Rätten till boende/bostad ur ett bostadslöshetsperspektiv
|
|
- Margareta Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JAN-ERIK HELENELUND Rätten till boende/bostad ur ett bostadslöshetsperspektiv ACTA WASAENSIA NR 251 RÄTTSVETENSKAP 10 OFFENTLIG RÄTT UNIVERSITAS WASAENSIS 2011
2 Förgranskare Akademiprofessor Kaarlo Tuori Juridiska fakulteten PB Helsingfors universitet Professor Raija Huhtanen Ledarskapshögskolan Tammerfors universitet
3 III Julkaisija Julkaisuajankohta Vaasan yliopisto Marraskuu 2011 Tekijä(t) Julkaisun tyyppi Jan-Erik Helenelund Monografia Julkaisusarjan nimi, osan numero Acta Wasaensia, 251 Yhteystiedot ISBN Vaasan yliopisto Filosofinen tiedekunta ISSN Julkisoikeus , PL 700 Sivumäärä Kieli Vaasa 404 ruotsi Julkaisun nimike Oikeus asumiseen/asuntoon asunnottomuusnäkökulmasta Tiivistelmä Väitöskirjan lähtökohtana on ollut toisaalta todellisen asunnottomuuden ja toisaalta perustuslain 19 :ään sisältyvän oikeuden asumiseen/asuntoon välinen jännite. PL 22 :llä on myös relevanssi, koska siihen sisältyvä säännös velvoittaa edistämään myös ihmisoikeuksien toteutumista suomalaisessa oikeusjärjestelmässä. PL 22 :n kautta ihmisoikeusjärjestelmällä voi myös olla tulkintavaikutusta kansallisiin perusoikeuksiin. Väitöskirjan pääkysymys liittyy siihen kokonaissääntelyyn, jonka kautta PL 19.1 :ään sisältyvä subjektiivinen oikeus asumiseen ja PL 19.4 :ään sisältyvä julkisen vallan velvoite edistää jokaisen oikeutta asuntoon on tarkoitettu toteutettavaksi. Pääkysymys on, edistääkö tämä sääntely myös asunnottomien oikeutta asuntoon, kunnioittaen samalla kaikkien osapuolten perusoikeuksia. Tämän pääkysymyksen alle on eritelty kuusi alakysymystä. Ne koskevat sitä, miten kokonaissääntelyn perusoikeusnäkökulmasta pitäisi olla jaettuna eri sääntelytasoille, onko kokonaissääntelyn rakenne tästä näkökulmasta onnistunut, onko sääntely kaikilta osin toteutettu tavalla jossa sisällöllisesti kunnioitetaan perusoikeuksia, onko kokonaissääntelyssä asunnottomuuden vastaisen taistelun kannalta ongelmallisia aukkoja, ja lopulta vaatiiko kunnioittaen kaikkien osapuolten perusoikeuksia käytännössä myös muitten osapuolten perusoikeuksien huomioon ottamista aiheen kokonaissääntelyssä. Tutkimusaihettani lähestyn pääasiallisesti oikeusdogmaattisesta näkökulmasta, mutta tätä näkökulmaa täydennetään oikeuspoliittisella näkökulmalla, jossa oikeusdogmaattisten johtopäätösten pohjalta, ja kokonaissääntelyn käytännön tulkinnoissa todettujen ongelmien pohjalta, annan myös oikeuspoliittisia suosituksia miten sääntelyä voitaisiin kehittää, jotta virheellisistä tulkinnoista päästäisiin pois ja aukot täytettäisiin. Ihmisoikeusinstrumenttien osalta tavoitteena on tukeutua valvontaelinten tulkintoihin hyödyntäen myös alan oikeustieteellistä keskustelua. Lähtökohtaisesti olen olettanut, että ihmisoikeusinstrumenteilla voi olla relevanssia PL 19.4 :n toteuttamiseksi tarkoitetun sääntelyn puutteiden paljastamisessa. Oikeusdogmaattisen tarkastelun tuloksena on todettavissa, etteivät ihmisoikeusjärjestelmän edellyttämät tulkinnat riittävässä määrin ole vaikuttaneet kansallisiin tulkintoihin koskien oikeutta asumiseen/asuntoon. Asiasanat aravalaina, asuminen, asunto, asunnottomuus, häätö, ihmisoikeus, perusoikeus, korkotukilaina, subjektiivinen oikeus, syrjimättömyys, TSS-oikeus, vuokra-asunto, vuokralaisvalinta.
