Habilitering Faktautbildning för allmänläkare

Transkript

1 Habilitering Faktautbildning för allmänläkare Dorte Kjeldmand, distriktsläkare Margareta Wahrenberg, distriktsläkare Hans Olsson, överläkare Maria Heiver, psykolog Ann-Christine Rolfsson, kurator, Mårten Ärlig, enhetschef Leif Titusson, överläkare

2 Faktagrupp Habilitering Ordförande Mårten Ärlig, enhetschef habiliteringscentrum, Jönköpings län Läkarrepresentant slutenvård Leif Titusson, överläkare rehabiliteringsmedicinska kliniken, Jönköping Läkarrepresentant öppenvård Dorte Kjeldmand, distriktsläkare Eksjö vårdcentral, Eksjö Margareta Wahrenberg, distriktsläkare Vaggeryds vårdcentral, Värnamo Läkarrepresentant vuxenhabiliteringen Hans Olsson, överläkare vuxenhabiliteringen, Jönköpings län Rehabiliteringsrepresentant Ann-Christine Rolfsson, kurator vuxenhabiliteringen, Jönköpings län Sekreterare/Publicerare Eivor Josefsson, vårdadministratör habiliteringscentrum, Jönköpings län Fakta habilitering

3 Habilitering och Habiliteringscentrum Ann-Christin Rolfsson kurator och teamsamordnare Habiliteringscentrum i Värnamo Mårten Ärlig enhetschef Habiliteringscentrum Fakta habilitering

4 Länsuppdrag Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Habiliteringscentrum

5 Habilitering - definition Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Socialstyrelsens termbank). Fakta habilitering

6 Rehabilitering - definition Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller behåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Socialstyrelsens termbank).

7 Linjeorganisation Verksamhetschef STAB Syncentral Hörselhabilitering Tolkcentral Barn- och ungdomshabilitering Jönköping Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering Jönköping Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering Eksjö Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering Värnamo Medicinsk enhet: Barn- och ungdomshabilitering Vuxenhabilitering Fakta habilitering

8 Processområden Flerfunktionsnedsättning Barn Ungdomar Vuxna Äldre Synrelaterade funktionsnedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre Hörselrelaterade funktionsnedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn Ungdomar Vuxna Äldre Förvärvad hjärnskada Barn Ungdomar Vuxna Äldre Rörelsehinder Barn Ungdomar Vuxna Äldre Utvecklingsstörning Barn Ungdomar Vuxna Äldre Tolk Fakta habilitering

9 Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum är en specialistverksamhet inom landstinget i Jönköpings län. Vi kompletterar de basresurser som kommun och landsting erbjuder och vi arbetar i länets samtliga kommuner. Vardagsnära habilitering kommunens ansvar Specialisthabilitering Landstingets Habiliteringscentrum Fakta habilitering

10 Habilitering bygger på helhetssyn Psykologiskt perspektiv Medicinskt perspektiv Socialt perspektiv Pedagogiskt perspektiv Fakta habilitering

11 Helhetssynen kräver teamarbete - inom habiliteringen i länet finns i dag ett flertal tvärprofessionella team samverkan- med individens nätverk och med alla de vardagsmiljöer som individen befinner sig i, andra vårdinstanser och myndigheter Fakta habilitering

12 Vuxenhabiliterings målgrupper Utvecklingsstörning Autism i kombination med utvecklingsstörning Rörelsehinder medfött eller förvärvat i barndomen t.ex. CP och ryggmärgsbråck Förvärvade hjärnskador i vuxen ålder efter remiss från Rehabiliteringsmedicinska kliniken Fakta habilitering

13 Den vuxne med funktionsnedsättning i samhället Individ o familjeomsorg Vårdcentral Intresseorganisationer Fritidsförvaltning LSS insatser Den vuxne närstående Arbete Försäkringskassa Daglig verksamhet Arbete Arbetsförmedling Specialistsjukvård Vuxenhabilitering Fakta habilitering

14 Habiliteringsteamet, vuxna Administratör Arbetsterapeut Dietist Kurator Logoped Läkare psykiater (40%), rehabläkare (20%) Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Fakta habilitering

15 Flöde Remiss Kartläggning av behov och funktion Habplan Habiliteringsinsatser Fakta habilitering

16 Exempel på habiliteringsinsatser individuellt eller i grupp Kartläggning/Utredning Information funktionsnedsättningens konsekvenser Habiliteringsinsatser som träning/behandling/samtalsstöd Information om samhällsstöd Utbildning till föräldrar, andra närstående och personal Konsultation till skola, korttids, arbete, personal, boenden runt enskilda personer Fakta habilitering

17 Habiliteringsinsatser forts Utprovning av hjälpmedel för att kompensera såväl kognitiva som fysiska funktionsnedsättningar Medicinsk behandling av epilepsi och andra medicinska komplikationer Självständighetsträning Kommunikationsstöd Samordning med andra instanser Fakta habilitering

18 Utvecklingsstörning eller Kognitivt funktionshinder Dorte Kjeldmand Distriktsläkare Eksjö VC

19 Utvecklingsstörning Vad är det? Hur är det? Hur kan vi tänka och bete oss? Samarbetspartners

20 Utvecklingsstörning kan bero på: Genetiska störningar: Mb Down, Mb Rett Biokemiska störningar: hypothyreos, Föllings sjd. Infektioner: röda hund, CMV, herpes, hjärnhinneinflammation Syrebrist och förgiftningar, asfyxi, prematuritet, alkohol Olycksfall: trafik, drunkning Okänd orsak: 1/4

21 Hjärnskada kan resultera i: Epilepsi Kognitiv funktionsnedsättning (lågt IQ, utvecklingsstörning) Motoriska störningar (CP) Perceptuella störningar Autistiska symtom Psykotiska symtom

22

23 Tilläggshandikapp och sjukdomar: Syn: 50% har ögonsjukdomar: katarakt, skelning, keratokonus osv 50% behöver glasögon 25% svår synskada eller blindhet Hörselskada: 1/3 Epilepsi: % beroende på hjärnskadan Psykiatri: depressioner, tidig demens, autism, ångest, tvång Infektioner: ökat känslighet Hypothyreos, hjärtfel, vaxproppar, obstipation, CP, missbildningar, språkstörning

24 Hur är det? Världen är svår att förstå Ofta perceptionsstörningar, syn, hörsel Svårt att tolka sinnesintryck Svårt att sortera sinnesintryck Nedsatt tidsuppfattning Vissa intryck upplevs annorlunda och smärtsamma Kommunikationen störd, åt båda hållen Ofta dåliga erfarenheter av sjukvård

25 Fall 1 Man född 1974, autistisk, lågt fungerande med epilepsi och aggressionsutbrott. Står på SSRI som har minskat hans utbrott markant. Bor på gruppboende. Personal ringer och berättar att han sannolikt har trillat dagen innan på gården och att ena armen är svullen. Han är inte smärtpåverkat. Hur göra?

26 Hur kan vi tänka och bete oss? Kanske störd perception (smärta svår att värdera) Lyssna på personal och anhöriga Små symtom kan vara alvarliga tillstånd Undvik väntetider, skapar oro pga nedsatt tidsuppfattning Gör rummet enkelt, ta bort onödiga saker Få personer inblandade Undvik stress genom att ha tillräckligt med tid avsatt Undvik överstimulering Skapa struktur och enkelhet

27 Hur kan vi tänka och bete oss? Undvik onödiga undersökningar Undvik beröring utom när det behövs Var försiktig med direkt ögonkontakt Förbered och informera om möjligt Raka besked med enkla ord och korta meningar, undvik småprat Säg inte inte (t ex framför ont eller farligt ) Negeringer förstås ofta inte Skicka gärna med sammanfattande anteckningar Undvik ironi och metaforer

28 Fall 2 Man född Hypertoni och viss övervikt kontrollerat sedan 10-tal år. Arbetar på Samhall Vetlanda, åker buss dit och sköter jobbet. Bor med sin mor i dennas hus. Ökande övervikt och får lindrig diabetes. Diabetessköterska gör ett bra jobb med mor och son. Diet och ökad motion leder till viktnedgång och bättre värden. Modern avlider hastigt, 75 år gammal. Han bor kvar i huset och kommer punktligt när han kallas, men ökar i vikt och blir tilltagande ovårdat till sitt yttre och verkar inte riktigt må bra. Sköter fortfarande sitt jobb. Anger att han får hjälp av goda vänner, där han också äter nästan dagligen. Vad göra?

29 Vilka är våra samarbetspartners? Anhöriga God man, förvaltare, överförmynderiet i kommunen Personal i boende och dagverksamhet Barnhabiliteringen Vuxenhabiliteringen (omsorgssjuksköterska Gun Norén) AF FK Socialtjänsten Landstingets LSS-handläggare Kommunens LSS-handläggare Psykiatrin, Neurolog och andra specialister

30 God man Bevaka sin rätt Förvalta sin egendom Sörja för sin person På grund av: Sjukdom Psykisk störning Försvagat hälsotillstånd Liknande förhållanden

31 Om utredning Maria Heiver Psykolog Vuxenhabiliteringen i Värnamo Fakta habilitering

32 Mental Retardation Psykisk utvecklingsstörning F70-F79 A- Intellektuell funktionsnivå klart under genomsnittet (IK ca 70 eller under) B- Brister/nedsättning i adaptiv funktionsförmåga C- Debut före 18 års ålder.

