HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRADE KUNSKAPSRESULTAT I GRUNDSKOLAN Bilaga till kvalitetsredovisning 2010 Ockelbo Kommun, Ockelbo Södra Åsgatan 30 D (3)

2 FÖRORD Kunskapsresultaten har sjunkit i Ockelbos skolor sedan år Våren 2009 var resultaten bottenlåga det gällde såväl nationella prov som genomsnittligt meritvärde och behörighet till gymnasieskolan. Rankingar som presenterats sedan dess - Öppna jämförelser Grundskola 2010 från Sveriges kommuner och landsting, Lärarförbundets Bästa skolkommun, Föräldraalliansens skolranking 2010 och nu senast Lärarnas Riksförbunds skolranking publicerad baseras alla på 2009 års utbildningsresultat. Alla vi som arbetar i skolan måste inse allvaret i situationen skolan i Ockelbo befinner sig långt under riksgenomsnitt gällande kunskapsresultat. Detta är oacceptabelt. Men - vi ska inte bli nedslagna eller handlingsförlamade. Vi måste alla kavla upp ärmarna och ta krafttag för att hjälpas åt att vända skutan. Vi ska göra detta i en andra av tillit och ömsesidigt förtroende. Jag är övertygad om att vi ska lyckas. Vilka orsaker finns till våra försämrade resultat? I Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? konstateras att orsaker till förändrade resultat i grundskolan är komplexa och följden av att en rad faktorer på olika nivåer samverkar från systemnivå (styrdokument, huvudmannaskap) till klassrumsnivå. I vårt förändringsarbete tar vi fasta på de rön som aktuell skolforsning visar. Vi synar och omprövar vårt arbete utifrån kunskap om de faktorer som leder till ett framgångsrikt lärande. Faktum är att utvecklingen redan har vänt. Vi kan se en förbättring av resultaten för 2010 inom flera olika områden, men det är en bra bit kvar innan vi är nöjda. Skolans uppdrag regleras i skollagen, läroplanen, grundskoleförordningen m.fl. författningar. De olika styrdokumenten bildar tillsammans en helhet och vårt uppdrag är att arbeta mot måluppfyllelse i alla delar. Den nya skollagen med alla nya reformer innebär för oss som arbetar i skolan mycket nytt att ta till sig och omsätta. Implementeringen av skolans nya läroplan med tillhörande kursplaner ska integreras i vår process med att förbättra måluppfyllelsen och ger oss god draghjälp i arbetet. Att koka ner skolans omfattande uppdrag till en enkel checklista för ökad måluppfyllelse låter sig inte göras. Strukturella och övergripande beslut kan vara av betydelse för att skapa förutsättningar. En genomgripande förändring måste också komma inifrån. I november 2010 bjöd vi in representanter från Essunga kommun och lät oss inspireras av den resa som de gjort från botten till toppen när det gäller skolresultat. Vi fortsätter nu vår egen process och vårt eget förändringsarbete. Jag tror att vi under resans gång kommer att känna mycket arbetsglädje och tillfredställelse när vi ser vårt gemensamma arbete ge resultat! Lotta Wennlund Utbildnings- och kulturchef 2 (3)

3 UTGÅNGSPUNKTER I ARBETET Samarbete på kommunnivå Ockelbo en skola! I kommunen finns knappt 600 elever i förskoleklass tom år nio uppdelade på sju skolenheter. Fyra rektorer ansvarar för all utbildningsverksamhet från förskola till vuxenutbildning. Vi samarbetar med synsättet att vi är en skola med verksamhet på flera ställen. Vårt uppdrag Alla elever ska utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar! Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barn och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skollag (2010:800) 1 kap 4 Våra mål Alla elever ska klara kunskapsmålen! Alla elever ska lyckas i skolan! Kunskapsresultaten förbättras årligen avseende nationella prov, genomsnittligt meritvärde och behörighet till gymnasieskolan. Utbildnings- och kulturnämnden Alla flickor och pojkar har rätten och möjligheten att lämna grundskolan med fullgoda betyg och en tro på sin förmåga att lära sig mer. Skolresultaten är bland de 50 bästa i landet. (2014) Kommunövergripande/mätbara mål Kommunfullmäktige (3)

4 VÅR GEMENSAMMA PLATTFORM Fokus på kunskapsuppdraget. På alla nivåer i organisationen prioriteras skolans kunskapsuppdrag: I klassrummet På skolan I förvaltningens ledningsgrupp (rektorer och förvaltningschef) I Utbildnings- och kulturnämnden Kunskapsresultaten prioriteras i nämndens mätbara mål för perioden, i tid (ledningsgrupp, konferenstid), i kompetensutveckling etc. Vårt utvecklingsarbete utgår från aktuell skolforskning och beprövad erfarenhet. Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollag (2010:800) 1 kap 5 FRAMGÅNGSFAKTORER Aktuell skolforskning (John Hattie Visible learning som är en sammanställning av studier gjorda på sammanlagt ca 80 miljoner elever och Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola där man låtit tre svenska universitet sammanställa svensk och internationell skolforskning) visar: Lärarens didaktiska förmåga och mötet med eleven är avgörande för kvalitet, kunskapsutveckling och resultat i skolan. Lärarens höga positiva förväntningar på eleverna är en faktor av central betydelse för att eleverna ska lyckas i skolan Rektors pedagogiska ledarskap har betydelse för skolans framgång Kompetensutveckling som fokuserar på lärares praktik förbättrar lärarens kompetens snabbast. 4 (3)

