Vad är socialdemokrati?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är socialdemokrati?"

Transkript

1 Vad är socialdemokrati? En bok om idéer och utmaningar Ingvar Carlsson ordförande i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och statsminister Anne-Marie Lindgren utredningschef i Arbetarrörelsens Tankesmedja. En ideologi är en uppsättning värderingar om hur samhället bör se ut. Men den är också en samhällsteori, ett sätt att förklara samhällsutvecklingen. I denna bok beskrivs social demokratins idéarv och dess samhällsteori av två socialdemokrater, Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren, som på nära håll följt och även deltagit i både partiets debatt och praktiska politik. Vad är socialdemokrati? INGVAR CARLSSON och ANNE-MARIE LINDGREN Vad är socialdemokrati? En bok om idéer och utmaningar av Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren Arbetarrörelsens Tankesmedja / Idé & Tendens förlag

2 Vad är socialdemokrati? En bok om idéer och utmaningar av Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren

3 Utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja och bokförlaget Idé och Tendens Barnhusgatan 16, 3 tr, Stockholm Andra upplagan, tilltryck Tryck: LO-tryckeriet i Stockholm, 2011 ISBN

4 Förord Varje socialdemokrat har sitt eget svar på frågan om vad socialdemokrati är. Socialdemokratin är inte och har aldrig varit ett parti med en fast uppsättning trossatser, som alla medlemmar måste svära på och aldrig ifrågasätta. Men det finns en socialdemokratisk idétradition, formad under mer än hundra år av teoretisk debatt och praktisk politik, vars utveckling kan följas i partiprogrammen. Den rymmer både värderingar och samhällsanalys, drömmar om morgondagens samhälle och praktisk politik för dagens. Denna skrift beskriver hur socialdemokratins samhällssyn vuxit fram och hur den kan användas för att förstå det förändringsskede som samhälle och politik nu är inne i. På det sättet är den en introduktion till socialdemokratisk idéhistoria och socialdemokratisk idédebatt. Men naturligtvis är den också ett personligt svar på frågan om vad socialdemokrati är. Den är också ett debattinlägg men inget program om socialdemokratins framtid i en värld som är mycket förändrad både i förhållande till det samhälle där arbetarrörelsen växte fram och till det där socialdemokratin genomförde sina stora reformer. Men det är vår djupa övertygelse att jämlikhets- och solidaritetsfrågorna är lika aktuella nu som då. Boken kan ses som en syntes av våra egna erfarenheter från många decennier av såväl socialdemokratisk idédebatt och praktisk socialdemokratisk politik, under skiftande yttre förutsättningar och i mycket skiftande debattklimat. Det har ibland krävt omprövningar av metoder men aldrig av de grundläggande värderingarna eller den grundläggande samhällssynen. Stockholm i februari 2007 Ingvar Carlsson Anne-Marie Lindgren Förord till andra tryckningen Halvtannat år efter det att första tryckningen av vår bok kom ut är upplagan slutsåld. Vi är glada både över det intresse för socialdemokratisk idédebatt, som detta visar på, och över att boken uppenbart fyllt en funktion för denna debatt. När boken nu utkommer i en andra tryckning är det i förhoppningen att den också fortsättningsvis ska vara ett bidrag till debatten om hur socialdemokratins värderingar och socialdemokratins samhällssyn förhåller sig till dagens utveckling och hur vi som socialdemokrater vill handskas med den. I förhållande till den första tryckningen har några mindre omarbetningar gjorts i det sjätte avsnittet, Socialdemokratin i dagens värld. Stockholm i oktober 2008 Ingvar Carlsson Anne-Marie Lindgren