4
5 V Utgivare Utgivningstid Vaasan yliopisto November 2011 Författare Typ av publikation Jan-Erik Helenelund Monografi Publikationsserie, -nummer Acta Wasaensia, 251 Kontaktuppgifter ISBN Vasa universitet Filosofiska fakulteten Offentlig rätt PB ISSN , Sidoantal Språk FI Vasa, Finland 404 svenska Publikationens titel Rätten till boende/bostad ur ett bostadslöshetsperspektiv Sammandrag Utgångspunkten för avhandlingen är spänningsförhållandet mellan den faktiska bostadslösheten och rätten till boende/bostad i den finländska grundlagen, 19. GL 22 har också betydande relevans i och med att det stadgandet förpliktar att i det finländska rättssystemet främja även ett förverkligande av de mänskliga rättigheterna. Det medför bl.a. att de mänskliga rättigheterna kan ha en tolkningspåverkan på nationella grundrättigheter. Avhandlingen har en huvudfrågeställning som handlar om det samlade regelverk som skall förverkliga den subjektiva rätten till boende i GL 19.1 och det allmännas skyldighet att främja rätten till bostad i GL Frågeställningen är om dessa regelverk också är ägnade att befrämja även de bostadslösas rätt till bostad med bibehållen respekt för samtliga parters grundrättigheter. Utgående från den huvudfrågeställningen finns sex underfrågeställningar, som handlar om hur total-regleringen borde vara strukturerad ifråga om olika regleringsnivåer, huruvida den faktiska regleringen med tanke på det har en rimlig totalstruktur, om regleringsnivå och -innehåll till alla delar är riktig, huruvida det finns luckor i totalregleringen som med tanke på bekämpandet av bostadslösheten är problematiska och huruvida bibehållen respekt för övriga parters grundrättigheter kräver att sådana parters grundrättigheter skulle beaktas i det samlade regelverket. Forskningsansatsen är i huvudsak rättsdogmatisk, men den kompletteras med en rättspolitisk, där jag utgående från rättsdogmatiska slutsatser och den faktiska tolkningen av det samlade regelverket lämnar några rättspolitiska rekommendationer om hur regleringen borde förbättras, för att man skall komma bort från en felaktig lagtillämpning och kunna täppa till luckor. Ifråga om människorättsinstrumenten är ambitionen att bygga på övervakningsorganens tolkningar och vetenskaplig forskning som belyser denna. Utgångspunkten har varit att människorättsinstrumenten kan ha en potentiell relevans vad gäller att avslöja brister i den reglering som syftar till ett förverkligande av GL Den rättsdogmatiska ansatsen har avslöjat att människorättssystemet inte i tillräcklig grad har fått påverka tolkningarna av rätten till boende/bostad. Utgående från grundrättighetssystemet finns också en otillräcklig reglering av den subjektiva rätten till boende. Nyckelord aravalån, boende, bostad, bostadslöshet, ESK-rättigheter, grundläggande rättigheter, hyresbostad, hyresgästval, icke-diskriminering, mänskliga rättigheter, räntestödslån, subjektiv rättighet, vräkning.
6
7 VII FÖRORD Det har för mig varit en både intressant och utmanande process att i denna doktorsavhandling ge mig in på ett forskningstema som inom juridiken är så gott som helt outforskat, nämligen rätten till boende/bostad. Jag fascinerades från början av det potentiella spänningsförhållandet mellan rätten till boende/bostad och den faktiska bostadslöshet som trots mångåriga försök att utrota bostadslösheten ur vårt land ändå är ett permanent inslag i vårt samhälle. Jag vill inte heller dölja det faktum att min personliga uppfattning är, och har varit, att ett välfärdssamhälle bara måste få bukt med bostadslösheten. Långvarig bostadslöshet utan tak över huvudet, eller enbart skyddshärbärge som lösning borde ingen utsättas för. Auktoritativ tolkning av ett människorättsinstrument utvisade lyckligtvis att den synen finns inbyggd även i ett dylikt instrument. Det är viktigt, då mina egna värderingar är vetenskapligt irrelevanta. Relevanta finns bara i rättsystemet Under forskningsprocessens gång har jag haft ett verkligt fint stöd från flera håll. För dylikt aktivt stöd vill jag främst tacka professor Eija Mäkinen, som gett värde-fulla råd och feedback under processens gång. Hon orkade uppmuntra mig även då min forskning p.g.a. sjukdom gick mycket långsamt framåt, eller t.o.m. stod helt stilla under drygt sju månaders sjukskrivning p.g.a. borrelia. Ett stort tack vill jag också framföra till prof. Jaakko Husa som var en stöttepelare som trodde på min forskningsidé redan då jag lämnade en långvarig kommundirektörskarriär, för att som jag trodde, helt satsa på en forskarkarriär. Den karriären avbröts av att jag lockades till nya arbetsuppgifter inom det då nybildade VASEK. Fr.o.m. januari 2007 skulle välfärdssektorn likväl bort från mina arbetsuppgifter där, varför det på nytt blev heltidssatsning på den juridiska forskningen. Ett verkligt stort tack vill jag självklart också rikta till min opponent prof. Kaarlo Tuori och till förhandsgranskarna, som förutom Tuori var professor Raija Huhtanen. Även mina arbetskamrater inom offentliga rätten vid Vasa Universitet är värda en erkänsla. De har välvilligt bistått mig, då mina datakunskaper inte räckt till för önskad effektivitet i skrivarbetet. För stöd via feedback på mina tankar vill jag också tacka forskarna inom det av Finlands Akademi finansierade projektet Syrjäytymisen oikeudelliset pidäkkeet, som utgjorde en del av Work - projektet. Ett alldeles speciellt tack vill jag då förstås rikta till prof. Pentti Arajärvi, projektchef för Syrjäytymisen oikeudelliset pidäkkeet. Ett tack vill jag också rikta till dem som direkt eller indirekt finansierat mitt forskningsprojekt, Finlands Akademi, Östra Finlands Universitet, Vasa Universi-