5 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Vår synvända Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan skall utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Ur Läroplan för grundskolan, Lgr 11, kap 1 Om eleverna inte når målen måste skolan förändra sitt sätt att arbeta. Vi behöver utveckla kärnprocesserna hur åstadkommer man en undervisning som gör att eleverna lär sig? Vid problembaserad skolutveckling bygger man upp en lärkultur på skolenheten som omfattar samtliga medarbetare och elever. Med utgångspunkt i medarbetares och elevers inre motivation bygger man upp en ansvarskultur framför lydnadskultur. Skolledarskapet handlar om att fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget på skolan samt att leda det gemensamma lärandet om undervisning och lärande genom att organisera meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser utifrån angelägna utvecklingsområden. Alla skolor har nu påbörjat en synvända under ledning av rektorerna. Arbetet samordnas av skolledningen på kommunnivå. Skolledningen ges professionellt processtöd i förändringsarbetet under läsåret av Hans-Åke Scherp som är t.f. professor i pedagogik med inriktning mot skolutveckling på Karlstads universitet. Läs mer på Vår synvända val av arbetsmodell Vi i skolan i Ockelbo behöver göra vår synvända utifrån våra förutsättningar. Detta vill vi förklara genom att skapa en vision och en verksamhetsidé. Med vår vision beskriver vi vad vi vill uppnå med vår pedagogiska verksamhet till exempel hur vi vill att våra elever ska vara, känna, ha uppnått när de har gått hos oss. Vår vision ska bygga på nämndens övergripande visionsmål. Vår pedagogiska verksamhetsidé anger vad som behöver karakterisera den pedagogiska verksamheten för att vi ska kunna förverkliga det vi vill uppnå med vår vision, vad som är särskilt viktigt att jobba med för att våra elever ska nå sina mål. Vår verksamhetsidé ska vara vägledande för vår vardag. När det händer saker i verksamheten ska vi kunna agera med stöd i vår vision och verksamhetsidé. Varje enskild fråga och händelse ska kunna lösas med stöd i vår verksamhetsidé. Vår verksamhetsidé ska bygga på våra erfarenheter samt på vetenskaplig kunskapsbildning, Lgr11 och kommunens prioriteringar utifrån Vision (3)

6 Elevernas lärprocesser struktureras och organiseras av pedagogerna på våra enheter. Pedagogerna behöver därför så goda förutsättningar som möjligt för att kunna organisera elevernas lärande på bästa möjliga sätt. Arbetsorganisation får vår vardag att gå. En grundläggande stabiliserande struktur behövs som utgångspunkt för planeringen av det pedagogiska arbetet. Vi behöver ha kontroll på den tekniska nivån som bland annat innefattar vilka resurser vi har till förfogande, schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning, elevvårdskonferenser, resultatuppföljning och kvalitetssäkring. Allt som handlar om de grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska vardagsarbetet tillhör arbetsorganisationen. Utvecklingsorganisation får vardagen att gå framåt! Organisationens potentiella utvecklingskraft på sikt ska karaktäriseras av samspelet i organisation där vi kommer att uppnå en allt högre kvalitet och måluppfyllelse. För oss handlar detta om att medarbetarna ser problem i vardagen som drivkraft för utveckling, att vi följer upp vår verksamhet, att vi tar tillvara på våra lärdomar från vardagspraktiken. Vår kultur ska präglas av att det är tillåtet att misslyckas så länge man drar värdefulla lärdomar ur dessa erfarenheter. Som grund för allt vårt arbete ligger våra styrdokument Lgr 11 och skollagen. Ockelbo en skola! Vision. Pedagogisk verksamhetsidé Vår synvända. Exempel på utvecklingsområden: Mentorskap IUP/LPP Elevhälsa Särskilt stöd Kvalitetsarbete Entreprenöriellt lärande Metoder 6 (3)