5 Innehåll Förord Partihstoria...5 Kampåren...5 Genombrottsåren...9 Folkhemsbyggets tid...11 Omställningens tid...15 Och nu? Idéer och samhällsanalys...21 Vad är en ideologi?...21 Frihet...22 Jämlikhet...27 Solidaritet...30 Historiematerialismen...33 Sambandet mellan idéer och ekonomi...35 Intresset ljuger aldrig...37 Motsättningar mellan kapital och arbete Socialdemokratisk idéutveckling...43 Marxismen...45 Revolution eller reform?...48 Ett barn av sin tid...51 Äganderätten och synen på kapitalet Fördelningen av produktionsresultatet...60 Välfärdssamhället...61 Den generella välfärdspolitiken...62 Kritiken mot välfärdspolitiken...64 Individ och samhälle Marknad och politik...70 Marknadsmodellen...70 Verklighetens marknader...71 Marknadsmodellens brister...74 Planhushållning?...76 Svaret är fördelningspolitik...78 Marknadiseringen av politiken Socialdemokratin i dagens värld...82 Den gamla grunden...85 Den nya verkligheten...86 Utmaningarna

6 1. Partihistoria Socialdemokratin har vid det här laget nära 120 års historia som politiskt parti, och mer än hälften av den tiden har partiet befunnit sig i regeringsställning. Det är en lång tid, och allt som hänt känns säkert inte bekant, ens för aktiva partivänner. Därför börjar vi med en kortfattad historik; den är i huvudsak beskrivande, medan mer värderande och diskuterande aspekter kommer i senare avsnitt. Den svenska socialdemokratins historia kan delas in i fyra perioder: kampåren från 1870-talets slut fram till 1920-talets början, när principen om allmän rösträtt segrat genombrottsåren fram till 1940-talets mitt, när partiet växte till landets största folkhemsbyggets tid från andra världskrigets slut fram till ca 1980, när de stora sociala trygghetsreformerna förverkligades omvandlingens tid när industrisamhällets förändringar och den ökande internationaliseringen förändrade också politikens villkor och möjligheter den tid vi nu befinner oss i. Kampåren Politiska och fackliga organisationssträvanden bland arbetarna börjar uppstå redan vid 1800-talets mitt, men de började på allvar växa sig starka på 1880-talet. Det socialdemokratiska partiet bildades Initiativet kom från Socialdemokratiska Föreningen i Stockholm, som inbjöd de socialdemokratiska föreningar och de fackföreningar som då existerade till en konstituerande kongress. Att inbjudan gick ut till såväl politiska som fackliga organisationer berodde på att man såg det politiska och fackliga arbetet som två sidor av samma sak, arbetarklassens frigörelse. Denna uppfattning var dock inte oomstridd inom de fackliga organisationerna; endast cirka en femtedel av de då existerande fackför- 5

7 eningarna var representerade vid kongressen. Det starka politiska och fackliga samarbete, som är ett utmärkande kännetecken för svensk socialdemokrati, växte sig gradvis starkare under de kommande decennierna. Huvudkraven från den första partikongressen var allmän och lika rösträtt, rätt till facklig organisering och förkortad arbetstid till åtta timmar om dagen. De första decennierna i partiets historia präglades av bitvis hård kamp mot den tidens maktägande grupper. I kampen för rösträttsreformen hade socialdemokratin allierade i de liberala grupperna; den första socialdemo- Tidsbild från 1895: Fyrabarnsfamilj i Norrköping levde Den 1 december 1895 gick en fabriksarbetarhustru till sin vanliga matvarubutik på Väster i Norrköping och köpte 4 liter mjölk, 1 kilo sill, sammanlagt 12 kilo mjöl, 2 liter fotogen, korngryn och risgryn, potatis, margarin, en liten bit korv och halvt kilo kaffe. Mjölken räckte i tre dagar, sedan köpte hon fyra liter igen. Korngrynen, risgrynen och mjölet räckte en vecka. Mjölet blev bröd och grynen blev gröt, och det var stommen i familjens måltider. Så såg inköpslistan, och matsedeln, ut, vecka efter vecka, månad efter månad: mjölk, mjöl, potatis, sill och små mängder kött eller korv. Fotogen, soda och såpa och den enda lilla lyxen: kaffe. Månadens inköp slutade på 35 kronor och 37 öre. Kvar av den kontantinkomst familjen förfogade över var 63 öre. 36 kronor i månadslön, plus värdet av fri bostad motsvarande 10 kronor och 50 öre, för en arbetsvecka på sex dagar med timmars arbetsdag. Bostaden var på ett rum och kök. I den bodde man, hustru och fyra småbarn. 36 kronor i månaden skulle alltså försörja 6 sex personer. Mannen i familjen var den enda som hade inkomst; med fyra småbarn i familjen var det omöjligt för hustrun att förvärvsarbeta. Någon barnomsorg fanns nämligen inte. Kassaboken upptar för december bara hushållsutgifter. Kläder och skor fick man väl skaffa för de kronor mannen kunde tjäna in på övertidsarbete, eller möjligen ett extra påhugg utanför fabriken någon gång. Absolut ingenting i kassaboken visar att den förts under julmånaden; bokstavligen inte ett öre fanns till julklappar eller ens till en julskinka. Så såg livet ut för arbetarna på talet: långa arbetsdagar, trånga bostäder, låga löner som bara räckte till det mest nödvändiga. De hade så gott som inga möjligheter till sjukvård, trots att osunda arbetsmiljöer ofta gjorde arbetarna sjuka. Den vanligaste döds - orsaken bland textilarbetarna i Norrköping var lungsjukdomar av olika slag som i många fall orsakades av textildammet. De hade inga möjligheter att ge sina barn utbildning. Sex år gick arbetarbarnen i skola, sedan väntade fabrikerna. De hade ingen

