Rätten till boende/bostad ur ett bostadslöshetsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätten till boende/bostad ur ett bostadslöshetsperspektiv"

Transkript

1 JAN-ERIK HELENELUND Rätten till boende/bostad ur ett bostadslöshetsperspektiv ACTA WASAENSIA NR 251 RÄTTSVETENSKAP 10 OFFENTLIG RÄTT UNIVERSITAS WASAENSIS 2011

2 Förgranskare Akademiprofessor Kaarlo Tuori Juridiska fakulteten PB Helsingfors universitet Professor Raija Huhtanen Ledarskapshögskolan Tammerfors universitet

3 III Julkaisija Julkaisuajankohta Vaasan yliopisto Marraskuu 2011 Tekijä(t) Julkaisun tyyppi Jan-Erik Helenelund Monografia Julkaisusarjan nimi, osan numero Acta Wasaensia, 251 Yhteystiedot ISBN Vaasan yliopisto Filosofinen tiedekunta ISSN Julkisoikeus , PL 700 Sivumäärä Kieli Vaasa 404 ruotsi Julkaisun nimike Oikeus asumiseen/asuntoon asunnottomuusnäkökulmasta Tiivistelmä Väitöskirjan lähtökohtana on ollut toisaalta todellisen asunnottomuuden ja toisaalta perustuslain 19 :ään sisältyvän oikeuden asumiseen/asuntoon välinen jännite. PL 22 :llä on myös relevanssi, koska siihen sisältyvä säännös velvoittaa edistämään myös ihmisoikeuksien toteutumista suomalaisessa oikeusjärjestelmässä. PL 22 :n kautta ihmisoikeusjärjestelmällä voi myös olla tulkintavaikutusta kansallisiin perusoikeuksiin. Väitöskirjan pääkysymys liittyy siihen kokonaissääntelyyn, jonka kautta PL 19.1 :ään sisältyvä subjektiivinen oikeus asumiseen ja PL 19.4 :ään sisältyvä julkisen vallan velvoite edistää jokaisen oikeutta asuntoon on tarkoitettu toteutettavaksi. Pääkysymys on, edistääkö tämä sääntely myös asunnottomien oikeutta asuntoon, kunnioittaen samalla kaikkien osapuolten perusoikeuksia. Tämän pääkysymyksen alle on eritelty kuusi alakysymystä. Ne koskevat sitä, miten kokonaissääntelyn perusoikeusnäkökulmasta pitäisi olla jaettuna eri sääntelytasoille, onko kokonaissääntelyn rakenne tästä näkökulmasta onnistunut, onko sääntely kaikilta osin toteutettu tavalla jossa sisällöllisesti kunnioitetaan perusoikeuksia, onko kokonaissääntelyssä asunnottomuuden vastaisen taistelun kannalta ongelmallisia aukkoja, ja lopulta vaatiiko kunnioittaen kaikkien osapuolten perusoikeuksia käytännössä myös muitten osapuolten perusoikeuksien huomioon ottamista aiheen kokonaissääntelyssä. Tutkimusaihettani lähestyn pääasiallisesti oikeusdogmaattisesta näkökulmasta, mutta tätä näkökulmaa täydennetään oikeuspoliittisella näkökulmalla, jossa oikeusdogmaattisten johtopäätösten pohjalta, ja kokonaissääntelyn käytännön tulkinnoissa todettujen ongelmien pohjalta, annan myös oikeuspoliittisia suosituksia miten sääntelyä voitaisiin kehittää, jotta virheellisistä tulkinnoista päästäisiin pois ja aukot täytettäisiin. Ihmisoikeusinstrumenttien osalta tavoitteena on tukeutua valvontaelinten tulkintoihin hyödyntäen myös alan oikeustieteellistä keskustelua. Lähtökohtaisesti olen olettanut, että ihmisoikeusinstrumenteilla voi olla relevanssia PL 19.4 :n toteuttamiseksi tarkoitetun sääntelyn puutteiden paljastamisessa. Oikeusdogmaattisen tarkastelun tuloksena on todettavissa, etteivät ihmisoikeusjärjestelmän edellyttämät tulkinnat riittävässä määrin ole vaikuttaneet kansallisiin tulkintoihin koskien oikeutta asumiseen/asuntoon. Asiasanat aravalaina, asuminen, asunto, asunnottomuus, häätö, ihmisoikeus, perusoikeus, korkotukilaina, subjektiivinen oikeus, syrjimättömyys, TSS-oikeus, vuokra-asunto, vuokralaisvalinta.

