Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell"

Transkript

1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Underlagsrapport till LOs 27e ordinarie kongress 2012

2 På omslaget: Ivo Gouweleeuw, 37 år, SEKO Civil: 401 Klubb Högskolor & Kultur Stiftelsen Skansen, Park- och trädgårdsavdelningen, Stockholm Landsorganisationen i Sverige 2011 Omslagsfoto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: Modintryckoffset, Stockholm 2011 isbn lo

3 Innehåll Förord...5 Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell...7 Marknaden och kollektivavtalet...8 Gamla idéer gör come back...13 Avtal mellan självständiga parter...15 Andra system för reglering av löner och villkor...18 Facket som folkrörelse...20 Kapitel 2 Makten över lönen...23 Löner och förhandlingar...24 Den svenska förhandlingsmodellen...27 Löner vid en internationell utblick...31 Vem tar vad?...35 Löneskillnader mellan kvinnor och män...47 Svenska lägstlöner i ett jämförande perspektiv...54 Avtalen och det utvecklande arbetet...59 Kapitel 3 En arbetsmarknad utan gränser...63 Från utvandring till invandring...64 Om utländsk arbetskraft...68 När näringslivet blev internationaliserat...76 Kapitel 4 Organisationsgrad och kollektivavtalens täckningsgrad...83 Organisationsgrad i Sverige och världen...84 Anställningsform och arbetsplats...96 A-kassan och organisationsgraden Kollektivavtalens täckningsgrad Litteraturförteckning Innehåll 3

4 4 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

5 Förord Det här är ingen lättläst underlagsrapport. Ta fram läsglasögonen, vässa anteckningspennan, sätt dig vid skrivbordet och tänd läslampan. Det är lika bra att säga som det är! Vissa delar av rapporten kommer att vara besvärliga att ta sig igenom. Tro inte att du kommer att slå ihjäl en kvart på bussen med den. I vissa delar kan tuggmotståndet vara stort. Statistik- och faktaunderlaget är omfattande. Analyserna och resonemangen kräver eftertanke. Den som tänker på underlagsrapporten som fiberrik mat kommer däremot att belönas nyttan är stor. Den som vill skapa sig en förståelse för kollektivavtalen och arbetsmarknaden i dagens Sverige kommer att få lön för mödan. För att underlätta läsningen tänkte vi ge några läsanvisningar. Eller i vart fall förslag till hur underlagsrapporten kan bidra till fördjupad kunskap och inspiration i motionsskrivandet. I kapitel 1 försöker vi att förklara framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vad är det fackliga uppdraget? Vilka funktioner fyller kollektivavtalet? Och vad är kollektivavtalens förutsättningar? Avsnittet kan förhoppningsvis skapa aptit för det följer i rapporten. Kapitel 2 handlar om löner och avtal. Vi försöker att belysa löneutvecklingen i Sverige sedan 1980-talet och framåt. Hur fördelas löner mellan arbetare och tjänstemän? Hur stor del av de värden som produceras tillfaller löntagarna och kapitalet? Vilka värderingar och överväganden styr vårt fackliga agerande? I kapitel 3 försöker vi att beskriva hur svensk arbetsmarknad internationaliserats under de senaste 30 åren. Sverige har blivit ett invandrarland. Arbetskraftsutbudet på arbetets marknad har i praktiken blivit gränslöst. Vad betyder det för det fackliga uppdraget? Vilka är konsekvenserna för kollektivavtalen? Slutligen, i kapitel 4, vill vi ge en bild av vår förmåga att organisera medlemmar. Hur många organiserar vi? Och var på arbetsmarknaden finns våra medlemmar? Organisationsgraden är dock enbart ena sidan av kollektivavtalet. Det är naturligtvis viktigt att diskutera kollektivavtalens täckningsgrad. Hur många omfattas av kollektivavtalens villkor. Du som läser hela rapporten kommer sannolikt att hitta likartade resonemang på flera platser. Det är ingen slump. Tanken är att du ska kunna hoppa fram och tillbaka i underlagsrapporten. Du som vill hitta en snabb väg till helheten uppmuntras läsa kapitel 1 samt de trender och utmaningar som finns i anslutning till varje delavsnitt. Förhoppningsvis kan detta locka till fördjupad läsning. Förord 5

