Vad är socialdemokrati?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är socialdemokrati?"

Transkript

1 Vad är socialdemokrati? En bok om idéer och utmaningar Ingvar Carlsson ordförande i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och statsminister Anne-Marie Lindgren utredningschef i Arbetarrörelsens Tankesmedja. En ideologi är en uppsättning värderingar om hur samhället bör se ut. Men den är också en samhällsteori, ett sätt att förklara samhällsutvecklingen. I denna bok beskrivs social demokratins idéarv och dess samhällsteori av två socialdemokrater, Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren, som på nära håll följt och även deltagit i både partiets debatt och praktiska politik. Vad är socialdemokrati? INGVAR CARLSSON och ANNE-MARIE LINDGREN Vad är socialdemokrati? En bok om idéer och utmaningar av Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren Arbetarrörelsens Tankesmedja / Idé & Tendens förlag

2 Vad är socialdemokrati? En bok om idéer och utmaningar av Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren

3 Utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja och bokförlaget Idé och Tendens Barnhusgatan 16, 3 tr, Stockholm Andra upplagan, tilltryck Tryck: LO-tryckeriet i Stockholm, 2011 ISBN

4 Förord Varje socialdemokrat har sitt eget svar på frågan om vad socialdemokrati är. Socialdemokratin är inte och har aldrig varit ett parti med en fast uppsättning trossatser, som alla medlemmar måste svära på och aldrig ifrågasätta. Men det finns en socialdemokratisk idétradition, formad under mer än hundra år av teoretisk debatt och praktisk politik, vars utveckling kan följas i partiprogrammen. Den rymmer både värderingar och samhällsanalys, drömmar om morgondagens samhälle och praktisk politik för dagens. Denna skrift beskriver hur socialdemokratins samhällssyn vuxit fram och hur den kan användas för att förstå det förändringsskede som samhälle och politik nu är inne i. På det sättet är den en introduktion till socialdemokratisk idéhistoria och socialdemokratisk idédebatt. Men naturligtvis är den också ett personligt svar på frågan om vad socialdemokrati är. Den är också ett debattinlägg men inget program om socialdemokratins framtid i en värld som är mycket förändrad både i förhållande till det samhälle där arbetarrörelsen växte fram och till det där socialdemokratin genomförde sina stora reformer. Men det är vår djupa övertygelse att jämlikhets- och solidaritetsfrågorna är lika aktuella nu som då. Boken kan ses som en syntes av våra egna erfarenheter från många decennier av såväl socialdemokratisk idédebatt och praktisk socialdemokratisk politik, under skiftande yttre förutsättningar och i mycket skiftande debattklimat. Det har ibland krävt omprövningar av metoder men aldrig av de grundläggande värderingarna eller den grundläggande samhällssynen. Stockholm i februari 2007 Ingvar Carlsson Anne-Marie Lindgren Förord till andra tryckningen Halvtannat år efter det att första tryckningen av vår bok kom ut är upplagan slutsåld. Vi är glada både över det intresse för socialdemokratisk idédebatt, som detta visar på, och över att boken uppenbart fyllt en funktion för denna debatt. När boken nu utkommer i en andra tryckning är det i förhoppningen att den också fortsättningsvis ska vara ett bidrag till debatten om hur socialdemokratins värderingar och socialdemokratins samhällssyn förhåller sig till dagens utveckling och hur vi som socialdemokrater vill handskas med den. I förhållande till den första tryckningen har några mindre omarbetningar gjorts i det sjätte avsnittet, Socialdemokratin i dagens värld. Stockholm i oktober 2008 Ingvar Carlsson Anne-Marie Lindgren