8 VIII tet, Kunnallisalan kehittämissäätiö och Jenny ja Antti Wihurin rahasto. Ett tack vill jag även rikta till dem som redan tidigt visat intresse för den sakkunskap jag via licentiat- och doktorsavhandlingsarbetena utvecklade. I en alldeles speciell tacksamhetsskuld står jag till den delen till Peter Fredriksson, specialsakkunnig vid Miljöministeriets bostadsavdelning. Tack vare honom blev jag engagerad i beredningen av Housing Rights in Europe -konferensen, som utgjorde en del av det finländska EU-ordförandeskapet år Tack vare honom har jag också som medlem i FEANTSAs Housing Rights Expert Group fått insyn i och medverkat i strävandena att skapa en ny progressivare tolkningspraxis av den reviderade europeiska sociala stadgan. I mitt FEANTSA-uppdrag har jag också haft stöd från Y-säätiös och dess verksamhetsledare Hannu Puttonen, vilket jag tackar för. Även till mina arbetskamrater sommaren 2007 på COHREs huvudkontor i Geneve vill jag rikta ett tack, ingen nämnd och ingen glömd. Tiden på COHREs huvud-kontor gav mig gnistan att med stor entusiasm gå in i människorättssystemets reglering av rätten bostad. För mig är rättssystemet ändå framför allt ett sätt att reglera samhällslivet. Jag har därför haft stort utbyte av att engagera mig i forskarnätverk också utanför de juridiska forskarkretsarna. För mig har det varit oerhört givande att delta i det tvärvetenskapliga nordiska forskarnätverk, vars gemensamma tema varit bostadslöshet. De impulser jag fått via nätverket syns också konkret i denna avhandling. Ett tack vill jag därför rikta till Sirkka-Liisa Kärkkäinen, forskare på tidigare Stakes, senare THL. Det var hon som lockade mig med i det forskar-nätverk, som gett mig en oerhört viktig insyn i de bostadslösas verklighet. Sist, men inte minst, vill jag rikta ett stort tack till min familj. Speciellt min fru Katrine har tvingats stå ut med den osäkerhet det innebar att jag i mycket mogen ålder helt sadlade om i min karriär, och satsade på en osäker forskar-bana, där min enda inkomst tidvis varit de stipendier jag haft. Vi hade båda uppfattningen att skrivandet av doktorsavhandlingen skulle vara en betydligt snabbare process. Jag kan bara beklaga att min entusiasm inför vissa delar av forskningen, en lång sjukskrivning och den nedsatta arbetsförmåga sjukdomen medförde under en lång tid, förlängde forskningsprocessen. Även mina numera vuxna och utflugna barn, Magnus och Pernilla, har fått stå ut med att pappa ibland andligen levt i sin egen värld, även då de varit på besök hemma på Höback i Malax. För det kan jag i detta skede bara framföra min ursäkt. Vasa Jan-Erik Helenelund
9 IX Innehållsförteckning FÖRORD...VII FÖRKORTNINGAR... XV 1 INLEDNING Forskningsområdet och dess avgränsning, avhandlingens syfte Närmare lokalisering av bostadslöshetsproblemet Forskningsfrågeställningar och -perspektiv, uppläggning och forskningsmetodik Gemensam EU-definition av bostadslöshet grund för ett normativt arbete BOSTADSLÖSHET SOM RISK FÖR HÄLSA OCH LIV Bostadslöshet som orsak till sjukdom och död i finländsk forskning Forskningsresultat från andra länder Samlade hälso- och problemkomplex i stället för enskild diagnos Bostadslösas missbruk och mental hälsa död, sjukkostnad och övergrepp Andra sjukdomar bostadslösheten som vårdkomplicerande faktor Diskussion om de medicinska rönens betydelse för subjektiv rätt till boende AV FINLAND RATIFICERADE KONVENTIONER OCH FÖRDRAG MED RELEVANS FÖR RÄTTEN TILL BOSTAD/ BOENDE Mänskliga rättigheter och finländska grundrättigheter FN-baserade fördrag och konventioner Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionens huvuddrag Limburgprinciperna och ett självständigt diskrimineringsförbud Maastrichtriktlinjerna som indikation på brott mot ESK-rättigheter Nationell prövningsmarginal och minimikärnan i rätten till bostad Inhumana vräkningar Stöd för rätten till bostad i rätten till hälsa Övriga relevanta FN-konventioner och -instrument Europarådets konventioner och fördrag Europeiska människorättskonventionen... 57