7 Lokal pedagogisk planering och IUP-processen Lokal pedagogisk planering innebär att läraren tolkar och identifierar vilka kunskaper som eleverna ska utveckla enligt målen i läroplanen med tillhörande kursplaner och gör en planering för undervisningen i den årskurs eller i det arbetsområde som planeringen avser. Planeringen skall vara utformad så att det är tydligt för eleverna vad de förväntas att lära, hur detta lärande skall gå till och hur deras kunskaper kommer att bedömas. Elevernas kunskapsutveckling ska följas och stödjas under hela skoltiden. En Individuell utvecklingsplan, IUP, skall vara ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Den ska dels innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska arbeta for att eleven ska utvecklas sa långt som mojligt i riktning mot de nationella målen. Den individuella utvecklingsplanen ska vara en framåtsyftande utvecklingsplan som bland annat tar sin utgångspunkt i de skriftliga omdömena och den utvärdering som ligger till grund for dessa. Läraren ska kartlägga var eleven befinner sig i sitt lärande, identifiera vilka kunskaper eller förmågor eleven skall utveckla, planera elevens lärprocess, kontrollera/stämma av elevens framsteg samt vid behov justera och anpassa undervisningen. Utvecklingsprojekt i IUP-processen och Lokal pedagogisk planering läsåret (med eventuell förlängning ytterligare ett år) för alla pedagoger i grundskolan. Sker i samarbete med Helena Moreau och Steve Wretman som varit delaktiga i framtagandet av Skolverkets material om IUP-processen. ÅTGÄRDER Ett antal av nedanstående åtgärder är påbörjade utifrån beslut i Utbildnings- och kulturnämnden i april 2010 i samband med kvalitetsredovisning för Elevhälsan Översyn av Elevhälsans arbetssätt där specialpedagogerna från och med ht 2011 får ett förtydligat uppdrag delvis förändrad roll. Elevhälsan har sin utgångspunkt i att skapa en god lärandemiljö för elevens kunskapsutveckling och personliga utveckling. Syftet med den samlade Elevhälsan är bl a att det ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven. Det är viktigt att gå från riskfaktorer till friskfaktorer för att bygga stödjande miljöer och relationer inom skolan. Ny timplan Ny timplan som gäller från och med ht 2011 ger förbättrade förutsättningar att fullgöra skolans kunskapsuppdrag. 7 (3)

8 Skolutvecklingsavtal med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund Fackliga organisationer involveras i skolutvecklingsarbetet på ett tydligare sätt utifrån Läraravtalet HÖK 10 gällande verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Digital kompetens Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser som EU pekat ut som central för ett livslångt lärande. I den nya skollagen ses IT som ett lärverktyg som eleven ska ha tillgång till för en tidsenlig utbildning. I den nya läroplanen finns en tydlig koppling mellan ämnesundervisning och digital kompetens. PIM är ett studiematerial från Skolverket, utbildningen är webbaserad med beräknad tidsåtgång 40 tim. Man genomför utbildningen under en termin. Under en tvåårsperiod skall all personal inom förskola och skola skall genomgå PIMutbildning. Den första utbildningsomgången startade vårterminen Kompetensutveckling i åtgärdsprogram Ett medvetet och aktivt arbete med åtgärdsprogram är centralt för att skolan skall lyckas i arbetet med elever som riskerar att inte uppnå målen i ett ämne. Kompetensutveckling i att arbeta med åtgärdsprogram genomförs i augusti för all personal i grundskolan. Systematiskt kvalitetsarbete Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete är en viktig förutsättning för styrning, ledning och verksamhetsutveckling. Förbättrade rutiner och underlag för kvalitetsredovisning implementerades våren Vi fortsätter med att kontinuerligt förbättra processen kring vårt systematiska kvalitetsarbete. Nätverk för ämnesutveckling i matematik och engelska Kommunövergripande nätverk startades ht 2010 i engelska och matematik med uppdrag att utveckla ämnesundervisningen i ett kommunperspektiv för ökad glädje och måluppfyllelse. Nätverken är sammansatta utifrån att alla enheter ska vara representerade. För ledning av respektive nätverk har resurs motsvarande 0.2 tjänst avsatts i budget Undervisning ges av lärare med behörighet för ämnet och årskursen Lärarlegitimationer införs från och med 2012 och skolhuvudmännen har fram till 2015 på sig för genomförande. Vi har påbörjat processen med stegvis gå mot en organisation där eleverna undervisas av lärare med rätt behörighet för ämnet och årskursen. En kompetensinventering av all personal har gjorts i december 2010 som grund för fortsatt planering. 8 (3)

9 SLUTORD Utvecklingsarbete pågår ständigt i våra verksamheter. Att dra en gräns mellan vanligt vardagligt förbättringsarbete och de speciella åtgärder som är av sådan dignitet att de lyfts i en handlingsplan är en grannlaga uppgift. Fokus på de utvecklingsområden som beskrivs i denna handlingsplan tillsammans med angivna åtgärder kommer att ge resultat i form av högre måluppfyllelse. Det finns fler utvecklingsområden. Vi kommer aldrig att bli klara skolutveckling är som sagt ett ständigt förbättringsarbete som aldrig blir färdigt i betydelsen att det kan avslutas. Min förhoppning är att vi nu tillsammans skall lyfta skolan i Ockelbo och inom en snar framtid ha en skola där eleverna når goda kunskapsresultat. Lotta Wennlund Utbildnings- och kulturchef 9 (3)