33 Nivåer IÅ IK WHO Grav/ Djupgående Svår Måttlig Lindrig Gräns -fall Normalbegåvning

34 Psykologutredning Kognitiv del WAIS IV Språklig (verbal) funktion Ickespråklig (performance) funktion Arbetsminne Processhastighet

35 Språklig funktion Begrepp Verbalt resonerande Ordkunskap Allmänbildning Abstrakt tänkande

36 Ickespråklig funktion Övergripande visuell förmåga Perceptuell organisationsförmåga

37 Arbetsminne Koncentration Uppmärksamhet Matte

38 Processhastighet Snabb bearbetning i tanken Visuell avsökning

39 Psykologutredning Adaptiv del Kommunikation, ADL, boende, socialt/interpersonellt, nyttjande av offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa och personlig säkerhet Ca 25% IK <70 har inte utvecklingsstörning.

40 VEM? Psykolog på vårdcentralen utreder och ställer diagnos. Vid behov: remiss till habiliteringen, bifoga utredning.

41 Downs syndrom Margareta Wahrenberg Distriktsläkare Vaggeryds VC Fakta habilitering

42 Det finns ett Nationellt vårdprogram för undersökning av vuxna med Downs syndrom. Inbegriper kroppsdelar enligt figurerna Fakta habilitering

43 Fakta habilitering

44 Fakta habilitering

45 Fakta habilitering

46 Fakta habilitering

47 Fakta habilitering

48 Fakta habilitering

49 Fakta habilitering

50 Fakta habilitering

51 Fakta habilitering

52 Fakta habilitering

53 Fakta habilitering

54 Autism Hans Olsson Psykiater Habiliteringscentrum Fakta habilitering

55 Cerebral pares - CP Leif Titusson - överläkare Maria Heiver - psykolog

56 Rörelsehinder Spasticitet Kontrakturer/ felställningar Tal-och Kommunikationsstörning Epilepsi Kognitiv neds/ utvecklingsstörning Ät- och sväljproblem Undernäring/ felnäring Förstoppning Syn och hörselproblem etc

57 Motorik Bristande styrning av motoriken Förlamning Spasticitet/Dystoni Nedsatt balans Risk för felställningar, kontrakturer, luxationer, skolios, smärta. Med stigande ålder risk för ökande problem.

58 Associerade funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning ca 30-40% Andra inlärningssvårigheter Epilepsi 30-35% Perceptionsstörning Synnedsättning Hörselnedsättning Talstörning Ät- och sväljsvårigheter

59 Kognitiva funktioner vid cp Slutsatser Studier har visat att de kognitiva svårigheterna spelar större roll än de motoriska svårigheterna för livskvalitet socialt och yrkesmässigt deltagande självupplevd grad av handikapp

60 Cp och kognition De flesta normalbegåvade Bättre språklig än ickespråklig förmåga Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen

61 Problemområden Uppmärksamhet - ADHD/ADD Exekutiva funktioner Psykiska problem 8% har autism Socialt Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen

62 Kommunikation Ca en 1/3 har talstörning. Dysartri/anartri 37% ( Andersen, Norge) Kommunikationsstörning kan ha både kognitiva och motoriska orsaker Hörsel måste kontrolleras Alternativ eller kompletterande kommunikation =AKK

63 Syn Cerebral visual impairment CVI, hjärnsynskada Brytningsfel ( 40-50%- Black 1980) Synfältsinskränkning Skelning Ackommodationssvårigheter Syntolkningssvårigheter Synproblemen är inte alltid så lätta att upptäcka. Kräver många ggr särskild undersökningsteknik.

64 Ät och sväljproblem Svårt att förflytta maten i munnen Svårt att tugga. Pressar maten mot gommen Svårt att hålla kvar maten i munnen Svårt att svälja Aspirationsrisk Svårt att hosta upp

65 Sekundära tillstånd Smärta Kontrakturer Trötthet Ledslitage

66 CP - behandling Sjukgymnastik Spasticitetsbehandling Ortopediska operation Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel Alternativ kommunikation Logopedbehandling Anpassningar

67 Neuromuskulära sjukdomar Dystrofia Myotonica Leif Titusson - överläkare Maria Heiver - psykolog

68 DM 1 multiorgansjukdom Eftersom flera olika gener störs! Muskel svaghet, myotoni Ögon - grå starr Hjärta retledningsrubbning Mag-tarmkanal diarré mm Endokrinologi nedsatt fertilitet, diabetes Hjärna kognitiv nedsättning, trötthet Lungor - funktionsnedsättning

69 DM 1- vuxna - muskelsymptom Muskelsvaghet tinning, panna, ögonlock nackböjare händer fotbladslyftare andning Myotoni: händer, tunga, andning Behandling: träning, medvetenhet, hjälpmedel undersökning av andningen ventilatorbehov??

70 Mag-tarm kanalen Tuggning tänder Sväljning Magsmärtor Gaser-diarré-förstoppning Behandling Diarré: Imodium, Questran ½ - 1 x 1 Dietist Logoped - tandläkare

71 DM 1 - Hjärta Retledningsstörningar mycket vanliga 60-90% har patologiskt vilo-ekg Ca 30 % dör i arytmi (plötslig hjärtdöd) Inget säkert samband mellan CTGexpansion och risk för hjärtproblem Vilo-EKG ej säker prognostisk markör Pacemakerbehandling vanlig

72 Hjärtuppföljning DM-1 Vilo-EKG Vid diagnos, sedan årligen Ekokardiografi Vid diagnos, därefter ca vart 3:e år eller vid symtom Holter Vid diagnos, därefter ca vart annat år Varje år vid begynnande påverkan på retledningssystemet

73 Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen

74 Vårdprogram Läkare - vart annat år Sjuksköterska vart annat år Övriga på habiliteringen vart fjärde år Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen

75 Vart 4:e år - Kurator - Arbetsterapeut - Dietist - Logoped - Psykolog - Sjukgymnast Maria Heiver, leg. psykolog. Vuxenhabiliteringen

76 Neuromuskulära sjukdomar Duchennes Muskeldystrofi - DMD Leif Titusson - överläkare

77 Andningsfunktion Var observant: Vid långvariga sjukdomsperioder i samband med till synes lindriga övre luftvägs-infektioner. Om återhämtningsperioden efter vanliga förkylningar är långsam, med tillkomst av sekretanssamling och bronkit som ofta kräver antibiotikabehandling.

78 Forts Andningsfunktion är mer trött än vanligt; är andfådd, verkar som om han har andnöd eller har svårt att slutföra meningar; har huvudvärk permanent eller på morgonen; ofta är sömnig utan anledning; har svårt att sova, vaknar ofta, har svårt att vakna eller har mardrömmar; vaknar p g a känsla av lufthunger, eller att det känns som att hans hjärta bultar; har svårt att koncentrera sig.

79 Munvård Ortodontist Mun- och tandvård bör vara förebyggande för att upprätthålla en god tand- och munhygien. Individuellt anpassade hjälpmedel för munhygien är särskilt viktigt när muskelstyrkan i pojkens armar, händer och hals börjar minska.

80 Neuromuskulära sjukdomar Ryggmärgsbråck - MMC Leif Titusson - överläkare Maria Heiver - psykolog

81 MMC mycket sjukvård, många op

82 Ortopedi - MMC Höftlux Kontrakturbehandling profylax Stabiliserande, korrigerande skelettingrepp Ståskal ståstöd Ortoser olika höga inkl växelverkande Varierat förflyttningssätt stol tidigt Ryggkirurgi

83 MMC NK Trängsel hjärnstam Fjättrad ryggmärg Syringomyeli Re-op shunt: förlängning, dysfunktion, infektion

84 Vid shuntdysfunktion inga eller atypiska symtom huvudvärk stel i nacken, nackspärr illamående kräkningar nytillkommen synstörning (nedsatt visus, ögonmotorik mm) avtrubbning, kognitiv svikt staspapiller och sjunkande medvetande är sena symtom!

85 Kognitiv utveckling vid MMC 75% IQ > 90 verbal>performance Svårt följa dialog, förstå metaforer trots åldersadekvat språk Mattesvårigheter Visuospatiala svårigheter Störningar minne, uppmärksamhet, initiativ, planering Långsamhet Nedsatt koordination, sensorik och motorik i händer

86 Kognitiv profil inlärning Styrkor PERCEPTION: kategorier SPRÅK: formell betydelse LÄSNING: avkoda ord MATTE: siffror, antal BETEENDE: flitighet Svagheter PERCEPTION: samordning SPRÅK: övergripande betydelse LÄSNING: text-förståelse MATTE: algoritmer BETEENDE: reglering, att få något gjort