4

5 V Utgivare Utgivningstid Vaasan yliopisto November 2011 Författare Typ av publikation Jan-Erik Helenelund Monografi Publikationsserie, -nummer Acta Wasaensia, 251 Kontaktuppgifter ISBN Vasa universitet Filosofiska fakulteten Offentlig rätt PB ISSN , Sidoantal Språk FI Vasa, Finland 404 svenska Publikationens titel Rätten till boende/bostad ur ett bostadslöshetsperspektiv Sammandrag Utgångspunkten för avhandlingen är spänningsförhållandet mellan den faktiska bostadslösheten och rätten till boende/bostad i den finländska grundlagen, 19. GL 22 har också betydande relevans i och med att det stadgandet förpliktar att i det finländska rättssystemet främja även ett förverkligande av de mänskliga rättigheterna. Det medför bl.a. att de mänskliga rättigheterna kan ha en tolkningspåverkan på nationella grundrättigheter. Avhandlingen har en huvudfrågeställning som handlar om det samlade regelverk som skall förverkliga den subjektiva rätten till boende i GL 19.1 och det allmännas skyldighet att främja rätten till bostad i GL Frågeställningen är om dessa regelverk också är ägnade att befrämja även de bostadslösas rätt till bostad med bibehållen respekt för samtliga parters grundrättigheter. Utgående från den huvudfrågeställningen finns sex underfrågeställningar, som handlar om hur total-regleringen borde vara strukturerad ifråga om olika regleringsnivåer, huruvida den faktiska regleringen med tanke på det har en rimlig totalstruktur, om regleringsnivå och -innehåll till alla delar är riktig, huruvida det finns luckor i totalregleringen som med tanke på bekämpandet av bostadslösheten är problematiska och huruvida bibehållen respekt för övriga parters grundrättigheter kräver att sådana parters grundrättigheter skulle beaktas i det samlade regelverket. Forskningsansatsen är i huvudsak rättsdogmatisk, men den kompletteras med en rättspolitisk, där jag utgående från rättsdogmatiska slutsatser och den faktiska tolkningen av det samlade regelverket lämnar några rättspolitiska rekommendationer om hur regleringen borde förbättras, för att man skall komma bort från en felaktig lagtillämpning och kunna täppa till luckor. Ifråga om människorättsinstrumenten är ambitionen att bygga på övervakningsorganens tolkningar och vetenskaplig forskning som belyser denna. Utgångspunkten har varit att människorättsinstrumenten kan ha en potentiell relevans vad gäller att avslöja brister i den reglering som syftar till ett förverkligande av GL Den rättsdogmatiska ansatsen har avslöjat att människorättssystemet inte i tillräcklig grad har fått påverka tolkningarna av rätten till boende/bostad. Utgående från grundrättighetssystemet finns också en otillräcklig reglering av den subjektiva rätten till boende. Nyckelord aravalån, boende, bostad, bostadslöshet, ESK-rättigheter, grundläggande rättigheter, hyresbostad, hyresgästval, icke-diskriminering, mänskliga rättigheter, räntestödslån, subjektiv rättighet, vräkning.

6

7 VII FÖRORD Det har för mig varit en både intressant och utmanande process att i denna doktorsavhandling ge mig in på ett forskningstema som inom juridiken är så gott som helt outforskat, nämligen rätten till boende/bostad. Jag fascinerades från början av det potentiella spänningsförhållandet mellan rätten till boende/bostad och den faktiska bostadslöshet som trots mångåriga försök att utrota bostadslösheten ur vårt land ändå är ett permanent inslag i vårt samhälle. Jag vill inte heller dölja det faktum att min personliga uppfattning är, och har varit, att ett välfärdssamhälle bara måste få bukt med bostadslösheten. Långvarig bostadslöshet utan tak över huvudet, eller enbart skyddshärbärge som lösning borde ingen utsättas för. Auktoritativ tolkning av ett människorättsinstrument utvisade lyckligtvis att den synen finns inbyggd även i ett dylikt instrument. Det är viktigt, då mina egna värderingar är vetenskapligt irrelevanta. Relevanta finns bara i rättsystemet Under forskningsprocessens gång har jag haft ett verkligt fint stöd från flera håll. För dylikt aktivt stöd vill jag främst tacka professor Eija Mäkinen, som gett värde-fulla råd och feedback under processens gång. Hon orkade uppmuntra mig även då min forskning p.g.a. sjukdom gick mycket långsamt framåt, eller t.o.m. stod helt stilla under drygt sju månaders sjukskrivning p.g.a. borrelia. Ett stort tack vill jag också framföra till prof. Jaakko Husa som var en stöttepelare som trodde på min forskningsidé redan då jag lämnade en långvarig kommundirektörskarriär, för att som jag trodde, helt satsa på en forskarkarriär. Den karriären avbröts av att jag lockades till nya arbetsuppgifter inom det då nybildade VASEK. Fr.o.m. januari 2007 skulle välfärdssektorn likväl bort från mina arbetsuppgifter där, varför det på nytt blev heltidssatsning på den juridiska forskningen. Ett verkligt stort tack vill jag självklart också rikta till min opponent prof. Kaarlo Tuori och till förhandsgranskarna, som förutom Tuori var professor Raija Huhtanen. Även mina arbetskamrater inom offentliga rätten vid Vasa Universitet är värda en erkänsla. De har välvilligt bistått mig, då mina datakunskaper inte räckt till för önskad effektivitet i skrivarbetet. För stöd via feedback på mina tankar vill jag också tacka forskarna inom det av Finlands Akademi finansierade projektet Syrjäytymisen oikeudelliset pidäkkeet, som utgjorde en del av Work - projektet. Ett alldeles speciellt tack vill jag då förstås rikta till prof. Pentti Arajärvi, projektchef för Syrjäytymisen oikeudelliset pidäkkeet. Ett tack vill jag också rikta till dem som direkt eller indirekt finansierat mitt forskningsprojekt, Finlands Akademi, Östra Finlands Universitet, Vasa Universi-

8 VIII tet, Kunnallisalan kehittämissäätiö och Jenny ja Antti Wihurin rahasto. Ett tack vill jag även rikta till dem som redan tidigt visat intresse för den sakkunskap jag via licentiat- och doktorsavhandlingsarbetena utvecklade. I en alldeles speciell tacksamhetsskuld står jag till den delen till Peter Fredriksson, specialsakkunnig vid Miljöministeriets bostadsavdelning. Tack vare honom blev jag engagerad i beredningen av Housing Rights in Europe -konferensen, som utgjorde en del av det finländska EU-ordförandeskapet år Tack vare honom har jag också som medlem i FEANTSAs Housing Rights Expert Group fått insyn i och medverkat i strävandena att skapa en ny progressivare tolkningspraxis av den reviderade europeiska sociala stadgan. I mitt FEANTSA-uppdrag har jag också haft stöd från Y-säätiös och dess verksamhetsledare Hannu Puttonen, vilket jag tackar för. Även till mina arbetskamrater sommaren 2007 på COHREs huvudkontor i Geneve vill jag rikta ett tack, ingen nämnd och ingen glömd. Tiden på COHREs huvud-kontor gav mig gnistan att med stor entusiasm gå in i människorättssystemets reglering av rätten bostad. För mig är rättssystemet ändå framför allt ett sätt att reglera samhällslivet. Jag har därför haft stort utbyte av att engagera mig i forskarnätverk också utanför de juridiska forskarkretsarna. För mig har det varit oerhört givande att delta i det tvärvetenskapliga nordiska forskarnätverk, vars gemensamma tema varit bostadslöshet. De impulser jag fått via nätverket syns också konkret i denna avhandling. Ett tack vill jag därför rikta till Sirkka-Liisa Kärkkäinen, forskare på tidigare Stakes, senare THL. Det var hon som lockade mig med i det forskar-nätverk, som gett mig en oerhört viktig insyn i de bostadslösas verklighet. Sist, men inte minst, vill jag rikta ett stort tack till min familj. Speciellt min fru Katrine har tvingats stå ut med den osäkerhet det innebar att jag i mycket mogen ålder helt sadlade om i min karriär, och satsade på en osäker forskar-bana, där min enda inkomst tidvis varit de stipendier jag haft. Vi hade båda uppfattningen att skrivandet av doktorsavhandlingen skulle vara en betydligt snabbare process. Jag kan bara beklaga att min entusiasm inför vissa delar av forskningen, en lång sjukskrivning och den nedsatta arbetsförmåga sjukdomen medförde under en lång tid, förlängde forskningsprocessen. Även mina numera vuxna och utflugna barn, Magnus och Pernilla, har fått stå ut med att pappa ibland andligen levt i sin egen värld, även då de varit på besök hemma på Höback i Malax. För det kan jag i detta skede bara framföra min ursäkt. Vasa Jan-Erik Helenelund

9 IX Innehållsförteckning FÖRORD...VII FÖRKORTNINGAR... XV 1 INLEDNING Forskningsområdet och dess avgränsning, avhandlingens syfte Närmare lokalisering av bostadslöshetsproblemet Forskningsfrågeställningar och -perspektiv, uppläggning och forskningsmetodik Gemensam EU-definition av bostadslöshet grund för ett normativt arbete BOSTADSLÖSHET SOM RISK FÖR HÄLSA OCH LIV Bostadslöshet som orsak till sjukdom och död i finländsk forskning Forskningsresultat från andra länder Samlade hälso- och problemkomplex i stället för enskild diagnos Bostadslösas missbruk och mental hälsa död, sjukkostnad och övergrepp Andra sjukdomar bostadslösheten som vårdkomplicerande faktor Diskussion om de medicinska rönens betydelse för subjektiv rätt till boende AV FINLAND RATIFICERADE KONVENTIONER OCH FÖRDRAG MED RELEVANS FÖR RÄTTEN TILL BOSTAD/ BOENDE Mänskliga rättigheter och finländska grundrättigheter FN-baserade fördrag och konventioner Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionens huvuddrag Limburgprinciperna och ett självständigt diskrimineringsförbud Maastrichtriktlinjerna som indikation på brott mot ESK-rättigheter Nationell prövningsmarginal och minimikärnan i rätten till bostad Inhumana vräkningar Stöd för rätten till bostad i rätten till hälsa Övriga relevanta FN-konventioner och -instrument Europarådets konventioner och fördrag Europeiska människorättskonventionen... 57

10 X Allmänt funktionssätt och viktiga artiklar som stöder rätten till bostad Rätten till skydd för hemmet samt privat- och familjeliv Rätten till egendom som skydd för rätten till bostad Den reviderade europeiska sociala stadgan Relevanta artiklar i stadgan och allmänna utgångspunkter Rätten till skydd för den enskildes hälsa Funktionshindrade personers rätt till oberoende och integrering samt diskrimineringsförbudet Artiklarna 16, 19 och 23 i den reviderade europeiska sociala stadgan Rätten till skydd mot fattigdom och social utslagning Rätten till bostad EU-baserat skydd för boende/bostad EU:s historia från fri marknad till sociala hänsyn EU i ett brytningsskede policy- och/eller rättighetsaktör? Lissabonfördraget ett försök att stärka rättighetsperspektivet Lissabonfördraget i slutlig form Slutsatser om människorättssystemets minimikrav på nationell reglering av rätten till boende/bostad Generell utgångspunkt för minimikraven Betydelsen av rätten till skydd för privatlivet för rätten till bostad Kopplingen mellan rätten till bostad och rätten till hälsa Kan de faktiskt bostadslösa definieras in bland funktionshindrade? Kopplingen mellan skydd mot fattigdom/utslagning och rätten till bostad Sammanvägning av tolkningseffekten på nationell rätt till bostad/boende EN RÄTTSTEORETISK RAM FÖR GRUNDRÄTTIGHETS- TOLKNING Allmänt Alexys grundrättighetsteori Grundrättigheters struktur; distinktionen regler principer Grundrättigheter som ett system av rättsliga positioner Begränsande av grundrättigheter i Alexys grundrättighetsteori

11 XI 4.3 Det finländska grundrättighetssystemet De finländska grundrättigheternas struktur och funktion Grundrättigheternas strategi materiellt förverkligade grundrättigheter Vem omfattas av grundrättigheter juridiska personers ställning Fysiska personer som primär målgrupp Juridiska personers grundrättighetsskydd Allmän översikt Syftet med grundrättigheter värden i GL 1-2 som förklarande faktor Värdegrunden i GL 1-2 då skyddet avser fysiska personer bakom den juridiska BEGRÄNSANDE AV GRUNDRÄTTIGHETER I DET FINLÄNDSKA GRUNDRÄTTIGHETSSYSTEMET Syftet med behandlingen av systemet för begränsande av grundrättigheter Lagförbehållen vid begränsning av grundrättigheter När används allmänna kriterier för begränsande av grundrättigheter? De allmänna kriterierna för begränsande av grundrättigheter Begränsningar kan endast införas via lag Kravet på exakta och klart avgränsade begränsningar Kravet på godtagbar grund för begränsande av grundrättigheter Ett viktigt samhälleligt intresse som övergripande grund helhetssynen Syftet att trygga ett förverkligande av andra grundrättigheter Kravet på proportionalitet i begränsningarna Kravet att inte röra kärnan i grundrättigheter Rättsskyddskravet Kravet att respektera mänskliga rättigheter En sammanfattning av möjligheterna att begränsa grundrättigheter i vårt grundrättighetssystem och diskussion om vad som är begränsningar ESK-RÄTTIGHETERNA OCH RÄTTEN TILL BOENDE/ BOSTAD ESK-rättigheternas särdrag och rättsverkningar Rätten till bostad dess relation till andra grundrättigheter Preliminär tolkning av rätten till bostad (GL 19.4 ) GL 19.4 :s relation till och samspel med övriga grundrättigheter Allmänt

12 XII Rätten till oundgänglig försörjning och omsorg (GL 19.1 ) Kopplingen subjektiv rätt till boende rätt till social-, hälso- och sjukvård Rätten till grundläggande försörjning (GL 19.2 ) Rätten till liv, personlig frihet och integritet Rätten till jämlikhet Rätten till skydd för privatlivet Rätten till rättsskydd Respekt för mänskliga rättigheter Näringsfrihet Lagregleringskravets komponenter vid närmare reglering av subjektiv rätt till boende i GL Slutsatser om för avhandlingen relevanta konstitutionella mandats funktion inom ESK-sfären CENTRALA INSTRUMENT FÖR FÖRVERKLIGANDE AV GL Bostadsbidragssystemet Kopplingen till mänskliga rättigheter och bostadslöshet Användningen av bostadsbidrag enligt relevanta lagar Slutsatser om bostadsbidragen och bostadslösheten Den sociala bostadsproduktionen och -anskaffningen Målen med den sociala bostadsproduktionen och -anskaffningen Ägare som kan få aravalån/räntestödslån för hyreshus och -bostad Syftet med kapitlet om ägare och kraven på dem Lagregler om möjliga ägare och försäkringssamfundens ändrade ställning Diskussion om försäkringssamfund och god tro Diskussion om allmännyttighet och god tro Krav på samfund som kan anges som allmännyttiga och deras rättigheter Krav på ägarens verksamhetsområde Krav på offentligt lediganslående av hyresbostäder Begränsad avkastningsrätt på satsat kapital Begränsad överlåtelserätt Utjämning av hyror Begränsningar i risktagningsrätten Samfundets aktier får inte vara föremål för offentlig handel Allmännyttighet i koncern

13 XIII Sanktioner om kraven inte efterlevs Slutsatser om kraven på ägare till samhällsfinansierade hyreshus Ansökningsförfarande, stödsystemens innehåll och villkor Behörig myndighet ifråga om aravalån och räntestöd Allmänna villkor för beviljande av aravalån och räntestöd för hyreshus Hyresbostadsaravalån Diskussion om regleringen av aravalån för hyreshus och -bostäder Räntestödslån för hyreshus och -bostäder Specialprogram för huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra Understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov Regler för val av planerare och entreprenörer VAL AV HYRESGÄSTER OCH UPPSÄGNING/VRÄKNING AV HYRESGÄSTER I DET SOCIALA HYRESBOSTADS- BESTÅNDET Val av hyresgäster Allmänna grunder för val av hyresgäster Bostadsbehov Förmögenhet Inkomster Undantagsregler Finns besvärsrätt över val av hyresgäster? Diskussion om kriterierna för val av hyresgäster Problematisk kombination vida undantagsregler öppna huvudregler Kreditupplysningar, betalningsstörningar och val av hyresgäster Hyresskulder och val av hyresgäster barnfamiljer Hyresgarantier och val av hyresgäster Val av hyresgäster och tidigare störande beteende i hyresbostad Vanlig bostadspolitik som huvudinstrument och besvärsförbud mot val av hyresgäster en problematisk kombination Nationell lagstiftning om vräkning från hyresbostad Uppfylls människorättskraven? Den finländska lagstiftningen om uppsägning av hyresgäst och om vräkning

14 XIV Diskussion om lagstiftningens förenlighet med människorättskraven BESTÄMNING AV HYRESIVÅN I MED STATLIGT STÖD PRODUCERADE/ANSKAFFADE HYRESBOSTÄDER SLUTSATSER Luckor i totalregleringen Riktig regleringsnivå Finns rimlig totalstruktur på regleringen? Finns felaktig regleringsnivå i totalregleringen? Finns en innehållsmässig respekt för grundrättigheterna och de mänskliga rättigheterna? Slutkommentar KÄLLFÖRTECKNING BILAGA

15 XV FÖRKORTNINGAR Amort. Period Amorteringsperiod ARA (ara) Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (fr.o.m ) Statens bostadsfond (fram till ) Art. art. Artikel, artikel Bitr. Biträdande (JO och JK) dno diarinumero dnr diarienummer ECSR European Committee of Social Rights EEC Europeiska kol- och stålunionen EG-domstolen Europeiska Gemenskapens domstol EG-rätten Europeiska Gemenskapens rättssystem ERMD Europeiska människorättsdomstolen ERMK Europeiska människorättskonventionen ESK-rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ESK-sfär Sfären för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter EU Europeiska unionen EWHC High Court of England and Wales F Förordning FEANTSA European Federation of National Organisations working with Homeless FN Förenta Nationerna FPA Forkpensionsanstalten Gen Com General Comment (Allmän kommentar avgiven av behörigt övervakningsorgan inom FN) GL Grundlagen (731/1999) GrL Grundlagen (731/1999) GRU Grundlagsutskottet (Riksdagens) GRUB Grundlagsutskottets betänkande GRUU Grundlagsutskottets utlåtande Handikappservicelagen Lag om stöd och service på grund av handikapp (380/1987) HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen ILO International Labour Organisation (= Internationella arbetsorganisationen)

16 XVI JFT Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland JK Justitiekansler JO Riksdagens Justitieombudsman KELA Finskspråkig förkortning av Folkpensions-anstalten (Kansaneläkelaitos) KVR-förfarande Ett förfarande för byggnadsofferter där allt byggande, alla materialleveranser, alla installationer jämte det som skall installeras och det som behövs för installationen samt tjänster ingår (Kokonaisvaltaista rakentamista) L Lag L om hyresbostadslån. L om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) Mom. Moment OMC Open Metod of Coordination (inom EU) PAF Penningautomatföreningen RF Rgeringsformen (94/1919) RP Regeringens proposition (regeringsproposition) TSS-oikeus Finskspråkig förkortning av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter WHO World Health Organisation (världhälsoorganisationen)

17 1 INLEDNING 1.1 Forskningsområdet och dess avgränsning, avhandlingens syfte Grundlagen (nedan förkortat GL) 19.4 handlar om den s.k. rätten till bostad. Stadgandet lyder: Det allmänna skall främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Vid grundrättighetsreformen togs också in ett stadgande: Alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv har rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Stadgandet finns i nuvarande GL 19.1, och utgör en subjektiv rättighet. I propositionen till grundrättighetsreform gavs också en förklaring till vad oundgänglig omsorg är. Stadgandet har även en boendedimension, enligt vilken det skall trygga möjligheten till ett sådant boende som är en förutsättning för att hälsan och livskrafterna skall bevaras. 1 Uttrycket vars och ens boende i GL kan knappast tolkas så att det skulle finnas grupper vars boende inte bör främjas av det allmänna, ifall de annars har stora, eller t.o.m. oöverkomliga, problem att få en bostad. Detta är ett viktigt konstaterande om man relaterar stadgandet till ett seglivat problem i det finländska samhället, nämligen bostadslösheten. Stadgandet var för all del nytt då det via den grundrättighetsreform, som trädde i kraft den 1 mars 1995, kom in i vår dåvarande regeringsform. Statsmakten har ändå i decennier haft system för att stöda en s.k. social bostadsproduktion. 2 Uppgifter om de bostadslösas antal samlas in via Statens bostadsfonds blanketter om bostadsmarknadssituationen. I dessa räknas följande grupper som bostadslösa: Uteliggare och sådana som övernattar i tillfälliga skydd, sådana som är inkvarterade i natthärbärgen p.g.a. att de saknar bostad, fångar som friges utan att ha bostad och 1 2 RP 309/1993 s. 73. Se t.ex. Statens bostadsfonds enkla 50-årshistorik över aravasystemet, Valtion asuntorahasto, Aravaa kautta aikojen, s. 1. Enligt denna källa har med aravasystemets hjälp under åren producerats hyresbostäder, andelslagsbostäder, och ägobostäder. Dessutom har bostäder grundrenoverats. I överdirektörens inledning nämns också att historiken är avsedd som bl.a. en berättelse om hur den finländska sociala bostadsproduktionen utvecklats. (kursiveringen är avhandlingsförfattarens)

18 2 Acta Wasaensia sådana som tillfälligt bor hos släktingar och bekanta p.g.a. att de saknar bostad. Som bostadslösa familjer räknas sådana familjer som bor åtskilda eller i tillfälliga utrymmen p.g.a. att de saknar bostad. Dit räknas också mödrar som bor i skyddshärbärgen p.g.a. att de saknar bostad och sambor som väntar barn utan att ha en gemensam bostad. 3 De uppgifter som finns om antalet bostadslösa bygger just på denna källa och definition av bostadslöshet. Den utveckling av antalet bostadslösa som bokförts fr.o.m. de bostadslösas år, år 1987, har då utvecklats enligt följande: 4 Tabell 1. De bostadslösas antal åren År Utomhus eller I inrättningar Tillfälligt hos Totalt Familjer åtskilda i tillfäll. skydd p.g.a. bost.sit. bekanta p.g.a. bost.situation En minskning av antalet bostadslösa kunde enligt statistiken förverkligas under och fram till Även därefter har den långsiktiga trenden varit nedåtgående, även om både ökningar och minskningar skett mellan de olika åren. År 2009 var antalet ensamstående bostadslösa likväl på nytt för första gången sedan 2004 över Den gynnsamma utvecklingen i bostadslöshetsstatistiken ovan kan sannolikt ses som Asunnottomuuden vähentämisohjelma s. 8. Se även Kärkkäinen Hannikainen Heikkilä, 1998 s och RP 170/2004 s. 3. Tiitinen Ikonen 2003, bilaga 4 och Statistikscentralen, ARA och Miljöministeriet Sosiaalisen asumisen tilastoja s. 15. Se även vähentämisohjelma s. 9. Totalantalet i tabellen avser ensamstående, medan familjerna finns separat angivna endast som antalet familjer medan totalantalet personer i familjerna inte finns att tillgå. Beträffande påståendet att totalantalet i tabellen enbart är de ensamstående bostadslösas antal, se även Vesanen- Tiitinen 1998 s För år 2004 se Tilastokeskus 2006, Rakentaminen ja asuminen. Vuosikirja 2005 s För åren , se Ara Selvitys 5/2010 s. 3. Som utomhus och i tillfälligt skydd boende har under den perioden räknats sådana som bodde i skyddshärbärgen, i asuntola, i vandrarhem, och i boendeformer som liknar dessa.