5 Innehåll Förord Partihstoria...5 Kampåren...5 Genombrottsåren...9 Folkhemsbyggets tid...11 Omställningens tid...15 Och nu? Idéer och samhällsanalys...21 Vad är en ideologi?...21 Frihet...22 Jämlikhet...27 Solidaritet...30 Historiematerialismen...33 Sambandet mellan idéer och ekonomi...35 Intresset ljuger aldrig...37 Motsättningar mellan kapital och arbete Socialdemokratisk idéutveckling...43 Marxismen...45 Revolution eller reform?...48 Ett barn av sin tid...51 Äganderätten och synen på kapitalet Fördelningen av produktionsresultatet...60 Välfärdssamhället...61 Den generella välfärdspolitiken...62 Kritiken mot välfärdspolitiken...64 Individ och samhälle Marknad och politik...70 Marknadsmodellen...70 Verklighetens marknader...71 Marknadsmodellens brister...74 Planhushållning?...76 Svaret är fördelningspolitik...78 Marknadiseringen av politiken Socialdemokratin i dagens värld...82 Den gamla grunden...85 Den nya verkligheten...86 Utmaningarna

6 1. Partihistoria Socialdemokratin har vid det här laget nära 120 års historia som politiskt parti, och mer än hälften av den tiden har partiet befunnit sig i regeringsställning. Det är en lång tid, och allt som hänt känns säkert inte bekant, ens för aktiva partivänner. Därför börjar vi med en kortfattad historik; den är i huvudsak beskrivande, medan mer värderande och diskuterande aspekter kommer i senare avsnitt. Den svenska socialdemokratins historia kan delas in i fyra perioder: kampåren från 1870-talets slut fram till 1920-talets början, när principen om allmän rösträtt segrat genombrottsåren fram till 1940-talets mitt, när partiet växte till landets största folkhemsbyggets tid från andra världskrigets slut fram till ca 1980, när de stora sociala trygghetsreformerna förverkligades omvandlingens tid när industrisamhällets förändringar och den ökande internationaliseringen förändrade också politikens villkor och möjligheter den tid vi nu befinner oss i. Kampåren Politiska och fackliga organisationssträvanden bland arbetarna börjar uppstå redan vid 1800-talets mitt, men de började på allvar växa sig starka på 1880-talet. Det socialdemokratiska partiet bildades Initiativet kom från Socialdemokratiska Föreningen i Stockholm, som inbjöd de socialdemokratiska föreningar och de fackföreningar som då existerade till en konstituerande kongress. Att inbjudan gick ut till såväl politiska som fackliga organisationer berodde på att man såg det politiska och fackliga arbetet som två sidor av samma sak, arbetarklassens frigörelse. Denna uppfattning var dock inte oomstridd inom de fackliga organisationerna; endast cirka en femtedel av de då existerande fackför- 5

7 eningarna var representerade vid kongressen. Det starka politiska och fackliga samarbete, som är ett utmärkande kännetecken för svensk socialdemokrati, växte sig gradvis starkare under de kommande decennierna. Huvudkraven från den första partikongressen var allmän och lika rösträtt, rätt till facklig organisering och förkortad arbetstid till åtta timmar om dagen. De första decennierna i partiets historia präglades av bitvis hård kamp mot den tidens maktägande grupper. I kampen för rösträttsreformen hade socialdemokratin allierade i de liberala grupperna; den första socialdemo- Tidsbild från 1895: Fyrabarnsfamilj i Norrköping levde Den 1 december 1895 gick en fabriksarbetarhustru till sin vanliga matvarubutik på Väster i Norrköping och köpte 4 liter mjölk, 1 kilo sill, sammanlagt 12 kilo mjöl, 2 liter fotogen, korngryn och risgryn, potatis, margarin, en liten bit korv och halvt kilo kaffe. Mjölken räckte i tre dagar, sedan köpte hon fyra liter igen. Korngrynen, risgrynen och mjölet räckte en vecka. Mjölet blev bröd och grynen blev gröt, och det var stommen i familjens måltider. Så såg inköpslistan, och matsedeln, ut, vecka efter vecka, månad efter månad: mjölk, mjöl, potatis, sill och små mängder kött eller korv. Fotogen, soda och såpa och den enda lilla lyxen: kaffe. Månadens inköp slutade på 35 kronor och 37 öre. Kvar av den kontantinkomst familjen förfogade över var 63 öre. 36 kronor i månadslön, plus värdet av fri bostad motsvarande 10 kronor och 50 öre, för en arbetsvecka på sex dagar med timmars arbetsdag. Bostaden var på ett rum och kök. I den bodde man, hustru och fyra småbarn. 36 kronor i månaden skulle alltså försörja 6 sex personer. Mannen i familjen var den enda som hade inkomst; med fyra småbarn i familjen var det omöjligt för hustrun att förvärvsarbeta. Någon barnomsorg fanns nämligen inte. Kassaboken upptar för december bara hushållsutgifter. Kläder och skor fick man väl skaffa för de kronor mannen kunde tjäna in på övertidsarbete, eller möjligen ett extra påhugg utanför fabriken någon gång. Absolut ingenting i kassaboken visar att den förts under julmånaden; bokstavligen inte ett öre fanns till julklappar eller ens till en julskinka. Så såg livet ut för arbetarna på talet: långa arbetsdagar, trånga bostäder, låga löner som bara räckte till det mest nödvändiga. De hade så gott som inga möjligheter till sjukvård, trots att osunda arbetsmiljöer ofta gjorde arbetarna sjuka. Den vanligaste döds - orsaken bland textilarbetarna i Norrköping var lungsjukdomar av olika slag som i många fall orsakades av textildammet. De hade inga möjligheter att ge sina barn utbildning. Sex år gick arbetarbarnen i skola, sedan väntade fabrikerna. De hade ingen

8 kratiske riksdagsledamoten, Hjalmar Branting, valdes in tack vare valsamverkan med liberalerna i Stockholm. Men hela det konservativa etablissemanget bekämpade arbetarnas politiska och fackliga strävanden, med delvis hårda metoder. Åtskilliga av arbetarrörelsens ledare dömdes till fängelsestraff för sådant som hädelse, majestätsbrott eller hot mot den allmänna ordningen, det vill säga helt enkelt politisk agitation. Fackligt aktiva arbetare blev ofta nog avskedade och kunde i värsta fall svartlistas hos alla arbetsgivare, vilket innebar att de aldrig fick något nytt jobb. Många tvingades emigrera. på 36 kr i månaden pension när de blev gamla, i den mån de nu blev det; många dog före 60-årsdagen. När man inte längre orkade arbeta var egentligen fattigstugan den enda återstående möjligheten. De hade ingen rösträtt. För att få rösta i riksdagsvalen måste man ha en årsinkomst på 800 kronor (samt vara man, kvinnor saknade rösträtt hur höga inkomster de än hade). En genomsnittlig arbetarinkomst låg vid 1800-talets början kring kronor för män. Kvinnors genomsnittslön var ännu lägre för kvinnliga arbetare betalades sämre, även när de utförde exakt samma arbetsuppgifter som männen. De hade givetvis ingen förhandlingsrätt. Lönerna sattes av arbetsgivaren, och en arbetare kunde sägas upp från en dag till en annan. De hade ingen ersättning för skador som berodde av olyckor på arbetsplatsen, och ingen ersättning vid arbetslöshet. Att protestera mot villkoren eller att försöka organisera fackföreningar för att förbättra dem var farligt; de som försökte betraktades som orosstiftare och blev ofta avskedade. Så enkelt kan man beskriva bakgrunden till arbetarrörelsens uppkomst. Den växte ur de arbetande människornas krav på ett rimligare utbyte av sitt hårda slit, i fabrikerna, i gruvorna, i skogen, på åkrarna. Det var krav på bättre materiella villkor, som mer pengar till mat och kläder, till bättre bostäder, kortare arbetsdagar och möjlighet till sjukvård. Men det var också krav på respekt för det arbete man utförde och den betydelse det arbetet hade, och det uttrycktes i kravet på rösträtt och inflytande i samhället, om rätt att få organisera sig fackligt och förhandla om löner och arbetsvillkor, trygghet efter arbetslivets slut, möjligheten att låta sina barn gå i skola. Det var inte första gången i historien som fattigt folk protesterade mot orättvisor och förtryck. Men talet kom att visa de första exemplen på att en sådan proteströrelse på allvar lyckades. 7

9 Trots detta växte både partiets och fackets medlems antal. Den allmänna rösträtten kom ett steg närmare sitt förverkligande genom riksdagsbesluten 1907 och 1909, som gav alla svenska män över 24 år röst rätt i både riksdagsval och kommunalval. Den kommunala rösträtten var dock graderad mot inkomst och förmögenhet; ju större inkomst/förmögenhet, desto fler röster. Som mest kunde en person ha 40 röster därav namnet den 40-gradiga skalan. Konstruktionen var högerpartiets villkor för att över huvud taget gå med på utvidgad rösträtt. Besluten skulle kunna ses som en delseger för socialdemokrater och liberaler, men socialdemokraterna röstade i den slutliga voteringen mot förslaget till förmån för sitt eget krav på allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. För kvinnor var även med de nya reglerna utestängda från rösträtt till riksdagen. Däremot hade de rösträtt i kommunalvalen, om de uppfyllde inkomst- eller förmögenhetskravet. Högern gav inte upp motståndet mot den allmänna och lika röst rätten förrän 1917/1918. Det skedde under trycket av oroligheterna både inom landet med stora hungerrevolter på flera orter och de stora omvälvningarna i omvärlden, med de ryska och tyska revolutionerna som de största händelserna. Röst rättsreformen, som gav alla vuxna män och kvinnor rösträtt, med en röst per person, fördes i hamn av en regeringskoalition mellan liberaler och socialdemokrater. Samma regering kunde också (1919) lägga fram den proposition om åttatimmarsdagen, som betydde att ett av arbetarrörelsens centrala krav förverkligades. Rösträttsreformen var en grundlagsreform, som måste beslutas av två riksdagar med val däremellan, ett val som då måste genomföras enligt de gamla röst rättsreglerna. Det första val, där svenska kvinnor också fick rösta, ägde därför rum först Till den nya mandatperioden kunde riksdagens talman också för första gången välkomna kvinnliga ledamöter fyra i andra kammaren och en i första. 8

10 Ungefär samtidigt med rösträttsreformen splittrades det socialdemokratiska partiet. I grunden låg den gamla stridsfrågan om vilka metoder partiet skulle arbeta med: fredliga och reformistiska, eller mer militanta, med sikte på revolution. Denna konflikt skärptes ytterligare genom motsättningarna i försvarsfrågan, där oppositionsgruppen krävde en radikal nedrustning. På partikongressen 1917 förlorade den oppositionella gruppen omröstningen i frågan. Det blev den utlösande faktorn för utbrytningen ur det so cial demokratiska partiet och en ny partibildning. De första åren hade det namnet Sveriges Vänstersocialdemokratiska Parti, men sedan partiet 1921 anslutit sig till den kommunistiska internationalen bytte det namn till Sveriges Kommunistiska Parti. Ett antal decennier, partisprängningar och namnbyten senare heter det nu Vänsterpartiet. Genombrottsåren 1920-talet brukar kallas minoritetsparlamentarismens tid, eftersom inget parti hade majoritet i riksdagen, och inga stabila former för samarbete mellan två eller flera partier kunde utvecklas. Från nyåret 1920 till hösten 1932 hade Sverige tio olika regeringar; de flesta av dem satt mindre än två år. Tre av dessa regeringar var socialdemokratiska. Det osäkra parlamentariska läget och de stora ekonomiska problemen 1920-talet präglades av arbetslöshet och ekonomisk depression innebar stora begränsningar i handlingsutrymmet och samhällsreformerna fick anstå. Det faktum att socialdemokratin, som bara några decennier tidigare betraktats som en samhällsfara, nu vuxit sig så stark att den nådde regeringsmakten, visade i sig självt på en stor samhällsförändring. Motståndet mot arbetarrörelsen och rädslan för den! var fortfarande starkt inom konservativa grupper. Det kom till uttryck i den rena skräckpropaganda som bedrevs mot socialdemokratin i 1928 års val. En av högerns valaffischer vi- 9

11 sade hur kvinnor drevs bort från sina hem och såldes till (mörkhyade) slavuppköpare, en annan hotade med att folk skulle bli av med sina hem och sparpengar bildade socialdemokratin sin fjärde regering, efter stora framgångar i årets riksdagsval. Kampen mot den höga arbetslösheten var det bärande löftet. Socialdemokratin hade dock inte fått egen majoritet i riksdagen, men en uppgörelse 1933 med bondeförbundet nuvarande centerpartiet om den ekonomiska politiken, den så kallade krisuppgörelsen, gav ett mer stabilt regeringsunderlag. Det kom också att bilda upptakt till ett samarbete som sedan i skilda omgångar fortsatt under en god del av 1900-talet, senast kring 1990-talets mitt. Krisuppgörelsen innebar ett nytänkande i den ekonomiska politiken och ett psykologiskt genombrott för den aktiva konjunkturpolitik, som brukar kallas keynesianism. Den innebär att staten i konjunkturnedgångar går in med aktiva åtgärder i syfte att öka produktion och därmed sysselsättning. Sitt fulla genomslag och sin största betydelse fick denna typ av politik först under och 60-talen, och då i kombination med den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Statens insatser enligt krisuppgörelsen var förhållandevis små, och den ekonomiska återhämtningen under andra halvan av 30-talet berodde i huvudsak på den högkonjunktur som den europeiska upprustningen skapade. Vår bostad var ett vindsrum, med en järnspis som slukade massor av ved. Det var ett släpande med barnvagn och unge, vedfång och matkassar uppför alla trappor. Vatten fick vi hämta ute på den ruffiga vinden och till övriga bekvämligheter hörde ett ruffigt utedass. Den förste oktober fick vi äntligen en lägenhet, en modern etta. Vilken känsla att öppna dörren till allt detta nya fina, blanka golv och blanka kranar, varmvatten, ett riktigt skafferi med ventil, garderober och toalett med tvättställ. Badrummet låg i källaren. Glädjen jag kände var ofattbar jag tror aldrig att jag glömmer den underbara upplevelsen. (Citat ur Vi har inte fått något gratis, Östergötlands socialdemokratiska kvinnodistrikts jubileumsbok 1984) 10

12 Men den principiella betydelsen av krisuppgörelsen var alltså mycket stor: den markerade ett nytt sätt att se på statens roll för att hålla uppe sysselsättningen, och den anvisade en väg ur den handlingsförlamning inför arbetslösheten, som 1920-talets benhårda tro på marknadens självreglering hade inneburit talet innebar också några begynnande sociala reformer, bland annat bättre stöd till barnfamiljerna, lagfäst semester om två veckor och förbättrat stöd till vissa funktionshindrade. Förslaget om utbyggd folkpension nära var tredje folkpensionär behövde stöd från fattigvården, så låg var pensionen fick dock ingen majoritet i riksdagen, eftersom bondeförbundet här följde övriga borgerliga partiers avslagsyrkande. Per Albin Hanssons regering avgick därför våren 1936, dock bara för att återkomma efter seger i riksdagsvalet på hösten samma år. Hösten 1939, efter andra världskrigets utbrott, bildades en samlingsregering mellan samtliga riksdagspartier utom kommunisterna; den socialdemokratiska partiordföranden Per Albin Hansson kvarstod som statsminister. Samlingsregeringen upplöstes först efter krigets slut, då socialdemokraterna på nytt bildade regering på egen hand. Folkhemsbyggets tid Decennierna efter andra världskrigets slut kallades ibland för skördetiden: det var nu socialdemokratin kunde förverkliga de stora sociala reformer man drömt om och planerat för under tidigare decennier; tillsammans kallades de för folkhemsbygget. De grundläggande förutsättningarna för folkhemsbygget var två: den politiska viljan att fördela välfärden rättvist och den stora ekonomiska expansion, som följde efter det andra världskriget när den industriella massproduktionen på allvar slog igenom, och där svensk industri stod mycket stark på världsmarknaden. 11

13 Men styrkan hos den svenska industrin byggdes under av den ekonomiska politiken och av arbetsmarknadspolitiken samt, inte minst, av de samverkansformer arbetsmarknadens parter (fack och arbetsgivare) byggde upp. Tillsammans blev det till den svenska modellen. Nu byggdes folkhemmet, och välfärden: 1947 kom barnbidragen och en kraftig utbyggnad av folkpensionerna togs riksdagsbeslutet om en nioårig grundskola, gemensam för alla barn kom en lag som gav alla anställda rätt till tre veckors betald semester. Sjukförsäkringen byggdes ut i etapper under 1950-talet. Särskilda subventioner för bostadsbyggandet infördes för att få fram fler bostäder och för att kraftigt förbättra bostadsstandarden. Många av de sociala reformerna genomfördes under någorlunda stor politisk enighet, men de borgerliga oppositionspartierna var inte på samma sätt beredda att acceptera de skattehöjningar, som krävdes för att betala reformerna. Särskilt frågan om att införa omsättningsskatt (kallad oms, senare utvecklad till mervärdesskatt, moms) på konsumtionen orsakade stora motsättningar. En av reformerna ledde dock till en omfattande och långvarig politisk strid under 1950-talet, nämligen frågan om en allmän tjänstepension (ATP) utöver folkpensionen. I praktiken gällde reformen arbetare och lägre tjänstemän; flertalet högre tjänstemän hade redan genom avtal rätt till kompletterad pension, beräknad på den tidigare arbetsinkomsten. När försöken att få till stånd sådana avtal även för arbetare och lägre tjänstemän fallit på arbetsgivarnas motstånd aktualiserades frågan om en politisk lösning. Vid denna tidpunkt hade Sverige en koalitionsregering mellan socialdemokraterna och bondeförbundet (nuvarande centerpartiet). De två partierna hade dock mycket olika uppfattningar i ATP-frågan, och därför valde regeringen att föra fram frågan till en allmän folkomröstning 12

14 1957. Tre alternativ stod mot varandra: Det socialdemokratiska alternativet (kallat linje 1) innebar en lagfäst rätt till tjänstepension, beräknad på tidigare inkomster, och finansierad via arbetsgivaravgifter. Bondeförbundets förslag (linje 2) var en frivillig pension, finansierad med eget sparande, men där staten garanterade värdet, det vill säga gav ett inflationsskydd. Det gemensamma förslaget från högern och folkpartiet (linje 3) handlade också om frivilliga pensioner, som dock skulle tecknas genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, och utan värdegaranti från staten. I folkomröstningen fick socialdemokraternas förslag 47,1 procent av rösterna mot 35 procent för linje 3 och 15 procent för linje 2. Som en följd av folkomröstningsresultatet upplöstes koalitionsregeringen och socialdemokraterna fortsatte som minoritetsregering. Våren 1958 lade denna regering fram en proposition om lagstadgad tjänstepension, i enlighet med förslaget i linje 1. Eftersom socialdemokraterna inte hade majoritet i riksdagen föll propositionen, varpå regeringen utlyste nyval. Socialdemokraterna gick starkt framåt i nyvalet, men den slutliga omröstningen i riksdagen skulle ändå ha slutat oavgjort om inte en av folkpartiets riksdagsledamöter (Ture Königson), som själv var arbetare, valt att lägga ner sin röst. ATP-reformen betydde inte bara att pensionen förbättrades för vanliga löntagare. De inbetalda pensionsavgifterna byggde också upp stora kapitalfonder under samhällelig kontroll. Detta kapital investerades främst i bostadsbyggandet, och därför blev det möjligt att snabbt avveckla den bostadsbrist som rådde under 1950-talet talet blev därmed starten för den moderna bostads politiken. Sysselsättningspolitik och tillväxtpolitik kopplades ihop. Det var en medveten linje i den ekonomiska politiken, och den fackliga lönepolitiken, att olönsamma företag och föråldrade branscher inte skulle stöttas ekonom- 13

15 iskt, vare sig med statliga subventioner eller med låga löner. Tvärtom var det ett samhällsekonomiskt intresse att olönsamma företag försvann, så att arbetskraft kunde röra sig över till företag med bättre framtidsförutsättningar och större lönebetalningsförmåga. Men de som på detta sätt blev arbetslösa skulle få statlig hjälp till ny yrkesutbildning och med det möjligheter till ett nytt och bättre arbete. Denna ökade kompetensnivå hos arbetskraften betydde i sin tur att produktiviteten i arbetslivet steg. Under 1960-talet var det utbyggnaden av de offentliga tjänsterna som dominerade välfärdspolitiken. Det svarade mot viktiga behov som var likartade för mycket stora delar av befolkningen, arbetare såväl som tjänstemän: större tillgång till utbildning, bättre möjligheter till sjukoch hälsovård och förbättrade möjligheter till barn- och äldreomsorg. Utbyggnaden av den obligatoriska skolan till nio år hade beslutats redan 1950 och förverkligats stegvis fram till 1960-talets början. På 1960-talet ökade satsningarna på gymnasiet och på universiteten; flera nya universitet och högskolor grundades under denna period. Sjukvården byggdes ut kvantitativt och kvalitativt. Att kvinnor i ökande utsträckning valde att yrkesarbeta ledde till krav på kraftigt utbyggd barnomsorg (förskola); utbyggnaden påbörjades under 1960-talet, men full behovstäckning nådde man inte förrän i början av 1980-talet. Under 1970-talet genomfördes flera viktiga förändringar i lag stiftningen kring arbetsmarknaden, som på olika sätt stärkte de anställda som kollektiv gentemot arbetsgivaren. De anställda fick lagfäst rätt till insyn och medbestämmande (MBL) i företagen. Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerade formerna för anställning och uppsägning; arbetsgivarens tidigare rätt att ensam avgöra i dessa frågor förändrades till en skyldighet att förhandla med de anställdas organisationer. De anställdas inflytande över 14

16 den egna arbetsmiljön stärktes genom en lag som bland annat gav de fackliga skyddsombuden rätt att stoppa hälsofarligt arbete. Omställningens tid och 60-talets välfärdbygge styrdes av socialdemokratins fördelningspolitiska värderingar: rätten till utbildning, vård och omsorg efter behov, inte efter inkomst, rätten till ekonomiskt skydd vid sjukdom och arbetslöshet, rätten till trygghet på ålderdomen, rätten till inflytande över det egna jobbet. Men de underliggande förutsättningarna för välfärdspolitiken var den starka ekonomi, som gav ständigt växande resurser att fördela. Folkhemsbyggets tid sammanföll med det som ekonomhistorikerna kallar det mogna industrisamhället. En stabil arbetsmarknad, hög teknisk kvalitet och samverkan mellan arbetsmarknadens parter för en ständigt pågående effektivisering av produktionen gav stora konkurrensfördelar inte minst åt de exportindustrier, som alltid varit viktiga för den svenska ekonomin. Samtidigt utvecklades teknik och arbetsorganisation på ett sätt som påtagligt ökade produktiviteten, och som ett resultat låg den ekonomiska tillväxten under 1960-talet mycket högt och gav resurser till stora ökningar i både social välfärd och enskild köpkraft. Till de viktiga underliggande förutsättningarna hörde också en stabil internationell valutaordning i form av fasta växelkurser, i praktiken garanterad av den amerikanska dollarns styrka. Räntenivåer och kreditmarknader kunde kontrolleras på nationell nivå, liksom valutatransaktioner över gränserna. Men under 1970-talet började alla dessa ekonomiska förutsättningar att förändras. Det påverkade också villkoren för politiken. Det var dock inte alltid lätt att uppfatta att det 15

17 handlade om grundläggande förändringar inom flera viktiga sektorer, som innebar att en del av politikens tidigare instrument blev mindre effektiva. Omställningen till de nya förutsättningarna tog tid, och och 80-talen blev politiskt och ekonomiskt turbulenta. Den svenska industrin mötte hårdare konkurrens, vartefter nya industriländer växte fram som kunde tävla med lika god kvalitet, men med lägre produktionskostnader. Samtidigt förändrades arbetsmarknaden. Industrisysselsättningen minskade, eftersom den tekniska utvecklingen innebar att man kunde tillverka allt mer med hjälp av allt färre anställda. Å andra sidan ökade jobben inom tjänstesektorn både den privata och den skattefinansierade vartefter det väx - ande välståndet ledde till att människor hade råd med mer än det materiellt nödvändiga. Både det hårdnande konkurrensläget och utvecklingen på arbetsmarknaden påverkade villkoren för lönebildningen, på ett sätt som det tog tid att lära sig handskas med. Inom varuproduktionen kan den mänskliga arbetskraften kraftigt förstärkas med hjälp av teknik, det vill säga arbetsproduktiviteten blir mycket hög. Inom tjänstesektorn kan mänsklig arbetskraft inte i riktigt samma utsträckning inom vissa tjänsteyrken knappast alls bytas mot teknisk utrustning, vilket betyder att arbetsproduktiviteten blir lägre. När en allt högre andel av de arbetande finns inom tjänstesektorn växer därför löneökningsutrymmet långsammare. Det dämpade emellertid inte löneökningstakten under och 80-talen, något som skapade kostnadsproblem för exportindustrin, som i ett par omgångar möttes med devalveringar av den svenska kronans värde. Det internationella systemet med fasta växelkurser (ofta kallat Bretton-Woods-systemet) föll samman. Delvis berodde det på framväxten av internationella kapitalmark- 16

18 nader, som minskade nationalstaternas möjligheter att upprätthålla det garanterade värdet på valutan. Men huvudförklaringen var de stadigt växande underskotten i den amerikanska ekonomin, som underminerade stabiliteten i hela systemet. Under 1980-talet fortsatte denna utveckling mot minskande politiska och nationella kontrollmöjligheter över kapitalflödena. Avregleringen av kreditmarknaderna, som inleddes i stora länder som USA och Storbritannien med deras nyliberala regimer var delvis ideologiskt betingad. Men den handlade också om en anpassning till den faktiska utveckling, där växande internationella kapitalmarknader och stora multinationella företagskoncerner gjorde det allt svårare att på nationell nivå kontrollera penningströmmarna. Det blev för allt fler länder, inklusive Sverige, en praktisk nödvändighet att följa det internationella mönstret och 1980-talen präglades för svenskt vidkommande av återkommande perioder av mycket hög inflation. Flera faktorer samverkade till detta: oljeprisökningarna vid 1970-talets början, de friare kapitalmarknaderna med den lånefinansierade expansionen av efterfrågan som följde, och att lönebildningen var i tydligt olag. Inflationsproblemen förstärktes av att det under talet rådde stark högkonjunktur, något som i sig själv brukar verka prishöjande. Inflationen i kombination med högkonjunkturen gav, åtminstone kortsiktigt, en stor fördel, nämligen en mycket hög sysselsättningsnivå arbetslösheten vid 1980-talets slut låg under 2 procent. Men den hade också flera nackdelar, som i ett längre perspektiv underminerade just sysselsättningen. Kortsiktiga spekulativa penningplaceringar blev mer intressanta än långsiktiga investeringar i produktion. Trots höga nominella löneökningar, som urholkade företagens konkurrenskraft, blev det inga reallöneökningar, eftersom 17

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 2

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 2 KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 2 INFORMATION Den 8 till 12 april har Socialdemokraterna sin 39:e partikongress. Denna genomförs på Svenska mässan i Göteborg. Till kongressen

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Perspektiv på jobbskatteavdraget

Perspektiv på jobbskatteavdraget 2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Vad är en god välfärd för dig?

Vad är en god välfärd för dig? RÅDSLAG VÄLFÄRD V I SO C I A L D E M O K R AT E R V I L L B J U D A IN till en öppen och kritisk diskussion om välfärdspolitiken och hur den kan utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Välfärd är

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Människovärde. Inte marknadsvärde. rödaste röst. Välj Göteborgs

Människovärde. Inte marknadsvärde. rödaste röst. Välj Göteborgs Människovärde Inte marknadsvärde Välj Göteborgs rödaste röst Vi är det antikapital INGET AV DE PARTIER som sitter i Göteborgs kommunfullmäktige ser någon framtid utan kapitalism. De tror att samhällelig

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer