablonsiffror över energivärdet, ger systematiskt lägre värden än beräkningar baserade på ren rågasproduktion (på grund av bland annat samrötningseffekter). Samtidigt stämmer detta bättre överens med den typ av gasuppmätning från anläggningarna som vi föreslår att utbetalningen av stödet ska basera sig på. 13

14 1.5.3 Slutsatser De tillgängliga medlen räcker inte till 20 öre per kwh för befintlig och planerad produktion av biogas från gödsel, varken i början, i mitten eller i slutet av stödets tänkta period ( ), se tabell 5 nedan. Tabell 5 En beräkning av hur mycket pengar det skulle bli om man slår ut de tillgängliga medlen på den beräknade produktionen av biogas från gödsel Budget (mnkr) ,5 Prognos för produktionen (GWh) ca ca 160 ca 230 ca 300 Ca 300 Belopp per kwh 7,1 öre ca 9,4 öre 10,9 öre 10 öre 7,5 öre Beloppet per producerad kwh kan bli högre än beräknat om det behöver göras avdrag för investeringsstöd en del planerade anläggningar inte blir byggda en del inte ens söker stödet på grund av att de inte är beredda att ställa upp på villkoren för stöd t.ex. att lämna ut uppgifter till utvärderingen en del inte blir inkluderade i stödet eftersom de inte lever upp till villkoren för stöd. I avsnitt 3.2 finns en analys av hur olika sätt att utforma pilotprojektet förväntas påverka befintliga och nya aktörers beslut om att driva vidare, lägga ner, ombilda respektive bygga ut sina biogasanläggningar Beräkning för produktionskostnaden för biogas Förutsättningar för beräkning År 2012 fanns det 26 gårdsbiogasanläggningar, 21 samrötningsanläggningar och 5 industrianläggningar som är intressanta ur gödselsynpunkt. I samrötningsanläggningarna rötades totalt ton våtvikt gödsel och i gårdsanläggningarna ton under För industrianläggningarna har vi inte någon information om substratet (Energimyndigheten). Vi har gjort en beräkning av produktionskostnaden för biogas som ska bli fordonsgas och för biogas som ska bli el och värme. Det är väldigt få som säljer värmen. Enligt uppgift från Hushållningssällskapet är det bara en gårdsanläggning som gör detta. Som 14 Genom att notifieringen ska göras under första halvåret 2014 räknar Jordbruksverket med att stödet kan öppnas tidigast den 1 juli Budgeten för 2014 gäller alltså bara för högst sex månader. 14

15 underlag har vi 10 faktiska exempel på efterkalkyler som vi harmoniserat och där det behövts kompletterat med information från investeringskalkyler (förkalkyler). Jämför vi exemplen med de ansökningar som kommit in till Landsbygdsprogrammet motsvarar exemplen ganska bra de företag som sökt bidrag för biogasanläggningar. Den genomsnittliga investeringsutgiften för valda exempel är kr för ansökningarna och kr för exemplen där slutprodukten är fordonsgas. Motsvarande siffror för elproduktion är för ansökningarna respektive kr för exemplen. Detta visas i tabell 6 nedan. Tabell 6 Anläggningar som sökt stöd i Landsbygdsprogrammet fr.o.m t.o.m samt exemplen i beräkningen. Slutprodukt Fordonsgas Exempel fordonsgas El Exempel el Antal Genomsnittlig investeringsutgift i kr Investeringskalkyler och kalkyler för potentialberäkningar skiljer sig från efterkalkyler. I verkligheten når företaget oftast inte den optimala potentialen p.g.a. att de bästa förutsättningarna måste vara uppfyllda på alla områden. Flera förkalkyler räknar inte heller med alla kostnader för biogasanläggningen då dessa antas finnas på jordbruksföretaget, såsom t.ex. OH-kostnader och personalkostnader. Dessutom är biogas en ny bransch som håller på att växa fram och tekniken är under utveckling. Detta innebär att företagen får ta kostnader som beror på problem med teknik och material som inte förutses i förkalkyler. Det tar även tid att trimma in en ny anläggning vilket påverkar produktionen och därmed produktionskostnaden Antaganden för beräkning Beräkningen har gjorts så som visas i tabell 7 nedan. En beskrivning av de olika posterna görs i avsnitten efter tabellen. 15

16 Tabell 7 Beräkning av produktionskostnad för biogas producerad utifrån gödsel. Fordonsgas kr/nm3 Fordonsgas kr/kwh El kr/kwh elcert. enligt exempel El kr/kwh elcert. högt räknat El kr/kwh utan elcert. A. Fasta kostnader 2,78 0,50 0,50 0,50 B. Rörliga kostnader 8,84 0,31 0,31 0,31 C. Produktionsrelaterade intäkter D. Produktionskostnaden inkl. OH och vinstmarginal E. Justering för energiinnehåll -0,12-0,21-0,03 12,78 0,76 0,66 0,86 14,54 F. Omräknat till kr/kwh 1,50 G. Referenspris el inkl. skatt 0,35 0,35 0,35 H. Referenspris naturgas inkl. skatt I. Skillnaden (H-F och G-D) -1,09-0,41-0,31-0,51 0,41 A. Fasta kostnader För de anläggningar som använder mindre än 100 % gödsel har vi räknat om mängden gas så att kapitalkostnaderna enbart fördelas på gödselgas. Vi har valt de siffror som redovisas i underlag till biogasstrategin (reviderat 2010). Det finns även andra källor som visar ännu lägre gasutbyte från gödsel. Tabell 8 Omräkning andel gas från respektive substrat Substrat avfall gödsel gröda Biogasutbyte (Nm3/ton VS) Om andel substrat 25 % 50 % 25 % Andel gas som kan 39 % 33 % 28 % sägas komma från respektive substrat (Källa: Mikael Lantz och Pål Börjesson) Anläggningarna skrivs av på 15 år. Detta baserar vi på att det är det vanligaste antalet år som angivits i både efterkalkylerna samt vad som kommit fram i samtal med branschen. Räntan är satt till 5 % med samma motivering som ovan. Eftersom elgeneratorn har en kortare livslängd än övriga investeringar har vi räknat med en kortare avskrivningstid för denna på 10 år. Det har i exemplen även angivits 5 år, vilket skulle öka kostnaden för kapitalet. Kostnaden för mark, d.v.s. kalkylräntekostnaden för köpt mark, har vi inte tagit med då ingen har angett denna kostnad separat. För de större anläggningarna kan anskaffningsutgiften av mark antas vara medräknad i den totala investeringsutgiften. 16

17 Den har dock inte särskilts i kalkylen, vilket skulle innebära att den totala kapitalkostnaden för en anläggning som producerar fordonsgas är något överskattad. För de mindre anläggningarna kan man anta att befintlig mark har använts och att markkostnaden i dessa fall inte är medräknad i kalkylen. I slutändan kan det röra sig om några öre/kwh. Kapitalkostnaden har vi beräknat enligt annuitetsmetoden. B. Rörliga kostnader Vi har lagt till en kostnad för uppgradering för de anläggningar vars gas skulle gå till fordonsgas, utom för de som hade egen uppgradering i anläggningen. Kostnaden är hämtad från biogasstrategin. Vi har valt de lägsta uppskattade kostnaderna. Vi har lagt till en kostnad för svavelrening i exemplen för elproduktion förutom för det största företaget som vi antar har en bra rening. En dålig rening sliter på elgeneratorn. Antingen får företaget investera i en bra svavelrening eller ta kostnaden av att byta ut generatorn tidigare än beräknat. För de som producerar för fordonsgas har vi inte tagit med den kostnaden eftersom det inte finns någon elgenerator och vi antar att eventuell kostnad ingår i kostnaden för uppgradering. Kostnaden för svavelrening är hämtad från en rapport från Hushållningssällskapet (Metoder för svavelvätereducering, 2013). C. Produktionsrelaterade intäkter Vi har minskat kostnaderna för elproduktion med intäkten för elcertifikat. I beräkningen har vi tre alternativ eftersom vi inte vet om alla använder sig av möjligheten att sälja elcertifikat. Kravet för att ansöka om elcertifikat är att de har en mätutrustning som mäter per timme. För en anläggning som bara säljer sitt överskott får de betala mätutrustningen själv på kr. Priset på elcertifikat ligger för närvarande på 181 kr i mars 2015 vilket visar att priset sjunker ytterligare jämfört med i dag (Peter Chudi, mäklare). Ursprungsgarantier är inte med som intäkt eftersom det inte är förrän elen säljs som det finns möjlighet att få ett högre pris för elens ursprung. Priset för elen förhandlas i varje avtal. Det finns inga prisuppgifter på vad en ursprungsmärkning kan ge i ökade intäkter. Den rötrest som blir kvar efter rötningen ger en bättre gödsel än före rötning. Några av exemplen har angett värdehöjning av biogödsel som en intäkt. För de anläggningar som angivit värdehöjning har vi räknat med intäkten men inte för övriga. För fordonsgasanläggningarna kan det vara förknippat med en kostnad att bli av med rötresten, eller så är avtalet att de lånar de gödseln av lantbrukarna. För de som har behov av gödseln kan det innebära en kostnadsbesparing men det är inte helt säkert. Dels är det bara genom att ta prov på gödseln som det framgår vad gödseln bidrar med. Dels är det inte säkert att grödorna tillgodogör sig den ökade mängden kväve p.g.a. förutsättningarna vid spridningstillfället. För de företag som genom att producera sin egen el köper en mindre mängd el minskar nätkostnaden. För de företag som säljer sitt överskott till elbolag som har stort behov av el och på så sätt minskar sina nätförluster kan de få lite mer betalt, så kallad nätnytta. Den prisuppgift vi fått om detta är 0,05 kr/kwh respektive 0,02 kr/kwh. Eftersom detta 17

18 beror på i vilken del av Sverige anläggningen befinner sig, hur avtalet med elföretaget blir, vilka mängder det rör sig om, har vi inte kunnat beräkna dessa intäkter. Värmen är inte med som en intäkt eftersom inget företag angett att de säljer värmen. Enligt uppgifter från Hushållningssällskapet är det enbart ett lantbruksföretag med biogasproduktion som säljer värmen. D. Produktionskostnaden inklusive OH-kostnader och vinstmarginal Vi har räknat med OH-kostnader och vinstmarginal eftersom dessa kostnader ingår i de priser för fossila alternativ vi jämför med. OH-kostnader och vinst är båda satta till 5 % vardera (totalt 10 %) vilket angivits i en del exempel. E+F. Justering för energiinnehåll och omräkning till kr/kwh De omvandlingar mellan enheter vi har använt är följande. 1 Nm3 biogas = 9,67 kwh biogas (gasbilen.se) 1 Nm3 naturgas = 11,0 kwh naturgas (gasbilen.se) Utifrån omräkningarna ovan blir 1 Nm3 naturgas = 1,1375 Nm3 biogas och 1 Nm3 biogas = 0,8791 Nm3 naturgas, avrundat till fyra decimaler. Biogasen räknas om till naturgasekvivalenter p.g.a. det lägre energiinnehållet och därefter från Nm3 till kwh. G+H. Referenspris el och naturgas inklusive skatt. De priser vi jämför produktionskostnaden med är elpriset från nordpol spot för kraftvärmeanläggningarna och naturgaspriset från gaspoint nordic för fordonsgasanläggningarna. I första hand för 2013 så långt uppgifter finns men även för de senaste 5 åren. Till naturgaspriset har vi lagt koldioxidskatten för naturgas som används som drivmedel. Till elpriset har vi lagt energiskatt för jordbruksföretag. Elpriset vi jämfört med är priset för 2013 på 0,3447 kr/kwh plus energiskatt för de anläggningar som använder elen själv. Företaget skulle betala energiskatt om de köpte elen, vilket alltså ger en minskad kostnad. Vi räknar som att alla anläggningar i exemplet använder elen själv och lägger på 0,5 öre/kwh på elpriset, även om det inte är säkert att de använder elen själv. Skulle de sälja en del av elen blir hela mängden skattepliktig men ska då jämföras med skattepliktig el från annan produktion, vilket går på ett ut Känslighetsanalys Om räntan sjunker minskar produktionskostnaden per kwh. Minskningen visas i tabell 9 nedan. 18

19 Tabell 9 Hur en ändrad ränta påverkar produktionskostnaden Räntan 5% 4% 3% 2% 1% Fordonsgas, kr/kwh 1,50 kr 1,48 1,46 1,43 1,41 Skillnad -1,09-1,07-1,05-1,02-1,00 El, kr/kwh 0,76 0,72 0,69 0,66 0,63 Skillnad -0,41-0,37-0,34-0,31-0,28 Snittet för elpriset kr/kwh visas i följande tabell. Det elpris vi räknat med i beräkningen är 0,35 kr/kwh. Med ett högre elpris blir skillnaden mindre. Tabell 10 Hur ett ändrat elpris påverkar skillnaden, inklusive elskatt kr/kwh tidsperiod skillnad Snitt 5 år: 0, ,35 Snitt 6 år 0, ,34 Snitt 7 år 0, ,36 Snitt 8 år 0, ,35 Högre pris 0,45-0,30 Högre pris 0,50-0,25 En kombination av en låg ränta, ett högt elpris och bra betalt för elcertifikaten skulle innebära att skillnaden mellan elproduktion från biogas och naturgas blev mindre än 0,20 öre och därmed skulle vissa anläggningar bli överkompenserade förutsatt att stödet är på 20 öre Slutsats Vi har räknat på kostnader för tio verkliga anläggningar, fem kraftvärmeanläggningar och fem anläggningar vars gas ska bli fordonsgas. Alla anläggningar visar en produktionskostnad som är över naturgaspriset respektive elpriset (inklusive skatter) för biogasproduktion med substratet gödsel. Kalkylerna visar att produktionskostnaden för biogas från gödsel är i genomsnitt 1,09 kr högre än jämförbart pris på naturgas, se tabell 7 ovan. Motsvarande skillnad för elproduktion från gödselgas är 0,41 kr. Det finns idag en stor marginal för att ge ett produktionsstöd på 20 öre/kwh. Även om räntan minskar eller elpriset stiger finns det marginal. Det är först om räntan sjunker, elpriset stiger, elcertifikaten ger en bra intäkt eller företaget kan få avsättning för sin värme som det finns risk för överkompensation för elproducenter. 19

20 2 Förslag till utformning 2.1 Ställningstaganden Vi vill hitta en flexibel modell som gör det möjligt att kombinera ett effektivt utnyttjande av pengarna med maximal förutsägbarhet för producenterna inkl. potentiella nya biogasproducenter. Enkelhet och förutsägbarhet bör i så hög grad som möjligt prägla även administrationen av pilotprojektet Ersättning för dubbel miljönytta. Exempelvis bör uppgiftslämnande minimeras och stödvillkor som är förenade med fördyrande teknik undvikas. Framställning och användning av metan är själva huvudsyftet med biogasframställning från gödsel. Biogasen kan ersätta flera olika bränslen beroende på hur de lokala förutsättningarna ser ut. Verksamheten som sådan (dvs. biogasframställning från gödsel) är alltså en aktiv åtgärd för att minska oönskade utsläpp till miljön. Det första steget i arbetet med att öka biogasgasframställningen bör vara att säkerställa att så många som möjligt av de befintliga anläggningar som är i drift ges möjlighet fortsätta och förbättra sin verksamhet, annars minskar i stället produktionen. De allra flesta anläggningar för gödselrötning som redan finns är byggda under de senaste fyra åren. Exempelvis så fanns år 2008 endast nio gårdsanläggningar och nu finns ca 30 anläggningar. Man kan alltså hävda att projektet stödjer ny verksamhet, oavsett om anläggningarna var byggda före eller efter projektstarten Utvärdering av stödet bör göras i flera steg och utväderingen ska kunna ligga till grund för förändringar och förbättringar under 10-årsperioden. Förslag på perioder: , och Första utvärderingen görs Det ska också göras årliga uppföljningar av t.ex. antal företag som får stöd, utbetalda medel, mängd gas osv. 2.2 Gemensamt för alla alternativa utformningar Pilotprojektet bör delas upp i tre perioder. Beslut om inkludering i pilotprojektet gäller under en hel period. Utvärderingen 2016 ska ge svar på vilka villkor som ska gälla under period 2. På motsvarande sätt får utvärderingen 2019 ge svar på vilka villkor som ska gälla under period 3. De företag som inkluderas i projektet i period 1 ska ha förtur att följa med in i period 2 resp. 3, under förutsättning att företaget lever upp till de eventuellt ändrade villkoren. Inkludering ska innebära att man förbinder sig att delta i utvärdering av stödet, även om man inte ansöker om utbetalning av stöd under perioden. Den utvärderingen ska bland annat omfatta uppgifter om substratmängd och producerad mängd rågas minst en gång under den perioden. 20

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. EUROPEAN EUROPEISKA COMMISSION KOMMISSIONEN Bryssel den 26.11.2013 C (2013) 3866 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.06.2000 SG(2000) D/ 104296 Ärende: Statligt stöd N 4/00 Sverige Stöd till småskalig elproduktion Fru minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 21 december

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

EU:s regler om statligt stöd

EU:s regler om statligt stöd EU:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna för statligt stöd till företag 1 definieras i artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.* Fastän statliga

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 19.05.2009 K(2009)4093 Ärende: Statligt stöd N 66/2009 Sverige Ordning för statligt stöd till solceller Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1) De svenska myndigheterna anmälde

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm. Stockholm 11 april 2011

Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm. Stockholm 11 april 2011 1 Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Stockholm 11 april 2011 Yttrande över Energimyndighetens Biogasstrategi ER 2010:23 samt Energimarknadsinspektionens rapporter Förändrade marknadsvillkor

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.I.2005 C(2005)47 fin Ärende: Statligt nr NN 66/2003 - Sverige Förlängning och ändring av miljöstödsåtgärd Fru minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 18

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund Sammanlagt har över 70 mdr SEK investerats i landbaserad vindkraft sedan 2008 och ytterligare minst lika mycket måste

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi lever på en planet med ändliga resurser. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.1.2005 KOM(2004) 852 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för Skånes färdplan för biogas: Skåne - Europas ledande biogasregion 2030... 2 Varför en skånsk färdplan för biogas?... 2 Skåne Europas ledande biogasregion 2030...

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se Biogasanläggningar i Skåne Lönsamhetspotential vid biogasproduktion Kjell Christensson Biogas Syd www.biogassyd.se -Biogas Syd är ett regionalt samverkansprojekt för biogasintressenter i södra Sverige - Projektet har som mål att

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer