Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik
|
|
- Rasmus Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik
2 Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik Yeshiwork Wondmeneh 1
3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Välfärdspolitikens sammanlagda resurser... 4 Kommunsektorn... 7 Kommunsektorns resultat...8 Skatteunderlaget och kostnadstrycket...9 Statsbidragen?...10 Restriktioner...11 Sammanfattande reflektioner och förslag till prioriteringar...12 Prioriteringar i transfereringssystemet...13 Sjukförsäkringen...14 Karensdagen och karensavdraget...14 Höga tak i sjukförsäkringen...15 Arbetslöshetsförsäkringen...16 Sammanfattande reflektioner och förslag till prioriteringar Referenser
4 Inledning Varje kongress behandlar ett omfattande antal motioner som ställer krav på förbättringar inom en rad olika områden som direkt eller indirekt hör till välfärdspolitiken. Större delen av motionerna kan grovt delas in i transfereringar och välfärdstjänster, två medel som används för att fördela välfärden. Transfereringar består till stor del av socialförsäkringsersättningar som betalas ut i samband med tillfälligt eller permanent inkomstbortfall vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet och vård av barn samt ålderspension och förtidspension. I transfereringarna ingår också olika former av bidrag, som till exempel bostadsbidrag, barnbidrag, studiestöd och ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag). Med välfärdstjänster avses de verksamheter som till stor del ligger inom kommunsektorns ansvarsområden och som alla invånare har tillgång till efter behov, som till exempel barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg. Välfärdspolitikens syfte är att minska inkomstspridning mellan olika grupper i samhället, att erbjuda skydd mot alltför stora inkomstbortfall, att omfördela resurser över livscykeln, att garantera medborgare välfärdstjänster vid behov och oavsett betalningsförmåga, att förbättra för de sämst ställda osv. Men välfärdspolitiken har inte enbart fördelningspolitiska motiv utan innehåller även inslag av stabiliserings- och effektiviseringsmotiv. Arbetslöshetsförsäkringen är ett exempel som, genom att motverka effekterna av konjunktursvängningar, bidrar till stabilisering. Ytterligare exempel är utbildning, vård och omsorg som påverkar produktivitet och utbud av arbetskraften och därigenom också påverkar ekonomisk tillväxt. 1 Som det inledningsvis nämndes ställer motionerna som kommit till Kommunals kongress 2013, liksom motioner till tidigare kongresser, krav på förbättringar i välfärdstjänsterna och i transfereringar. Kommunals medlemmar formulerar kraven utifrån de faktiska förhållanden som de upplever i arbetet och utifrån sina levnadsvillkor i övrigt. Förutom att tydliggöra politiska ställningstaganden i olika frågor förväntas kongressen också att fatta beslut om konkreta frågor som Kommunals företrädare, funktionärer och opinionsbildare ska driva inom ramen för det fackliga uppdraget under kongressperioden ( ). Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att prioritera kongressens beslut för att öka Kommunals trovärdighet som politisk kraft/opinionsbildare. Trovärdiga beslut förutsätter i sin tur välgrundade fakta. Det välfärdspolitiska systemet är komplicerat och ekonomiska och politiska förutsättningar förändras över tid vilket komplicerar användningen av fakta. Detta motiverar avgränsningar och fokus i beslutsunderlagen som i sin tur antas möjliggöra noggrant avvägda prioriteringar och beslut. 1 Långtidsutredningen 03/04. 3
5 Rapporten bygger på en genomgång av olika underlag som bedömer och analyserar den offentliga sektorns förutsättningar och de ekonomiska utsikterna på kort och lång sikt. Välfärdspolitikens sammanlagda resurser Välfärdspolitikens resurser består av statens och kommunsektorns sammanlagda inkomster. Runt 90 procent av inkomsterna härrör från direkta och indirekta skatter på arbete samt från skatter på produktion och konsumtion, mervärdesskatt (moms) är exempel på skatt på konsumtion. År 2009 utgjorde skattedelen miljarder kronor av en sammanlagd inkomst på miljarder kronor. 2 Diagram 1: Den offentliga sektorns inkomster fördelade på skatter och avgifter år Procent Övrigt 10% Inkomstskatt hushåll 32% Sociala avgifter 16% Inkomstskatt företag 6% Skatt på produktion och import 36% Källa: Statistiska centralbyrån 2011 Som det framgår i diagram 1 svarar inkomstskatt från hushåll och företag (de två utskurna bitarna i figuren) tillsammans för den högsta andelen av de samlade inkomsterna. Det enskilt största skatteslaget Skatt på produktion och import består i huvudsak av mervärdesskatt (moms) och punktskatt. Momsen är den statliga sektorns största inkomstkälla. I skatteslaget övrigt ingår ränteintäkter, aktieutdelningar från statligt ägda företag m.m. 2 Statistiska centralbyrån (2011), Ekonomistyrningsverket (2012) m.fl. 4
6 De olika inkomstkällornas andel av de totala inkomsterna kan variera över tid beroende dels på det ekonomiska läget, dels på ändringar i skatteuttaget. Diagram 2 nedan visar utvecklingen under åren Diagram 2:Skatter och avgifter, år , löpande priser. Miljarder kronor. Inkomstskatt från husshåll Skatt på produktion och import Inkomstskatt från bolag Sociala avgifter Källa: SCB, Nationalräkenskaperna Inkomstskatten har ökat stadigt över större delen av den redovisade perioden främst tack vare en god utveckling av Sveriges ekonomi. Minskningen som sedan följde kan förklaras av jobbskatteavdraget som infördes 2007 och som förstärktes både 2008 och Införandet av jobbskatteavdraget motiverades med att sysselsättningen skulle öka, men huruvida det har gett sådana effekter eller inte finns olika uppfattningar om. Enligt en utvärdering är det inte alls möjligt att göra en trovärdig bedömning av jobbskatteavdragets sysselsättningseffekt 4. Bland annat beror detta på svårigheten att urskilja jobbskatteavdragets effekter från möjliga effekter av andra faktorer. Oavsett effekterna innebär jobbskatteavdraget att resurserna till välfärden begränsas. Jobbskatteavdraget och avdraget för rut- och rottjänster har sammanlagt bidragit till en ökning av skattereduktioner med närmare 100 miljarder kronor år 2012 jämfört med 2006; den samlade skattereduktionen beräknas 2012 vara 200 miljarder kronor. Ruttjänstens skattereduktion 2012 uppgår till 2 miljarder kronor och väntas bli dubbelt så hög till år 2016, enligt Ekonomistyrningsverket. När den infördes 2007 uppgick skattereduktionen till 100 miljoner kronor. Rottjänsten medförde 9 3 Statistiska centralbyrån (2011) och Lewin, B (2010). 4 Edmark K, Liang C-Y, Mörk E och Selin H (2012). 5
7 miljarder kronor i skattesänkning när den infördes 2009 och har ökat kraftigt sedan dess, dock har ökningen dämpats under senare tid. 5 Skattesänkningarna som har genomförts sedan regeringsskiftet 2006 är ännu flera. Hela skattebaser har avskaffats såsom arvs- och gåvoskatten samt förmögenhetsskatten. Fastighetsskatten har gjorts om och minskat kraftigt. 6 Momsen på restaurang- och cateringtjänster, den så kallade restaurangmomsen, sänktes från 25 till 12 procent år 2012 och medförde en minskning av momsintäkterna med 5,4 miljarder kronor. Regeringen bedömde dock att minskningen skulle på längre sikt begränsas till 3,6 miljarder kronor. Kostnadsminskningen (skillnaden mellan 5,4 och 3,6 miljarder kronor) menade regeringen skulle bero på förväntade positiva sysselsättningseffekter och minskade transfereringar, dvs. att färre skulle vara beroende av ekonomiskt bistånd eller arbetslöshetsförsäkring. Men andra bedömare, till exempel Finanspolitiska rådet, hävdar att regeringens kalkyl har överskattat sysselsättningseffekterna. Finanspolitiska rådet anser att momssänkningen snarare borde betraktas som branschstöd. Enligt rådet borde regeringen överväga att införa en enhetlig mervärdesskattesats och menar att en sådan skulle ha stora positiva samhällsekonomiska effekter. Även den europeiska kommissionen ifrågasätter, i ett brev till regeringen, reformens effektivitet. Konjunkturinstitutet uppskattade 7 den kortsiktiga konsumentpriseffekten av sänkt moms på restaurangtjänster till 2 3 procent och genomslaget av det uppskattades till 30 procent av momssänkningen. Jämfört med Finland som hade genomfört liknande reform anses detta vara ett sämre resultat, men det finska genomslaget hade senare visat sig ha gått tillbaka. 8 En ytterligare skattesänkning som regeringen genomfört är bolagsskatten i 2013 års budgetproposition som sänktes med 16 miljarder kronor. Denna skattesänkning kommer enligt Ekonomistyrningsverket att kosta runt 10 miljarder kronor i en årlig minskning av den offentliga sektorns skatteintäkter. 9 5 Ekonomistyrningsverket (2012). 6 Lewin, B (2010). 7 Prisutvecklingen för restaurangtjänster i början av 2012 jämfördes med den genomsnittliga prisförändringen under perioden Konjunkturinstitutet (2012). 9 Ekonomistyrningsverket (2012). 6
8 Kommunsektorn Kommunsektorn ansvarar för de skattefinansierade verksamheter som tillhandahåller välfärdstjänster till invånarna. Utgifterna för konsumtionen av dessa tjänster utgör nästan tre fjärdedelar av hela den offentliga sektorns utgifter. 10 Utgifterna består av löner och materialkostnader samt kostnader för verksamheter som sektorn köper från privata utförare. Kommunernas kostnader för köp av tjänster hos privata utförare ökade med 9,6 procent år 2010 jämfört med 2009 och uppgick då totalt till 88 miljarder kronor. Från år 2010 till 2011 minskade de privata inköpen med 4 miljarder kronor. Däremot ökade landstingens kostnader för privata inköp med 35 miljarder under samma period. Kommunsektorns sammanlagda kostnader för privata inköp uppgick 2011 till 119 miljarder kronor och utgjorde 15 procent av sektorns totala kostnader. Kommunernas största kostnader för privata inköp gäller äldreomsorgen. 11 Löner till anställda, inklusive sociala avgifter, utgör drygt 40 procent av sektorns totala konsumtionsutgifter. Antalet anställda i kommunsektorn uppgår till 26 procent av alla förvärvsarbetande i Sverige cirka 1, 2 miljoner personer inklusive de som är anställda hos privata utförare som finansieras med offentliga medel. De privatanställda har mer än fördubblats under perioden (från år 2000 till år 2011) medan antalet anställda i kommunsektorn nästan inte alls har förändrats. 12 Kommunalt finansierad sysselsättning Anställda Förändringar i antal Förändringar i procent I kommuner ,3 % I privata företag ,2 % Summa ,9 % I landsting ,2 % I privata företag ,4 % Summa ,5 % Total i sektorn ,8 % Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 10 Statistiska centralbyrån (2011). 11 Finansdepartementet (2012). 12 Sveriges Kommuner och Landsting (2012). 7
9 Kommunsektorns resultat Kommunsektorns inkomster består till stor del av skatt på arbete. Inkomstens storlek beror dels på den beskattningsbara förvärvsinkomsten (skatteunderlaget), dels på skattesatserna 13. En annan inkomstkälla som har fått en allt större betydelse för sektorn är de generella och riktade statsbidragen 14. Diagram 3: Kommunernas och landstingens resultat i miljarder kronor Landstingens resultat Kommunernas resultat Sektorns resultat 20,0 15,0 10,0 5,0 18,3 6,9 18,4 15,0 0,0-5, ,0 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Figuren visar att kommunernas och landstingens sammanlagda resultat 2011 sjönk med mer än 11 miljarder kronor från 18,3 till 6,9 procent. Kommunernas resultat 2011 var i genomsnitt 9,4 miljarder kronor medan landstingen visade på ett negativt resultat med -2,5 miljarder kronor. Försämringen i sektorns sammanlagda resultat berodde på en engångskostnad på 8 miljarder som betalades för att justera pensionsskulden som då ökade till följd av ändrad kalkylränta. Givetvis varierade resultaten mellan enskilda kommuner och landsting. Antalet med negativa resultat år 2011 var 52 kommuner och 17 landsting. 36 av dessa kommuner och samtliga 17 landsting ansåg att de av synnerliga skäl inte kunde återställa hela eller delar av försämringen i det egna kapitalet som det negativa resultatet medfört. Med andra ord kunde de inte uppfylla balanskravet 15. Balanskravet innebär att verksamhetens kostnader inte får överskrida intäkterna. 13 Skattesats är den procentuella andelen av den beskattningsbara inkomsten som dras av som kommunalskatt. 14 Årsbok för kommunerna Finansdepartementet (2012). 8
10 Resultatet för 2012 förbättrades kraftigt av det tillskott på 11 miljarder kronor som återbetalades av AFA-försäkring. Återbetalningen gäller premiesänkning för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna som var inbetalda år 2007 och Bakom premiesänkningen ligger minskad sjukfrånvaro. Skatteunderlaget och kostnadstrycket Kommunernas ekonomi försvagades under 2012 på grund av dålig konjunktur och en utdragen skuldkris i Europa som negativt påverkade den svenska exporten. Nyckeltal på arbetsmarknaden. Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos Procentuell förändring om inte annat anges BNP 3,7 1,2 1,2 2,5 2,7 2,7 Produktivitet 2,0 0,9 1,6 2,1 1,6 1,6 Arbetade timmar 2,3 0,4-0,4 0,4 1,1 1,1 Medelarbetstid 0,2-0,1-0,1 0,1 0,0 0,0 Sysselsatt 2,1 0,6 0,3 0,3 1,1 1,1 Arbetskraft 1,2 0,7 0,4 0,2 0,5 0,5 Personer i program, tusental Arbetslöshet som procent av arbetskraften 7,5 7,6 8,3 8,2 7,7 7,2 Öppen arbetslöshet (arbetslösa exklusive 5,4 5,5 6,0 6,0 5,8 5,4 heltidsstuderande arbetssökande) som procent av arbetskraften Källa: Ekonomistyrningsverket (2012), Prognos, statens budget och de offentliga finanserna, december ESV 2012:44. I tabellen ovan visas bland annat en långsam ökning i antalet arbetade timmar 2012 och en prognos om minskning Antalet arbetade timmar 2012 ökade långsammare än antalet sysselsatta som en följd av att sjukfrånvaron hade börjat stiga igen. Stigande sjukfrånvaro bidrog alltså till att medelarbetstiden sjönk något. En annan förklaring till sjunkande medelarbetstid bedömer Ekonomistyrningsverket vara en sänkning av arbetstiderna för att undvika uppsägningar. Ekonomin bedöms dock vända 2014 och tillväxten väntas bidra till en viss uppgång i medelarbetstiden. Under åren 2015 och 2016 beräknas antalet arbetade timmar öka i samma takt som sysselsättningen 17. Också ökningen i lönerna har varit måttliga och påverkat skatteinkomsterna svagt. Kommunsektorn räknar ändå med ett starkt skatteunderlag som beror på växande pensionsutbetalningar, alltså att de som nu går i pension har högre pension än de som försvinner. Till följd av det korrigerade Sveriges Ekonomistyrningsverket (2012). 9
11 Kommuner och Landsting under februari månad i år sin tidigare prognos och meddelade förbättrade skatteinkomster med 3 miljarder kronor både 2013 och Men denna korrigering verkar inte leda till kvalitetsförbättringar i välfärdstjänsterna, där bättre bemanning är en viktig del. Sveriges Kommuner och Landsting anser nämligen inte att resultatförbättringen är tillräcklig för att förändra sektorns tidigare bedömning om ett högt kostnadstryck som innebär att kostnaderna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget. Både demografiska förändringar och höjda ambitioner ligger bakom kostnadstrycket enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Behoven fortsätter att öka både inom förskola, grundskola och inom äldreomsorg samtidigt som nivån på investeringarna till exempel i renoveringar av lokaler anses vara hög. De demografiska kraven på kommunernas kostnader beräknas i genomsnitt ha ökat med cirka 0,5 procent årligen under 2000-talet; den totala ökningen under perioden uppgick till 1,2 procent och bedöms öka till 1,5 procent under perioden Sveriges Kommuner och Landsting har i enkätsvar från ekonomichefer fått signaler om att många kommuner planerar besparingar och avgiftshöjningar i sin budget för Förutom vatten och avlopp planeras avgiftshöjning även inom äldreomsorgen. Kostnadsökningen för omsorgen om funktionsbegränsade och för familje- och individomsorgen bedöms ha varit högre än vad som är demografiskt betingat, medan äldreomsorgens kostnader har legat efter i förhållande till de demografiskt betingade behoven. Kostnaderna för särskilt boende har minskat medan kostnaderna för omsorg i ordinärt boende har ökat. Andelen som får hemtjänst har ökat med en procentenhet mellan 2000 och 2011 (från 8 till 9 procent), medan andelen i särskilda boenden har minskat med tre procentenheter från 8 till 5 procent under samma period. 19 Det kan tolkas som att kommunerna, för att klara de totala kostnaderna, gör omprioriteringar mellan de olika verksamheterna, vilket sannolikt leder till relativt mer sparande inom äldreomsorgen. Enligt Statistiska centralbyrån minskade den offentliga sektorns kostnader för äldreomsorg med 1,5 procent mellan 2009 och Statsbidragen? Kommunerna väntar sig att det generella statsbidraget räknas upp med 2 procent i fasta priser och att specialdestinerade statsbidrag höjs i takt med kostnadsutvecklingen, men trots det anser de inte att intäkterna räcker för att täcka kostnaderna för behov som förändringar i demografin medför, volymändringen och pris- och lönehöjningarna under perioden Men inga nya 18 Sveriges Kommuner och Landsting (2013). 18 Sveriges Kommuner och Landsting (2012) 20 Statistiska centralbyrån (2012). 10
12 resultatförstärkande statsbidrag finns aviserade från regering eller riksdag, för sådant måste föregås av nya riksdagsbeslut. Sektorns resultaträkning för kommande år (diagram 3) bygger, utöver statsbidragen, även på ett antagande om ökad skatt med 40 öre jämfört med dagens nivå. Det är främst landstingen som antas höja skatten för att klara kravet på ett överskott på 1 procent av skatter och bidrag, medan kommunerna antas klara det med hjälp av de kalkylerade statsbidragen. Sveriges Kommuners och Landstings chef-ekonomen skriver i Ekonomirapporten 2012: Ett resultat på 8 9 miljarder i kommunsektorn ger intrycket av en ekonomi i god ordning, men det innebär att en tredjedel av kommunerna och nästan hälften av landstingen beräknas ha underskott. Utan uppräknade statsbidrag och trots skattehöjningar på 40 öre skulle sektorns resultat successivt falla till minus 10 miljarder år Restriktioner Överskottsmålet sätter ett finansiellt ramverk för hela den offentliga sektorn. Målet innebär att offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel. För kommunsektorn innebär ramverket ett krav på budgetbalans och god ekonomisk hushållning enligt gällande regler i kommunallagen. Kommunsektorn tillåts inte att ha underbalanserad budget, vilket betyder att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om budgetar där kostnader överstiger intäkter. I händelse av att kommunala utgifter förväntas öka mer än skatteuttaget anpassas statsbidraget för att kommuner och landsting ska kunna klara balanskravet. För att leva upp till kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning har kommuner och landsting ett finansiellt mål som innebär att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Överskottsmålet anses av regeringen främja ekonomisk effektivitet genom att skapa bättre förutsättningar för att skatteuttaget inte ska behöva höjas eller variera över tiden till följd av den demografiska utvecklingen. Stora underskott kan enligt regeringen finansieras med framtida skattehöjningar, men endast under en begränsad tid och med risk för försämrad effektivitet i ekonomin, enligt Riksrevisionen. Riksrevisionen kritiserar regeringen för brist på analys av den långsiktiga utvecklingen i kommunsektorn Sveriges Kommuner och Landsting (2012). 22 Riksrevisionen (2012). 11
13 I granskningsrapporten Den kommunala ekonomin och hållbara ekonomiska finanser skriver Riksrevisionen: Problemet med finansieringen av det kommunala utgiftstrycket är inte i första hand en fråga om brist på resurser för den offentliga sektorn som helhet, utan snarare ett fördelningsproblem. Staten har långsiktigt goda finanser och har exempelvis möjlighet att förekomma kommunala skattehöjningar med statsbidrag eller att neutralisera effekterna av dem med statliga skattesänkningar. På längre sikt finns också en möjlighet att ansvaret för att tillhandahålla olika offentliga tjänster kan flyttas mellan olika offentliga sektorer. De långsiktiga obalanserna i den kommunala sektorn tycks emellertid vara så omfattande att god framförhållning krävs oavsett vilka åtgärder som vidtas. Sammanfattande reflektioner och förslag till prioritering Förändringar i demografin och de konsekvenser den har för de offentliga finanserna är ett väl känt faktum, men det finns stora meningsskiljaktigheter i hur demografins förändringar påverkar verksamheterna i kommuner och landsting. Vi vet, till exempel, att Sveriges befolkning blir äldre men är friskare än tidigare generationer och i så fall hur mycket friskare? Här finns olika uppfattningar. Detta kompliceras ytterligare av avsaknaden av förutsägbara ekonomiska förutsättningar som gör det svårt för kommuner och landsting att planera verksamheter med god kvalitet. De omprioriteringar mellan olika verksamheter de tvingas till för att hålla ekonomin i balans drabbar onekligen de anställda; detta kan inte undvikas i personalintensiva verksamheter som de kommunala. Äldreomsorgen är en särskilt drabbad verksamhet enligt Kommunal. Samtidigt som verksamheten är känslig för de demografiska förändringarna har verksamhetens kostnader sjunkit i förhållande till just de demografiska behoven. Trots alarmerande missförhållanden på flera håll i verksamheten och trots utbredd stressrelaterad ohälsa hos personalen har ingen seriös vilja till problemlösning visats från politiska håll. Krav från Kommunal på en högre bemanning har inte fått gehör. I linje med Riksrevisionen anser förbundsstyrelsen att problemet med finansieringen av det kommunala utgiftstrycket inte är i första hand en fråga om brist på samhällets samlade resurser för den offentliga sektorn som helhet, utan snarare ett fördelningsproblem. 23 En lång rad av dyra skattereformer som regeringen har genomfört vittnar om detta. Två av de senaste reformerna är sänkningen av momsen på restaurang- och cateringtjänster som kostar 5,4 miljarder kronor brutto (3,6 23 Riksrevisionen (2012). 12
14 miljarder netto) och sänkningen av bolagsskatten för en bruttokostnad på 16 miljarder kronor eller netto 10 miljarder kronor i sänkta skatteinkomster per år. För att visa på en alternativ prioritering till de genomförda skattesänkningarna har vi gjort en enkel beräkning. Till exempel skulle antalet anställda inom äldreomsorgen kunna öka med heltidsanställda undersköterskor för en kostnad på cirka 3,7 miljarder kronor. Det är cirka en tredjedel av sänkningen av bolagsskatten. För hela beloppet som bolagsskattesänkningen kostar statsbudgeten, 10 miljarder kronor, skulle bemanningen kunna förstärkas med cirka anställda inom till exempel äldreomsorgen. Förbundsstyrelsen anser att höjt statsbidrag borde anslås för att höja bemanningen i de kommunala verksamheter som direkt är tyngda av demografiska förändringar och föreslår att kongressen 2013 prioriterar detta. Prioriteringar i transfereringssystemet I transfereringarna har det under de senaste åren skett stora systemingrepp särskilt i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Ingreppen är så pass allvarliga att tilltron till försäkringarna avtar. Förbundsstyrelsen anser därför att det är viktigt att prioritera dessa delar av trygghetssystemen vars legitimitet behöver försvaras och förstärkas för att kunna hålla samman systemen. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarnas utformning måste ske på ett sätt som skapar tillit hos alla de som är anslutna till försäkringarna. Vad folk i allmänhet anser rimligt och rättvist borde också stämma överens med tillämpningen av försäkringarna. Den som drabbas av ohälsa eller av arbetslöshet måste garanteras ett rimligt och fullgott inkomstskydd vid tillfällig eller varaktig sjukdom eller arbetslöshet. En välutformad försäkring med tydliga och effektiva regler gynnar inte bara individen utan är även ett effektivt omställningsinstrument som har en stabiliserande betydelse vid konjunktursvängningar. Välfungerande försäkring gynnar med andra ord såväl sysselsättningen som samhällsekonomin. 13
15 Sjukförsäkringen I skuggan av de senaste årens regeländringar framställdes sjukförsäkringen mer som ett bidrag. Många sjuka slogs ut ur systemet eller väntade förgäves på sina ersättningar. En stor andel, cirka en femtedel, av dem som utförsäkrades från sjukförsäkringen under 2010 var medlemmar i Kommunal och Kommunals a-kassa. Utförsäkringen har vållat dem stora ekonomiska bekymmer. Utöver det upplevde många att de inte fick stöd som var tillräckligt effektivt för att hjälpa dem att återgå till arbetet. 24 Förbundsstyrelsen anser att reglerna i sjukförsäkringssystemet måste ses över. Karensdagen och karensavdraget Nuvarande utformning av karensdagen leder till större inkomstbortfall för många av Kommunals medlemmar jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden ur flera synvinklar: Som självrisk är karensdagen för hög och slår hårt mot många medlemmar med låga inkomster och med små marginaler. Att karensdagen inte är konstruerad som en femtedel av veckoinkomsten utan att hela första dagens eller nattens inkomst dras av vid sjukfrånvaro innebär en större inkomstförlust för alla som arbetar koncentrerade långa pass jämfört med dem som har en jämnfördelad arbetstid över fem av veckans sju dagar. Många av Kommunals medlemmar är särskilt utsatta för luftburna och kontaktbetingade infektionssjukdomar som till exempel vinterkräksjukan. Vid smitta kan anställda, på grund av att karensdagen är dyr, fatta beslut som kan innebära ökade risker för spridning av smittor eller nackdelar för den egna hälsan. Den första och den tredje punkten kan leda till frågor om huruvida det behövs självrisk i sjukförsäkringen och hur hög den ska vara eller vilken konstruktion den ska ha. Men frågorna behöver relateras till de generella principer som finns för sjukförsäkringen och som är viktiga att värna eftersom klara och tydliga spelregler är en förutsättning för en bred samsyn om ett gemensamt offentligt finansierat sjukförsäkringssystem. I sådana principer kan rymmas en väl avvägd självrisk. 24 Kommunal (2011). Kedjan som brast en berättelse om Kommunals utförsäkrade medlemmar. 14
16 När det gäller den orättvisa som drabbar medlemmar som arbetar koncentrerade långa pass har Kommunal ett förslag till lösning som bygger på den analys som gjordes i utredningen Lagom är bäst, varken för mycket eller lite sjukskrivning. Utredningen kom till stånd efter beslut på kongressen 2010 och en av slutsatserna i utredningen är att förbundet borde verka för ett så kallat karensavdrag. Enligt förslaget skulle karensavdraget vid sjukfrånvaro motsvara en femtedels veckoinkomst i stället för en heldags eller ett arbetspass inkomstbortfall. Förbundsstyrelsen anser dock att karensdagen behöver utvärderas och hänsyn behöver tas till olika gruppers utsatthet för högre risker att bli sjuka i arbetet. Även vissa gruppers möjligheter att slippa karensdag behöver vägas in i en eventuell utvärdering eller utredning. Höga tak i sjukförsäkringen Många får inte rimliga ersättningar i förhållande till sina arbetsinkomster på grund av att taket i sjukförsäkringen ligger så mycket under genomsnittslönen; trygghetssystemen garanterar inte längre skydd mot kraftiga standardförsämringar vid sjukdom eller arbetslöshet för stora grupper. Taket i sjukförsäkringen har inte hängt med löneökningarna. Till skillnad från åren fram till mitten av 1980-talet då färre än var tionde löntagare hade en löneinkomst över taket, var det år 2009 drygt en tredjedel av alla löntagare som hade inkomster över taket. Det innebär att allt fler får ut mycket mindre än 80 procent av sin inkomst vid sjukdom. 25 Detta kan leda till att allt fler kan ifrågasätta meningen med att betala skatt till en försäkring som de inte omfattas av. Fler och fler kan då välja att försäkra sig privat. Men privat sjukförsäkring blir dyrare eftersom inte alla delar på risken. För löntagargrupper med stora risker skulle försäkringen bli otroligt dyr och det skulle innebära att många inte skulle ha råd med försäkring. Genom höjda tak som ger ett gott inkomstskydd till alla undanröjs risken för splittring mellan olika inkomstgrupper och befolkningen behåller den gemensamt finansierade sjukförsäkringen som är billig tack vare att alla delar på riskerna. Sammanhållningen förebygger också risken för att de som mest behöver försäkring hamnar utanför på grund av att de inte skulle ha råd att betala höga premier som en privat försäkring skulle kräva. 25 Kommunal (2012). Under höga tak ryms alla en rapport om höjda tak i sjukförsäkringen. 15
17 Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen har omvandlats till ett byråkratiskt krångelverk som inte längre skyddar individen mot inkomstförlust. Den har upphört att uppfylla välfärdspolitikens olika syften. Den varken garanterar individen trygghet eller spelar någon stabiliseringspolitisk roll för samhällsekonomin. Regeringen har infört regler om nedtrappning av ersättningen. Tidigare låg ersättningen på 80 procent (upp till taket) under hela ersättningsperioden, men nu trappas den ned efter 200 dagar till 70 procent och efter 300 dagar sänks ersättningen till 65 procent då aktivitetsstöd ges. Taket har sänkts från en tidigare dagpenning på 730 kronor till högst 680 kronor per dag under de första hundra dagarna av ersättningsperioden. För familjer med barn under 18 år skiljer reglerna sig från övriga. De får ersättning under dag 300 till dag 450 med 70 procent av den tidigare inkomsten och därefter går de in i jobb- och utvecklingsgarantin. Utöver det ligger numera ett helt år som grund för beräkning av ersättning, vilket leder till att dagpenningen sjunker avsevärt för deltidsanställda. Förbundsstyrelsen anser att taket för arbetslöshetsförsäkringen måste höjas och löneindexeras. Nedtrappning av ersättningen från 80 till 65 procent måste slopas och i stället måste en ersättningsnivå på 80 procent i ett första steg för alla under hela ersättningsperioden införas. Förutom det anser förbundsstyrelsen att det är viktigt att tillsammans med hela LO-kollektivet kräva ändringar i reglerna som hindrar 70 procent av alla arbetslösa från att kvalificera sig för ersättning. 26 Det största hindret bedöms vara regeln som höjt tiden i anställning som ersättningen baseras på från 6 till 12 månader. Bland övriga regler som måste förändras finns också 75-dagarsregeln som hindrar deltidsarbetslösa från att arbeta mer. 26 Landsorganisationen (2013). 16
18 Sammanfattning av förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik Sammanfattningsvis föreslår förbundsstyrelsen att främst borde förstärkning av resurserna till välfärdstjänsterna prioriteras. Ett höjt statsbidrag med ett tydligt otalat syfte att förstärka bemanningen inom vård och omsorg bör prioriteras. Förbundsstyrelsen föreslår också att införande av karensavdrag samt höjda tak i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna prioriteras. Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen godkänner rapporten Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik 17
19 Referens Edmark K, Liang C-Y, Mörk E och Selin H (2012), Jobbskatteavdraget, Rapport 2012:2, Institutet för arbetsmarknadspolitik (IFAU). Ekonomistyrningsverket (2012), Prognos, statens budget och de offentliga finanserna, december ESV 2012:44. Finansdepartementet (2012), Allmänna bidrag till kommuner. Regeringens proposition 2012/13:1 utgiftsområde 25. Kommunal (2011), Kedjan som brast en berättelse om Kommunals utförsäkrade medlemmar. Kommunal (2012). Under höga tak ryms alla en rapport om höjda tak i sjukförsäkringen. Konjunkturinstitutet (2012), Kortsiktiga priseffekter av sänkt mervärdesskattesats på restaurangoch cateringtjänster, Fördjupnings-PM Nr Landsorganisationen (2013). Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen Allt fler arbetslösa i Sverige saknar a-kassegrundad ersättning. Lewin, B (2010), Efter skattereformen en genomgång av svensk skattepolitik , Underlagsrapport till Riksrevisionen. Långtidsutredningen 03/04. Riksrevisionen (2012), Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser, RiR 2012:25. Statistiska centralbyrån (2011), Offentlig ekonomi Statistiska centralbyrån (2012), Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering Statistiska meddelanden Nr 15 SM Statistiska centralbyrån(2012), Årsbok för Sveriges kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting (2012), Ekonomirapporten, om kommunernas och landstingens ekonomi, oktober Sveriges kommuner och landsting (2013), Budgetförutsättningar för åren , Cirkulär 13:
20 För Kommunal är det viktigt att arbeta miljövänligt. Kommunal är idag det enda fackförbund som klimatkompenserar sina trycksaker. Det betyder att nya träd planteras som ersättning för de träd som blivit till papper. Mer om klimatkompensation på Art nr Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik. Form AL. Tryck: Sjuhäradsbygdenstryceri AB
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merDen långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för
Läs merS-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Läs merKommittédirektiv. Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Dir. 2010:29. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010
Kommittédirektiv Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Dir. 2010:29 Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Sammanfattning Kommunsektorn utgör en betydande del av svensk
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merFler jobb till kvinnor
Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som
Läs merBudgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merFinansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Läs merEtt ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merSvensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De
Läs merEffekter av regeringens skattepolitik
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs mer8 Kommunal ekonomi. 8.1 Inledning
8 Kommunal ekonomi 8 Kommunal ekonomi 8.1 Inledning De senaste åren har antalet kommuner och landsting som redovisar underskott ökat. Det är nödvändigt att vända denna negativa utveckling, inte minst
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merEkonomirapporten. oktober 2012
oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6
Läs merKonjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten
Läs merFinanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014
Finanspolitiska rådet Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014 1 Det finanspolitiska ramverket Budgetprocessen genomförs i en top down -process (beredning i regeringen samt beslut
Läs merBudgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys
Budgetförutsättningar Budgetdagen maj 2019 Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys Tillväxten bromsar in Procentuell ökning kalenderkorr värden Sverige 3 2,5 2,4 2,4 2 1,5
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merVad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merSida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.
Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män
Läs merEtt Sverige som håller ihop
Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merTema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?
Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av
Läs merAktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014
Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet
Läs merBeräkning av S35-indikatorn
Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska
Läs mer3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år
3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens
Läs merVälfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014
Välfärd att lita på Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Välfärd att lita på Inga vinstintressen i välfärden Ökad kvalitet i vård, skola och omsorg med fler anställda
Läs merLOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Mats Morin 2011-05-09 20110176 ERT DATUM ER REFERENS 2011-03-22 Fi2022/1404 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Lena
Läs merLedningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Läs merSynpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merKan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merBokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs mer2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen
2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa i Sverige saknar a-kassegrundad ersättning Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning och aktivitetsstöd?...3
Läs merVälfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014
Välfärd att lita på Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Arbetslöshet och sysselsättning Arbetslöshet: + 77 000 Sysselsättningsgrad: - 36 000 Långtidsarbetslöshet (+ 1 år): 107 procent Trots ökad arbetslöshet
Läs merDen orättvisa sjukförsäkringen
Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna
Läs merPressmeddelande 9 april 2014
Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde
Läs merSvensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merKommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson
Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 2015-04-15 Fortsatta utmaningar för Sverige Arbetsmarknaden för unga och nyanlända 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% Inrikes födda Utrikes
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merErsättning vid arbetslöshet
Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merVad är prognosen för 2014
Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges
Läs merEn tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Läs merDe svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring
De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska
Läs merEtt år med Reinfeldt
Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merAllmänna bidrag till. 25 kommuner
Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merTabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar
2017-06-22 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till 1 200 kr per dag under 100 dagar
Läs merYtterligare skattesänkningar för personer över 65 år
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merHur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco
Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,
Läs merÖverskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård
Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort
Läs merBilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Läs mer8 Kommunsektorns finanser och sysselsättning
8 Kommunsektorns finanser och sysselsättning 8 Kommunsektorns finanser och sysselsättning Sammanfattning Resultatet för kommunsektorn uppgick preliminärt till 13 miljarder kronor och låg därmed på samma
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt
Läs mer9 Kommunsektorns finanser och sysselsättning
9 Kommunsektorns finanser och sysselsättning 9 Kommunsektorns finanser och sysselsättning Sammanfattning Årets resultat för kommunsektorn uppgick preliminärt till 13 miljarder kronor 2014. Kommunerna
Läs merResurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger
Läs merKommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015
Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges
Läs merKommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014
Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl
Läs merSvensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merHur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen
Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten
Läs merSmåKom höstmöte 28 november
SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1 Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt,
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna
Läs mer5 De budgetpolitiska målen
5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt
Läs mer5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Läs merÅsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Läs merDet behövs en ny skattereform!
Det behövs en ny skattereform! Presentation på Finanspolitiska rådets seminarium den 13 juni 2018 Erik Åsbrink Århundradets skattereform Byggde på principer om enkelhet och likformighet Innebar breda skattebaser
Läs merBUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN
ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merEkonomisk ersättning vid arbetslöshet
Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna Januari 2019
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 219 Sammanfattning Högkonjunkturen har passerat toppen Miljarder kronor 12 1 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor av BNP 3, 2,5 2, 6 1,5
Läs merEkonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting
Ekonomirapporten. December 2014 Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting Sammanfattning kommuner och landsting en procent kräver höjda statsbidrag och skatter Källa: Statistiska centralbyrån
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merREMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster
2008-08-13 Rnr 63.08 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster I promemorian föreslås dels att det så kallade jobbskatteavdraget förstärks och delvis
Läs merVart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)
Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om
Läs merTema: Trygghetssystemen i staten
Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merKompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen
Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2016
Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt
Läs mer