8 kratiske riksdagsledamoten, Hjalmar Branting, valdes in tack vare valsamverkan med liberalerna i Stockholm. Men hela det konservativa etablissemanget bekämpade arbetarnas politiska och fackliga strävanden, med delvis hårda metoder. Åtskilliga av arbetarrörelsens ledare dömdes till fängelsestraff för sådant som hädelse, majestätsbrott eller hot mot den allmänna ordningen, det vill säga helt enkelt politisk agitation. Fackligt aktiva arbetare blev ofta nog avskedade och kunde i värsta fall svartlistas hos alla arbetsgivare, vilket innebar att de aldrig fick något nytt jobb. Många tvingades emigrera. på 36 kr i månaden pension när de blev gamla, i den mån de nu blev det; många dog före 60-årsdagen. När man inte längre orkade arbeta var egentligen fattigstugan den enda återstående möjligheten. De hade ingen rösträtt. För att få rösta i riksdagsvalen måste man ha en årsinkomst på 800 kronor (samt vara man, kvinnor saknade rösträtt hur höga inkomster de än hade). En genomsnittlig arbetarinkomst låg vid 1800-talets början kring kronor för män. Kvinnors genomsnittslön var ännu lägre för kvinnliga arbetare betalades sämre, även när de utförde exakt samma arbetsuppgifter som männen. De hade givetvis ingen förhandlingsrätt. Lönerna sattes av arbetsgivaren, och en arbetare kunde sägas upp från en dag till en annan. De hade ingen ersättning för skador som berodde av olyckor på arbetsplatsen, och ingen ersättning vid arbetslöshet. Att protestera mot villkoren eller att försöka organisera fackföreningar för att förbättra dem var farligt; de som försökte betraktades som orosstiftare och blev ofta avskedade. Så enkelt kan man beskriva bakgrunden till arbetarrörelsens uppkomst. Den växte ur de arbetande människornas krav på ett rimligare utbyte av sitt hårda slit, i fabrikerna, i gruvorna, i skogen, på åkrarna. Det var krav på bättre materiella villkor, som mer pengar till mat och kläder, till bättre bostäder, kortare arbetsdagar och möjlighet till sjukvård. Men det var också krav på respekt för det arbete man utförde och den betydelse det arbetet hade, och det uttrycktes i kravet på rösträtt och inflytande i samhället, om rätt att få organisera sig fackligt och förhandla om löner och arbetsvillkor, trygghet efter arbetslivets slut, möjligheten att låta sina barn gå i skola. Det var inte första gången i historien som fattigt folk protesterade mot orättvisor och förtryck. Men talet kom att visa de första exemplen på att en sådan proteströrelse på allvar lyckades. 7

9 Trots detta växte både partiets och fackets medlems antal. Den allmänna rösträtten kom ett steg närmare sitt förverkligande genom riksdagsbesluten 1907 och 1909, som gav alla svenska män över 24 år röst rätt i både riksdagsval och kommunalval. Den kommunala rösträtten var dock graderad mot inkomst och förmögenhet; ju större inkomst/förmögenhet, desto fler röster. Som mest kunde en person ha 40 röster därav namnet den 40-gradiga skalan. Konstruktionen var högerpartiets villkor för att över huvud taget gå med på utvidgad rösträtt. Besluten skulle kunna ses som en delseger för socialdemokrater och liberaler, men socialdemokraterna röstade i den slutliga voteringen mot förslaget till förmån för sitt eget krav på allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. För kvinnor var även med de nya reglerna utestängda från rösträtt till riksdagen. Däremot hade de rösträtt i kommunalvalen, om de uppfyllde inkomst- eller förmögenhetskravet. Högern gav inte upp motståndet mot den allmänna och lika röst rätten förrän 1917/1918. Det skedde under trycket av oroligheterna både inom landet med stora hungerrevolter på flera orter och de stora omvälvningarna i omvärlden, med de ryska och tyska revolutionerna som de största händelserna. Röst rättsreformen, som gav alla vuxna män och kvinnor rösträtt, med en röst per person, fördes i hamn av en regeringskoalition mellan liberaler och socialdemokrater. Samma regering kunde också (1919) lägga fram den proposition om åttatimmarsdagen, som betydde att ett av arbetarrörelsens centrala krav förverkligades. Rösträttsreformen var en grundlagsreform, som måste beslutas av två riksdagar med val däremellan, ett val som då måste genomföras enligt de gamla röst rättsreglerna. Det första val, där svenska kvinnor också fick rösta, ägde därför rum först Till den nya mandatperioden kunde riksdagens talman också för första gången välkomna kvinnliga ledamöter fyra i andra kammaren och en i första. 8

10 Ungefär samtidigt med rösträttsreformen splittrades det socialdemokratiska partiet. I grunden låg den gamla stridsfrågan om vilka metoder partiet skulle arbeta med: fredliga och reformistiska, eller mer militanta, med sikte på revolution. Denna konflikt skärptes ytterligare genom motsättningarna i försvarsfrågan, där oppositionsgruppen krävde en radikal nedrustning. På partikongressen 1917 förlorade den oppositionella gruppen omröstningen i frågan. Det blev den utlösande faktorn för utbrytningen ur det so cial demokratiska partiet och en ny partibildning. De första åren hade det namnet Sveriges Vänstersocialdemokratiska Parti, men sedan partiet 1921 anslutit sig till den kommunistiska internationalen bytte det namn till Sveriges Kommunistiska Parti. Ett antal decennier, partisprängningar och namnbyten senare heter det nu Vänsterpartiet. Genombrottsåren 1920-talet brukar kallas minoritetsparlamentarismens tid, eftersom inget parti hade majoritet i riksdagen, och inga stabila former för samarbete mellan två eller flera partier kunde utvecklas. Från nyåret 1920 till hösten 1932 hade Sverige tio olika regeringar; de flesta av dem satt mindre än två år. Tre av dessa regeringar var socialdemokratiska. Det osäkra parlamentariska läget och de stora ekonomiska problemen 1920-talet präglades av arbetslöshet och ekonomisk depression innebar stora begränsningar i handlingsutrymmet och samhällsreformerna fick anstå. Det faktum att socialdemokratin, som bara några decennier tidigare betraktats som en samhällsfara, nu vuxit sig så stark att den nådde regeringsmakten, visade i sig självt på en stor samhällsförändring. Motståndet mot arbetarrörelsen och rädslan för den! var fortfarande starkt inom konservativa grupper. Det kom till uttryck i den rena skräckpropaganda som bedrevs mot socialdemokratin i 1928 års val. En av högerns valaffischer vi- 9

11 sade hur kvinnor drevs bort från sina hem och såldes till (mörkhyade) slavuppköpare, en annan hotade med att folk skulle bli av med sina hem och sparpengar bildade socialdemokratin sin fjärde regering, efter stora framgångar i årets riksdagsval. Kampen mot den höga arbetslösheten var det bärande löftet. Socialdemokratin hade dock inte fått egen majoritet i riksdagen, men en uppgörelse 1933 med bondeförbundet nuvarande centerpartiet om den ekonomiska politiken, den så kallade krisuppgörelsen, gav ett mer stabilt regeringsunderlag. Det kom också att bilda upptakt till ett samarbete som sedan i skilda omgångar fortsatt under en god del av 1900-talet, senast kring 1990-talets mitt. Krisuppgörelsen innebar ett nytänkande i den ekonomiska politiken och ett psykologiskt genombrott för den aktiva konjunkturpolitik, som brukar kallas keynesianism. Den innebär att staten i konjunkturnedgångar går in med aktiva åtgärder i syfte att öka produktion och därmed sysselsättning. Sitt fulla genomslag och sin största betydelse fick denna typ av politik först under och 60-talen, och då i kombination med den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Statens insatser enligt krisuppgörelsen var förhållandevis små, och den ekonomiska återhämtningen under andra halvan av 30-talet berodde i huvudsak på den högkonjunktur som den europeiska upprustningen skapade. Vår bostad var ett vindsrum, med en järnspis som slukade massor av ved. Det var ett släpande med barnvagn och unge, vedfång och matkassar uppför alla trappor. Vatten fick vi hämta ute på den ruffiga vinden och till övriga bekvämligheter hörde ett ruffigt utedass. Den förste oktober fick vi äntligen en lägenhet, en modern etta. Vilken känsla att öppna dörren till allt detta nya fina, blanka golv och blanka kranar, varmvatten, ett riktigt skafferi med ventil, garderober och toalett med tvättställ. Badrummet låg i källaren. Glädjen jag kände var ofattbar jag tror aldrig att jag glömmer den underbara upplevelsen. (Citat ur Vi har inte fått något gratis, Östergötlands socialdemokratiska kvinnodistrikts jubileumsbok 1984) 10

12 Men den principiella betydelsen av krisuppgörelsen var alltså mycket stor: den markerade ett nytt sätt att se på statens roll för att hålla uppe sysselsättningen, och den anvisade en väg ur den handlingsförlamning inför arbetslösheten, som 1920-talets benhårda tro på marknadens självreglering hade inneburit talet innebar också några begynnande sociala reformer, bland annat bättre stöd till barnfamiljerna, lagfäst semester om två veckor och förbättrat stöd till vissa funktionshindrade. Förslaget om utbyggd folkpension nära var tredje folkpensionär behövde stöd från fattigvården, så låg var pensionen fick dock ingen majoritet i riksdagen, eftersom bondeförbundet här följde övriga borgerliga partiers avslagsyrkande. Per Albin Hanssons regering avgick därför våren 1936, dock bara för att återkomma efter seger i riksdagsvalet på hösten samma år. Hösten 1939, efter andra världskrigets utbrott, bildades en samlingsregering mellan samtliga riksdagspartier utom kommunisterna; den socialdemokratiska partiordföranden Per Albin Hansson kvarstod som statsminister. Samlingsregeringen upplöstes först efter krigets slut, då socialdemokraterna på nytt bildade regering på egen hand. Folkhemsbyggets tid Decennierna efter andra världskrigets slut kallades ibland för skördetiden: det var nu socialdemokratin kunde förverkliga de stora sociala reformer man drömt om och planerat för under tidigare decennier; tillsammans kallades de för folkhemsbygget. De grundläggande förutsättningarna för folkhemsbygget var två: den politiska viljan att fördela välfärden rättvist och den stora ekonomiska expansion, som följde efter det andra världskriget när den industriella massproduktionen på allvar slog igenom, och där svensk industri stod mycket stark på världsmarknaden. 11

13 Men styrkan hos den svenska industrin byggdes under av den ekonomiska politiken och av arbetsmarknadspolitiken samt, inte minst, av de samverkansformer arbetsmarknadens parter (fack och arbetsgivare) byggde upp. Tillsammans blev det till den svenska modellen. Nu byggdes folkhemmet, och välfärden: 1947 kom barnbidragen och en kraftig utbyggnad av folkpensionerna togs riksdagsbeslutet om en nioårig grundskola, gemensam för alla barn kom en lag som gav alla anställda rätt till tre veckors betald semester. Sjukförsäkringen byggdes ut i etapper under 1950-talet. Särskilda subventioner för bostadsbyggandet infördes för att få fram fler bostäder och för att kraftigt förbättra bostadsstandarden. Många av de sociala reformerna genomfördes under någorlunda stor politisk enighet, men de borgerliga oppositionspartierna var inte på samma sätt beredda att acceptera de skattehöjningar, som krävdes för att betala reformerna. Särskilt frågan om att införa omsättningsskatt (kallad oms, senare utvecklad till mervärdesskatt, moms) på konsumtionen orsakade stora motsättningar. En av reformerna ledde dock till en omfattande och långvarig politisk strid under 1950-talet, nämligen frågan om en allmän tjänstepension (ATP) utöver folkpensionen. I praktiken gällde reformen arbetare och lägre tjänstemän; flertalet högre tjänstemän hade redan genom avtal rätt till kompletterad pension, beräknad på den tidigare arbetsinkomsten. När försöken att få till stånd sådana avtal även för arbetare och lägre tjänstemän fallit på arbetsgivarnas motstånd aktualiserades frågan om en politisk lösning. Vid denna tidpunkt hade Sverige en koalitionsregering mellan socialdemokraterna och bondeförbundet (nuvarande centerpartiet). De två partierna hade dock mycket olika uppfattningar i ATP-frågan, och därför valde regeringen att föra fram frågan till en allmän folkomröstning 12

14 1957. Tre alternativ stod mot varandra: Det socialdemokratiska alternativet (kallat linje 1) innebar en lagfäst rätt till tjänstepension, beräknad på tidigare inkomster, och finansierad via arbetsgivaravgifter. Bondeförbundets förslag (linje 2) var en frivillig pension, finansierad med eget sparande, men där staten garanterade värdet, det vill säga gav ett inflationsskydd. Det gemensamma förslaget från högern och folkpartiet (linje 3) handlade också om frivilliga pensioner, som dock skulle tecknas genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, och utan värdegaranti från staten. I folkomröstningen fick socialdemokraternas förslag 47,1 procent av rösterna mot 35 procent för linje 3 och 15 procent för linje 2. Som en följd av folkomröstningsresultatet upplöstes koalitionsregeringen och socialdemokraterna fortsatte som minoritetsregering. Våren 1958 lade denna regering fram en proposition om lagstadgad tjänstepension, i enlighet med förslaget i linje 1. Eftersom socialdemokraterna inte hade majoritet i riksdagen föll propositionen, varpå regeringen utlyste nyval. Socialdemokraterna gick starkt framåt i nyvalet, men den slutliga omröstningen i riksdagen skulle ändå ha slutat oavgjort om inte en av folkpartiets riksdagsledamöter (Ture Königson), som själv var arbetare, valt att lägga ner sin röst. ATP-reformen betydde inte bara att pensionen förbättrades för vanliga löntagare. De inbetalda pensionsavgifterna byggde också upp stora kapitalfonder under samhällelig kontroll. Detta kapital investerades främst i bostadsbyggandet, och därför blev det möjligt att snabbt avveckla den bostadsbrist som rådde under 1950-talet talet blev därmed starten för den moderna bostads politiken. Sysselsättningspolitik och tillväxtpolitik kopplades ihop. Det var en medveten linje i den ekonomiska politiken, och den fackliga lönepolitiken, att olönsamma företag och föråldrade branscher inte skulle stöttas ekonom- 13

15 iskt, vare sig med statliga subventioner eller med låga löner. Tvärtom var det ett samhällsekonomiskt intresse att olönsamma företag försvann, så att arbetskraft kunde röra sig över till företag med bättre framtidsförutsättningar och större lönebetalningsförmåga. Men de som på detta sätt blev arbetslösa skulle få statlig hjälp till ny yrkesutbildning och med det möjligheter till ett nytt och bättre arbete. Denna ökade kompetensnivå hos arbetskraften betydde i sin tur att produktiviteten i arbetslivet steg. Under 1960-talet var det utbyggnaden av de offentliga tjänsterna som dominerade välfärdspolitiken. Det svarade mot viktiga behov som var likartade för mycket stora delar av befolkningen, arbetare såväl som tjänstemän: större tillgång till utbildning, bättre möjligheter till sjukoch hälsovård och förbättrade möjligheter till barn- och äldreomsorg. Utbyggnaden av den obligatoriska skolan till nio år hade beslutats redan 1950 och förverkligats stegvis fram till 1960-talets början. På 1960-talet ökade satsningarna på gymnasiet och på universiteten; flera nya universitet och högskolor grundades under denna period. Sjukvården byggdes ut kvantitativt och kvalitativt. Att kvinnor i ökande utsträckning valde att yrkesarbeta ledde till krav på kraftigt utbyggd barnomsorg (förskola); utbyggnaden påbörjades under 1960-talet, men full behovstäckning nådde man inte förrän i början av 1980-talet. Under 1970-talet genomfördes flera viktiga förändringar i lag stiftningen kring arbetsmarknaden, som på olika sätt stärkte de anställda som kollektiv gentemot arbetsgivaren. De anställda fick lagfäst rätt till insyn och medbestämmande (MBL) i företagen. Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerade formerna för anställning och uppsägning; arbetsgivarens tidigare rätt att ensam avgöra i dessa frågor förändrades till en skyldighet att förhandla med de anställdas organisationer. De anställdas inflytande över 14

16 den egna arbetsmiljön stärktes genom en lag som bland annat gav de fackliga skyddsombuden rätt att stoppa hälsofarligt arbete. Omställningens tid och 60-talets välfärdbygge styrdes av socialdemokratins fördelningspolitiska värderingar: rätten till utbildning, vård och omsorg efter behov, inte efter inkomst, rätten till ekonomiskt skydd vid sjukdom och arbetslöshet, rätten till trygghet på ålderdomen, rätten till inflytande över det egna jobbet. Men de underliggande förutsättningarna för välfärdspolitiken var den starka ekonomi, som gav ständigt växande resurser att fördela. Folkhemsbyggets tid sammanföll med det som ekonomhistorikerna kallar det mogna industrisamhället. En stabil arbetsmarknad, hög teknisk kvalitet och samverkan mellan arbetsmarknadens parter för en ständigt pågående effektivisering av produktionen gav stora konkurrensfördelar inte minst åt de exportindustrier, som alltid varit viktiga för den svenska ekonomin. Samtidigt utvecklades teknik och arbetsorganisation på ett sätt som påtagligt ökade produktiviteten, och som ett resultat låg den ekonomiska tillväxten under 1960-talet mycket högt och gav resurser till stora ökningar i både social välfärd och enskild köpkraft. Till de viktiga underliggande förutsättningarna hörde också en stabil internationell valutaordning i form av fasta växelkurser, i praktiken garanterad av den amerikanska dollarns styrka. Räntenivåer och kreditmarknader kunde kontrolleras på nationell nivå, liksom valutatransaktioner över gränserna. Men under 1970-talet började alla dessa ekonomiska förutsättningar att förändras. Det påverkade också villkoren för politiken. Det var dock inte alltid lätt att uppfatta att det 15

17 handlade om grundläggande förändringar inom flera viktiga sektorer, som innebar att en del av politikens tidigare instrument blev mindre effektiva. Omställningen till de nya förutsättningarna tog tid, och och 80-talen blev politiskt och ekonomiskt turbulenta. Den svenska industrin mötte hårdare konkurrens, vartefter nya industriländer växte fram som kunde tävla med lika god kvalitet, men med lägre produktionskostnader. Samtidigt förändrades arbetsmarknaden. Industrisysselsättningen minskade, eftersom den tekniska utvecklingen innebar att man kunde tillverka allt mer med hjälp av allt färre anställda. Å andra sidan ökade jobben inom tjänstesektorn både den privata och den skattefinansierade vartefter det väx - ande välståndet ledde till att människor hade råd med mer än det materiellt nödvändiga. Både det hårdnande konkurrensläget och utvecklingen på arbetsmarknaden påverkade villkoren för lönebildningen, på ett sätt som det tog tid att lära sig handskas med. Inom varuproduktionen kan den mänskliga arbetskraften kraftigt förstärkas med hjälp av teknik, det vill säga arbetsproduktiviteten blir mycket hög. Inom tjänstesektorn kan mänsklig arbetskraft inte i riktigt samma utsträckning inom vissa tjänsteyrken knappast alls bytas mot teknisk utrustning, vilket betyder att arbetsproduktiviteten blir lägre. När en allt högre andel av de arbetande finns inom tjänstesektorn växer därför löneökningsutrymmet långsammare. Det dämpade emellertid inte löneökningstakten under och 80-talen, något som skapade kostnadsproblem för exportindustrin, som i ett par omgångar möttes med devalveringar av den svenska kronans värde. Det internationella systemet med fasta växelkurser (ofta kallat Bretton-Woods-systemet) föll samman. Delvis berodde det på framväxten av internationella kapitalmark- 16

18 nader, som minskade nationalstaternas möjligheter att upprätthålla det garanterade värdet på valutan. Men huvudförklaringen var de stadigt växande underskotten i den amerikanska ekonomin, som underminerade stabiliteten i hela systemet. Under 1980-talet fortsatte denna utveckling mot minskande politiska och nationella kontrollmöjligheter över kapitalflödena. Avregleringen av kreditmarknaderna, som inleddes i stora länder som USA och Storbritannien med deras nyliberala regimer var delvis ideologiskt betingad. Men den handlade också om en anpassning till den faktiska utveckling, där växande internationella kapitalmarknader och stora multinationella företagskoncerner gjorde det allt svårare att på nationell nivå kontrollera penningströmmarna. Det blev för allt fler länder, inklusive Sverige, en praktisk nödvändighet att följa det internationella mönstret och 1980-talen präglades för svenskt vidkommande av återkommande perioder av mycket hög inflation. Flera faktorer samverkade till detta: oljeprisökningarna vid 1970-talets början, de friare kapitalmarknaderna med den lånefinansierade expansionen av efterfrågan som följde, och att lönebildningen var i tydligt olag. Inflationsproblemen förstärktes av att det under talet rådde stark högkonjunktur, något som i sig själv brukar verka prishöjande. Inflationen i kombination med högkonjunkturen gav, åtminstone kortsiktigt, en stor fördel, nämligen en mycket hög sysselsättningsnivå arbetslösheten vid 1980-talets slut låg under 2 procent. Men den hade också flera nackdelar, som i ett längre perspektiv underminerade just sysselsättningen. Kortsiktiga spekulativa penningplaceringar blev mer intressanta än långsiktiga investeringar i produktion. Trots höga nominella löneökningar, som urholkade företagens konkurrenskraft, blev det inga reallöneökningar, eftersom 17

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen Pensionens historia Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande Vägen till pensionsförsäkringen 1913 fattade riksdagen beslut om att införa allmän pensionsförsäkring.

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

på det fackliga löftet

på det fackliga löftet på det fackliga löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2010 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form: ETC

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

B Ö N D E R N A S T I D

B Ö N D E R N A S T I D Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer