ERIKKILA OY. De första 100 åren

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERIKKILA OY. De första 100 åren"

Transkript

1 De första 100 åren

2

3 ERIKKILA OY De första 100 åren

4 1:a upplagan ERIKKILA OY Författare:Anu Erikkilä Redaktör: Mikko Erikkilä Grafisk design och layout: Silva Orkosalo-Paananen Tryckort: Painotalo Casper Oy

5 Innehållsförteckning En affärsman från Viborg...9 Krigsåren...21 Ett hopplöst läge...33 En ny, orädd generation...41 En egen verkstad...49 En vågdal och en bergstopp...57 Ett utvecklingssprång till Östersjön...67 Lyftet till världsklass...79

6

7 Förord Boken du håller i skildrar hundra år av företagande. Min egen berättelse började när jag grep tillfället och blev företagare på riktigt vid 24 års ålder. Jag var den äldste sonen i familjen och intresserad av teknik. Min pappa hade berättat historier om krankontroller som han gjort och de hade blivit kvar i mitt undermedvetna. Dagtid drevs företaget hemifrån under min mammas försorg. Pappa skrev affärskorrespondens på kvällarna, som mamma skrev rent och postade på dagen medan vi gick i skolan. Företaget hade anor och en kundkrets. I början gick allt på intuition. Det fanns ingen plan, man tog ett steg i taget sökande efter en riktning genom försök och misstag. Kunderna bestämde kvalitetskraven och själv fick man försöka klura ut hur man skulle uppfylla dem. Innovationer och kundfokus blev vårt arbetssätt. Med tiden blev vårt företag en av världens ledande tillverkare av arbetsplatskranar. Tack till alla er som bidragit till detta, det har varit ett nöje att samarbeta med er. Tack också till alla kunder som litat på oss. Juha Erikkilä ägare, styrelseordförande

8

9 En affärsman från Viborg

10 10 ERIKKILA OY De första 100 åren ERIKKILA har sina rötter i Viborg, det gamla Finlands kommersiella centrum. Toivo Erikkilä grundade omkring 1912 en agentur under namnet Osakeyhtiö Toivo Erikkilä. Toivos företag var en export- och importagentur och representerade bland annat ost- och metallprodukttillverkare, tjär-, päls- och skinnproducenter samt sågar. Exempelvis har en del av Valios och Friitalas produkter nått utlandet via Toivo Erikkilä. I synnerhet trävaruexporten var mycket typisk för Finland vid denna tid. Företaget bedrev sannolikt redan från början handel i framför allt Ryssland och Tyskland, men Viborgs kosmopolitiska atmosfär underlättade säkert knytandet av kontakter även med andra länder. Finlands import per produktgrupp 1913 spannmål och spannmålsprodukter metall och verkstadsprodukter textilprodukter kaffe, te, kakao, råsocker och tobak olja och stenkol hudar, pälsar mm. kraftfoder, utsäde mm. alkoholdrycker övrigt Finlands export per exportgrupp såg- och träindustriprodukter pappersindustriprodukter mjölkhushållningsprodukter textilprodukter metall- och verkstadsprodukter hudar, pälsar mm. sten, glas mm. djur övrigt Finlands viktigaste handelspartner år 1913: Ryssland, Tyskland, England, Frankrike, Sverige, Danmark 1912

11 12 ERIKKILA OY De första 100 åren Verkställande direktör Toivo Erikkilä Född i Brahestad. Föräldrar: tullförman Matti August Erikkilä och Hilda Maria född Ravander. Tog merkonomexamen från Borgar- och handelsskolan i Brahestad. Flyttade sannolikt till Viborg omkring 1910, efter faderns död. Gifte sig 1913 med Eeva Lallukka. Flyttade tillbaka till Brahestad 1917, därifrån till Hamburg 1921 och vidare till Helsingfors år Gifte sig på nytt med Agnes efter att Eeva dött Dog år Barnen Terttu (1914), Matti (1916) och Jouko (1919). Barn från andra äktenskapet: Ilona, Anneli och Veli. Toivo Erikkilä 1912

12 13

13 14 ERIKKILA OY De första 100 åren Under företagets första tid hade det sina lokaler på Katanpäänkuja 1 i Viborg. Vid samma tid hade adoptivfadern till Toivos blivande fru, Juho Lallukka sitt eget företag Häkli, Lallukka ja Kumpp. Oy i samma stad. Toivo gjorde affärer med Häkli, Lallukka ja Kumpp. Oy inom trävaruhandeln. Eeva Lallukka arbetade på Juhos kontor. Toivo träffade henne, då han var ute i något affärsärende. Bröllopet firades sommaren Eftersom Eeva var Juho Lallukkas adoptivdotter och brorsdotter hjälpte Juho sannolikt efter bästa förmåga Toivo att driva sitt ännu unga och gröna företag. Juho hördes ofta yttra frasen Kom du och jobba i min firma, för Juho hade för vana att hjälpa släktingar och vänner genom att anställa dem i sitt företag. Därför kan man vara säker på att Juho även drog försorg om sin adoptivdotter genom att se till att hennes mans affärer gick bra. Kontoret i Viborg 1912

14 15 Eeva Lallukkas och Toivo Erikkiläs bröllop. Längst till vänster Juho Lallukka och Maria Lallukka. På Liimatta gård år 1913.

15 16 ERIKKILA OY De första 100 åren Kommerseråd Juho Lallukka Född i Räisälä. Föräldrar: småbrukare Johan Lallukka och Maria född Haikonen. Juho var torparsonen som blev ägare till ett stort partihandelsföretag i Viborg. Han hade också en mängd förtroendeuppdrag under sitt liv. Han började som butiksbiträde i Käkisalmi och verkade som detalj- och partihandlare i Räisälä. Han var grundare till och styrelsemedlem i Viborgs jordbrukshandel, samt grundarmedlem och direktör för Häkli, Lallukka ja Kumpp. Oy. Han var bland annat ordförande för Järnvägskommittén, verkade i Bankkommittén, Finska partiet, var ordförande för Käkisalmi stadsfullmäktige, styrelseordförande för Södra Karelens ungdomsförening, styrelseordförande för Viborgs landsbygdsteater, medlem av Kansallis-Osake-Pankkis förvaltningsråd och riksdagen. Gift med Maria född Jääskeläisen. Två adoptivdöttrar. Dog år 1913 i Viborg. Över Viborgskontoret på 1920-talet Under Viborgskontoret på 2000-talet 1912

16 17 Finland under Nikolaj II Åren omtalades i Finland som den andra förtrycksperioden. Namnet beskriver finländarnas inställning till det ryska styrets åtgärdslinje, som avvek tydligt från Alexander III:s relation till Finland. Förtrycksperioden innebar många olika åtgärder som kränkte och hotade Finlands autonomi. En av dem var jämlikhetslagen, som instiftades 1912 och gav ryssar i Finland samma rätt till myndighetspositioner som finländare. Lagen slog fast att Ryska undersåtar som inte är finska medborgare har samma rättigheter som lokala medborgare. I praktiken betydde det bland annat att man från ryskt håll kunde tillsätta ryska ämbetsmän på finska myndighetsposter. Målet var att uppnå en nationell lagstiftningsprocess. 1917

17 18 ERIKKILA OY De första 100 åren År 1913 blev järnvägsbron över Nevafloden färdig. Den band samman Finlands järnvägstrafik med de ryska och baltiska järnvägarna. Även om förbindelseleden främst byggts med tanke på ryska soldattransporter gagnade den även den finländska ekonomin. Också Toivo Erikkilä tjänade på leden, som underlättade varutransporterna till Ryssland och Baltikum. I och med första världskriget blev många finländska företag leverantörer av krigsmateriel. Toivo Erikkilä deltog också i denna verksamhet genom att förmedla vapen från Beretta fram till 1970-talet. Eftersom första världskriget inte spreds till finskt territorium fick det främst ekonomiska konsekvenser. Förändringar av de internationella relationerna och varutillgången försvårade import- och exportföretagens verksamhet. Reklam för Armi Beretta (i skiftet mellan 60- och 70-talet) 1912

18 19 Första världskriget Första världskriget kapade Finlands kontakter västerut. De avbrutna affärsförbindelserna till väst märktes genast inom sågindustrin, vars huvudsakliga exportriktning varit västlig. Sågarnas brädgårdar fylldes snabbt eftersom det inte fanns någon alternativ marknad och den inhemska byggverksamheten dessutom hade avstannat. Fenomenet fick stora återverkningar för det finländska samhället, för sågarbetarna hade tidigare varit den största gruppen industriarbetare. Sågarnas antal halverades: år 1913 fanns 601 sågar, men 1917 återstod endast 317. Metallindustrin upplevde däremot en högkonjunktur. Arbetslösheten, som främst berott på sågbranschens nedgång, började minska och 1916 rådde det rentav arbetsbrist inom vissa branscher. De ekonomiska förhållandena var inte längre likvärdiga på landsbygden och i städerna, för krigsindustrins intensifiering gagnade i stort sett bara städerna. Den finska markens koppling till guldreserven bröts år Finlands bank tryckte fler marksedlar samtidigt som Ryssland tryckte fler rubel för att finansiera kriget. Den kraftiga inflationen var en ny upplevelse jämfört med de gångna årens långsamma minskning av valutans värde. De stigande priserna och den sjunkande levnadsstandarden orsakade missnöje, för orsak-verkanssambandet var ännu inte helt tydligt. 1917

19

20 Krigsåren

21 22 ERIKKILA OY De första 100 åren Toivo Erikkilä med familj flyttade från Viborg till hans födelsestad Brahestad i Norra Österbotten på flykt undan oroligheterna efter den ryska revolutionen Samtidigt flyttade även Osakeyhtiö ( Aktiebolag ) Toivo Erikkiläs kontor. I Brahestad grundade Toivo ett båtvarv under namnet Raahen veneveistämö. Toivos far, farfar och morfar hade alla varit ute på världshaven som sjömän från Brahestad, så man kan nog säga att sjön kallade även på Toivo. Varvet var framgångsrikt och man fick in order från hela Finland. Lokalbefolkningen kallade skämtsamt Toivo för Miljon-Erikkilä. andra segelfartyg som byggts vid samma tid i Brahestad blev stadens sista stora segelfartyg. Toivo Erikkilä ägde också ångfartyget Jouhen, som användes till passagerartrafik. Fartygen genererade emellertid inte de resultat man räknat med. På grund av inflationen hade Toivo bundit sitt kapital till fartygen, som han sedan tvingades sälja på grund av konkurstillståndet. Företagsam som han var startade Toivo ett ambitiöst projekt för att bygga en stor skonare på 389 registerton. Bakgrunden till projektet var en tro på att världens frakttrafik skulle behöva ett nytt fartygsbestånd efter första världskriget. Skonaren Lännetär sjösattes i Brahestad Lännetär och två Skonaren Lännetär 1917

22 Brahestrads strand målad av Toivo Erikkilä (1908). 23

23 24 ERIKKILA OY De första 100 åren Ryska revolutionen och Finska inbördeskriget De ryska medborgarnas missnöje med de rådande förhållandena och agitatorernas verksamhet kulminerade i folkligt uppror i Ryssland i februari Upprorsmännen tvingade Nikolaj II att abdikera De ryska soldater som upphållit sig i Finland var beväpnade, och på många håll fruktade man att dessa trupper i revolutionens spår skulle förvandlas till beväpnade rövarband eller av den revolutionära agitationens kraft drivas till att organisera sig som politiska aktörer återgick Finland i stort sett till det tillstånd som rått före februarimanifestet Samtidigt väcktes dock tankar om självständighet i landet. Självständigheten uppnåddes slutligen i relativt gott samförstånd med Ryssland. Under 1917 drabbades emellertid Finland av allvarlig intern splittring. Finländarna delades upp i borgerliga och socialister. Arbetslösheten ökade och i synnerhet i städerna förekom till och med hungersnöd. Finland saknade armé och poliskåren hade avskedats under revolutionen. Två arméer bildades till skydd för medborgarna: borgarnas skyddskårer och socialisternas arbetarbrigader. I januari 1918 inträffade en av de första egentliga sammandrabbningarna mellan skyddskårister och arbetarbrigadister i Viborgsregionen Finska inbördeskriget var ett faktum. Södra Finland och de stora industristäderna stod huvudsakligen under de rödas kontroll. En stor del av Finland från söder till norr var i huvudsak de vitas territorium, med vissa undantag, och de vita hade också merparten av Österbotten under stark kontroll. På sommaren 1918 var det dags att börja samla medborgarna till ett enat folk. 1917

24 25 Efter konkursen för varvsverksamheten flyttade Toivo Erikkilä med familj och företag till Hamburg i Tyskland Tyskland var en förlorarnation under återhämtning från första världskriget, som bestraffats hårt av segrarna. Finländarna hade emellertid en lång tradition av handel med tyskar. Toivo trodde kanske att flytten till Tyskland skulle effektivisera och underlätta affärerna mellan Tyskland och Finland. Vid 1920-talets början utbröt emellertid en stor recession i Tyskland liksom i resten av Europa, som ledde till försvagad efterfrågan och massarbetslöshet. Toivo Erikkilä klarade sig dock igenom lågkonjunkturen. Bildandet av den första lyftanordningsagenturen i samarbete med tyska Heinrich de Fries (HADEF) år 1933 gav den första knuffen mot den nya utvecklingsriktning som företaget skulle ta efter några decennier. 1964

25 26 ERIKKILA OY De första 100 åren De tyska nationalsocialisterna kommer till makten År 1933 intog nationalsocialisterna under Adolf Hitlers ledning en ledande position i Tysklands politik. I början av 1930-talet plågades Tyskland av massarbetslöshet och svåra ekonomiska tider. Nationalsocialisterna sågs på många håll som landets enda hopp. Partiet hade starka åsikter som avvek från de gamla aktörernas tankar, en karismatisk ledare och lösningar på det som var galet i landet. Nationalsocialisternas ställning stärktes under hela 1930-talet, och utöver den politiska makten började partiet också få fotfäste i enskilda människors liv. Kring 1930-talets mitt återvände agenturen till Finland. Toivo och hans familj tvingades flytta till Helsingfors på grund av de politiska förhållandena i Tyskland. År 1938 hade Finlands befolkning en högre materiell levnadsstandard än någonsin tidigare. Aktiebolaget ombildades till en firma efter flytten till Finland. Den ökade levnadsstandarden märktes också i Toivo Erikkiläs firmas importverksamhet. Företagets importproduktsortiment utökades under Helsingforstiden med bland annat råvaror (bly, koppar, smörjolja), lyftanordningar, cyklar, armbandsur och jaktvapen. Under krigsåren levererade företaget vapen till Finlands armé. Toivos son Jouko, blivande vd, tjänstgjorde som tolk på tyska under kriget. 1917

26 Nya Finland N:o

27 28 ERIKKILA OY De första 100 åren Vinter- och fortsättningskriget samt andra världskriget Under fortsättningskriget blev Tyskland och de tyskkontrollerade länderna Finlands viktigaste handelspartner. Tyskland var en livsviktig källa till spannmålsimport. Den allmänna bristen på arbetskraft, livsmedel, bränsle, konsumtionsvaror och råvaror dämpade Finlands näringsliv och industri, med undantag för produktionen av krigsmateriel. Bland annat textilindustrin inriktade sig så fullständigt på arméns behov att det inte fanns något som helst utbud av kläder för vanliga konsumenter. Merparten av de viktigaste livsmedlen stod under ransonering. Bränslebristen och problemen med fartygsunderhåll återspeglades i import- och exportföretagens verksamhet. Dessutom infördes nya skatter, exempelvis omsättningsskatten, och många befintliga skatter höjdes. Industrialiseringen som inletts efter fortsättningskriget var en gynnsam tid för företaget som bland annat hanterade industriprodukter. Krigsskadestånden tvingade Finlands metallindustri att utvecklas. Levnadsstandarden började så sakteliga att stiga efter kriget, och till slut kunde man lämna ransoneringen till förmån för en öppen ekonomi. 1917

28 29 Okänd soldat, krigsbilder fotograferad av Matti Erikkilä (1943) 1964

29 30 ERIKKILA OY De första 100 åren Livet efter kriget Åren var tider av ekonomisk återhämtning i Finland. Regeringen reglerade priser, löner och utrikeshandeln. De knappa resurserna användes till viktiga råvaror för industrin. Finland återhämtade sig emellertid snabbt, och framför allt metallindustrin expanderade hastigt i takt med krigsskadestånden. De sista ransonerade produkterna släpptes fria år På 1950-talet började moderniseringen av Finlands vägar och vägtrafiknät. Industrin breddades, och inom industrigrenarna övergick man till en mångsidigare produktion med högre förädlingsgrad. En stor del av metallindustrins produktion utgjordes av olika mellanprodukter på underleverans. Vid samma tid började tjänstenäringarna att växa. Förutom näringslivets förändringar genomgick också befolkningens levnadsförhållanden förändringar under decennierna efter kriget, och inflyttningen från landsbygden till städerna inleddes. EEG grundades 1957 och strävade efter att främja europeiska länders inbördes verksamhet genom att underlätta förflyttningen av varor, tjänster, kapital och individer mellan EEG-länderna. Det blev fröet till dagens EU. En liknande sammanslutning var Efta, som Finland anslöt sig till som associerad medlem År 1974 tecknade Finland dessutom ett frihandelsavtal med EEG. Varuutbytet mellan Östeuropa och Finland bedrevs fram till mitten av 1970-talet utifrån bilaterala handelsavtal. 1917

30 31 Toivo dog år 1960, och det kändes som om företaget dog med honom. Företaget som i huvudsak drivits av en enda man var identiskt med sin grundare. Ett bra exempel på nära bandet mellan Toivo och företagets verksamhet var bristen på dokumentation. Företagets struktur och händelser fanns inte dokumenterade och i fullständig ordning annat än i den verkställande direktörens huvud. Toivos plötsliga död lämnade arvingarna utan förutsättningar för att driva verksamheten vidare. Toivos son Veli Erikkilä tog ändå över ledningen av företaget. Agenturen hade tack vare Toivo växt sig ganska lönsam, och att driva den vidare var därför relativt enkelt för den efterföljande generationen. Veli var vd i fyra år, tills Toivos äldre son Jouko Erikkilä 1964 tog över ledningen tillsammans med sin fru Pirjo. Köpkort från 40-talet. (Anu Erikkiläs arkiv) 1964

31

32 Ett hopplöst läge

33 34 ERIKKILA OY De första 100 åren Jouko Erikkilä Född i Brahestad. Föräldrar: Toivo Erikkilä och Eeva född Lallukka. Tog elingenjörsexamen år Familj frun Pirjo född Rauanheimo, barnen Merja (1950), Juha (1952), Jouni (1959) och Vesa- Pekka (1963). Arbetade på Elektriska inspektoratet och upprättade de första direktiven för hissar och hamnkranar i Finland. Arbetade senare även på Structor Oy och på Auramo Oy. Ägnade sig gärna åt sommarstugan och åt bilturism. Dog av sjukdom år Jouko Erikkilä 1964

34 35 Jouko var egentligen ingen entreprenörstyp och han var hela tiden anställd av en annan arbetsgivare. Han drog dock fördel av sina kunskaper i tyska, för en stor del av samarbetsparterna var tyskar. Eftersom Jouko tillbringade sina dagar i förvärvsarbete på annat håll tog hans hustru Pirjo hand om företaget från deras hem. Pirjo skötte dagligen företagets administration och telefonärenden, och hann dessutom med att samtidigt uppfostra nästa vd och dennes syskon. Pirjo fortsatte arbeta även under sin son Juhas direktörstid. Avtalen med samarbetsparterna härrörde från Toivos tid. Många kompanjoner försvann efter Toivos död, liksom säkerligen även under åren som följde. På 1970-talet representerade agenturen bland annat vapenindustrin, kemiindustrin, smörjmedelsproducenter och utländska leverantörer till skeppsvarven. De senare var viktiga affärskompanjoner, till vilka man levererade lyftanordningar ända fram till mitten av 1980-talet, då varvsindustrin och fartygen genomgick stora förändringar. Jouko påbörjade sin arbetsdag på det egna företaget när han kommit hem från sitt andra arbete, och kvällarna upptogs av affärsverksamheten. Under Jouko Erikkiläs tid fungerade företaget mest som en extra inkomstkälla och Jouko hade inga stora ambitioner för sitt företag. 1976

35 36 Jouko Erikkilä med familj

36 37 En ny generation satte sig in i företaget när Joukos son Juha Erikkilä inledde sitt arbete i företaget Erikkilä var Juhas första ordinarie arbetsplats. Till en början hade Juha ansvar för kundbesöken. Sommaren 1971 for Juha till Tyskland för att sommarjobba på företagets gamla samarbetspartner Hadefs kranverkstad. Sommarjobbet ingick i Juhas utbildning för det nya jobbet i familjeföretaget. Även sommaren 1975 tillbringades på Hadef i Tyskland. Mellan Tysklandsresorna genomgick Juha också en annan typ av utbildning under sin värnplikt talets energikris Den långvariga och kraftfulla ekonomiska tillväxten i världen avbröts i början av 1970-talet. Den så kallade oljekrisen bröt ut Den inbromsade produktionstillväxten i de ledande industriländerna fick besvärliga återverkningar även för Finlands näringsliv. Råoljepriset 3 4-dubblades, vilket ledde till olika åtgärder för att spara energi eftersom den tidigare relativt billiga oljan utgjorde grunden för energiproduktionen. Oljepriset steg ytterligare mot årtiondets slut. En stor del av den importerade oljan till Finland kom från Sovjetunionen. Den bilaterala handeln med Sovjetunionen hjälpte Finland att klara sig igenom de dåliga tiderna genom att oljeräkningarna till Sovjetunionen kunde erläggas i form av varuexport. Därigenom mångdubblades östhandeln, som förblev en betydande faktor för Finlands ekonomi även på 1980-talet. 1976

37 38

38 parikymmentä vuotta sitten ROBS TEM-automaattivaraston asentam la. Viimeisin hanke ERIKKILAn ka on vuoden 2012 alussa käynniste ROBSYSTEM-varastoratkaisu Pu Ur kundens perspektiv har samarbetet med ERIKKILA vilat uuteen på tens. två anodisointiin. starka delfaktorer: kundfokus och Automaattiv grundlig kompe- to helpottaa - Seppo Helin ja tehostaa - varastota an käsittelyä, mahdollistaa varast optimaalisen käytön, sekä vapaut työntekijöitä muihin tehtäviin, mik 39

39

40 En ny, orädd generation

41 42 ERIKKILA OY De första 100 åren Juha Erikkilä Född i Helsingfors. Föräldrar: Jouko Erikkilä och Pirjo född Rauanheimo. Tog merkonomexamen 1979 på Liikemiesten kauppaopisto. Förtroendeuppdrag: Ordförande för Teknologiindustrins sektion för lyft och förflyttningsanordningar åren , styrelsemedlem och finländsk representant i förbundet Federation of European Materialhandling Manufacturers (FEM) åren , President för PG Cranes and Lifting Equipment åren och medlem av Teknologiindustrins arbetssäkerhetssektion åren Började på företaget 1971, arbetade dessutom på Hadef åren 1971 och Gjorde värnplikt som reservlöjtnant, befälhavare för ett artilleribatteri. Gifte sig 1976 med Seija född Kaartinen. Barnen Mikko (1981) och Matti (1983). Andra äktenskapet med Kirsti född Suppala år 1993, varvid familjen utökades med Kirstis dotter Anna (1977). Tycker om segling, stugliv och umgänge med familjen. Juha tog över ledningen av företaget Det var ett händelserikt år, för den unge vd:n flyttade till en egen lägenhet och gifte sig med Seija, född Kaartinen. Samtidigt flyttade företagets kontor hem till det unga paret. Till skillnad från sin far brann Juha för att bli företagare på heltid. Juha gick in för att lyfta företaget med samma iver som hans farfar en gång gjort. Många beslut fattades på ren intuition. Under Juhas ledning inriktades företaget helt och hållet på att representera lyftanordningar, och Erikkilä började få sin nuvarande form. Företaget Satateräs som grundats samma år sökte en agentur som kunde sälja deras personlyftkorgar, och Juha nappade på förfrågan. På sommaren skrev man provisionsbaserat avtal med Satateräs. Under sitt besök på Valmets fabrik i Suolahti såg Juha lättlyftsystem från Demag, som ingen i Finland tillverkade. Här föddes 1976

42 43 tanken om att själv börja tillverka lättlyftsystem. Samma kväll på hotellet gjorde Juha en skiss av sin kran och åkte redan nästa dag för att presentera sina planer för Satateräs. Det första lättlyftsystemet konstruerat av Erikkilä och tillverkat av Satateräs nådde marknaden år system banabalk 1988

43 44 y m m t m o e p d i s i k T

44 ears of being. I have known many of them s eeting Juha nearly 30 years ago. The down aybe the most memorable, but there were imes too. First it was France. Here Erikkila tr ake a thousand flowers bloom way back in nly to find that the French have already inve verything ERIKKILA they is doing think what it is does worth best, inventing. They pushing the smarter alternative and learning by acting. ay in 180 It is still days by far my if favorite you light are crane lucky. company. So anyth o with France - Bill Frost takes - VERY long and has to b n a language not found at Erikkila at that tim lowly it happened, and even if France still th t is the centre of the world, it is now buying E ila s light cranes (but still, of course, in Fren he future never comes. But tomorrow belon 45

45 46 ERIKKILA OY De Ensimmäiset första årenvuotta År 1978 hade företaget växt ur sin hemmakontorsfas och flyttade till egna lokaler i Haga. Under de första åren hjälpte barndomsvännen Jukka Lehtiluoto Juha i arbetet vid sidan av sina studier. Erikkilä blev ett kommanditbolag och Jukka blev en tyst bolagsman. Sedan Jukka lämnat företaget vid decennieskiftet försvann även hälften av kundkontakterna. En tanke föddes då om informationshantering med hjälp av ny och effektiv datateknik. Den hade sitt ursprung i universitetsvärlden och blev en viktig del av företagets verksamhet från och med 1980, även om kontorslokalerna fortfarande var blygsamma. En av de första medarbetarna, Juhani Koski, anställdes året därpå. Till Erikkilä Ky:s tysta bolagsmän utsågs Jouni Erikkilä och Juhani Koski. Produkter tillverkade av Satateräs såldes fram till år Under årens lopp hade man dock närt en längtan efter produkter som uppfyllde det egna företagets kvalitetskrav. Kvalitetsprodukter blev ett försäljningsargument på den finska marknaden, där man inom samma bransch hade sällskap av konkurrenterna Haikone Oy och Kone Oy. Av denna anledning inträffade Haikone Oy:s konkurs vid en lämplig tidpunkt för Erikkilä Ky. Erikkilä Ky köpte konkursboet tillsammans med Finox Oy Erikkilä fick rättigheterna till profilsystemet och produkterna tillverkades på Finox verkstad i Jaatila. Pressmeddelande

46 47 Uppkomsten av PROSYSTEM innebar ett slags självständighet för Erikkilä. Systemet lämpade sig bland annat för användning inom metall-, pappers-, däck-, träförädlings-, elektronik- och livsmedelsindustrin. Erikkilä skötte själv konstruktion, försäljning och montering av kransystemet. Företaget hade inte ursprungligen målet att inleda egen produktion, men att göra det framstod med tiden som alltmer oundvikligt. Samma år flyttade företaget till större lokaler i Östra Baggböle. Arbetsstyrkan på fyra personer från årtiondets början hade växt till över tio personer, och marknadsandelen av Finlands handel med lättlastsystem var uppe i 45 %. Företagets omsättning var 12 miljoner mark. I och med den nya produkter kunde man börja planera för export, men redan från början stod det klart att i synnerhet den tyska marknaden krävde ännu högre kvalitet. Export inleddes efter 1980-talets mitt till Sverige, Storbritannien och Danmark. Erikkilä Nostotekniikkaa 1/

47

48 En egen verkstad

49 50 ERIKKILA OY De första 100 åren Företaget gick nu under namnet Erikkilä Nostotekniikkaa Oy. Flytten till Köklax i Esbo 1988 gjorde det möjligt att sätta igång den egna produktionen. Man fortsatte med tillverkningen på verkstaden i Jaatila fram till 1988, när den egna hallen började bli klar att användas. En gång skedde ett inbrott i lokalerna i Köklax, som dock inte blev särskilt framgångsrikt. Tjuvarna försökte ta sig an det tunga kassaskåpet efter bästa förmåga, vilket resulterade i att det morgonen efter kunde beskådas ha rullat ned för trapporna och gjort ett hål i väggen längst ned. Kassaskåpet innehöll visst inte ens något värt att stjäla, men en anställd som valt fel dag för att glömma sin nya och trendriktiga digitalklocka på handfatet drabbades av en personlig förlust. Klockan blev tjuvarnas dyrbaraste byte från denna kupp. - berättat av Pertti Mulari Erikkilä Nostoteknikkaa 1/

50 51

51 53 Mot slutet av 80-talet bestod Erikkiläs konkurrenter på hemmamarknaden av Algol Oy, Hailift Oy, Satateräs Oy och Kone Oy. Till företagets konkurrensfördelar räknades bland annat en välkonstruerad och standardiserad produkt tillämpning av informationsteknik yrkeskunniga medarbetare omsorgsfullt projektgenomförande stark innovation och produktutveckling god sammanhållning och företagsatmosfär en även av konkurrenterna erkänd ställning. Redan på den tiden insåg företaget betydelsen av produktutveckling. För att klara sig på marknaden måste man sträva efter att vara främst i världen inom utveckling och innovation i sin egen bransch. Det är dock lika viktigt att identifiera onödiga produkter som de egna resursernas tillräcklighet. Företagets nya produkt vid denna tid var ROBSYSTEM som man hade höga förväntningar på. Marknaden för traditionella lyftanordningar höll på att krympa, och företaget behövde något att sälja som skulle gå åt även på en trött marknad och garantera tillväxten. Nyckelordet var att introducera automation på marknaden för lättlyftsystem och satsningen slog igenom på marknaden. Det var emellertid bråttom med att lansera det unika ROBSYSTEM, för man fruktade att de stora aktörerna skulle få nys om produkten eller hinna före och kapa åt sig marknadsnischen. Erikkilä hann först med sin produkt på marknaden år Då visste man inte att FEM:s 40 verkställande direktörer först 20 år senare skulle utnämna automatiska kranar till framtidens produkt på sitt möte i Cannes Erikkilä var långt före sin tid. År 1988 inledde Erikkilä samarbete med de estniska transportandelslagens centralförbund Auto-yhtymä. Man byggde en fabrik i Rakvere i Estland med kranar, som inledde sin verksamhet 1990 och var utrustad med finsk spjutspetsteknik. Efter Sovjetunionens fall 1991 grundade Erikkilä som första västerländska krantillverkare ett dotterbolag, OÜ Eesti Kraanavabrik i Tallinn i Estland. 1990

52 54 ERIKKILA OY De första 100 åren Samarbetet med Auto-yhtymä öppnade möjligheter att ta sig in på den sovjetiska marknaden. Samarbetet försvårades dock av många praktiska problem. Kommunikationen var besvärlig för det fanns varken telefonförbindelser eller telefax, och det kunde ta flera veckor för brev att komma fram. Att flytta varor och människor mellan olika länder var komplicerat. Sovjettidens rutiner och atmosfär gjorde också sitt till för att krångla till verksamheten. Samtidigt hade vi försökt få tillträde till den sovjetiska marknaden i flera års tid, för Sovjetunionen saknade helt egen produktion av lättlyftsystem. - berättat av Juha Erikkilä År 1989 gick över hälften av produktionen på export. Samtidigt verkade fem konkurrenter på den globala marknaden, men Erikkilä Nostotekniikkaa Oy hade hunnit längst av alla med att utveckla sin IT-kompetens. Företagets produkter användes exempelvis i helt mekaniserade fabriker, automatiska lager och i maskinrummen till toppmoderna fartyg. Sedan man tecknat avtal om underleverans till Sovjetunionen användes utrustning från Erikkilä bland annat på en skofabrik i Tallinn, på tågdepån i Tosno och på Ladas fabrik. De sista åren på 80-talet var händelserika men samtidigt tunga för Juha Erikkilä. I och med sin skilsmässa blev Juha ensamstående förälder. En nära väns och pappa Joukos död inföll nästan samtidigt. Driftsättningen av den nya fabriken krävde hårda ansträngningar. Allt detta ledde till att han blev utbränd och behövde en förlängd semester sommaren 1989 för att komma på fötter igen. Under tiden drevs företaget av Juhani Koski, Veli Vessalo och Juhas bror Jouni Erikkilä. 1988

53 sa Hakkilan tehtaalla alkoi keväällä 2011 teh dasmuuton alkaessa. Takana oli eri toimijoid kilpailuttaminen, joka johti ERIKKILAn valinta uuden tehtaan kevytnostolaitetoimittajaksi. S rin osa vanhan tehtaan laitteista oli jo käytös vanhentuneita, Genomförandet joten av ERIKKILAs Hakkilaan kranprojekt tarvittiin för suuri määrä uusia Metso Automation nostimia. valt rätt leverantör Hakkilan av lättlastsys- laitevahvu Metso, inklusive krandokumentation, visade att tem. deksi tuli lopulta yhteensä noin 210 kappalet silta- ja puomityyppisiä - Rauno Kuntsi kevytnostimia. Noin 8 % kaikista nostolaitteista on ERIKKILAlta. Pr jekti käynnistyi ERIKKILAn osalta helmikuus toimituskeskuksen kokoonpanopaikkojen rei 30 kevytsillan asennuksella. Perässä seuras 55

54

55 En vågdal och en bergstopp

56 58 ERIKKILA OY De första 100 åren I början av 1990-talet sökte Sitra (Jubileumsfonden för Finlands självständighet) lovande företag i investeringssyfte och fattade intresse för Erikkilä Nostotekniikkaa Oy. Förhandlingarna landade i att Sitra blev investerare och delägare i företaget och ägde omkring en tredjedel av aktiestocken. Juhas vän och Mikko Erikkiläs gudfar Ari Lehtonen hade vid samma tid lämnat Componenta Oy och anslöt sig till företagets verksamhet som styrelseordförande. Ari deltog i finansieringen och ägde ungefär en tredjedel av aktierna. Den återstående tredjedelen ägdes av Juha, Jouni och Juhani. Finansieringen från Sitra var viktig under lågkonjunkturen, men samarbetet avslutades på sätt och vis utan att genomföras ordentligt sedan Sitra riktat all sin uppmärksamhet mot det i raketfart stigande JOT Automation. Erikkilä Nostotekniikkaa 1/

57 59 Vägen till kristiden Produktionen i 80-talets Finland ökade snabbare än i övriga europeiska länder, vilket gav Finland äran att vara Nordens Japan. Den ekonomiska tillväxten inleddes sedan finansmarknaden avreglerats Utländskt kapital kunde nu strömma fritt in i Finland, investeringarna blev fler och privatkonsumtionen ökade. På knappt fyra år fördubblades bostadspriserna och börskurserna tredubblades. Kapitalmarknadens avreglering sammanföll med den västerländska ekonomins uppsving. Dessutom förnyades banklagen och banköversynen inriktades enbart på att övervaka verksamhetens laglighet, och skattesystemet gynnade skuldfinansierade företags- och bostadsinvesteringar. Förändringarna ledde till både privat och statlig skuldsättning. Bostadslån beviljades på lösa grunder. Olika faktorer bidrog tillsammans till marknadens överhettning och samtidigt förändrades de invanda politiska mönstren i Europa våldsamt. Socialismen klingade av och Västeuropas integration gick framåt. Vid decennieskiftet började problemen hopa sig i Europa. Bankerna och börserna hamnade i kris, konkurser blev vanliga och produktionen stagnerade. Senast världsekonomin haft lika stora problem var på 1930-talet. Orsakerna till krisen i Finlands nationalekonomi var bland annat östhandelns sammanbrott, oförmågan att konkurrera på den av lågkonjunkturen illa medfarna västmarknaden till följd av den ökade kostnadsnivån samt den inhemska finanskrisen. År 1991 hade Finlands bruttonationalprodukt minskat med över sex procent. Arbetslösheten ökade explosionsartat. Sedan Sovjetunionen splittrats minskade exporten till det forna Sovjetunionen med 70 %. Exporten inriktades på mer utvecklade produkter till västmarknaden. Lågkonjunkturen fortsatte fram till

58 60 ERIKKILA OY De första 100 åren Sovjetunionens sammanbrott Gorbatjov började reformera Sovetunionens politik på 1980-talet, vilket möjliggjorde kommunismens gradvisa borttynande i Europa. Många kommunistiska stater lämnade kommunismen och Warszawapakten upplöstes. Förändringen ledde också till Berlinmurens fall och Tysklands enande. Sovjetunionen gick i graven Först ut att bli självständiga var de baltiska länderna. Ryssland började sträva efter att bli en fungerande marknadsekonomi och en demokrati. I och med Sovjetunionens sönderfall kunde Finland äntligen på allvar börja delta i Europas enande. 1990

59 61 Mot slutet av 1990 tvingades man inleda förhandlingar om företagets överlevnadsstrategier inför svåra ekonomiska tider, för en stundande lågkonjunktur började te sig alltmer sannolik. Eftersom orderstocken inte gick att påverka med egna åtgärder hade man bara kostnadsminskningar att ta till. I mitten av januari 1991 föreslog man en lönesänkning på 20 % för personalen under sex månaders tid, permitteringar och uppsägningar ville man undvika in i det sista. I slutet av månaden stod det klart att man på många håll var ovilliga att acceptera lönesänkningen. De högre tjänstemännen hade dock godkänt en lönesänkning på hela 100 %. Man varslade därmed om permittering för alla utom de personer i företagets administrativa kärna som godkänt den 100-procentiga lönesänkningen. andningshål under det gångna året. Man fick in order, men långt ifrån tillräckligt, och man tvingades verkställa permitteringarna. I början av 1992 hoppades man uppnå en så kallad flexibel lönepolicy, det vill säga en villighet att godta lönesänkningar och andra besparingsmedel. Något samförstånd kunde dock inte nås, och i slutet av januari hotade Juha Erikkilä, som var hjärtligt trött på hela situationen, hela personalen inklusive sig själv med uppsägning. Efter ett par dagar hade krisen lagt sig så pass att uppsägningshotet drogs tillbaka. Förhandlingarna för att få ekonomin på rätt köl fortsatte. Det som jobbade på fabriken minns kristiden som känslomässigt tumultartad för alla inblandade. Inte heller vid nästa årsskifte hade den ekonomiska situationen hunnit förbättras. Sitras finansiering hade varit företagets 1994

60 62 Pääkaupunkiseudun Talousuutiset tidning 1B/1995

61 63 Åren 1992 och 1993 drogs företaget med en miljon mark i valutakursförluster, omsättningen sjönk och resultatet låg på minus. Den dystraste julen ur ekonomisk synpunkt bestod företagspresenten av ett stearinljus tillsammans med ett budskap om ljus i livet. Till sist fick man också det efterlängtade ljuset. Tvångsåtgärderna bidrog till att kassan så småningom återhämtade sig och bakom hörnet väntade en överraskande affär. Den största och mest glädjande nyheten år 1994 var robotkranaffären med koreanska Hyundai Motor Corporation, då man via Korea Fas Co Ltd. sålde robotkranar till Hyundai i flera omgångar för hantering av bildelar. Hyundai fann Erikkilä i den av Erikkilä KTM utgivna broschyren Innovative partners from Finland. Det rörde sig alltså om ett praktexempel på effektivt utnyttjande av intressentgrupper och nätverk. Affären fick mycket uppmärksamhet i olika medier inklusive TV. Erikkilä figurerade i dussintals tidningar och fick statligt erkännande i form av priset Månadens finländska nyckelgärning. I prisets motivering konstaterades bland annat att företaget visat prov på livskraft samt innovationsförmåga och laganda. Dessutom utsågs Juha Erikkilä till 1994 års företagare bland små och mellanstora företag. Bland urvalsmotiveringarna fanns lysande öppningar på en svår exportmarknad i Sydostasien och ett mycket välskött företag. Hyundai-affären orsakade en snöbollseffekt för Erikkiläs renommé, och nya order och samarbetspartner började dyka upp. I september var räkenskapsperiodens omsättning redan uppe i 9,5 miljoner mark, och resultatet landade slutligen på plussidan. Orderboken började åter fyllas upp. Den kommande räkenskapsperiodens vinst väntades kunna bli närmare 2 miljoner mark. Lönerna kunde återställas till sin forna nivå och man anställde åtta nya medarbetare. Företaget hade nu 24 medarbetare. Exporten stod för över hälften av produktionen. Nyckelgärning-pris

62 64

63 Purson ja ERIKKILAn yhteistyö a parikymmentä vuotta sitten ROBS TEM-automaattivaraston asentam la. Viimeisin hanke ERIKKILAn ka on vuoden 2012 alussa käynniste Jag önskar ERIKKILA OY fortsatt framgång för de kommande hundra åren. ROBSYSTEM-varastoratkaisu Pu uuteen - Seppo anodisointiin. Helin Automaattiv to helpottaa ja tehostaa varastota an käsittelyä, mahdollistaa varast optimaalisen käytön, sekä vapaut 65

64

65 Ett utvecklingssprång till Östersjön

66 68 ERIKKILA OY De första 100 åren Kundbrev Framemot mitten av 90-talet hade företaget växt så mycket i Finland att man behövde större och modernare lokaler. Fabriken och kontoret flyttade från Köklax till nya lokaler i Masaby i Kyrkslätt i november Där satsade man på fabrikens utformning för att effektivisera produktionen, och produktionskapaciteten fördubblades nästan jämfört med tidigare. Fabriken i Masaby deltog också i utvecklingsprojektet Framtidens fabrik. Den första tiden i den nya rymliga och ytterst funktionella fabriken ägnades åt att ta fram en mängd egna rutiner. Man började så att säga tänka stort och planerade en storslagen framtid för företaget. Den boom för robotkranar som inletts några år tidigare fortsatte växa med stöd av de nya produktionslokalerna. Boomen hade sitt ursprung i den försämrade åtgången på traditionella lyftanordningar år Tron på lönsamheten i att fokusera på robotkranar var stark, och robotarna fick därför en större roll än traditionella kranar. Fram till 1994 ansvarade Jouni Erikkilä för produktutvecklingen av de egna robotkranarna. Utvecklingsarbetet med den första egna robotkranen tog nästan tio år och kostade flera miljoner mark. Företagets ekonomiska svårigheter berodde till väldigt stor del på all tid och pengar som lagts på robotarna. På 90-talet härskade dock en tro på att utvecklingsarbetet i slutänden skulle löna sig och på att företagets framtid låg inom robotiken. Robotkranarna levererades främst till materialhantering inom 14 olika branscher från träförädlingsindustri till bilfabriker. Några av kunderna var Corenso, Elfes, Sepa och Hyundai. Exportens andel av robotprodukterna var 30 %. Robotiken ansågs som en så viktig bransch att företaget 1994 delades upp i två delar: PRO-resultatenheten för traditionella lyftanordningar och ROB- 1994

67 69 resultatenheten för robotar. Finland blir medlem i Europeiska unionen Finland blev medlem i Europeiska unionen Åsikterna om EU var delade både från politiskt håll och bland privatpersoner. I folkomröstningen hade 57 % varit för medlemsskap i unionen, så förespråkarnas majoritet var relativt liten. Finlands ambition med EU-medlemsskapet var att utveckla samhället, främja utrikeshandeln och trygga landets säkerhet. Ekonomin var beroende av utrikeshandeln och medlemsskapet i EU innebar bättre tillträde till den europeiska marknaden. Rörligheten för människor och varor mellan medlemsländerna var enklare, och gemensamma bestämmelser och den kommande gemensamma valutan underlättade handeln och minskade dess kostnader. Kundtidning

68 70 ERIKKILA OY De första 100 åren Ökad produktivitet Arbetsproduktiviteten började öka inom olika industribranscher efter lågkonjunkturen, när funktioner omstrukturerades och man införde effektivare teknologi. Krisen hade bidragit till nedläggningen av funktioner med låg produktivitet. Till stor del berodde den ökade produktiviteten på bättre know-how. Resultaten av det finländska utbildningssystemet började framträda allt tydligare efter krisen, i synnerhet i fråga om de yngre generationerna. Arbetsproduktiviteten ökade alltså i takt med kvalitetsförbättringen i form av en ökad andel utbildad arbetskraft. Det var början till utvecklingen mot informations- och kommunikationstekniker som använde sig av spjutspetsteknologi. Redan från början av Juhas verksamhetstid blev kvalitet, kundfokus, pålitlighet, innovativitet, kontinuerlig utveckling och flexibilitet grundpelare för Erikkiläs verksamhet. Innovationer inom lyftanordningar var en mycket kännetecknande faktor för Erikkilä, faktiskt till den grad att ingenjörerna som realiserade planerna tidvis hade tvingats försöka stävja innovatörernas högtflygande idéer för att kunna filtrera fram praktiska tillämpningar av dem. Ett bra exempel på Erikkiläs iver att agera effektivt och för sina kunders bästa var säljaren som utlovade en snabbare leverans av en produkt än vad som egentligen var möjligt. Tidtabellen var beroende av tiden som krävdes för målning av bommarna. Säljaren kom till produktionsavdelningen och krävde att produkten skulle målas omedelbart, trots att det inte kunde göras innan kvällen. 1994

69 71

70 72 ERIKKILA OÜ EESTI KRAANAVABRIK

71 73 Målaren konstaterade att säljaren i så fall kunde sköta jobbet själv. Nästa dag väckte de liksom luddiga bommarna, som i övrigt var i sin ordning med färg och allt, munterhet på produktionen. Säljaren hade själv fått måla den produkt han sålt med blixtsnabb leveranstid, men under tidspressen hade han använt fel teknik. Bommarna hade nämligen målats med roller. Från den hade ludd lossnat tillsammans med färgen. med amerikanska Gorbel Inc., som köpte en licens för robotkranar. Gorbel var en ledande amerikansk tillverkare av lättlastsystem med expansionsambitioner till Europa. Erikkilä hade i sin tur som mål att etablera sin egenutvecklade teknik på den amerikanska marknaden och knyta nya kontakter. - berättat av Kari Mulari Efter mitten av 1990-talet var det dags att satsa på utveckling av verksamheten i Estland. Tillverkningen av komponenter och vridbommar för lättlastsystem flyttades till Estland. Erikkilä och dotterbolaget i Estland utvecklades sida vid sida, stärkta av ett tätt samarbete. År 1996 hade Erikkilä över 30 anställda och cirka 40 % av produktionen gick på export. Året därpå kunde utlandshandeln utökas Kundtidning