19 Acta Wasaensia 3 ett resultat av en aktiv satsning på bekämpandet av bostadslösheten. Redan i regeringsprogrammet för den regering som tillträdde år 1983 ingick nämligen ett mål att avskaffa bostadslösheten, men den regeringen godkände inget egentligt program för att nå ett dylikt mål, även om utredningar gjordes och enskilda åtgärder vidtogs. 6 År 1987 var sedan internationellt förklarat som de bostadslösas år, 7 vilket bl.a. uppmärksammades genom att i det nya programmet för utvecklande av bostadsförhållandena intogs ett entydigt mål att avskaffa bostadslösheten under programperioden Statsrådet godkände slutligt programmet i september år I motsvarande program för perioden nämndes också bland de allmänna målen att ett övergripande mål var att säkerställa att alla befolkningsgrupper som grundläggande rättighet har tillgång till skäliga bostäder oavsett inkomstnivå och bostadsort. Den målsättningen följdes också upp med en punkt i programmet benämnd åtgärder avsedda att avhjälpa bostadslösheten. Åtgärderna gick främst ut på att öka tillgången på bostäder genom statsstödd nyproduktion, men också på att effektivera användningen av befintliga aravahyresbostäder. 9 Beträffande metoderna att komma till rätta med bostadslöshetsproblemet styrker forskning från senare delen av 1990-talet att den s.k. sociala bostadsproduktionen, och främst hyresbostadsproduktionen, hade en central roll i bekämpandet av bostadslösheten i vårt land under i stort sett hela 1990-talet. 10 Också Paavo Lipponens II regering, som regerade fram till våren 2003, hade i den bostadspolitiska strategi den godkände uttalade mål beträffande bostadslösheten. Målet var då likväl betydligt anspråkslösare än tidigare, nämligen att få antalet bostadslösa att börja minska till år Strategin för att bekämpa bostadslösheten gick bl.a. ut på byggande, anskaffning och renovering av små- och familjebostäder, stödbostäder och skyddshem. 11 Även Matti Vanhanens första regering, betonade den s.k. sociala bostadsproduktionens roll i bekämpandet av bostadslösheten. Ambitionsnivån var likväl nu åter höjd till samma nivå som på det sena 1980-talet och under 1990-talets början. Målet var, enligt regeringsprogrammet, att eliminera bostadslösheten. Regeringsprogrammet Kärkkäinen Hannikainen Heikkilä 1998 s. 20. Kärkkäinen 1996 s. 5. Miljöministeriets bostadsavdelnings publikation 1/1988, Program för utvecklande av bostadsförhållandena åren s. 2 och 18. Miljöministeriets bostadsavdelnings publikation 1/1990, Program för utvecklande av bostadsförhållandena åren s. 15 och Se t.ex. Hannikainen Kärkkäinen 1997 s asuntopoliittinen strategia, kap. 10. Utskrift

20 4 Acta Wasaensia nämnde också att regeringen tillsammans med Helsingfors, Esbo och Vanda skall fullfölja ett åtgärdsprogram för åren som skulle minska bostadslösheten. Där nämns också uttryckligen att aravasystemet bevaras inom nyproduktionen och att regeringen avser att svara för att lånevillkoren hela tiden är konkurrenskraftiga i förhållande till marknadsräntor. Regeringen skall också utreda hur de samhällsstödda lånesystemen fungerar. 12 Regeringen Vanhanens II hade, för sin del, ett regeringsprogram som innehöll endast en mening om bostadslösheten. Enligt den skulle stödprocenten för bostäder för långtidsbostadslösa höjas till 50 %. Programmet innehöll likväl också en annan mening som indirekt kan ha konsekvenser för bostadslösa. Inkomstgränserna vid val av hyresgäster till bostäder som anskaffats eller byggts med statligt stöd skall avskaffas. 13 Regeringen Vanhanen II godkände också i februari 2008 ett program för minskande av långtidsbostadslösheten. Målet var att fram till år 2011 halvera antalet långtidsbostadslösa. 14 Kiviniemis regering, slutligen, hade ett program som inte alls nämner bostadslösheten. 15 Klara bevis finns alltså för att det länge funnits en politisk ambition att t.o.m. utrota bostadslösheten. Vanhanens II regering kompletterar bilden av arava- och räntestödssystemen som centrala instrument för att tillhandahålla förmånligt boende för socialt svaga grupper, med löften om större stödprocenter för att ordna boendet för långtidsbostadslösa. Kiviniemis regering har ett program där bostadspolitiken kan anses täckas av en hänvisning till att regeringen fullföljer de åtaganden Vanhanens II regering gjort. Man kan alltså på goda grunder sammanfatta de politiska ambitionerna ifråga om bostadslösheten så, att det i över två decennier funnits en klar politisk vilja att bekämpa, och t.o.m. utrota bostadslösheten. Tyvärr visar bostadslöshetsstatistiken lika tydligt att staten inte med använda metoder i praktiken uppnått sina ambitiösa mål. Vetenskapliga undersökningar på det socialpolitiska området ger alltså underlag för att aktualisera frågan huruvida hela regelsystemet för den sociala bostadsproduktionen faktiskt är utformat så att det främjar även de bostadslösas rätt till bostad. I dylika har konstaterats att till kommunal hyresbostad i första hand antagits sådana som lever i parförhållanden, arbetande, sådana med litet bättre inkomster och sådana som kommer från relativt goda bostäder. De som väntade längst i bostadskön utgjordes i sin tur av de bostadslösa, de ensamma, de som bodde i dåliga bostadsförhållanden och de som hade de sämsta inkomsterna. De som hade det mest brådskande bo ja strategiat Ympäristön moniste 126, Hallituksen asuntopoliittinen ohjelma , del 2, kap. 8 med rubriken Boende. om statsrådet/alla regeringars regeringsprogram/vanhanen II. Ara, Selvitys 5/2010 s. 3. om statsrådet/regeringsprogrammet för Kiviniemis regering.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie RP 75/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utbetalning av bostadssparpremie 2009 2011 och till ändring av 5 i lagen om statsborgen för ägarbostadslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om ett system med delägarbostäder med räntestöd INLEDNING

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om ett system med delägarbostäder med räntestöd INLEDNING MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om ett system med delägarbostäder med räntestöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 7 december 2001 en

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen och 39 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 .1.2015 PROTOKOLL Nummer 6 22.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Närvarande Frånvarande Justerat CG - RN - VT - CA - WV FK

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 mars 2006 Nr 187 193 INNEHÅLL Nr Sidan 187 Lag om ändring av lagen om domännamn... 593 188 om domännamnsförvaltning i landskapet Åland...

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

RP 99/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016.

RP 99/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån och till vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR

FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR FÖRESKRIFT 6/2007 28.11.2007 EXPEDIERING AV MEDICINSKA GASER FRÅN LÄKEMEDELSFABRIK OCH LÄKEMEDELSPARTIAFFÄR Fullmaktsstadganden 95 läkemedelslagen Målgrupper Tillverkarna av medicinska gaser Importörerna

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2001 rd. om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2001 rd. om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 9 november

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Nationella perspektiv - Finland

Nationella perspektiv - Finland Nationella perspektiv - Finland Moms och omstruktureringar Nynäs Havsbad 30.3.-1.4.2011 JM, EM Kenneth Hellsten Doktorand, Helsingfors universitet kenneth.hellsten@helsinki.fi 1.4.2011 1 Innehåll 1. Kort

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 213/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 13 01 48 D 10 13 01 49 Helsingfors/Mariehamn 15.10.2013 Nr 32/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 18.9.2013, nris 187 och 190/2013. Till Justitieministeriet Ärende

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 164/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 mervärdesskattelagen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014

Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014 Ny funktionshinderlag och socialvårdslag vadå? Funktionshinderpolitiskdag 13.11.2014 Varför en reform av lagstiftningen? Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön FN:s konvention om rättigheter för

Läs mer

Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess

Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 22.11.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan Offentlighetslagen:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift) Situationsbedömning SOS-projektet PILOT 1. Grunduppgifter Klientens namn: Adress: Socialarbetare: Datum: Personsignum: Telefonnummer: Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer