Utvärdering av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)

Transkript

1 Utvärdering av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) Lennart Hjalmarsson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Annemette Sorensen, Department of Sociology Harvard University och Steinar Ström, Ökonomisk institutt, Universitetet i Oslo Augusti 2004 cçêëâåáåöëê ÇÉí=Ñ ê=~êäéíëäáî= çåü=ëçåá~äîéíéåëâ~é=

2 2

3 Förord I september 2003 uppdrog regeringen åt Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) att utvärdera Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Utvärderingen skulle enligt uppdraget innehålla såväl en bedömning av kvaliteten på IFAU:s utvärderingar som samhällsrelevansen i form av institutets betydelse för att ta fram underlag för politiska beslut. Utvärderarna skulle också bedöma IFAU:s samverkan med andra aktörer inom verksamhetsfältet och organisationen samt styrningen av institutet. FAS har anlitat professorerna i nationalekonomi Lennart Hjalmarsson, Göteborg, och Steinar Ström, Oslo, samt sociologiprofessor Annemette Sørensen, Harvard University för uppdraget. Lennart Hjalmarsson har varit ordförande i utvärderingsgruppen. Från FAS har forskningssekreterare Ulla Wallin bistått utvärderarna. FAS vill tacka utvärderingsgruppen för ett väl genomfört uppdrag. Ett tack riktas också till alla som tagit sig tid att låta sig intervjuas för värdefullt underlag till utvärderingen. Stockholm den 3 september 2004 Rune Åberg Huvudsekreterare vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 3

4 Innehåll Sammanfattning Uppdraget Bakgrund Verksamhetens inriktning och omfattning Vetenskaplig kvalitet Kvalitetssäkring Forskningens relevans IFAU som kunskapsförmedlare IFAU:s betydelse för arbetsmarknadspolitiken m.m IFAU:s organisationsform IFAU:s styrning IFAU:s trovärdighet och akademiska status

5 Sammanfattning IFAU:s arbetsfält är analyser av olika problemställningar med anknytning till arbetsmarknaden. Analyserna är ofta baserade på nyare mikroekonomisk teori, omfattande och detaljerade mikrodata, huvudsakligen av personers anknytning till arbetsmarknaden, och nyare ekonometriska metoder. Analyserna är vetenskapligt intressanta och ger viktiga bidrag till utformningen av ekonomisk politik. Analyserna är kompetent utförda och har under imponerande kort tid fört till många publikationer i välrenommerade internationella tidskrifter. Sedan år 2000 kan IFAU uppvisa ett 40-tal arbeten som är publicerade eller som är accepterade för publicering i goda internationella tidskrifter. I tillägg har det publicerats 20 artiklar i svenska populärvetenskapliga tidskrifter. IFAU har i sin verksamhet också dragit till sig ledande utländska forskare inom arbetsmarknadsekonometri som Jim Heckman, Richard Blundell, Costas Meghir och Gerhard van den Berg. Enligt uppdraget skall utvärderingen omfatta IFAU:s organisationsform, styrning, inriktning, kvalitet och omfattning på den vetenskapliga produktionen, IFAU som kunskapsförmedlare och dess betydelse för att ta fram underlag för arbetsmarknadspolitiken och övriga politikområden som ligger inom institutets verksamhetsområde. Våra slutsatser är följande: Forskningen vid IFAU karakteriseras av stor bredd och hög grad av relevans och det är inte lätt att finna några uppenbara luckor eller förbiseenden. Såväl genomgång av IFAU:s forskningsrapporter och projekt som intervjuerna med medlemmarna av referensgruppen visar att IFAU:s projekt ger ett mycket gott sakunderlag för arbetsmarknadspolitiken. IFAU:s verksamhet har här bidragit till ett stort kunskapslyft. Forskningen håller en mycket god vetenskaplig standard. Speciellt imponerar nivån på den internationella tidskriftspubliceringen. IFAU bör överväga om de medel som tilldelas den övriga, ickeekonomiska, samhällsvetenskapliga forskningen är väl använda. Kvalitetssäkringsprocessen vid IFAU imponerar stort. Den är högt prioriterad och kännetecknas av stor grundlighet. Till kvalitetssäkringen hör också uppbyggnaden och underhållet av en egen databas med goda möjligheter att kontrollera datakvaliteten samtidigt som möjligheten att upptäcka nya intressanta problemställningar stimuleras. IFAU:s utåtriktade verksamhet är mycket ambitiös och omfattande, och avnämarsidan ger en starkt uppskattande bild av IFAU som kunskapsförmedlare. 5

6 Även om det är svårt att kvantifiera vilken effekt IFAU:s verksamhet har haft på den förda arbetsmarknadspolitiken kan man dock notera att ett antal politikomläggningar som har genomförts under de senaste åren ligger i linje med resultaten i de rapporter som institutet publicerat. Av intervjusvaren att döma uppfattas IFAU:s verksamhet som mycket värdefull som underlag för arbetsmarknadspolitikens utformning, framför allt på lång sikt men även på kort sikt. Kombinationen av myndighet som organisationsform och lokaliseringen av verksamheten i nära anknytning till en stark universitetsmiljö framstår som idealisk vad gäller möjligheterna att förena självständighet och administrativ effektivitet med upprätthållandet av hög vetenskaplig kompetens på lång sikt. Generaldirektören har en stark ställning och har utan tvivel utnyttjat denna för en mycket aktiv och målmedveten styrning av institutet och, enligt vår uppfattning, i en mönstergill riktning. IFAU har på relativt kort tid etablerat sig som ett utvärderingsinstitut med hög trovärdighet och hög akademisk status. IFAU bör få högsta betyg för det arbete som utförts och institutet framstår idag som en av de ledande forskningsmiljöerna inom tillämpad arbetsmarknadsekonomi i Europa. Vi vill speciellt framhålla den goda internationella publiceringstakten som IFAU har uppnått. Tillämpade forskningsmiljöer utsätts lätt för frestelsen att satsa på utredningsorienterad verksamhet och försöka undslippa det mycket mödosamma extra steget att bearbeta analyserna med sikte på internationell publicering i goda tidskrifter. IFAU har uppenbarligen arbetat efter en annan och vetenskapligt sett mer intressant publiceringsfilosofi och bör ges honnör för detta. Samtidig har IFAU klarat att kombinera internationell publicering med vetenskapligt sett goda utredningar och populärvetenskapliga bidrag avsedda för svenska myndigheter och allmänhet. 6

7 1. Uppdraget Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, har av regeringen fått i uppdrag att utvärdera Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Utvärderingen skall omfatta IFAU:s organisationsform, styrning, inriktning samt kvalitet och omfattning på den vetenskapliga produktionen. Vad gäller IFAU som kunskapsförmedlare skall utvärderingen ta ställning till IFAU:s betydelse för att ta fram underlag för arbetsmarknadspolitiken och övriga politikområden som ligger inom institutets verksamhetsområde. IFAU:s inverkan på andra myndigheter och övriga aktörer inom institutets verksamhetsfält skall också utvärderas. I arbetet med utvärderingen har vi dels granskat ett stor andel av de skrifter som producerats vid IFAU, dels genomfört två platsbesök, dels intervjuat samtliga medlemmar av IFAU:s referensgrupp samt några styrelsemedlemmar. 2. Bakgrund Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, inrättades den 1 juli 1997 som ett forskningsinstitut under Näringsdepartementet och förlades till Uppsala. Vid sidan av den egna interna verksamheten fungerar IFAU också som ett mindre forskningsråd som delar ut medel efter ansökan från forskare. Det primära syftet med institutets verksamhet är att bidra till en förbättrad måluppfyllelse inom arbetsmarknadspolitiken. Institutet är en myndighet och leds av en generaldirektör. Vid institutet arbetar för närvarande 21 disputerade forskare, 3 doktorander, 5 utredare och 6 administratörer. Dessutom har institutet en affilierad professor och 3 affilierade post-docs. Slutligen är 12 professorer, 5 post-docs och 5 doktorander knutna till institutet via projekt tillsammans med anställda vid IFAU. Flertalet forskare är nationalekonomer, men IFAU har också statistisk och statsvetenskaplig kompetens. Budgeten uppgår till ca 16 mnkr för den egna verksamheten samt ca 5 mnkr för utdelning till externa forskare. Institutet biträds av en styrelse dominerad av forskare, men med en bred sammansättning från olika vetenskapliga discipliner. Styrelsen ger synpunkter på verksamheten och beslutar om fördelningen av externa forskningsanslag. Vid sidan av styrelsen finns också en referensgrupp på 14 personer med representanter för departement, myndigheter, fackliga organisationer och arbetsgivare. Denna ger också synpunkter på verksamheten samt förslag på frågeställningar som bör belysas. Enligt sin förordning (SFS 1997:648, ändring SFS 2001:138, ) skall institutet främja, stödja och genomföra utvärdering av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder, studier av arbetsmarknadens funktionssätt och utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet. Vidare skall institutet sprida information om resultaten av sina utvärderingar och studier till myndigheter och andra intressenter, vilket sker genom publikationer, seminarier, kurser och konferenser. Dessutom arbetar IFAU med att bygga upp 7

8 och underhålla en databas och göra data lättillgängliga för forskare runt om i landet samt att bygga upp ett bibliotek av svenska utvärderingsstudier. Vid sidan av den egna interna verksamheten fungerar IFAU också som ett mindre forskningsråd som delar ut medel efter ansökan från forskare. IFAU har som en form av programförklaring följande formulering av sin verksamhet. Mål: Producera och tillgängliggöra kunskap av högsta möjliga kvalitet och kvantitet Etablerat forskningsinstitut inom en nioårsperiod Medel: Rekrytera högt kvalificerade och engagerade medarbetare Kontinuerligt kompetensutveckla de anställda Bygga upp, kvalitetssäkra och dokumentera data Trovärdighet: Tydlig åtskillnad görs mellan vad forskningen säger och personliga reflektioner Preliminära resultat diskuteras inte med journalister och beslutsfattare Relationer med omvärlden: Vara generös med kunskap och data till andra 3. Verksamhetens inriktning och omfattning Under uppbyggnadsperioden omfattade IFAU:s verksamhet utvärderingar av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder samt studier av arbetsmarknadens funktionssätt. År 2001 utvidgades uppdraget till att även omfatta utvärderingar av arbetsmarknadseffekterna av åtgärder inom utbildningsväsendet. I regleringsbrevet för år 2002 tillkom kravet att resultaten skall spridas såväl till intressenter i Sverige som internationellt. IFAU bedriver f.n. ca 30 interna och 25 externa projekt. Verksamheten indelas i tre huvudområden med underområden: Arbetsmarknadspolitik Evaluering av arbetsmarknadsprogram Arbetsförmedlingen Individeffekter Makroeffekter Arbetslöshetsförsäkringen Metodprojekt Översikter 8

9 Arbetsmarknadens funktionssätt Arbetslöshet Lönebildning Arbetskraftsefterfrågan Arbetskraftsutbud Arbetsrätt Arbetsmarknaden för invandrare Arbetsmarknadseffekter av utbildningssatsningar Ungdomsskolan, universitet och högskolor Vuxenutbildning Utbildning, teknikspridning och arbetskraftsefterfrågan Metodprojekt Medlen till externa forskningsprojekt utgör ett viktigt komplement till och fyller ut luckor i den egna verksamheten. Speciellt gäller detta forskning inom andra discipliner än de som finns representerade internt vid institutet. År 2004 fördelades dessa medel ungefär lika mellan arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadens funktionssätt respektive effekter av utbildning. Som tydligt framgår av projektförteckningen karakteriseras forskningen av stor bredd och det är inte lätt att finna några uppenbara luckor eller förbiseenden. Några sådana framkom inte heller i intervjuerna med referensgruppsmedlemmarna. Efter vad vi förstår har IFAU utnyttjat denna breda kontaktyta väl med stor lyhördhet för framförda projektidéer. 4. Vetenskaplig kvalitet Den nationalekonomiska forskningen om arbetsmarknaden har genomgått en mycket snabb expansion under de senaste decennierna såväl på den teoretiska och metodologiska sidan som på den empiriska. Gradvis har omfattande databaser byggts upp för den empiriska forskningen. Området har haft en stor attraktionskraft på internationellt mycket framstående forskare med snabb framflyttning av den internationella forskningsfronten som resultat. Utvecklingen har samtidigt förvandlat området från ett metodmässigt low-tech- område till ett metodmässigt mycket avancerat område inom mikroekonometrin. Inom ämnet nationalekonomi är den internationella tidskriftspubliceringen det främsta måttet på vetenskaplig kvalitet. För att ge en bild av den vetenskapliga kvaliteten på forskningen vid IFAU ser vi därför först på publicerade artiklar inom fem områden. 1) Evaluering av arbetsmarknadsprogram. Vi vill här speciellt nämna arbeten av K. Johansen (Do labour market programs affect labor force participation, Swedish Economic Policy Review, 2001), L. Larsson (Evaluation of Swedish youth labor market programmes, Journal of Human Resources, 2003), K. Carling och L. Larsson (Does early intervention help the unemployed youth, Labour Economics, forthcoming), K.Carling och K. Richardson (The relative efficiency of labour market 9

10 programs: Swedish experience from the 1990 s, Labour Economics, forthcoming), B. Sianesi (An evaluation of active labour market programs in Sweden, Review of Economics and Statistics, forthcoming). 2) Sjukfrånvaro. Ett viktig arbete är P. Johansson och M. Palme (Assessing the effect of public policy on worker absenteeism, Journal of Human Resources, 2002). 3) Integrering av invandrare. Viktiga arbeten är P.-A Edin, P. Fredrikson och O. Åslund (Ethnic enclaves and the economic success of immigrantsevidence from a natural experiment, Quarterly Journal of Economics, 2003), P.-A. Edin, R. J. Lalonde och O. Åslund (Settlement policies and the economic success of immigrants, Journal of Populations Econonomics, 2004) och O. Åslund (Now and forever? Initial and subsequent location choices of immigrants, Regional Science and Urban Economics, forthcoming). 4) Arbetslöshet och jobbsökande. Viktiga arbeten är K. Carling, B. Holmlund och A. Vejsiu (Do benefit cuts boost job-findings, Economic Journal, 2001), P. Fredrikson och B. Holmlund (Optimal unemployment insurance in search equilibrium, Journal of Labor Economics, 2001) och S. Eriksson och N. Gottfries (Ranking of job applicants, on the job-search and persistent unemployment, Labour Economics, forthcoming). 5) Lönebildning, inkomstskillnader och arbetslöshet. Viktiga arbeten är J. Agell och P. Lundborg (Survey evidence on wage rigidity and unemployment, Scandinavian Journal of Economics, 2003) och P.-A. Edin och K. Richardson (Swimming with the solidarity wage policy and the gender earnings gap, Scandinavian Journal of Economics, 2002). Andra viktiga forskningsområden har varit effekter av ändrad arbetstid på arbetslösheten, voting modeller, samt arbete i den informella delen av ekonomin och registrerad arbetslöshet. I tillägg till de tidskrifter som omnämnts ovan kan vi också nämna publikationer under 2003 i bl.a. American Political Science Review, International Economic Review, Journal of Public Economics och Journal of the European Economic Association. Nivån på den internationella tidskriftspubliceringen imponerar i hög grad. Här ingår artiklar i generella internationella topptidskrifter vid sidan av artiklar i mera tillämpade men samtidigt högt rankade tidskrifter. För att få lite perspektiv på betydelsen av tidskriftspublicering som kvalitetsindikator inom nationalekonomi kan nämnas att refuseringsandelen av insända bidrag till goda internationella tidskrifter som regel överstiger 90 procent. Steget från working paper till tidskriftspublicering kan därför vara mycket långt och mödosamt, och utan en god incitamentsstruktur är frestelsen stor att underlåta att ta detta steg. Det är snarare regel än undantag att tillämpade forskningsmiljöer tenderar mot mindre krävande utredningsverksamhet. 10

11 I tillägg till de ovan nämnda publicerade arbetena har vi också tagit del av ett tiotal arbeten som ännu icke är publicerade internationellt, men där intentionen uppenbart är att få till en sådan publicering. Vi skall här göra en kortfattad kritisk granskning av dessa arbeten. 1) M. Dahlberg och A. Forslund: Direct displacement effects of labour market programmes: The case of Sweden. I detta arbete undersöks om arbetsmarknadsprogram kan reducera arbetsmarknadsmöjligheterna för dem som inte deltar i arbetsmarknadsprogram. En sådan effekt kan uppstå som följd av att skatter måste höjas för att programmen skall bli finansierade, genom att timlönerna för alla på arbetsmarknaden kan bli påverkade och genom att sysselsättning av en person från ett arbetsmarknadsprogram kan ske på bekostnad av personer som inte deltar eller är omfattade av en viss individinriktad arbetsmarknadspolitik. Den viktigaste slutsatsen är att program som subventionerar sysselsättning av vissa personer kan ge upphov till en sådan negativ effekt (och dessutom ganska kraftig) på dem som inte omfattas av den individinriktade arbetsmarknadspolitiken. Slutsatsen är inte överraskande. Teoretiska och vissa empiriska analyser har tidigare gjorts baserade på den så kallade Layard-Nickel modellen och liknande slutsatser som den som dras i artikeln, kan lätt fås i en sådan modell. Den teoretiska modellen i artikeln är här också baserad på Layard-Nickel modellen. Den teoretiska delen av artikeln utnyttjas för att motivera regressionsuttryck i den empiriska delen av artikeln. Dessa två delar hänger därför icke helt samman så som de skulle ha gjort i en strukturell mikroekonometrisk modell. Den empiriska delen av arbetet är kompetent utförd och är baserad på ett balanserat paneldatamaterial. Publiceringspotentialen är knuten till den empiriska delen av artikeln. 2) M. Lundin och P. Skedinger: Decentralization of active labour market policy: The case of Swedish local employment service committees. Idén i detta arbete är att studera om det betyder något för a) målsättningar för arbetsmarknadsprogram och b) typ av program och c) effekten av dem på arbetsmarknadsanknytningen av att politiken utformas lokalt i stället för centralt. Data härstammar från ett försök som gjordes i Sverige, och där lokala myndigheter fick spela en större roll i utformningen av programmen. Författarna drar slutsatsen att det är en viss skillnad i målsättningar för program mellan lokala och centrala myndigheter. Det anges att bara tre av fyra lokala beslutsfattare har målsättningar som överensstämmer med de centrala. För många läsare vill tre av fyra framstå som att ett stort flertal har sammanfallande målsättningar. I den mer ekonometriska delen av studien ses det närmare på vad som faktiskt har valts och inte på vad lokala beslutsfattare säger att de kunde tänka sig att göra. Empirin ger ett visst stöd för slutsatsen att program som är mer orienterade mot lokala problem kan bli de som väljs av lokala kommittéer. Den ekonometriska delen gör ett kompetent intryck. Publiceringspotentialen är troligen något begränsad i den betydelsen att problemställningarna och resultaten sannolikt är av störst intresse för svenska myndigheter och svensk allmänhet. 11

12 3) L. Larsson: Sick of being unemployed? Interactions between unemployment and sickness insurance in Sweden. I det svenska datamaterial som utnyttjas i detta arbete kan arbetslöshetsersättning utgå för maximum 300 dagar. Problemställningen som analyseras är om det finns en ökande tendens bland arbetslösa att anmäla sig sjuka när arbetslöshetsersättningen är på väg att upphöra. Baserad på en ekonometrisk varaktighetsanalys finner författaren att svaret kan vara ja. Dessutom finner författaren att en högre sjukersättning än arbetslöshetsersättning kan ge incitament att anmäla sig sjuk, givet att personen har rätt till arbetslöshetsersättning. Längden av sjukanmälningsperioden ser inte ut att vara påverkad av dessa incitament. Problemställningen är mycket intressant, den ekonometriska analysen är kompetent utförd, slutsatsen som dras är övertygande, framställningen är fokuserad på de konkreta problemställningar som tas upp (och inte något annat) och allt tyder på att detta arbete är av intresse för en internationell läsekrets. Arbetet bör ha goda möjligheter att bli accepterat för publicering i en god tidskrift. 4) K. Johansson: Labour market programs, the discouraged worker effect, and labour force participation. Första delen av denna artikel beskriver en sökmodell för arbetsmarknaden. Den andra delen som mycket väl kunde varit skriven utan den tidigare introduktionen av den något luftiga sökmodellen estimerar hur sannolikheten för att vara sysselsatt påverkas av tillgång till arbetsmarknadsprogram. Författaren finner en kortsiktig, positiv effekt av dessa program på sysselsättningen. Det ekonometriska arbetet är kompetent utfört. 5) B. Öckert: Do university enrolment constraints affect education and earnings. I detta arbetet är problemställningen om begränsningen i tillträdet till högre studier i Sverige har haft effekter på längden av utbildning och kanske viktigast på framtida inkomster. Personer som ansökte om tillträde till högre studier år 1982 har därefter följts under ett antal år. I en sådan studie är flera förhållanden viktiga. För det första är det inte slumpmässigt vem som ansöker om tillträde till vilka studier ( self-selection ), för det andra är det inte slumpmässigt vem som kommer in på de olika utbildningar ( admission-selection ), för det tredje så måste man ta hänsyn till att om en sökande inte kommer in på det ställe som har högsta prioritet så kan han eller hon komma in på ett annat ställe. Författaren redogör på ett utmärkt sätt för dessa problem och försöker att kontrollera för dessa selektionseffekter i den empiriska delen av undersökningen. Dessa korrektioner för selektion kan vara korrekta, men vi efterlyser en grundligare diskussion och empirisk testning av möjligheterna för samvariation mellan observerade och ickeobserverade förhållanden med de olika typerna av selektion. Det kan till exempel tänkas att observerade variabler som påverkar admission-selection korrelerar med icke-observerade variabler som påverkar self-selection och omvänt. Efter korrektion för selektionseffekter återstår problemet med att finna personer som kan jämföras med dem som blivit antagna till de studier de har ansökt om. 12

13 Författaren ser här på tre olika typer av individer: a) individer som inte har ansökt till studier, b) individer som inte uppfyller antagningskraven, c) individer som uppfyller antagningskraven, men som av olika skäl inte börjar att studera/inte fullföljer studierna ( screen-outs ). Ingen av grupperna är idealiska i den betydelsen att det kan existera observerade och icke-observerade förhållanden som korrelerar med det man önskar studera, nämligen effekten av utbildning på framtida inkomst. Författaren gör så gott han kan på denna punkt och förefaller att lita mest på grupp c-individerna. Han finner att utbildningstiden är längre bland dem som antas till sina förstavalsstudier, men finner liten effekt på framtida inkomst av antagningsbegränsningen till studier. De empiriska resultaten är inte precis uppseendeväckande, men studien är ordentligt genomförd och kommer nog att kunna bli publicerad i en lämplig internationell tidskrift. 6) E. Ekström: The value of a third year in upper secondary educationevidence from a piloting scheme. År 1991 genomfördes en skolreform som innebar att svenska elever kunde välja tre och inte bara två år vocational program i upper secondary school. Före reformens genomförande prövades detta i några kommuner och författaren tolkar dessa pilotprogram som ett naturligt experiment och utnyttjar data från provperioden till att estimera val bland ungdomar som hade möjligheter till tre respektive två års vocational skolgång. Författarna finner att möjligheterna till att välja ett tre-års program i förhållanden till ett två-års program har en positiv effekt på att välja ett vocational program. Det är då kontrollerat för förhållanden som lokal arbetslöshet med mera. Resultatet är kanske inte uppseendeväckande, men det är ett intressant datamaterial som analyseras. Arbetet har kanske mest intresse i Sverige, men en internationell publicering kan inte uteslutas. 7) P. Fredriksson och P. Johansson: Program evaluation and random program starts. Problemställningen i detta arbete är hur man skall kunna mäta effekten på sannolikheten att få arbete och framtida inkomst av att delta i arbetsmarknadsprogram. En ofta använd ansats är att basera denna mätning på en matching modell. I en sådan modell försöker man hitta en match mellan de som deltar i ett arbetsmarknadsprogram och de som inte gör det. I bästa fall kan man finna personer som har approximativt lika sannolikheter för viljan att delta i sådana program. Författarna påpekar att denna nu så utbredda ansats kan leda vilse och ge upphov till skeva estimat, till exempel kan resultat som ger negativa effekter av deltagande i program dölja det faktum att effekten faktisk är noll. Orsaken härtill är, att finna personer som inte deltar i program är att förutsätta framtida förhållanden, alltså på den eller de variabler som man skall mäta effekterna på. Till exempel kan en framtida icke-deltagare vara en person som har haft tur att hitta ett arbete. Författarnas svar på detta problem är att modellera deltagande som en dynamisk och stokastisk process, där deltagande i ett program kan ske vid vilken tidpunkt som helst i en arbetslöshetsperiod. Modellen som utnyttjas är en hazardrate modell som leder fram till estimatorer av behandlingseffekter knutna till differenser i överlevelsetakter i arbete mellan de som deltar och de som inte deltar 13

14 i program. Med hjälp av Monte-Carlo simuleringar visar de några intressanta empiriska resultat, bland annat den negativa skevheten i matching modellerna. Detta arbete bör ha stora möjligheter att bli publicerat i en god internationell tidskrift. 8) A. Nilsson och J. Agell: Crime, unemployment and labour market programs in turbulent times. Detta är ett välskrivet och viktig arbete som innehåller en empirisk studie av om (ekonomisk) kriminalitet och bruk av narkotika varierar positivt med arbetslöshet i olika åldersgrupper och negativt med arbetsmarknadsprogram. Data som utnyttjas är väl lämpade för att analysera denna problemställning och av två orsaker. För det första är det stor variation i arbetslöshet mellan kommuner, och för det andra omfattar data en period med klart fallande arbetslöshet i Sverige. Författarna finner att arbetslöshet i allmänhet har en klar och förväntad effekt på kriminalitet och bruk av narkotika, men att ungdomsarbetslöshet och arbetsmarknadsprogram riktade mot unga arbetslösa (och också andra äldre arbetslösa) inte har någon klar effekt. Det sista kan sannolikt hänga samman med den selektion som sker vid deltagande i arbetsmarknadsprogram. Personer som är benägna att begå kriminella handlingar kan vara mindre intresserade av långsiktig utbildning för att tjäna pengar. Snabba pengar, olovligt förvärvade, kan vara mer attraktivt. Man kan heller inte bortse från att de potentiellt kriminella förväntar sig att ett deltagande i arbetsmarknadsprogram ger en liten avkastning i form ökade framtida inkomster. I så fall överensstämmer det med vad många forskare, bland annat på IFAU, också har funnit! Arbetet har hög sannolikhet att bli publicerad i en god tidskrift. 9) P. Hedstrøm, A.-S. Kolm och Y. Åberg: Social interactions and unemployment. Denna artikel består egentligen av två åtskilda delar. Den första delen beskriver en standardsökmodell, med matching mellan arbetssökande och företag, något utvidgad genom att kostnaderna (psykiska) av att vara arbetslös beror på hur många andra som är arbetslösa. Denna sökmodell kan då resultera i två jämvikter: Låg lön/låg arbetslöshet och hög lön /hög arbetslöshet. Den andra delen av artikeln utnyttjar data från Stockholmsområdet och undersöker om arbetslöshet i ett närområde (och bland eljest lika personer) påverkar rörelsen ut ur arbetslöshet för en person. Det anges att detta är en test av den teoretiska modellen, vilket det ju inte är eftersom den modellen ger en prediktion om kombinationen av lön och arbetslöshet. Ett empiriskt resultat som rapporteras, är att sannolikheten för att gå ut ur arbetslöshet går upp om den så kallade närarbetslösheten går ned. Men orsaken till detta kan lika gärna vara samvarierande lokala arbetsmarknadsförhållanden som social interaktion. Här måste mer göras innan en publicering kan vara aktuell. Varför inte göra två artiklar i stället för en? 14

15 10) A. Forslund, P. Johansson och L. Lindqvist: Employment subsidies: A fast lane from unemploment to work?. Detta arbete har presenterats muntligt för kommittén. Vårt intryck är att detta arbete håller en mycket hög kvalitet med stor sannolikhet för publicering i en god tidskrift. Det sammanfattande intrycket av granskningen av de ännu opublicerade arbetena är också mycket gott. De flesta av dessa har uppenbarligen en god publiceringspotential. Övrig samhällsekonomisk forskning IFAU:s verksamhet är i huvudsak nationalekonomisk, men det förekommer också arbeten av samhällsforskare som inte är nationalekonomer. Det mesta av denna forskning är utförd av forskare som inte har fast anknytning till IFAU, men som ansöker om stöd till sin forskning från den relativt begränsade delen av budgeten som är avsatt för sådana projekt. Den granskning vi företagit visar också att dessa projekt genomgående är av hög kvalitet, är välskrivna och oftast intressanta. Det är dock oklart för oss hur betydelsefull och hur mycket inflytande denna ickeekonomiska forskning har, eller bör ha, på institutets centrala projekt. Förkärleken för multi-disciplinär forskning är välkänd hos politiker och byråkrater, men det är sällan man ser exempel på att den är mödan värd. Med detta menar vi att det är sällan som forskare från en disciplin lär sig så mycket av forskning från en annan att deras egen forskning förändras i fruktbar riktning. I den arbetsfördelning som råder inom forskningen kan vi också notera att det pågår en mycket omfattande icke-ekonomisk arbetsmarknads- och arbetslivsinriktad forskning vid andra institut och lärosäten. Enligt vår uppfattning borde IFAU, dess styrelse och referensgrupp diskutera om de medel som tilldelas denna övriga samhällsvetenskapliga forskning är väl använda. Man kan t.ex. fråga sig om IFAU skulle få ut mera av dessa medel om man mera målinriktat speciellt uppmanade vissa forskare som är experter på områden speciellt viktiga för den ekonomiska arbetsmarknadsforskningen. Ett exempel skulle kunna vara sociologer som forskar på segmentering och segregation på arbetsmarknaden, fenomen som är välkända men sällan centrala i ekonomisk arbetsmarknadsforskning. Krav bör också ställas på forskarna att explicit använda tid och kraft på att utveckla vad den ekonomiska arbetsmarknadsforskningen kan lära av projekten. Populärvetenskapliga bidrag Kommittén har också tagit del av ett tiotal populärvetenskapliga arbeten av utredningskaraktär som behandlar olika sidor av arbetsmarknaden i Sverige. Dels är arbetena baserade på registerdata tillgängliga vid IFAU, dels på intervjuundersökningar, inklusive det minsta datamaterialet omfattande 19 personer som blev djupintervjuade om sin anknytning till arbetsmarknaden. En av utredningarna innehåller en jämförelse av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsproblem i OECD-länder. Vi vill speciellt framhäva två av utredningarna: 15

16 1) P. Johansson och S. Martinsson (2000): Det nationella IT-programmet en slutrapport om SWIT. I denna utredning jämförs två arbetsmarknadsprogram med IT-orientering. Det ena av dem, SWIT, visar sig ha givit bättre resultat än det andra programmet i form av flera i arbete efter att programmet är avslutat. Deltagarna i SWIT uppnår också högre inkomster, givet arbete. Det är ingen stor ekonometri som presenteras, och det är något oklart om selektionen in i de två olika programmen är klart skilda (utöver observerade kännetecken), men studien får fram en god poäng på ett enkelt sätt. Arbetet kan vara av intresse för en bredare läsekrets än svenska myndigheter och allmänhet. 2) K. Håkansson (2001): Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda. Problemställningen är hur det går för personer som har varit tidsbegränsat anställda. Tidsbegränsade anställningar är populära i många länder och har som syfte att ge företagen större flexibilitet vid anställningar och därmed lägre arbetskraftskostnader och högre sysselsättning i turbulenta tider, samt ge personer en språngbräda till en fastare anknytning till arbetslivet. Författaren finner att en fastare anknytning till arbetslivet först och främst kan gälla för personer med hög utbildning. För säsongarbetande, kvinnor och personer med låg utbildning är detta inte fallet. Införandet av tidsbegränsade anställningar leder därmed till segmentering av arbetsmarknaden: De vällyckade och högt utbildade får fasta arbeten, medan andra blir en buffert på arbetsmarknaden; med arbete i goda tider och utan arbete i dåliga tider. Det kan också betyda att personer med hög utbildning kan uppnå en mer stabil anställning och högre lön än utan systemet med tidsbegränsad anställning. Det sistnämnda diskuteras inte i denna utredning. Arbetet tar upp en mycket aktuell problemställning och analyserar den på ett vetenskapligt kvalificerat sätt. Arbetet förtjänar en internationell publicering. Forskarkompetens och forskarrekrytering Den ekonometriska kompetens som krävs för tillämpad forskning inom området ligger betydligt över grundkurserna i ekonometri inom den nationalekonomiska forskarutbildningen. Detta innebär att rekryteringsunderlaget för forskare inom området är relativt begränsat i ett litet land som Sverige. Som tidigare betonats har lokaliseringen av IFAU till Uppsala, i nära anknytning till institutionen för nationalekonomi, utan tvivel betytt mycket för möjligheterna att rekrytera goda forskare. Enligt vår uppfattning har IFAU varit utomordentligt framgångsrikt i detta avseende, vilket också varit en nödvändig förutsättning för den höga kvaliteten i forskningen. Den forskning som bedrivs vid IFAU utförs således i mycket hög grad av de mest kvalificerade forskarna (direkt eller indirekt som handledare för doktorander) inom området i Sverige, med bidrag från likaledes mycket kvalificerade internationella forskare som komplement. 16

17 5. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringsprocessen vid IFAU imponerar stort. Den är högt prioriterad och kännetecknas av stor grundlighet. Före publicering genomgår varje rapport en intern seminariebehandling. Därefter faktagranskas rapporten av berörd part. I nästa steg presenteras rapporten vid minst ett externt seminarium och innan publicering genomgår den också en speciell kvalitetsgranskning av såväl extern som intern disputerad forskare. Efter publicering presenteras rapporten vid seminarier, workshops och konferenser, och normalt utarbetas också en version av rapporten för publicering i en internationell tidskrift. Till kvalitetssäkringen hör också uppbyggnaden och underhållet av en egen databas. Jämfört med ad hoc-beställningar från externa databaser ger en sådan starkt ökad förståelse av innehållet i olika variabler och helt andra möjligheter att kontrollera datakvaliteten samtidigt som möjligheten att upptäcka nya intressanta problemställningar stimuleras. 6. Forskningens relevans Inriktningen av IFAU:s verksamhet styrs, inom relativt vida ramar, av förordning och regleringsbrev. Inom ramen för dessa väljer IFAU självständigt problemställningar, teorier och metoder för sina forskningsprojekt. Vårt huvudintryck är att problemställningarna i forskningsprojekten har hög relevans. Detta intryck bekräftas också av intervjuerna med medlemmarna i referensgruppen som i mycket hög utsträckning representerar avnämarsidan. Det samstämmiga intrycket från dessa är dels att forskningen vid IFAU är av hög relevans, dels att lyhördheten att ta till sig nya frågeställningar är mycket stor, dels att det är svårt att hitta försummade områden möjligen med undantag för utbildningsområdet där forskningen ännu befinner sig i sin linda. En viktig orsak till detta är att området först sedan 2001 ingått i IFAU:s uppdrag. 7. IFAU som kunskapsförmedlare Enligt sin förordning skall institutet sprida information om resultaten av sina utvärderingar och studier till myndigheter och andra intressenter såväl nationellt som internationellt, vilket främst sker genom publikationer, seminarier, kurser och konferenser. Att aktiviteten inom detta område är hög framgår av årsredovisningen för Aktivitet Antal distribuerade forskningsrapporter Antal publikationer Antal egna konferenser, workshops och seminarier Antal presentationer vid externa konferenser, seminarier etc na Antal gästforskare vid institutet

18 IFAU:s forskning publiceras i tre serier, Working Papers, Rapporter och Dissertations. I stort sett all forskning publiceras först som working papers och sprids internationellt till forskare och vissa internationella organisationer, samt insänds till internationella tidskrifter för bedömning. I Rapportserien publiceras, förutom arbeten skrivna på svenska, pedagogiskt bearbetade och mera lättillgängliga översättningar av working papers. Till rapporterna hör också sammanställningar av kunskapsläget inom olika områden. Rapporterna riktar sig till en bred svensk publik. I Dissertation-serien publiceras de avhandlingar som helt eller delvis finansierats av IFAU. Som framgår av statistiken ovan är IFAU:s forskare extremt aktiva presentatörer av sin forskning. Kravet på att varje forskningsrapport skall genomgå seminariebehandling vid minst en extern institution bidrar starkt till detta. Resultaten presenteras dessutom ofta på ett seminarium på Näringsdepartementet. Vidare sammanfattas resultaten normalt i ett pressmeddelande som, förutom till pressen, också distribueras till relevanta beslutsfattare och forskare inom området. Samtliga publikationer finns för gratis nedladdning på IFAU:s hemsida. Besöken på hemsidan uppgick till år 2003, av vilka 45 procent resulterade i en titt på eller nedladdning av någon av IFAU:s publikationer. IFAU:s working papers finns också att tillgå i skandinaviska SWoPEc (med över 1000 nedladdningar år 2003) och internationella RePEc (med ca 1700 nedladdningar år 2003). Avnämarsidan, representerad av medlemmarna i referensgruppen, ger en mycket positiv och starkt uppskattande bild av IFAU som kunskapsförmedlare. Till det som speciellt uppskattas hör den internationella bevakningen med översikter över den internationella forskningen inom området, vilket ger avnämarna ett vidare perspektiv på sin egen verksamhet. 8. IFAU:s betydelse för arbetsmarknadspolitiken m.m. Såväl genomgång av IFAU:s forskningsrapporter och projekt som intervjuerna med medlemmarna av referensgruppen visar, att IFAU:s projekt ger ett mycket gott sakunderlag för arbetsmarknadspolitiken. Överraskande nog har kunskapsläget inom detta område varit mycket svagt. Trots de mycket stora belopp som sedan decennier årligen satsats på arbetsmarknadspolitik har forskningen om effekterna av arbetsmarknadspolitiken varit mycket rudimentär. IFAU:s verksamhet har här bidragit till ett stort kunskapslyft. Det ligger i sakens natur att det är mycket svårt att mera noggrant precisera IFAU:s betydelse för den praktiska arbetsmarknadspolitiken. Vi övervägde på ett tidigt stadium att genomföra ett separat projekt med ambitionen att följa upp effekterna av ett antal utvärderingar. Vid närmare eftertanke övergavs denna idé. En viktig orsak till detta var att det rent tidsmässigt skulle vara svårt att genomföra på ett seriöst sätt inom ramen för denna evaluering. Ett sådant projekt har karaktären av ett mer omfattande forskningsprojekt med en väl genomtänkt design. Gruppen har i stor utsträckning fått lita till intervjuer med personer involverade i eller intresserade av arbetsmarknadspolitik, i första hand medlemmarna i 18

19 referensgruppen men också några forskare, byråkrater och politiker. Den bild vi fått är att IFAU:s verksamhet anses som extremt värdefull som underlag för arbetsmarknadspolitikens utformning, framför allt på lång sikt men även på kort sikt. Även om kritiken av vissa av IFAU utvärderade program kan vara förödande negativ (t.ex. friåret ), kan kanske enstaka sådana program under en tid fortleva av politiska skäl, medan andra program läggs ned och vissa övervägda program aldrig realiseras på grund av de erfarenheter som finns av gjorda utvärderingar. Flera intervjuade har betonat IFAU:s roll för det långsiktiga tänkandet och inställningen till arbetsmarknadspolitiken och förväntningarna om vad denna kan åstadkomma. Även om vissa program fortfarande baseras på önsketänkande kommer dock på lite längre sikt droppen att urholka stenen. Oavsett ideologi är de flesta intresserade av att knappa resurser utnyttjas effektivt. Några intervjuade har också efterlyst ett mera högljutt IFAU som med braskande rubriker presenterar sina kritiska resultat. Enligt vår uppfattning bör IFAU bevara sin lågmälda ton i den krävande balansgången mellan vetenskaplig och journalistisk framtoning. Vi är ganska övertygade om att effekterna av IFAU:s verksamhet på den förda politiken inte blir mindre av en lågmäld ton samtidigt som en sådan är av stor betydelse för möjligheterna att rekrytera kvalificerade forskare som sällan har mediala ambitioner. Som ovan noterats är det, inom ramen för utvärderingsgruppen uppdrag, svårt att ta ställning till vilken effekt IFAU:s verksamhet har haft på den förda arbetsmarknadspolitiken. Man kan dock notera att ett antal politikomläggningar som har genomförts under de senaste åren ligger i linje med resultaten i de rapporter som institutet publicerat. 1 Den dialog som har förts mellan IFAU och Näringsdepartementet i samband med att IFAU fått regeringsuppdrag bör också ha förbättrat departementets beställarkompetens när det gäller utvärderingar. Övriga myndigheter och aktörer IFAU har en mycket bred kontaktyta mot ett antal myndigheter och aktörer, de senare i form av organisationer, forskare, politiker och journalister intresserade av arbetsmarknadens funktionssätt eller involverade i arbetsmarknadspolitik. De internationella kontakterna är också omfattande inte bara med forskarsamhället utan vi kan också notera att delegationer från IMF, OECD och EU regelbundet har besökt IFAU för diskussioner om svensk arbetsmarknad. Att försöka ringa in IFAU:s inverkan på andra myndigheter och övriga aktörer inom institutets verksamhetsfält är inte helt enkelt. Med hänsyn till tid och resurser är det främst kvalitativa intryck från samtal och intervjuer som ligger till grund för denna aspekt. 1 Detta gäller exempelvis regeländringar i arbetslöshetsförsäkringen som innebär att det inte längre är möjligt att kvalificera sig för en ny period med ersättning från a-kassan genom deltagande i arbetsmarknadspolitiska program, en ökad fokusering på långtidsarbetslösa samt på åtgärder som skall stimulera jobbsökande. 19

20 Det generella intrycket från intervjuer med myndighets- och organisationsföreträdare är att intresset är stort att ta del av resultaten från IFAU:s verksamhet, och att dessa tillmäts stor betydelse för den egna verksamheten. I detta ligger också att förtroendet, ifråga om kvaliteten på forskningen, för IFAU:s verksamhet är mycket stort. Samma intryck ger samtal med några få politiker. Typiska synpunkter är att utan IFAU som kunskapskälla skulle debatten vara trist och torftig och att det som kommer från IFAU tas på allvar samt att bland alla dessa lobbyorganisationer behövs ett oberoende institut vars analyser man kan lita på. De organisationer som deltar i IFAU:s referensgrupp har dessutom haft möjligheter att få belysning av frågor av relevans för den egna organisationen genom att direkt påverka IFAU:s forskningsagenda. 2 IFAU är också en del av forskarsamhället och har mycket omfattande kontakter inte bara med Uppsala universitet utan också med institutioner vid de flesta större universitet i Sverige och många utländska, framför allt genom seminariepresentationer, konferenser och workshops och forskningssamarbete men också genom de externa forskningsanslag som IFAU fördelar. Kontakterna med Uppsala universitet är av naturliga skäl speciellt omfattande. IFAU har, ofta i samarbete med Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, organiserat kurser i utvärderingsmetoder på forskarutbildningsnivå. I dessa kurser har deltagarna kommit från såväl IFAU som andra svenska och internationella forskningsmiljöer (universitetsinstitutioner, forskningsinstitut och andra myndigheter). Dessutom finansierar IFAU en professur i mikroekonometri, särskilt utvärdering, vid Uppsala universitet. Detta har en positiv inverkan på forskarutbildningen i nationalekonomi vid Uppsala universitet samt bidrar till att förbättra den allmänna utvärderingskompetensen till gagn för andra politikområden än arbetsmarknadspolitiken. Uppbyggnaden och utvecklingen av en egen databas är också av stor betydelse för kontakterna med forskarsamhället. Till detta bidrar den mycket förtjänstfulla (men relativt ovanliga) öppenheten med omfattande tillgång till data för externa forskare. Databasen är tillgänglig för alla som tilldelas externa forskningsanslag från IFAU. Dessutom är en kopia av databasen, förvarad vid SCB, tillgänglig för uttag (till marginalkostnad) för andra forskare efter sedvanlig sekretessprövning. Uppbyggnaden och utvecklingen av databasen har också haft en positiv inverkan på SCB:s kvalitetsarbete som utvecklingen av statistikproduktionen vid SCB. IFAU har också regelbundet framfört synpunkter på arbetsmarknadsverkets statistikproduktion. Även här har institutets användarkompetens bidragit till kvalitetsförbättringar 2 Vid varje referensgruppsmöte har en av de deltagande organisationerna presenterat förslag på tre forskningsfrågor som man velat ha belysta av IFAU. 20

21 9. IFAU:s organisationsform IFAU har ställning som myndighet under regeringen. Inom ramen för förordning och regleringsbrev kan verksamheten bedrivas med stor självständighet och effektivitet. Den primära aspekten på val av organisationsform är givetvis IFAU:s självständighet. Det ligger i sakens natur att utvärderingsforskning inom ett område som arbetsmarknadspolitik är kontroversiell. Utan en mycket hög grad av självständighet ifråga om val av problemställningar, teorier och metoder samt publicering kommer IFAU:s trovärdighet att ifrågasättas så snart obekväma resultat presenteras. Utan en mycket hög grad av självständighet och trovärdighet ökar också risken för politisk styrning, med starkt negativa effekter på forskningsmiljöns attraktionskraft. Ingen äkta forskare accepterar politisk styrning av sin verksamhet. Enligt vår uppfattning har ställningen som myndighet, och med en forskardominerad styrelse, gett IFAU en mycket hög grad av självständighet. Vårt bestämda intryck är också att IFAU:s ledning verkligen utnyttjat sin organisationsform och slagit vakt om sin självständighet. Vi har svårt att se att någon alternativ organisationsform, t.ex. stiftelse eller universitetsinstitution, skulle ha varit att föredra i detta avseende. Stiftelseformen kan kritiseras ur demokratisk synvinkel när det gäller en verksamhet som den aktuella. Möjligen skulle IFAU kunna utgjort ett forskningsinstitut vid ett universitet (ungefär som SOFI vid Stockholms universitet), men en verksamhet av den karaktär som IFAU bedriver kan vara något problematisk att inordna i ett universitets verksamhet, med de regler som gäller för overheadrelaterad beskattning av anslagsmedel, lönesättning, etc. och vi ser inga påtagliga fördelar med en sådan organisationsform. En andra viktig aspekt på val av organisationsform är den administrativa effektiviteten. Inte heller ur denna aspekt utgör myndighetsformen någon större, om ens någon, effektivitetshämmande begränsning jämfört med tänkbara alternativ. En tredje mera problematisk men oerhört central aspekt på organisationsformen avser upprätthållandet av hög vetenskaplig kompetens på lång sikt. Fristående forskningsinstitut inriktade mot en viss sektor löper alltid en stor risk att den vetenskapliga kompetensen gradvis urholkas och att forskningen successivt övergår i ren utredningsverksamhet. Med en viss tillspetsning kan man tala om sektorforskningens förbannelse. Även av rena bekvämlighetsskäl kan frestelsen vara stor i tillämpade forskningsmiljöer att satsa på utredningsorienterad verksamhet och därmed undslippa det mycket krävande extra steget att bearbeta analyserna med sikte på internationell publicering i goda tidskrifter. Den långsiktiga utmaning ett sektorforskningsinstitut med vetenskapliga ambitioner står inför är att aldrig förlora kontakten med den ofta snabba utvecklingen på teori- och metodsidan inom moderämnet. Detta torde i 21

22 synnerhet gälla ett ämne som nationalekonomi som i så hög grad utnyttjar matematiska och statistisk-ekonometriska metoder i forskningen och där utvecklingen på teorisidan inom ett delområde kan ge fruktbara spillover-effekter på forskningen inom andra delområden. Utan forskare med en hög generell vetenskaplig kompetens inom ämnet nationalekonomi är sannolikheten stor för undermålig sektorspecifik forskning. Denna aspekt utgör ett starkt argument för en alternativ organisationsform och speciellt förläggning av sektorforskningsinstitut till universitet. Enligt vår uppfattning är det framför allt tre faktorer som starkt dämpar vår oro för en långsiktig urholkning av forskningskompetensen. 1. IFAU:s lokalisering i geografisk närhet till den nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har lett till ett mycket nära samarbete med ett omfattande flöde av personer mellan IFAU och nationalekonomiska institutionen. Institutionen för nationalekonomi vid Uppsala universitet har under den senaste 20-årsperioden gradvis byggt upp en mycket stark kompetens inom arbetsmarknadsforskningen, med en väl fungerande forskarutbildning och ett stort antal avhandlingar producerade inom området. Lokaliseringen av IFAU till Uppsala i nära anknytning till institutionen för nationalekonomi har utan tvivel betytt mycket för möjligheterna att rekrytera goda forskare. 2. IFAU:s ledning lägger mycket stor vikt vid metodfrågor. Inte minst illustreras detta av finansieringen av en professur, formellt vid institutionen för nationalekonomi, i mikroekonometri, samt finansiering av en årlig doktorandkurs i avancerad ekonometri. 3. IFAU:s verksamhet har fått en klart internationell inriktning. Det är internationella kriterier som gäller vid kvalitetsbedömningen och incitamenten för den enskilde forskaren är starka att genomgå den mödosamma processen fram till publicering i högt rankade internationella tidskrifter. IFAU har också dragit till sig ledande utländska forskare inom arbetsmarknadsekonometri som Jim Heckman, Richard Blundell, Costas Meghir och Gerhard van den Berg. Det råder inget tvivel om att den enskilde IFAU-forskaren i sin verksamhet upplever den nödvändiga pressen från de krav det internationella forskarsamhället ställer på god forskning. Kombinationen av myndighet som organisationsform och lokaliseringen av verksamheten i nära anknytning till en stark universitetsmiljö framstår för oss som idealisk vad gäller möjligheterna att förena självständighet och administrativ effektivitet med upprätthållandet av hög vetenskaplig kompetens på lång sikt. 22