72 74 ERIKKILA OY De första 100 åren Pyöräposti tidning

73 75 Robotiken visade sig vara en svårhanterad bransch, som dessutom kontrollerades av de stora aktörerna. Ekonomiska realiteter styrde därför om fokus till lättlastsystem. Försäljningen av robotkranar fortsatte, men i mindre omfattning. I slutet av Ari Lehtonens tvååriga vd-period år 1998 kunde man bara konstatera att robotikboomen var orsaken till företagets problem. Robotförsäljningen var ingen stabil inkomstkälla, för marknaden var konjunkturkänslig. Marknaden uppfyllde inte de höga förväntningarna och dessutom krävde investeringarna oproportionerligt stora summor. Robotarna hade i så hög grad slukat företagets pengar att man på allvar tvingades fråga sig om Erikkilä längre hade någon framtid. i land en affär på flera miljoner mark med Wirebos dörrfabrik i Vääksy. Efter dessa insatser kunde han ta semester med gott samvete. IT-bubblan Efter att lågkonjunkturen bedarrat gick det undan för Finlands tekniska utveckling från 1990-talets mitt och framåt. De tydligaste tecknen på detta var mobiltelefonernas och datorernas utbredning. Den ekonomiska tillväxtens återhämtning påskyndades av börsfebern för teknikaktier. IT-aktierna steg med hisnande fart på börsen, och de listade företagen drog in miljontals euro från placerare. Den stigande och till synes enkla branschen drog till sig många nya företagare. Många av dem saknade dock tillräcklig kompetens och gjorde förlustinvesteringar. Placerarna förvirrades av företagens överoptimistiska prognoser, och till slut sprack den så kallade bubblan vid årtiondets slut. Överlevnadsstrategin blev en företagssanering, som var avsedd att pågå från 1999 till Efter att ha lämnat in en skuldsaneringsansökan lyckades Juha ro 2000

74 76 ERIKKILA OY De första 100 åren Under saneringen höll sig Erikkilä på ekonomiskt säker mark och hade inte lov till att ta några risker. Man tvingades säga upp personal, varefter 13 anställda återstod på fabriken. Företagets inställning till framtiden och till saneringens effektivitet återspeglas bäst av att man köpte fastigheten i Masaby i början av saneringen år Även om företagssaneringen formellt sett pågick fram till 2006 hade Erikkilä i praktiken löst sina svårigheter långt innan dess. De ekonomiska svårigheterna i slutet av 90-talet jagade förutom Lehtonen även Sitra på flykten sommaren 1999, så företaget fick omorganisera sina aktier. I detta skede anslöt sig Kirsti Kivistö och Petteri Lempiäinen till Juha och Juhani som aktieägare. Kirsti Kivistö tog från och med 1987 kontroll över företagets ekonomi och upprätthöll ekonomisk disciplin i det ofta mycket högtflygande innovativa klimatet där man inte alltid hann ta hänsyn till utgifterna. Idag har Juhani Koski en över 30 år lång karriär av försäljning inom företaget bakom sig. Han är utbildad ingenjör och har framgångsrikt lett företagets försäljning med sin exceptionella förmåga att göra affärer. Petteri Lempiäinen började på företaget när han fortfarande var studerande år 1994 och gjorde sitt examensarbete om placering av automatkranar för företaget. Lempiäinen började på robotsidan med konstruktions- och projektledningsuppgifter. Han ansvarade för robotenheten och senare för all teknik. De svåra tiderna till trots har stämningen bland hela personalen alltid varit bra och naturlig. Även om arbetsuppgifterna skiljer sig en hel del mellan produktionen och kontoret trivs de anställda med varandra oavsett vad de jobbar med. Erikkilä är inte bara ett familjeföretag utan också ett familjeliknande företag för sina anställda. Flexibla arbetstider gör det möjligt att vid behov anpassa arbetsdagen till att passa vars och ens behov. Samtidigt medger många anställda att bristen på stämpelklocka gör att arbetsdagarna ibland drar ut på tiden. Medarbetarnas beredskap att ibland ge företaget av sin egen fritid säger något om deras engagemang i arbetet. Personalen fäster stor vikt vid variation i arbetsuppgifterna och möjligheten till utveckling i arbetet. Erikkilä kan tack vare sin storlek och struktur erbjuda en sådan i lagom doser krävande och föränderlig arbetsmiljö. De medarbetare som var med under 1990-talets lågkonjunktur berömmer också företaget för att lönerna alltid betalades ut även i svåra tider. I början av 90-talet innebar detta i praktiken att den verkställande direktören och ensamstående pappan fick klara sig på socialbidrag för att trygga medarbetarnas löneutbetalningar. 1994

75 77 EMU Europas ekonomiska och monetära union innebar en gemensam ekonomisk politik och valuta för EU-länderna. Finland gick med i EMU Till följd av EMU började räntenivåerna sättas gemensamt inom hela euroområdet, och därmed kunde man inte längre ta till devalvering för att råda bot på nationalekonomins problem. Euron infördes från och med början av 2002, och marken avskaffades helt ur den ordinarie betalningstrafiken efter två månader. De svåra tiderna till trots har stämningen bland hela personalen alltid varit bra och naturlig. 2000

76

77 Lyftet upp till världsklass

78 80 ERIKKILA OY De första 100 åren År 2003 kom Erikkilä på allvar igång med sin internationella verksamhet med sina nya produkter. Dessförinnan hade företaget varit ett slags finländsk kuriositet som visserligen gjorde internationella affärer men ännu inte nått något egentligt större genombrott. På den finska marknaden återstod i stort sett inget expansionsutrymme inom lättlastsystem, så det rimligaste alternativet var att på allvar ge sig ut på internationella jaktmarker. Europa blev liksom för många andra europeiska aktörer en fortsättning på Erikkiläs hemmamarknad. Det blev därför livsviktigt att bevara konkurrenskraften gentemot de europeiska konkurrenterna. Utvecklingen av Erikkiläs utsikter utanför Finlands gränser har blivit ganska lovande. Företaget är känt i utlandet, och tack vare sin storlek kan man utöva sin verksamhet effektivt och upprätthålla motivationen hos sin personal. Parallellt med internationaliseringen utvecklade företaget sin verksamhet inom robotkranar genom att leverera heltäckande och krävande lösningar till utvalda branscher och kunder. Somliga av dessa kundrelationer har blivit långvariga genom nya projekt. Erikkilä Nostotekniikkaa Oy beviljades kvalitetscertifikatet ISO 9001:2001 och det tyska svetscertifikatet år Företaget var också en aktiv medlem i FEM (Federation of European Material Handling Manufacturers), deltog i denna egenskap i branschens standardiseringsarbete och medverkade i utvecklingen av den första europeiska lättlyftkransstandarden (Light Cranes 9.771). Juha Erikkilä var ordförande för standardiseringsgruppen. Prosystem

79 Livonia Armorica Batavia Tartaria Belgae Suecia Borussia Britannia Hibernia Italia Lechia Noricum Lit ania Gallia Lappia Moesia Raetia Scandinavia Germania Dania Ga laecia Finnia Dalmatia Aegyptus A ana Bithynia Cilicia Epirus Hibern Lusitania Hungaria Cyraenaica D cia Illyria Lustiania Islandia Numid Redan 2002 öppnade Erikkilä ett försäljningskontor i svenska Ängelholm för att utveckla sitt återförsäljarnätverk i Europa. Enheten antogs effektivisera verksamheten genom att sprida företagets närvaro till grannlandet. Det skulle påskynda verksamheten och ge kunderna uppelvelsen av personlig service. År 2006 grundade man ett dotterbolag i Sverige, men kontoret uppfyllde inte förväntningarna och verksamheten lades ned. År 2008 grundade man ett försäljningsställe i Vilnius i Litauen. Företaget som man köpt av en dansk aktör var i dåligt skick, men det hade åtminstone redan en kundkrets i Litauen. Inte heller enheten i Litauen kom igång på önskat vis, för just då drabbades landet av den ekonomiska krisen, men kontoret är aktivt än idag. Kontoret stödjer lokal handel och ger Erikkilä synlighet. Man tror och hoppas på ett likadant lyft för den baltiska regionen som för Estland, så kontoret är en satsning på framtiden. År 2005 satsade Erikkilä på den ryska marknaden och grundade en enhet i Sankt Petersburg som sköter försäljning, installationer och service i Ryssland. Samtidigt med flytten till Sankt Petersburg flyttade också Nokian Tyres, som använt Erikkiläs lyftanordningar ända sedan 1970-talet. Erikkilä och Nokian Tyres blev grannar i Sankt Petersburg, och redan i startskedet levererade man 11 kranar till Nokian Tyres. 81

80 82 ERIKKILA OY De första 100 åren Förutom kvaliteten förblev även säkerheten ett aktuellt ämne. En av de nya innovationerna kom på så att säga till Juha i en dröm, när han drömde om en indikator för överbelastning av ett lättlastsystem. Huruvida det var en mardröm eller en ovanligt säker dröm är inte allmänt känt. År 2006 utnämndes Juha till en av världens femtio viktigaste trendsättare inom kran- och lyftanordningsbranschen. Samma år fattade företaget det strategiska beslutet att koncentrera tillverkningen av sina profilprodukter till Finland och produktionen av stora traverskranar och I-balks svängkranar till Estland. Produktionslokalerna i Masaby utökades med 570 kvadratmeter till totalt kvadratmeter produktionsyta. Ett år senare avslutades företagssaneringen som påbörjats 1999 även formellt. År 2008 saktade tillväxten för Erikkiläs omsättning av. De tre föregående åren hade varit goda och tillväxten kontinuerlig. I slutet av 2008 sjönk marknaden kraftigt. Erikkiläs order minskade med 65 %. Bara ett fåtal kunder kunde fortsätta sin verksamhet som vanligt. Livsmedels- och läskedrycksindustrin verkade vara en av de överlevare som inte påverkades nämnvärt av den ekonomiska krisen. Förebuden om 2008 års recession upptäcktes i tid, trots att effekterna för orderstocken märktes först efter 6 månader. Då valde företaget att satsa särskilt kraftfullt på produktutveckling och inledde utvecklingen av produktfamiljen SPARTAN. Efter ungefär ett år var produkten klar för försäljning. Citat ur Hoist-magazine: You might expect that the Finnish national committee of FEM (Federation Europenne de la Manutention) would be chaired by a senior executive of Finland s very own global giant, KCI Konecranes. But no - that privilege belongs to Juha Erikkilä, who heads a small but innovative family business with just 18 employees in Finland and a further 24 in Estonia. 2000

81 83 Did you know that Erikkilä was first in... first in manufacturing PROSYSTEM light crane systems in Scandinavia (1977) first in patenting ROBSYSTEM robotic cranes (1989) first in devloping a raised bridge construction into a PROSYSTEM light crane system (1978) first in powder painting profiles (1989) first in developing a PROSYSTEM light crane system compatible with Demag KBK-I & II system (1980) first in establishing a factory OÜ Eesti Kraanavabrik in Estonia as a western crane company (1991) first in using industrial design for ergonomic control unit in ERGOLATOR (2002) first in patenting ERGOLATOR ergonomic lifting device (1995) first in producing PROSYSTEM aluminium light crane system in Finland (2003) first in patenting integrated rubber buffer in PROSYSTEM push trolley (1996) first in inventing and patenting an overload indicator to PROSYSTEM light crane system (2004) first in packing PROSYSTEM crane components individually in vacuum (2004)

82 84 ERIKKILA OY De första 100 åren I början av 2009 minskade företaget underleveransen och ökade den egna produktionen. Samtidigt stärkte man utvecklingsarbetet med SPARTAN-traverskranarna och satsade också på att förbättra försäljningen och marknadsföringen. Produktfamiljens bärande styrka utgjordes av modulariteten som var bekant från lättlastsystemen samt av säljtransaktionens enkelhet. Från robotkranverksamheten lånade man automationstanken till standardprodukterna, vilket förenklade deras funktion. Återigen handlade det om en innovation som Juha kom med redan i utvecklingsarbetets startfas. Den nya produktfamiljen behövde nya produktionslokaler. Utbyggnaden av produktionslokalerna i Masaby slutförs lagom till 100-årsjubileet i början av våren. Då fördubblas produktionsytan till cirka kvadratmeter. De nya SPARTAN-produkterna presenterades för marknaden som planerat, utan hänsyn till lågkonjunkturen. På prismarknaden fruktade man att lågpriskonkurrensen skulle visa sitt fula tryne, alltså att bara de som hade råd att sälja billigt skulle klara sig talets finanskris Finland kännetecknades av tillväxt fram till Krisen som börjat i USA år 2007 spred sig till Europa Bruttonationalprodukten krympte och för första gången under euroområdets historia uppfyllde läget kriterierna för en recession. Finlands recession var en del av en världsomspännande kris i finanssystemet. Förtroendekrisens spridning har återspeglats i exportfinansieringsproblem världen över. Den här gången hade recessionen inte sin upprinnelse i en finländsk bankkris, utan banksektorn var stark i inledningsskedet. Bankernas verksamhet hade förnyats och befästs systematiskt efter 1990-talets lågkonjunktur. Hela samhället bättre förberett, för den förra krisen var fortfarande i färskt minne och förebyggande åtgärder hade genomförts ända sedan 1990-talet. 2000

83 85

84 86 ERIKKILA OY De första 100 åren Mikko Erikkilä Född i Vihti. Föräldrarna Juha Erikkilä och Seija född Kaartinen. Grundexamen i informatik från Alberga yrkesskola (2000). Fick elevkårens särskilda stipendium för en aktiv studerande. Är styrelsemedlem i ett fastighetsbolag. Sysslar med IT och fotografering. Fru: Mia född Rintamäki, barnen Onni (2007) och Fanni (2009). Fram till 2007 skötte Matti IT-administration på andra företag. Har jobbat sporadiskt på Erikkiläs kontor ända sedan barndomen och sommarjobbat på Erikkilä i flera år. Fast jobb sedan 2007, först inom försäljningen och därefter vid produktionen. Verkställande direktör år Mikko Erikkilä inledde sitt ordinarie arbete inom familjeföretaget Dessförinnan hade Mikko sommarjobbat på Erikkilä i flera år och hjälpt till med att sortera papper på kontoret redan som liten grabb. På 2000-talet bistod Mikko vid sidan av sitt eget arbete Erikkilä med informationshantering, varigenom han upprätthöll kontakten med företaget även när han jobbade på annat håll. Juhas yngre son, Matti Erikkilä, bekantade sig med företaget redan som ung sommarjobbare. Ordinarie medarbetare inom marknadsföringen blev han år 2009 efter flera års arbete med tidskrifter. År 2010 fick han tillfälligt ansvar för SPAR- TAN-produktfamiljen. Matti utnämndes till marknadsföringschef år 2011, när man funnit en egen försäljningschef för SPAR- TAN-produkterna. År 2010 började Mikko som verkställande direktör och Juha blev styrelseordförande samt produktionsansvarig. Samtidigt bytte företaget namn till ERIK- 2000

85 87 KILA OY och Juha skänkte en andel av företaget till sina söner. Vd-skiftet innebar att den fjärde generationen ställde sig vid rodret, en plats som alltid gått från far till son. I och med den nya generationen började ERIKKILA än en gång lotsas av en ny typ av person. Juha har beskrivits som en spontan ledare som ofta agerar från en känslomässig grund, vilket inte minst kommer till uttryck i ERIKKILAs slogan Passion in Cranes. Mikko strävar istället efter att hantera saker lugnt och rationellt och agerar mycket strukturerat i sin uppgift. Det betyder dock inte att Mikkos inställning till arbetet och ERIKKILA skulle vara mindre passionerad. ERIKKILA vill bli känt som den allra mest innovativa tjänste- och lösningsleverantören inom arbetsplatskranar. Som resultat av det kontinuerliga utvecklingsarbetet kommer produktfamiljen att fortsätta växa och företaget förser därigenom branschen med innovativa lösningar, framför allt som pionjär och vägröjare. Bland målen finns tillväxt och lönsamhet, och ingen möda sparas för att uppnå dem. Familjeföretagets generationsskifte rör hela personalen. De som jobbat längst på företaget närmar sig pensionsåldern eller har övergått till andra uppgifter. Samtidigt anställs unga begåvningar för att avlösa de medarbetare som går i pension. Den nuvarande generationen har makten en tid, varefter det än en gång är dags för en ny generation. Familjeföretagets långsiktiga arbetssätt är en samhällelig motkraft till börsbolagens snabba cykler och placerarnas jakt på snabba vinster. Företaget lotsas mot nya utmaningar av en hängiven skara ägare och medarbetare med en passion för lyftkranar. 2012

86 88 Sanna Lempiäinen Juha Erikkilä Petteri Lempiäinen Mikko Erikkilä Matti Erikkilä Mika Laurila Juhani Koski Kalle Lassila Jaanus Uussalu Sergei Brauman

87 89 De kommande 100 åren ERIKKILA OY har genomgått flera generationsskiften. När den nya generationen deltar i verksamheten och ansvarar för stora delar av den får den vägledning och stöd av en erfaren skara genom styrelsearbetet. Detta stöd är betydelsefullt och en viktig nyckel till framgång i en koncern på över 60 personer. Ytterligare 100 år för vårt företag är bara möjliga om vi agerar som våra föregångare: på en hållbar grund och med eftertanke. Lågkonjunkturen under generationsväxlingen är något som vi på 1990-talet lärde oss att identifiera redan på förhand. Därigenom kunde ledningen fatta rätt beslut och vidta åtgärder vid rätt tidpunkt. Framtidens produkter och verksamhet lever med sin tid i enlighet med företagets anda: som en föregångare och branschinnovatör. Vårt mål är att ERIKKILA ska kombinera produktivitet, automation, ergonomi och service på ett sätt som bara ett familjeföretag klarar av, genom att betjäna kunden och producera verklig nytta utan komplicerade turer. ERIKKILA utvecklar uthålliga, säkra och funktionella lösningar i branschens framkant. Vi utmärker oss till vår fördel såväl i Finland som i utlandet. Denna service och passion för lyftkranar ska vi bygga vidare på de kommande åren. Framtidstron för återförsäljarkanalen börjar med produkternas lämplighet för försäljning av återförsäljare. En teknisk produkt som är försäljningsanpassad utan att säljaren behöver invecklade utbildningar för att kunna sälja de skräddarsydda produkterna till kunderna visar att den finländska innovationen fungerar. Innovationen, som mångfaldigas till produkter som kan skräddarsys i stor skala för att garantera deras framgång och lätt förs vidare till återförsäljarna och slutkunderna, garanterar att satsningen på produktifiering lönar sig. Det förgångna är det vi gjorde, nuet det vi lever i och framtiden det vi skapar imorgon. Masaby Mikko Erikkilä Verkställande direktör Min pappa brukar säga bättre service bättre humör, alla uppskattar vi service och ERIKKILA är redo att producera sådan. 2012

88 90 ERIKKILA OY De första 100 åren ERIKKILA i dag OÜ Eesti Kraanavabrik Tallinn, Estland (1991) SIA ERIKKILA Riga, Lettland (2008) ERIKKILA OY Masaby, Finland (1912) 36 personer EU försäljnings- och kundservicecenter Teknisk design FoU Administration Tillverkning av profilkranar Tillverkning av robotkranar Kranmontering Logistikcenter Även verksamhet i: ERIKKILA Deutschland försäljningskontor UAB ERIKKILA, Litauen, delägt 24 personer Tillverkning av komponenter och traverskranar tillverkning av I-balks svängkranar Teknisk design FoU för traverskranar Distributör för lyftanordningar Försäljning och service i Estland och Lettland ERIKKILA AB Sverige (2002) OOO Erikkila Sankt Petersburg, Ryssland (2005) Obemannat Distributör av industrikranar och lyftanordningar Obemannat Distributör av industrikranar och lyftanordningar 6 personer Distributör av industrikranar och lyftanordningar Försäljning och service i Ryssland 2000

89 91 Ägarförhållanden 2012 ERIKKILA OY OÜ Eesti Kraanavabrik Mikko Erikkilä 10% Juha Erikkilä 40% Matti Erikkilä 10% Uussalu Holding 20% Juhani Koski 20% ERIKKILA OY 80% Petteri Lempiäinen 20% 2012

90 92 ERIKKILA OY De första 100 åren ERIKKILA GROUP EUR Omsättning Förändring av 48,0 46,0-49,5 25,0 5,4 omsättning (%) Antal anställda

91 93 VISION Att bli erkänd som den mest innovativa tjänste- och lösningsleverantören för arbetsplatskranar. VARUMÄRKE VÄRDERINGAR RESPEKT FÖRBÄTTRING SERVICE LÖNSAMHET VARUMÄRKESLÖFTE Det smartare alternativet VARUMÄRKESPOSITIONERING ERIKKILAs kunder är slutanvändare inom industrin som betjänas av professionella återförsäljare och OEM-partners. Vi förser våra återförsäljare med överlägsen kundsupport och levererar produkterna till rätt pris och i tid. Vår hemmamarknad består av länderna runt Östersjön. I Finland, Baltikum och Ryssland förser vi direkt slutanvändarna inom industrin med arbetsplatskranar och tillhörande produkter, och vi utför service för arbetsplatskranar av alla märken. VARUMÄRKESPERSON- LIGHET ERIKKILA är innovativt och utvecklings- och kundfokuserat. ERIKKILA är entusiastiskt, hängivet och professionellt. ERIKKILA fokuserar på kontinuerlig utveckling inom industrisäkerhet. MISSION Vi tillverkar och producerar innovativa lösningar inom arbetsplatskranar för industriella miljöer. Vår verksamhet skapar mervärde för slutanvändare, återförsäljarna, samhället, vårt företag och dess ägare. 2012

92

Det nya företagandet. Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet

Det nya företagandet. Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet Det nya företagandet Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet Why join the navy if you can be a pirate? Steve Jobs, entreprenör och grundare av Apple och Pixar Sverige är ett

Läs mer

Det svenska i Finland år 2030

Det svenska i Finland år 2030 1 2010 Det svenska i Finland år 2030 Ett scenarioprojekt om svenskans framtid utgående från förändringen i vår omvärld Finlandssvenskarna bör framstå som föregångare och förnyare. Vi bidrar aktivt till

Läs mer

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Framtiden vi vill ha Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Produktion: Utrikesdepartementet, Stockholm Redaktör: Daniel Emilson, Politiskt sakkunnig, Ministerkansliet Medredaktör: Jenny Häggmark,

Läs mer

Det har blivit bättre!

Det har blivit bättre! Det har blivit bättre! det har blivit bättre sverige under 15 år ekonomifakta 1 Om Ekonomifakta Tunga fakta i fickformat, ekonomifakta finns i mobilen. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap

Läs mer

OM JUDARS INSATSER I SVENSKT NÄRINGSLIV. Av Peter Stein, Stein Brothers AB

OM JUDARS INSATSER I SVENSKT NÄRINGSLIV. Av Peter Stein, Stein Brothers AB 1 OM JUDARS INSATSER I SVENSKT NÄRINGSLIV Av Peter Stein, Stein Brothers AB 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. NÅGRA ORD PÅ VÄGEN 3 2. TIDIGA FRAMSTÅENDE FÖRETAGARE 6 3. LOUIS FRAENCKEL, FÖRRA SEKELSKIFTETS FRÄMSTE

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillvaxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Vad är socialdemokrati?

Vad är socialdemokrati? Vad är socialdemokrati? En bok om idéer och utmaningar Ingvar Carlsson ordförande i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och statsminister 1986-1996. Anne-Marie Lindgren utredningschef i Arbetarrörelsens

Läs mer

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Underlagsrapport till LOs 27e ordinarie kongress 2012 På omslaget: Ivo Gouweleeuw, 37 år, SEKO Civil: 401 Klubb Högskolor & Kultur Stiftelsen Skansen, Park- och

Läs mer

Innovation genom e-handel

Innovation genom e-handel Företagsekonomiska institutionen Inriktning mot Management HT 12 Innovation genom e-handel En etnografiskt inspirerad fallstudie av projektet att utveckla webshop på företaget Josephssons Kandidatuppsats

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer

Den ekonomiska teorins historia

Den ekonomiska teorins historia Den ekonomiska teorins historia En komprimerad version Staffan Stockeld, 2005 Samtidsperspektiv 1 Innehållsförtekning Doktrinhistoria: Introduktion... 3 Europas medeltid.. 5 Merkantilism: Den ekonomiska

Läs mer

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I denna skrift ingår översättning, sammanfattning och bearbetning av följande

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Hur besvärligt kan det vara i en kommun?

Hur besvärligt kan det vara i en kommun? Hur besvärligt kan det vara i en kommun? 46 kommuner berättar Viveka Nilsson och Johan Wänström 1 Erfa-rapport Hur besvärligt kan det vara i en kommun? 46 kommuner berättar Viveka Nilsson och Johan Wänström

Läs mer

Rätt person på fel plats

Rätt person på fel plats Rätt person på fel plats Minst tre vinnare framträder tydligt i historien om Magnus Karlsson. Uniks kärriärprogram löser upp låsta positioner och tunga problem. Magnus Karlsson gick den långa vägen på

Läs mer

Två år efter SAAB-kraschen

Två år efter SAAB-kraschen ArbeTSmarknad Två år efter SAAB-kraschen En studie av hur deltagare och aktörer ser på omställningsstödet TSL Författare: Anna Danielsson Öberg Förord Denna rapport handlar om det avtalade omställningsstödet

Läs mer

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Innehållsförteckning Förord Varför denna bok? Vad är lön? Vad är individuell lönesättning? Inget nytt Sverige långt framme Global

Läs mer

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Alla vill göra rätt för sig Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Förord Uppdraget till denna undersökning kom ursprungligen från Skatteverkets Generaldirektör Mats Sjöstrand. Syftet med uppdraget

Läs mer

Perspektiv på fattigdom

Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Utvecklingssamarbetets mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Perspektiv på fattigdom beskriver

Läs mer

Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna

Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna 1 Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna (17 juli 1924) 1 Kamrater, jag kommer snart att få tillfälle att tala inför Kulturarbetarnas andra allryska konferens. Låt oss hoppas att bara det faktum

Läs mer

forskare som formar vår vardag Karin Nordin

forskare som formar vår vardag Karin Nordin S T I F T E L S E N F Ö R S T R AT E G I S K F O R S K N I N G 1 forskare som formar vår vardag Karin Nordin 2 Sex forskare tänker nytt för att göra nytta. Vad driver dem och hur bär de sig åt? De har

Läs mer

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen fredrik segerfeldt m fl Innehåll förord 4 sammanfattning 6 1. vad är globalisering? 12 1.1. Flödena ökar 12 1.2. Multi- och transnationella företag

Läs mer

en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program

en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program, antaget vid den 35e ordinarie kongressen 29 oktober 3 november

Läs mer

Politisk ekonomi. Kommunistisk grundkurs 2

Politisk ekonomi. Kommunistisk grundkurs 2 Politisk ekonomi Kommunistisk grundkurs 2 Politisk ekonomi Kommunistisk grundkurs 2 HS-Offset AB Göteborg 1993 Förord När Karl Marx formulerade sin teori och förklaringsmodell för den kapitalistiska ekonomin,

Läs mer

TIO ÅR MED PUTIN. Boris Nemtsov Vladimir Milov. Översättning: Leif Andersson

TIO ÅR MED PUTIN. Boris Nemtsov Vladimir Milov. Översättning: Leif Andersson TIO ÅR MED PUTIN Boris Nemtsov Vladimir Milov Översättning: Leif Andersson / Frivärld 2012 Boris Nemtsov and Vladimir Milov Swedish translation Foundation for Free Enterprise/Timbro/Frivärld 2011, 2012

Läs mer

Hur ska välfärden formas i framtiden?

Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] VÄLFÄRDSRAPPORT Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] 1 Förord Frågan om välfärdens långsiktiga finansiering är ständigt lika aktuell och ofta omdebatterad. Våren 2010 presenterade

Läs mer

10 steg. för ny industrialisering av Sverige

10 steg. för ny industrialisering av Sverige 10 steg för ny industrialisering av Sverige steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj 2014 0 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins

Läs mer