10 X Allmänt funktionssätt och viktiga artiklar som stöder rätten till bostad Rätten till skydd för hemmet samt privat- och familjeliv Rätten till egendom som skydd för rätten till bostad Den reviderade europeiska sociala stadgan Relevanta artiklar i stadgan och allmänna utgångspunkter Rätten till skydd för den enskildes hälsa Funktionshindrade personers rätt till oberoende och integrering samt diskrimineringsförbudet Artiklarna 16, 19 och 23 i den reviderade europeiska sociala stadgan Rätten till skydd mot fattigdom och social utslagning Rätten till bostad EU-baserat skydd för boende/bostad EU:s historia från fri marknad till sociala hänsyn EU i ett brytningsskede policy- och/eller rättighetsaktör? Lissabonfördraget ett försök att stärka rättighetsperspektivet Lissabonfördraget i slutlig form Slutsatser om människorättssystemets minimikrav på nationell reglering av rätten till boende/bostad Generell utgångspunkt för minimikraven Betydelsen av rätten till skydd för privatlivet för rätten till bostad Kopplingen mellan rätten till bostad och rätten till hälsa Kan de faktiskt bostadslösa definieras in bland funktionshindrade? Kopplingen mellan skydd mot fattigdom/utslagning och rätten till bostad Sammanvägning av tolkningseffekten på nationell rätt till bostad/boende EN RÄTTSTEORETISK RAM FÖR GRUNDRÄTTIGHETS- TOLKNING Allmänt Alexys grundrättighetsteori Grundrättigheters struktur; distinktionen regler principer Grundrättigheter som ett system av rättsliga positioner Begränsande av grundrättigheter i Alexys grundrättighetsteori
11 XI 4.3 Det finländska grundrättighetssystemet De finländska grundrättigheternas struktur och funktion Grundrättigheternas strategi materiellt förverkligade grundrättigheter Vem omfattas av grundrättigheter juridiska personers ställning Fysiska personer som primär målgrupp Juridiska personers grundrättighetsskydd Allmän översikt Syftet med grundrättigheter värden i GL 1-2 som förklarande faktor Värdegrunden i GL 1-2 då skyddet avser fysiska personer bakom den juridiska BEGRÄNSANDE AV GRUNDRÄTTIGHETER I DET FINLÄNDSKA GRUNDRÄTTIGHETSSYSTEMET Syftet med behandlingen av systemet för begränsande av grundrättigheter Lagförbehållen vid begränsning av grundrättigheter När används allmänna kriterier för begränsande av grundrättigheter? De allmänna kriterierna för begränsande av grundrättigheter Begränsningar kan endast införas via lag Kravet på exakta och klart avgränsade begränsningar Kravet på godtagbar grund för begränsande av grundrättigheter Ett viktigt samhälleligt intresse som övergripande grund helhetssynen Syftet att trygga ett förverkligande av andra grundrättigheter Kravet på proportionalitet i begränsningarna Kravet att inte röra kärnan i grundrättigheter Rättsskyddskravet Kravet att respektera mänskliga rättigheter En sammanfattning av möjligheterna att begränsa grundrättigheter i vårt grundrättighetssystem och diskussion om vad som är begränsningar ESK-RÄTTIGHETERNA OCH RÄTTEN TILL BOENDE/ BOSTAD ESK-rättigheternas särdrag och rättsverkningar Rätten till bostad dess relation till andra grundrättigheter Preliminär tolkning av rätten till bostad (GL 19.4 ) GL 19.4 :s relation till och samspel med övriga grundrättigheter Allmänt
12 XII Rätten till oundgänglig försörjning och omsorg (GL 19.1 ) Kopplingen subjektiv rätt till boende rätt till social-, hälso- och sjukvård Rätten till grundläggande försörjning (GL 19.2 ) Rätten till liv, personlig frihet och integritet Rätten till jämlikhet Rätten till skydd för privatlivet Rätten till rättsskydd Respekt för mänskliga rättigheter Näringsfrihet Lagregleringskravets komponenter vid närmare reglering av subjektiv rätt till boende i GL Slutsatser om för avhandlingen relevanta konstitutionella mandats funktion inom ESK-sfären CENTRALA INSTRUMENT FÖR FÖRVERKLIGANDE AV GL Bostadsbidragssystemet Kopplingen till mänskliga rättigheter och bostadslöshet Användningen av bostadsbidrag enligt relevanta lagar Slutsatser om bostadsbidragen och bostadslösheten Den sociala bostadsproduktionen och -anskaffningen Målen med den sociala bostadsproduktionen och -anskaffningen Ägare som kan få aravalån/räntestödslån för hyreshus och -bostad Syftet med kapitlet om ägare och kraven på dem Lagregler om möjliga ägare och försäkringssamfundens ändrade ställning Diskussion om försäkringssamfund och god tro Diskussion om allmännyttighet och god tro Krav på samfund som kan anges som allmännyttiga och deras rättigheter Krav på ägarens verksamhetsområde Krav på offentligt lediganslående av hyresbostäder Begränsad avkastningsrätt på satsat kapital Begränsad överlåtelserätt Utjämning av hyror Begränsningar i risktagningsrätten Samfundets aktier får inte vara föremål för offentlig handel Allmännyttighet i koncern
13 XIII Sanktioner om kraven inte efterlevs Slutsatser om kraven på ägare till samhällsfinansierade hyreshus Ansökningsförfarande, stödsystemens innehåll och villkor Behörig myndighet ifråga om aravalån och räntestöd Allmänna villkor för beviljande av aravalån och räntestöd för hyreshus Hyresbostadsaravalån Diskussion om regleringen av aravalån för hyreshus och -bostäder Räntestödslån för hyreshus och -bostäder Specialprogram för huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra Understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov Regler för val av planerare och entreprenörer VAL AV HYRESGÄSTER OCH UPPSÄGNING/VRÄKNING AV HYRESGÄSTER I DET SOCIALA HYRESBOSTADS- BESTÅNDET Val av hyresgäster Allmänna grunder för val av hyresgäster Bostadsbehov Förmögenhet Inkomster Undantagsregler Finns besvärsrätt över val av hyresgäster? Diskussion om kriterierna för val av hyresgäster Problematisk kombination vida undantagsregler öppna huvudregler Kreditupplysningar, betalningsstörningar och val av hyresgäster Hyresskulder och val av hyresgäster barnfamiljer Hyresgarantier och val av hyresgäster Val av hyresgäster och tidigare störande beteende i hyresbostad Vanlig bostadspolitik som huvudinstrument och besvärsförbud mot val av hyresgäster en problematisk kombination Nationell lagstiftning om vräkning från hyresbostad Uppfylls människorättskraven? Den finländska lagstiftningen om uppsägning av hyresgäst och om vräkning
14 XIV Diskussion om lagstiftningens förenlighet med människorättskraven BESTÄMNING AV HYRESIVÅN I MED STATLIGT STÖD PRODUCERADE/ANSKAFFADE HYRESBOSTÄDER SLUTSATSER Luckor i totalregleringen Riktig regleringsnivå Finns rimlig totalstruktur på regleringen? Finns felaktig regleringsnivå i totalregleringen? Finns en innehållsmässig respekt för grundrättigheterna och de mänskliga rättigheterna? Slutkommentar KÄLLFÖRTECKNING BILAGA
15 XV FÖRKORTNINGAR Amort. Period Amorteringsperiod ARA (ara) Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (fr.o.m ) Statens bostadsfond (fram till ) Art. art. Artikel, artikel Bitr. Biträdande (JO och JK) dno diarinumero dnr diarienummer ECSR European Committee of Social Rights EEC Europeiska kol- och stålunionen EG-domstolen Europeiska Gemenskapens domstol EG-rätten Europeiska Gemenskapens rättssystem ERMD Europeiska människorättsdomstolen ERMK Europeiska människorättskonventionen ESK-rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ESK-sfär Sfären för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter EU Europeiska unionen EWHC High Court of England and Wales F Förordning FEANTSA European Federation of National Organisations working with Homeless FN Förenta Nationerna FPA Forkpensionsanstalten Gen Com General Comment (Allmän kommentar avgiven av behörigt övervakningsorgan inom FN) GL Grundlagen (731/1999) GrL Grundlagen (731/1999) GRU Grundlagsutskottet (Riksdagens) GRUB Grundlagsutskottets betänkande GRUU Grundlagsutskottets utlåtande Handikappservicelagen Lag om stöd och service på grund av handikapp (380/1987) HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen ILO International Labour Organisation (= Internationella arbetsorganisationen)
16 XVI JFT Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland JK Justitiekansler JO Riksdagens Justitieombudsman KELA Finskspråkig förkortning av Folkpensions-anstalten (Kansaneläkelaitos) KVR-förfarande Ett förfarande för byggnadsofferter där allt byggande, alla materialleveranser, alla installationer jämte det som skall installeras och det som behövs för installationen samt tjänster ingår (Kokonaisvaltaista rakentamista) L Lag L om hyresbostadslån. L om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) Mom. Moment OMC Open Metod of Coordination (inom EU) PAF Penningautomatföreningen RF Rgeringsformen (94/1919) RP Regeringens proposition (regeringsproposition) TSS-oikeus Finskspråkig förkortning av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter WHO World Health Organisation (världhälsoorganisationen)
17 1 INLEDNING 1.1 Forskningsområdet och dess avgränsning, avhandlingens syfte Grundlagen (nedan förkortat GL) 19.4 handlar om den s.k. rätten till bostad. Stadgandet lyder: Det allmänna skall främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Vid grundrättighetsreformen togs också in ett stadgande: Alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv har rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Stadgandet finns i nuvarande GL 19.1, och utgör en subjektiv rättighet. I propositionen till grundrättighetsreform gavs också en förklaring till vad oundgänglig omsorg är. Stadgandet har även en boendedimension, enligt vilken det skall trygga möjligheten till ett sådant boende som är en förutsättning för att hälsan och livskrafterna skall bevaras. 1 Uttrycket vars och ens boende i GL kan knappast tolkas så att det skulle finnas grupper vars boende inte bör främjas av det allmänna, ifall de annars har stora, eller t.o.m. oöverkomliga, problem att få en bostad. Detta är ett viktigt konstaterande om man relaterar stadgandet till ett seglivat problem i det finländska samhället, nämligen bostadslösheten. Stadgandet var för all del nytt då det via den grundrättighetsreform, som trädde i kraft den 1 mars 1995, kom in i vår dåvarande regeringsform. Statsmakten har ändå i decennier haft system för att stöda en s.k. social bostadsproduktion. 2 Uppgifter om de bostadslösas antal samlas in via Statens bostadsfonds blanketter om bostadsmarknadssituationen. I dessa räknas följande grupper som bostadslösa: Uteliggare och sådana som övernattar i tillfälliga skydd, sådana som är inkvarterade i natthärbärgen p.g.a. att de saknar bostad, fångar som friges utan att ha bostad och 1 2 RP 309/1993 s. 73. Se t.ex. Statens bostadsfonds enkla 50-årshistorik över aravasystemet, Valtion asuntorahasto, Aravaa kautta aikojen, s. 1. Enligt denna källa har med aravasystemets hjälp under åren producerats hyresbostäder, andelslagsbostäder, och ägobostäder. Dessutom har bostäder grundrenoverats. I överdirektörens inledning nämns också att historiken är avsedd som bl.a. en berättelse om hur den finländska sociala bostadsproduktionen utvecklats. (kursiveringen är avhandlingsförfattarens)
18 2 Acta Wasaensia sådana som tillfälligt bor hos släktingar och bekanta p.g.a. att de saknar bostad. Som bostadslösa familjer räknas sådana familjer som bor åtskilda eller i tillfälliga utrymmen p.g.a. att de saknar bostad. Dit räknas också mödrar som bor i skyddshärbärgen p.g.a. att de saknar bostad och sambor som väntar barn utan att ha en gemensam bostad. 3 De uppgifter som finns om antalet bostadslösa bygger just på denna källa och definition av bostadslöshet. Den utveckling av antalet bostadslösa som bokförts fr.o.m. de bostadslösas år, år 1987, har då utvecklats enligt följande: 4 Tabell 1. De bostadslösas antal åren År Utomhus eller I inrättningar Tillfälligt hos Totalt Familjer åtskilda i tillfäll. skydd p.g.a. bost.sit. bekanta p.g.a. bost.situation En minskning av antalet bostadslösa kunde enligt statistiken förverkligas under och fram till Även därefter har den långsiktiga trenden varit nedåtgående, även om både ökningar och minskningar skett mellan de olika åren. År 2009 var antalet ensamstående bostadslösa likväl på nytt för första gången sedan 2004 över Den gynnsamma utvecklingen i bostadslöshetsstatistiken ovan kan sannolikt ses som Asunnottomuuden vähentämisohjelma s. 8. Se även Kärkkäinen Hannikainen Heikkilä, 1998 s och RP 170/2004 s. 3. Tiitinen Ikonen 2003, bilaga 4 och Statistikscentralen, ARA och Miljöministeriet Sosiaalisen asumisen tilastoja s. 15. Se även vähentämisohjelma s. 9. Totalantalet i tabellen avser ensamstående, medan familjerna finns separat angivna endast som antalet familjer medan totalantalet personer i familjerna inte finns att tillgå. Beträffande påståendet att totalantalet i tabellen enbart är de ensamstående bostadslösas antal, se även Vesanen- Tiitinen 1998 s För år 2004 se Tilastokeskus 2006, Rakentaminen ja asuminen. Vuosikirja 2005 s För åren , se Ara Selvitys 5/2010 s. 3. Som utomhus och i tillfälligt skydd boende har under den perioden räknats sådana som bodde i skyddshärbärgen, i asuntola, i vandrarhem, och i boendeformer som liknar dessa.
19 Acta Wasaensia 3 ett resultat av en aktiv satsning på bekämpandet av bostadslösheten. Redan i regeringsprogrammet för den regering som tillträdde år 1983 ingick nämligen ett mål att avskaffa bostadslösheten, men den regeringen godkände inget egentligt program för att nå ett dylikt mål, även om utredningar gjordes och enskilda åtgärder vidtogs. 6 År 1987 var sedan internationellt förklarat som de bostadslösas år, 7 vilket bl.a. uppmärksammades genom att i det nya programmet för utvecklande av bostadsförhållandena intogs ett entydigt mål att avskaffa bostadslösheten under programperioden Statsrådet godkände slutligt programmet i september år I motsvarande program för perioden nämndes också bland de allmänna målen att ett övergripande mål var att säkerställa att alla befolkningsgrupper som grundläggande rättighet har tillgång till skäliga bostäder oavsett inkomstnivå och bostadsort. Den målsättningen följdes också upp med en punkt i programmet benämnd åtgärder avsedda att avhjälpa bostadslösheten. Åtgärderna gick främst ut på att öka tillgången på bostäder genom statsstödd nyproduktion, men också på att effektivera användningen av befintliga aravahyresbostäder. 9 Beträffande metoderna att komma till rätta med bostadslöshetsproblemet styrker forskning från senare delen av 1990-talet att den s.k. sociala bostadsproduktionen, och främst hyresbostadsproduktionen, hade en central roll i bekämpandet av bostadslösheten i vårt land under i stort sett hela 1990-talet. 10 Också Paavo Lipponens II regering, som regerade fram till våren 2003, hade i den bostadspolitiska strategi den godkände uttalade mål beträffande bostadslösheten. Målet var då likväl betydligt anspråkslösare än tidigare, nämligen att få antalet bostadslösa att börja minska till år Strategin för att bekämpa bostadslösheten gick bl.a. ut på byggande, anskaffning och renovering av små- och familjebostäder, stödbostäder och skyddshem. 11 Även Matti Vanhanens första regering, betonade den s.k. sociala bostadsproduktionens roll i bekämpandet av bostadslösheten. Ambitionsnivån var likväl nu åter höjd till samma nivå som på det sena 1980-talet och under 1990-talets början. Målet var, enligt regeringsprogrammet, att eliminera bostadslösheten. Regeringsprogrammet Kärkkäinen Hannikainen Heikkilä 1998 s. 20. Kärkkäinen 1996 s. 5. Miljöministeriets bostadsavdelnings publikation 1/1988, Program för utvecklande av bostadsförhållandena åren s. 2 och 18. Miljöministeriets bostadsavdelnings publikation 1/1990, Program för utvecklande av bostadsförhållandena åren s. 15 och Se t.ex. Hannikainen Kärkkäinen 1997 s asuntopoliittinen strategia, kap. 10. Utskrift
20 4 Acta Wasaensia nämnde också att regeringen tillsammans med Helsingfors, Esbo och Vanda skall fullfölja ett åtgärdsprogram för åren som skulle minska bostadslösheten. Där nämns också uttryckligen att aravasystemet bevaras inom nyproduktionen och att regeringen avser att svara för att lånevillkoren hela tiden är konkurrenskraftiga i förhållande till marknadsräntor. Regeringen skall också utreda hur de samhällsstödda lånesystemen fungerar. 12 Regeringen Vanhanens II hade, för sin del, ett regeringsprogram som innehöll endast en mening om bostadslösheten. Enligt den skulle stödprocenten för bostäder för långtidsbostadslösa höjas till 50 %. Programmet innehöll likväl också en annan mening som indirekt kan ha konsekvenser för bostadslösa. Inkomstgränserna vid val av hyresgäster till bostäder som anskaffats eller byggts med statligt stöd skall avskaffas. 13 Regeringen Vanhanen II godkände också i februari 2008 ett program för minskande av långtidsbostadslösheten. Målet var att fram till år 2011 halvera antalet långtidsbostadslösa. 14 Kiviniemis regering, slutligen, hade ett program som inte alls nämner bostadslösheten. 15 Klara bevis finns alltså för att det länge funnits en politisk ambition att t.o.m. utrota bostadslösheten. Vanhanens II regering kompletterar bilden av arava- och räntestödssystemen som centrala instrument för att tillhandahålla förmånligt boende för socialt svaga grupper, med löften om större stödprocenter för att ordna boendet för långtidsbostadslösa. Kiviniemis regering har ett program där bostadspolitiken kan anses täckas av en hänvisning till att regeringen fullföljer de åtaganden Vanhanens II regering gjort. Man kan alltså på goda grunder sammanfatta de politiska ambitionerna ifråga om bostadslösheten så, att det i över två decennier funnits en klar politisk vilja att bekämpa, och t.o.m. utrota bostadslösheten. Tyvärr visar bostadslöshetsstatistiken lika tydligt att staten inte med använda metoder i praktiken uppnått sina ambitiösa mål. Vetenskapliga undersökningar på det socialpolitiska området ger alltså underlag för att aktualisera frågan huruvida hela regelsystemet för den sociala bostadsproduktionen faktiskt är utformat så att det främjar även de bostadslösas rätt till bostad. I dylika har konstaterats att till kommunal hyresbostad i första hand antagits sådana som lever i parförhållanden, arbetande, sådana med litet bättre inkomster och sådana som kommer från relativt goda bostäder. De som väntade längst i bostadskön utgjordes i sin tur av de bostadslösa, de ensamma, de som bodde i dåliga bostadsförhållanden och de som hade de sämsta inkomsterna. De som hade det mest brådskande bo ja strategiat Ympäristön moniste 126, Hallituksen asuntopoliittinen ohjelma , del 2, kap. 8 med rubriken Boende. om statsrådet/alla regeringars regeringsprogram/vanhanen II. Ara, Selvitys 5/2010 s om statsrådet/regeringsprogrammet för Kiviniemis regering.
Utredning 1/2015. Bostadslösa Ute, tillf. skydd, På anstalter Tillf. hos bekante eller släktingar Bostadlösa familjer
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn 0400 996 067
Läs merUtredning 2/2014. Bostadslösa
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merRP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merUtredning 1/2017. Bostadslösa Bostadslösa familjer. Olika anstalter
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola Tfn +358 29 525
Läs merLag. om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån
Lag om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) 5, 9,
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsrättsbostäder PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om bostadsrättsbostäder ändras
Läs merUnderstöd för ekonomirådgivning för hyresgäster
Understöd för ekonomirådgivning för hyresgäster Innehåll 1 Bakgrund till understödet... 3 2 Kommuner med rätt att ansöka om understödet... 3 3 Fördelning av understödet... 3 4 Understödets storlek och
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagen om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merDen subjektiva rätten till boende i det finländska grundrättighetssystemet
Översikt Jan-Erik Helenelund Den subjektiva rätten till boende i det finländska grundrättighetssystemet De bostadslösa i Finland År 2002 fanns 9 560 ensamstående bostadslösa i Finland. 1 Av dessa bodde
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merFinländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala
Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige
Läs merDISPOSITIONSPLAN ÅR 2018 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER
BILAGA 3 DISPOSITIONSPLAN ÅR 2018 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER Statsrådet har med stöd av 8 i lagen om statens bostadsfond (1144/1989), 3 2 mom. i lagen om räntestöd
Läs merMarknadssituation och bruksvederlag för bostadsrättsbostäder
ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola 0400 996 067 Utredning 4/2013 Marknadssituation och bruksvederlag för bostadsrättsbostäder 2012 2013 19.8.2013 Finansierings- och utvecklingscentralen
Läs mer1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER
1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merJämlikhet. Alla är lika inför lagen.
6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan
Läs merRegeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Läs merRP 36/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 8 i lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merEUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merRP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie
RP 75/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utbetalning av bostadssparpremie 2009 2011 och till ändring av 5 i lagen om statsborgen för ägarbostadslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merEsbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merVälkommen till Helsingfors!
Välkommen till Helsingfors! ESITYKSEN PÄÄOTSIKKO TÄHÄN KIITOS! Esityksen pääotsikolle alaotsikko tähän parille riville 1 PROGRAM 15.5.2014 Boende i Finland Boende i Helsingfors Bostadsproduktion i Helsingfors
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merLOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Sofie Rehnström/CA 2011-03-25 20100572 ERT DATUM ER REFERENS 2010-11-30 J2010/1768/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merMILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om ett system med delägarbostäder med räntestöd INLEDNING
MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om ett system med delägarbostäder med räntestöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 7 december 2001 en
Läs merLandrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
Läs merRP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.
RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merMotion 32 Motion 33. med utlåtanden
Motion 32 Motion 33 med utlåtanden 90 Motion 32 Barns utsatthet på bostadsmarknaden På förbundsstämman 2012 beslutades att uppdra till förbundsstyrelsen Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2013. Enligt
Läs merGrundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem
Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Läs merÖversikt av bostadsmarknaden 2/2013
ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola 0400 996 067 Översikt av bostadsmarknaden 2/2013 3.5.2013 Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) samlar in och analyserar uppgifter
Läs merDINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT
DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs merDISPOSITIONSPLAN ÅR 2013 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER
BILAGA 3 DISPOSITIONSPLAN ÅR 2013 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER Statsrådet har med stöd av 8 i lagen om statens bostadsfond (1144/1989), 3 2 mom. i lagen om räntestöd
Läs merGrundrättigheter och diskriminering i skola och daghem
Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merRP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om
RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition till riksdagen med förslag till tobakslag och till vissa lagar som har samband med den (RP 15/2016 rd) PROPOSITIONENS
Läs merAllmänt bostadsbidrag KORT OCH LÄTTLÄST
Allmänt bostadsbidrag KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Stöd för boende 2 Vem kan få allmänt bostadsbidrag? 2 Boendekostnader 3 Hur stort är bostadsbidraget? 3 Bassjälvrisken 5 Så här räknas bidraget 6 Ansökan
Läs merMARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser
MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT
Läs merBehandling av rättskipningsärenden vid förvaltningsdomstolen:
Vaasan hallinto-oikeus DATASKYDDSBESKRIVNING 21.5.2018 H 00118/18 EU:s allmänna dataskyddsförordning (679/2016) artikel 13 och 14 1. PERSONUPPGIFTSANSVARIG Vasa förvaltningsdomstol Postadress: PB 204,
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs mer24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook
Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merBetänkande av kommittén för en översyn av grundlagen
10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer
Läs merKvalitetskriterier för individuellt stöd
Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras
Läs merYttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merFNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merHem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.
Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merFöreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka
Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15 Ingvar Dahlbacka Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut grundades år 1972 tillkom för att möjliggöra en bred forskning också
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merPolicy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet
STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande
Läs merJO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm
1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse
Läs merRiksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merKlientens ställning och
Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller
Läs merUppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation
Promemoria 2017-05-02 Ju2017/03958/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ämnesråd Marie Skåninger 08-405 35 82 076-140 84 59 marie.skaninger@regeringskansliet.se Uppdrag att överväga ett särskilt
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merBARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN?
BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM 14.4.2004 VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN? Justitieombudsmannens syn på främjandet av barns rättigheter
Läs merEtisk kod och hållbarhetspolicy
1 (6) Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 Syfte 2 2 Ansvar 2 3 Övergripande mål 2 3.1 Miljömål... 4 4 Strategi för att nå målen 4 4.1 Generella principer... 4 4.2 Strategi affärsetik... 4 4.3 Strategi miljö...
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 2016/0414(COD) 26.7.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att socialvårdslagen ändras. Till lagen
Läs merHEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Läs merHandikappolitiskt program. för. Orust kommun
FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef
Läs merMILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen
MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen och 39 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merRP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.
RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merRättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG
Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga
Läs merUtan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa
Rapportsammandrag Stadsrevisionen 15 november 2016 Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer Inledning I dag råder stark efterfrågan på lediga bostäder i Göteborg.
Läs merRP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Läs merU 73/2016 rd. elektroniska publikationer)
Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens
Läs merLag. om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag
Lag om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) 4, 8 10, 15, 20, 27 29 och 41 samt 51 4 mom., av dem 51 4 mom. sådant
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merHelsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland
HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation
Läs merEUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR
EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader
Läs merBarnfamiljer i bostadskrisens skugga
Barnfamiljer i bostadskrisens skugga 2 Dagens föreläsning Bostadslöshetens problematik Bostaden som en rättighet olika perspektiv Barnkonventionen som lag påverkan eller förändring? Gränsdragningar och
Läs merRP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om skydd för växters sundhet ändras
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016):
Läs merVALAS Luonnos Svenska
ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos
Läs merAllmänt om bostadsrätt som boendeform
Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merPERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009
Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG
Läs merRP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner
RP 220/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en förlängning av förbehållen till Europarådets I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner en förlängning av förbehållen till
Läs merDel av Boverkets rapport (2014:33) Etableringshinder på bostadsmarknaden samt Boverkets komplettering
REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-04-05 Ert datum 2017-01-12 Vårt diarienummer 2017-110-1135 Er beteckning N2015/00368/PBB Kopia: Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Del av Boverkets
Läs mer