6 6 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

7 Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Det svenska systemet för reglering av löner och anställningsvillkor, kollektivavtalen, har vuxit fram som en historisk överenskommelse mellan fackföringar, arbetsgivarorganisationer och stat. Det utvecklades under kamp och motsättningar under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kollektivavtalssystemet är resultatet av de kompromisser och den praxis som växte fram när två olika intressen, kapitalets och arbetets, sökte hitta en fungerande form för hur priset på arbete skulle regleras. Kollektivavtalen reglerar löner och anställningsvillkor för ungefär 90 procent av alla löntagare och har även betydelse för de löntagare som står utanför. Kollektivavtalens regler om förhandlingsordning löser nästan alla rättstvister utan segdragna och kostsamma juridiska processer. Det möjliggör starka och ansvarstagande parter som vårdar sina överenskommelser. Men kollektivavtalen är också fredsfördrag. När kollektivavtal saknas är intressekampen mellan löntagare och arbetsgivare oreglerad. Utan kollektivavtal vilar oordning och kaos runt hörnet. Genom kollektivavtalet kan arbetsgivaren säkra arbetsfreden, men det förutsätter starka och representativa fack. Man brukar prata om kollektivavtalets funktioner. Kollektivavtalet sätter priset på arbetet, den normerande funktionen, samt skapar arbetsfred på arbetsplatsen, samhällsfredsfunktionen. Men varför fungerar kollektivavtalet? Och hur fungerar det? Finns det andra lösningar? Har ekonomins och arbetsmarknadens utveckling förändrat förutsättningarna? Har samhällsekonomin gått in i en fas där det finns anledning att omvärdera systemet för reglering av arbetsmarknaden? För att förstå fackföreningsrörelsen måste man förstå historien. Samtidigt är det lätt att bli gisslan av historien. Samhället förändras och vi med det. För att fånga dagens kollektivavtal och kunna utforma villkoren på framtidens arbetsmarknad är det viktigt att förstå samtiden. Om dessa och närbesläktade frågor handlar den här underlagsrapporten. Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell 7

8 Marknaden och kollektivavtalet Den moderna samhällsekonomin är både sårbar och komplex. Samhällets delområden är extremt integrerade med varandra. Men samhällsekonomin är inte bara integrerad mellan olika marknadsområden den är också integrerad över nationsgränserna. Tänk bara på den mänskliga samordning som krävs för att hålla en storstad Göteborg eller Stockholm i drift med allt från bussar, bananer, dagis, snus, el, datorer och sjukvård. Även om allt färre löntagare har arbetsuppgifter som direkt säkerställer vår fortlevnad så är alla mycket viktiga, i vissa fall direkt avgörande, för samhällets funktion. Påståendet att den fackliga styrkan avtagit är inte sann. Tvärtom, tillsammans har löntagarna sannolikt aldrig varit starkare. Fackföreningsrörelsen verkar på en marknad arbetsmarknaden. En marknad uppstår där det finns en säljare och en köpare som vill göra ett utbyte. I grund och botten kan det röra sig om vad som helst varor, tjänster eller arbete. I grundläggande ekonomisk teori är det säljarnas utbud och köparnas efterfrågan som reglerar vilket priset ska bli på marknaden. Grundläggande marknadsteori utgår ifrån egennyttan talsliberalen Adam Smith formulerade egennyttans betydelse på ungefär följande sätt: Det är inte från slaktarens välvilja som vi förväntar oss en middag. Det inte våra behov som avgör om han vill sälja utan om vi kan tillfredsställa hans egennytta, hans pris. Men på en rad punkter skiljer sig arbetets marknad från övriga marknader. För att arbete ska kunna säljas krävs ett samhälle med arbetsdelning. I ett pastoralt jordbrukssamhälle, där självhushållningen är basen för ekonomin, finns inga löntagare, arbetsgivare eller anställningskontrakt. Men så ser det inte ut idag, om det någonsin har gjort. Genom industrialisering och arbetsdelning har det uppstått en marknad där arbete säljs och köps. Den som äger ett produktionssystem, till exempel en fabrik eller ett flygbolag, och som följaktligen har tillgång till kapital, måste köpa arbetskraft för att skapa en vara eller en tjänst som kan säljas med vinst. Om det inte finns någon arbetskraft att köpa så kan kapitalisten inte heller driva produktionssystemet. Den marknad där arbetsgivarens efterfrågan på arbete möter löntagarnas utbud av arbete är alltså arbetets marknad. Även om arbetets marknad är en marknad så är skillnaden till basarens myllrande marknadskaos stor. All form av handel kräver förhandlingar och frivillighet. Arbetsmarknaden är inte annorlunda i detta avseende. I en förhandlingssituation är det priset som är det centrala på arbetsmarknaden priset på arbete, eller lönen om man så vill. Det är i förhandlingarna om lönen som den enskilde löntagarens svaghet blir tydligast. Få löntagare har det så bra ekonomiskt att de under lång tid kan avstå från att ta ett jobb för att de är missnöjda med den lön som erbjuds. Kostnaden för en misslyckad förhandling är större för löntagaren. Den uteblivna löneintäkten är normalt den enda försörjningskälla en lönta- 8 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

9 gare har. Arbetsgivaren har en starkare ställning och kan avvakta eller välja att köpa arbetskraft från andra. Prisbildningen på arbetets marknad kräver en annan reglering. Om inte kan konkurrensen få förödande konsekvenser för löntagarna. Människor har andra egenskaper och behov än varor. När en vara utväxlas på marknaden övergår äganderätten helt och fullt till köparen och den nya ägaren kan disponera varan hur han vill. Detsamma gäller naturligtvis inte en löntagare. Den som köper arbete äger inte löntagaren. En vara bryr sig inte heller om vem köparen är. Det gör däremot löntagaren. En vara ställer inga krav på hur den ska hanteras. Det gör arbetskraften. Löntagaren vill inte bara ha en rimlig lön, han vill också ha god arbetsmiljö och behandlas rättvist. Dessutom är betalningen lönen bara en faktor i transaktionen. Ickeekonomiska faktorer har stor betydelse på arbetsmarknaden. Arbetet ska inte bara ge lön, det ska också ge personlig tillfredsställelse och utveckling. Relationen mellan köpare och säljare är dessutom långvarig. Ett anställningsförhållande kan fortgå många år, ibland ett helt yrkesliv. Löntagaren har också unika egenskaper. Det finns ingen standardiserad löntagare med givna egenskaper. Arbetsgivaren får ta löntagaren som han är. De utbuds- och tillgångsmekanismer som ska fastställa priset på arbete är alltså annorlunda. Enligt ekonomisk teori ska priset på arbete sjunka när efterfrågan på arbete minskar. Men för den som säljer sitt arbete är detta normalt ett handlingsalternativ som är uteslutet eftersom det nästan alltid är löntagarens enda inkomst. För löntagaren är lönen så mycket mera än bara priset på arbete. Lönen är den inkomstkälla som ska förse honom eller henne, eller deras barn, med livets nödvändigheter mat, bostad, kläder; och förhoppningsvis också ge tillvaron lite guldkant som bio, semester och kanske en dosa snus eller ett läppstift. Lönesänkningar påverkar därmed också löntagaren som konsument. Möjligheterna att konsumera och hålla uppe efterfrågan på varor i samhället minskar om lönerna sänks, vilket Det fackliga löftet gör att samhällsekonomin som helhet försvagas. att aldrig någonsin, Vi lovar och försäkrar I konkurrensen om arbete på arbetets marknad föds fackförenings- arbeta på lägre lön under några omständigheter rörelsen. Här formuleras det fackliga eller sämre villkor löftet. Konkurrensen ska enligt klassisk ekonomiska teorin bidra till att än de vi nu lovat varandra. pressa ner priset för köparen. Men Vi lovar varandra detta för löntagarna innebär detta ett allas i djup insikt om krig mot alla. Den som erbjuder sitt att om vi alla håller detta löfte arbete till ett pris som ligger under så måste arbetsgivaren andras pris kommer också att tvinga uppfylla våra krav. andra att sänka sitt pris. Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell 9

10 Intressekonflikten mellan köpare och säljare av arbete, mellan kapital och arbete, är den röda tråden i den fackliga historien. Hur kan löntagarna förhindra att arbetsköparna tar makten över lönen? Hur ska det gå till när löntagarna säljer sitt arbete på arbetets marknad? Parternas självständighet I Sverige, och Norden, talar vi gärna om parternas autonomi det vill säga att staten låter fack och arbetsgivare lösa tvister på arbetsmarknaden, reglera löner och anställningsvillkor samt tillgripa stridsåtgärder som parterna finner nödvändiga för att åstadkomma detta. Det är så det fungerar men det är inte hela sanningen. Utan ett direkt och indirekt stöd i lagar och regleringar skulle parterna ha svårt att lösa sin uppgift. Staten reglerar ramarna som parterna fyller med innehåll. Ingen stat kan tillåta total laglöshet på ett så viktigt område som arbetsmarknaden. I Sverige har parterna själva stiftat de lagar som gäller för förhållandet mellan anställd och arbetsgivare. Statens engagemang har i stället syftat till att balansera styrkeförhållandena parterna emellan vilket understött framväxten av representativa och väl organiserade fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Staten har förtroende för parterna. Och parterna har förvaltat detta förtroende. Kollektivavtalet som system för att reglera arbetsmarknaden är ett exempel på detta förtroende. I länder där förtroendet mellan stat och parter är svagt har kollektivavtalen inte samma starka ställning. Där reglerar staten, genom lagstiftningen, stora delar av arbetsmarknaden. När arbetarna började organisera sig i fackföreningar var det grundläggande syftet att få till stånd en prislista, ett avtal, som garanterade ett visst pris för ett visst arbete. Annars fanns risken att arbetarna bjöd under varandra i jakten på arbete. Men de tidiga överenskommelserna om prislistor var inte vad vi idag skulle kalla kollektivavtal. När konkurrensen om arbete ökade utnyttjade arbetsgivaren situationen och försökte sänka lönerna och anställa till lägre lön. Den som ville ha jobb fick acceptera beslutet eller sluta och försöka hitta arbete någon annanstans. Konflikter i fackföreningsrörelsens barndom handlade lika ofta om en kamp mot arbetsgivarens ensidigt beslutade lönesänkningar som en kamp för högre löner. När LO grundades var ett av syftena att defensivt samverka mot lönesänkningar. Först på 1940-talet ändrades stadgarna så att solidariteten även omfattande den offensiva kampen för lönehöjningar. Ett tidigt exempel på insikten om betydelsen av att upprätthålla löneavtalen visar murarna i Stockholm i sin verksamhetsberättelse från sent tal. Murarna kritiserar den fria tävlan som arbetsgivarna hävdade var det rätta sättet att prissätta arbetskraften. I slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet var det fullständigt självklart för många direktörer och företagare att lönen skulle bestämmas av arbetsgivaren ensam. Tankar som förövrigt tycks ha återupplivats av dagens direktörer och arbetsgivarföreträdare. Mot arbetsgivarens rätt att sluta vilket avtal han ville med en anställd, individuell avtalsfrihet, stod de organiserade arbetarnas krav på bindande avtal. För arbetarna var det viktigt att förhindra underbudskonkurrens. 10 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

11 Stockholms Murarefackförening, verksamhetsberättelsen år 1885 Konkurrensen mellan arbetarna, detta deras största fördärv, vilken urartat och än mer skall urarta till ett verkligt och fördärvbringande utsugningssystem, har kommit föreningen att tänka på om möjligen icke någon gräns härför kunna uppdragas. Då arbetarna nu, sammanslutna i fackföreningar, sammankomma och diskutera sina angelägenheter, ställer sig fattigdomen så ofta i vägen för realiserandet av planer och tankesätt. Den fattigaste är nödd och tvungen att emottaga även det hårdaste arbete, som bjudes honom, emot huru låg och ringa lön som helst, ty han vet, att mottager icke han det, så kommer en annan i stället och bjuder ut sin arbetskraft till lika billigt om icke billigare pris. Följderna av ett sådant förhållande, en sådan tävling mot varandra, visa under nuvarande svåra arbetstider varthän det skadliga och ruinerande systemet, denna så vackert omordade fria tävlan, kan för arbetarklassen leda. Fackföreningarna blev lönekarteller med det uttalade syftet att förhindra att det framförhandlade priset på arbetet underskreds. Men så länge inget bindande avtal fanns mellan parterna som garanterade att den framförhandlade lönen gällde alla, fanns heller ingen egentlig fredsplikt. Det var den naturliga konsekvensen av den fria tävlan murarna beskrev i sin verksamhetsberättelse. Arbetsgivarna försökte antingen slippa teckna avtal om löner eller hävdade sin rätt att strunta i prislistan när det passade och arbetarna hävdade sin rätt att lägga ner verktygen. Kollektivavtal införlivas i rättssystemet Det kom att dröja innan kollektivavtalen fick rättslig verkan. De många konflikterna mellan arbetare och arbetsgivare skapade ett behov av överenskommelser som både garanterade inkomsten för den anställde och gav arbetsgivarna arbetsfred. Verkligheten kom att föregå lagstiftningen. Redan i början av sekelskiftet skrevs fredsplikten in i kollektivavtalen även om det dröjde till slutet på 1920-talet innan Riksdagen införlivade kollektivavtalen i rättssystemet. År 1928 antog Riksdagen den kollektivavtalslag, vars väsentliga delar i än idag finns kvar i Medbestämmandelagen. Den innebar bland annat att en facklig organisation hade laglig rätt att sluta bindande avtal för sina medlemmar. Den rätten gör det omöjligt för ett företag att genom hot, eller på annat sätt, tvinga på en medlem ett sämre avtal. På motsvarande sätt binder kollektivavtalssystemet fackföreningens medlemmar till den fredsplikt som följer med avtalet. Ett företag som är bundet av kollektivavtal kan inte heller tvinga på oorganiserade löntagare sämre villkor. Kollektivavtalet gäller normalt allt arbete hos en arbetsgivare, inte bara det som utförs av fackföreningens medlemmar. Att betala en oorganiserad under avtalets lägstalön, eller sämre övertidsersättning än avtalets, är avtalsbrott. Inte ett brott mot det personliga anställningskontraktet men mot kollektivavtalet. Om inte den spärren fanns Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell 11

12 skulle ju det vara lönsamt för en arbetsgivare att bara anställa oorganiserade och löneskyddet skulle på sikt urholkas. Med kollektivavtalslagen 1928 och lagen om arbetsdomstol samma år blev det möjligt att stämma i domstol för avtalsbrott. Det visade sig att det var de fackliga organisationerna som kom att utnyttja den nya lagstiftningen mest. Nio av tio mål i arbetsdomstolen initierades av fackförbunden och i en majoritet av fallen vann man. Bit för bit tvingades arbetsgivare inse att det kollektivavtal de skrivit på begränsade deras rätt att skaffa sig fördelar när de anställda befann sig i underläge. Lagen om medbestämmande i arbetslivet 27 Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet. Tilltron till kollektivavtalens löneskydd, förhandlingsordning och fredsplikt förstärks under de följande decennierna. Saltsjöbadsavtalet med regler om förhandlingsordning och för konflikter skrivs under 1938, LO-förbunden centraliserar konfliktbesluten till sina förbundsstyrelser. Ett förtroende mellan parterna växer fram och välståndet i samhället växer. Den svenska kollektivavtalsmodellen etablerar sig. Under många decennier är kollektivavtalet och parternas autonomi knappast ifrågasatt. De politiska partierna må ha haft olika åsikter om arbetare ska ha rätt till semester och hur lång den i så fall ska vara och de har haft skilda uppfattningar om rätten till folkpension och allmän sjukförsäkring, medbestämmande i arbetslivet och anställningsskydd. Men kollektivavtalssystemet har de inte bråkat om. Det har varit fast förankrat och har inte ifrågasatts. 12 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

13 Gamla idéer gör come back Teknisk, ekonomisk och social utveckling skapar nya spänningar i samhället. De politiska förutsättningarna och handlingsutrymmet förändras konstant. Det är exempelvis svårt att föreställa sig den kraftiga ökningen av finansmarknadernas betydelse för den globala ekonomin, utan datorer och modern informationsteknik. Den tekniska utvecklingen på områden som varuproduktion, telekommunikation och transportsystem har förändrat marknadsförutsättningarna i många branscher. Utvecklingen har också bidragit till att förändra balansen mellan arbete och kapital. Tidigare stabila överenskommelser mellan arbetsgivare och fackförbund har börjat vackla under trycket av en ny och svårare konkurrenssituation för företagen. Till detta kommer en växande nyliberal kritik mot de gamla handslagen parterna emellan. När konkurrensen ökar på en marknad är det logiskt att kapital och investeringar söker nya marknader. Exempelvis har den offentligt finansierade välfärdssektorn, som utgör en förhållandevis stor del av ekonomin, därmed blivit intressant för det privata kapitalet. Konsekvenserna är privatiseringar och avregleringar. Under de senaste decennierna har utvecklingen bidragit till stagnerande eller minskade reallöner i stora delar av västvärlden. Denna trend har många orsaker: en globalisering av ekonomin där arbetsutbudet ökade snabbt och pressade ned lönerna, en ekonomisk överideologi som värnade marknadens frihet från reglering och statlig inblandning och en ideologiskt driven försvagning av de fackliga organisationerna allt detta för att bryta utvecklingen mot mer jämlika samhällen och istället försöka skapa tillväxt och jobb genom ökade klyftor och större ekonomiska drivkrafter. Gamla idéer blir som nya I Sverige urholkades under och 1990-talen det tidigare så stabilt blocköverskridande stödet för kollektivavtalsmodellen. En nyliberal ideologisk kritik mot fackliga organisationer och kollektivavtal börjar få insteg i den marknadsliberala eliten och sprider sig så småningom till en del politiska partier. I början av 1990-talet går Sverige igenom en lång och svår ekonomisk kris samtidigt som landet anpassar sig till en låginflationspolitik med avreglerad finansmarknad och självständig riksbank. De centrala samordnade förhandlingarna mellan LO och Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, upphör. Arbetslösheten stiger till nivåer Sverige inte sett sedan den stora depressionen i början på 1930-talet. Hökarna på arbetsgivarsidan hoppas på att en av arbetslöshet och splittring försvagad fackföreningsrörelse ska bli mer medgörlig. Det är dags för en maktförskjutning. Den omfattande propagandan från näringslivets olika tankesmedjor har bidragit till en politisk förskjutning. De borgerliga ungdomsförbunden är tidigt ute på plan. De tror sig vara nyskapande och moderna men utan att kanske veta det förespråkar de en politik som inte alls är ny. Det är samma Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell 13

14 arbetsgivaruppfattning som rådde i slutet av 1800-talet individuell avtalsfrihet, fri tävlan. Tiden är mogen. Arbetslösheten har skapat ett dramatiskt övertag för den som köper arbete om inget kollektivavtal lägger hinder i vägen. Idéerna kommer igen i flera borgerliga skrifter och det är anmärkningsvärt att ungdomsförbunden till de partier som förut ansågs stå i mitten faller in i kören. Ur Liberala Ungdomsförbundets handlingsprogram under rubriken Arbete: Organisationer (fackföreningar) ska inte ges förhandlingsmonopol i lag och ska aldrig kunna bestämma över icke-medlemmar eller skriva avtal som är bindande för dem. Fuck facket 4-ever* (Centerns Ungdomsförbund) Idag bestämmer facket och arbetsgivarna genom kollektiva avtal hur du ska jobba, vad du ska tjäna och hur mycket semester du får ta ut. Avtal som bestäms av några få, men som gäller alla. Är du som alla andra? Facket ska inte bestämma över dig. Stora och klumpiga organisationer vet inte bättre, vi tror inte att one size fits all. Din framtid måste finnas i en storlek som passar just dig. CUF tror att du vet hur mycket du vill jobba, vilken lön du bör ha och hur mycket semester du vill ta ut: Det är bara du, tillsammans med din arbetsgivare, som ska bestämma över din anställning. Fuck facket. Du vet bäst. Det vet vi. * Ungefär: Mosa facket för alltid 14 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

15 Avtal mellan självständiga parter Den svenska kollektivavtalsmodellen upprätthålls av autonoma, självständiga, parter som reglerar löner och anställningsvillkor självreglering. Självreglering har många fördelar. Den kan förändra och balansera lokala maktförhållanden. Regleringen kan anpassas till lokala villkor. Självreglering gör skillnad i verklighetens brokiga maktrelationer. Verklighetens aktörer, det vill säga fack och arbetsgivare, får ett avgörande inflytande. En av självregleringens nackdelar är att den inte har det juridiska maktutövandets teoretiska anspråk på att omfatta alla situationer. Alla arbetstagare har inte anställningsvillkor enligt kollektivavtal. Alla arbetsgivare har inte kollektivavtal. Frågan har fått aktualitet efter EU-medlemskapet. I länder där staten bestämmer minimilöner och lagreglerar anställningsvillkor kan självregleringen väcka frågor. Täckningsgraden är inte hundra procent. Men självregleringen har en stor fördel den når verklighetens anställningsförhållanden i mycket stor omfattning. Även om en lagstiftning rent teoretiskt omfattar alla är tillämpningen många gånger bristfällig. En förutsättning för partsautonomin är att staten kan lita på parterna. Men frågan är om staten har något alternativ. Det maktinstrument staten kan ersätta kollektivavtalen med lagstiftning är fyllt med hål och dessutom oerhört trubbigt. Förståelsen för självregleringens förutsättningar och fördelar tycks ha minskat med tiden. När dagens politiker analyserar partsautonomin är maktföreställningen ensidigt juridisk och formell. Många politiker tycks vara aningslösa i fråga om vilka åtgärder som betyder något för verklighetens anställnings- och arbetsvillkor. I sitt ivriga omfamnande av marknadskrafterna bortser borgerliga politiker från att makten på arbetsplatserna i praktiken är ojämnt fördelad till arbetsgivarens fördel. Verklighetens relationer på arbetsplatserna ser inte ut som lagbokens vackra kategoriseringar. En viktig fråga är hur självständiga parter kan återvinna förtroendet hos samtidens politiker. Kommer det självreglerande systemet att övervinna den borgerliga regeringen? Det får framtiden utvisa. Men en sak är säker. Hålen i den juridiska maktväven kommer att kvarstå. Om verklighetens maktförhållanden ska balanseras och korrigeras kommer staten att behöva självständiga parter. Kollektivavtalsmodellens förutsättningar Partsautonomin vilar på två ben. a) Representativa och starka parter som klarar av att normera löne- och anställningsvillkor. För att den fackliga lönekartellen ska hålla samman krävs att tillräckligt många löntagare är organiserade hög organisationsgrad. Dessutom måste de flesta arbetsgivare vara bundna av kollektivavtal hög avtalstäckning. Medlemmarna och fack måste även säkerställa att avtalen upprätthålls och Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell 15

16 följs. Om ett eller flera av dessa tre villkor inte är uppfyllda ökar risken för underbudskonkurrens mellan företag och mellan löntagare. Om för få löntagare är organiserade blir deras fackliga organisation mindre intressant att sluta rikstäckande avtal med. Ett mönster från andra länder kan vara att facket är starkt på ett företag eller inom en koncern. Är förhållandena de rätta kan ett sådant företagsfack visserligen upprätthålla bra lönenivåer och anställningsvillkor under en tid, men de riskerar att så småningom bli utkonkurrerade. b) Staten accepterar och stödjer parternas autonomi. Systemet levererar arbetsfred, stabilitet och förutsebarhet. Inget samhälle kommer i längden att acceptera kaos på arbetsmarknaden. Blir de sociala motsättningarna för stora, med återkommande långvariga strejker och lockouter som följd, går så stora värden till spillo att det drabbar inte bara företagen och de anställda, utan också hela samhällsekonomin. I ett demokratiskt samhälle finns inte alternativet att förbjuda fackföreningar och parternas rätt att konflikta. I den svenska modellen betyder det att det är upp till parterna att hantera intressekampen mellan löntagare och arbetsgivare så att samhället inte går sönder. Med den utgångspunkten är rätten för facket att använda strejkvapnet, och för arbetsgivarna att lockouta, en demokratisk rättighet som har stor betydelse oavsett om någon part utlöser en stridsåtgärd eller inte. Det var mot bakgrund av den insikten som LO och SAF efter decennier av svåra konflikter på arbetsmarknaden, och med hot om tvångslagstiftning, undertecknade Huvudavtalet 1938, det som allmänt kallas Saltsjöbadsavtalet. Ur motiveringen till Huvudavtalet från 1938 Ehuru organisationerna sålunda medvetet eftersträva fredliga lösningar på arbetsmarknadens problem, kan det likväl inte alltid undgås att parterna stannar i oenighet. De ekonomiska förluster, som följa av en kraftmätning i en sådan situation, äro i och för sig beklagliga men kunna icke anses vara av betydelse att motivera den nuvarande förhandlings- och avtalsfrihetens ersättande med en statlig tvångsreglering av intressemotsättningarna på arbetsmarknaden. Ej heller ur andra synpunkter kan det vara befogat att staten utöver området för den egentliga sociala skyddslagstiftningen påtvingar arbetsgivare och arbetare i vårt land en reglering av arbetsvillkoren vare sig i allmänhet eller vid särskilda tillfällen. Så länge arbetsmarknadens organisationer äro beredda att beakta jämväl de allmänt samhälleliga intressen, som äro förknippade med deras verksamhet, synas de åtgärder, som rimligen må påkallas av hänsyn till arbetsfreden, naturligast och ändamålsenligast böra ankomma på organisationerna själva. Internationell reglering Ett grundläggande arbetsrättsligt problem är att kollektivavtal som reglerar löner och anställningsvillkor orsakar kostnader för företagen. Företag som 16 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

17 sämre villkor kan därigenom skaffa sig konkurrensfördelar. Denna tanke formulerades redan i ingressen till ILOs konstitution från 1919, där det heter: the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle in the way of other nations which desire to improve the conditions in their own countries. 1 Frågan hur den arbetsrättsliga skyddsregleringen ska utsträckas till att omfatta alla uppkommer på olika nivåer. På internationell nivå handlar det om att skilda arbetsrättsliga regler i olika länder kan ge länder med låga skyddsnivåer konkurrensfördelar i kampen om marknadsandelar på världsmarknaden eller i kampen om de internationella företagens investeringar. Ett sätt att motverka konkurrens av detta slag är genom internationella konventioner. Den arbetsrättsliga regleringen som härrör såväl från ILO som EU kan delvis förklaras utifrån sådana överväganden. Med ökad internationalisering och fler utländska aktörer i Sverige krävs att regelverken som omger kollektivavtalen stärks. Trots fri rörlighet inom EU för varor, tjänster, kapital och arbete kan lagstiftaren göra mycket i syfte att upprätthålla ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Den svenska lagstiftaren är inte maktlös. 1 Misslyckas någon nation att införa humana villkor för löntagarna utgör det ett hinder för nationer som vill förbättra villkoren i sina egna länder. Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell 17

18 Andra system för reglering av löner och villkor När kollektivavtalens täckningsgrad blir låg när organisationsgraden på arbetsmarknaden når en kritisk gräns behöver arbetsmarknaden regleras på annat sätt. I huvudsak finns två kompletterande system för att reglera villkoren på arbetsmarknaden. Det ena, allmängiltigförklaring av kollektivavtal, är en metod för att stödja arbetsmarknadsparternas självreglering. I det systemet kan staten besluta att allmängiltigförklara ett kollektivavtal så att reglerna och villkoren i avtalet också genom lag kommer att gälla på företag utan avtal. Staten ger genom lagstiftningen legitimitet till kollektivavtal som saknar effektivitet. I det andra systemet införs i lag en nationellt beslutad minimilön. Politikerna tar över ansvaret för lönerna. Kollektivavtalen och arbetsmarknadsparterna förlorar i betydelse. Historiskt har fack och arbetsgivare argumenterat emot politisk inblandning på löneområdet. Politiker ska inte sätta priset på arbete. Lika lite som politiker ska sätta priset på vitvaror eller hårklippningen ska de blanda sig i priset på arbete. Löner lämpar sig inte för politiska val. Det kostar inget för ett politiskt parti att driva på för höjda minimilöner. Det finns en stor risk att de kommande 50 årens valrörelser uteslutande kommer att handla om nivåerna på minimilönerna. Om maktbalansen mellan de som köper och säljer arbete inte fungerar kan lagstiftaren ha en roll. Bara när lönerna blir oskäligt låga finns det anledning för staten att rycka in. Så är det inte i Sverige idag. Men världen förändras snabbt. Lagstadgade minimilöner påverkar de faktiska lönenivåerna. Det är mycket sällsynt med lagstadgade minimilöner i närheten av utgående löner. Lagstadgade minimilöner blir i praktiken väsentligt lägre än utbetalda löner. Den lagstadgade minimilönen måste passa alla sektorer och branscher. I regel utgår den från lönerna i de företag och regioner där lönerna är lägst. I praktiken tycks den lagstadgade minimilönen därför innebära ett tryck neråt på genomsnittslönerna i andra sektorer och branscher. Gemensamt för båda modellerna är att parterna, fack och arbetsgivare, förlorar kontroll över prisbildningen på arbete. Staten får en mycket aktivare roll. När priset på arbete regleras mellan parterna så stimuleras dessa till ansvar. Avtal är stabilare än lagar. Om allmängiltigförklaring De flesta länder som infört allmängiltigförklaring av kollektivavtal motiverar det genom att organisationsgraden och täckningsgraden för kollektivavtal på arbetsmarknaden är låg. Allmängiltigförklaringen blir därmed en nödvändighet för att motverka underbudskonkurrens och garantera att alla arbetstagare täcks av kollektivavtalsenliga villkor. På så sätt kan fackliga organisationer med lågt medlemsantal eller låg avtalstäckning utsträcka sitt kollektivavtal till att gälla hela branschen. Problematiken med allmängiltigförklaring är dock att kontrollera ef- 18 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

19 terlevnaden. Fackets uppgift att kontrollera att avtalen följs blir mindre. I stället får staten ett kontrollansvar eftersom det är staten som lyfter upp kollektivavtalet till allmänt bindande verkan. Staten, som ofta har bristande resurser och dessutom står ett steg längre ifrån arbetsmarknaden än vad facket gör, får svårt att kontrollera efterlevnaden. Det finns även risk att allmängiltigförklaring minskar den fackliga organisationsgraden och därmed avtalens legitimitet. Om det sker leder det till att arbetstagarnas kollektiva styrka och inflytande minskar det blir svårare att upprätthålla avtal med bra löner och anställningsvillkor. Anledningen till att organisationsgraden minskar i ett system med allmängiltigförklaring är att det så kallade fripassagerarproblemet blir så mycket större när det varken behövs fackligt medlemskap eller facklig kamp får att få del av värdet av kollektivavtalet. Allmängiltigförklaringen äger rum oavsett om man är medlem i facket eller inte. Om lagstadgad minimilön De länder som har minimilöner reglerat i lag har det dels av tradition och dels av brist på fackligt inflytande på arbetsmarknaden. För länder med ytterst lågt fackligt inflytande och låg organisationsgrad kan detta vara den enda lösningen för att rättsligt garantera alla arbetstagare en viss lägsta lönenivå. För att minimilönen ska garanteras alla krävs att lagen efterlevs. Och utan fackliga organisationer av betydelse blir det statens uppgift att bedriva kontroll. Skillnaden mellan verklighetens och lagbokens löner och arbetsvillkor blir i praktiken ofta stor. Det har från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen framförts att minimilön i lag är ett lämpligt sätt att följa EU-lagstiftningen. Teknikföretagen menar att det är tillåtet enligt EU-rätten att ha en kollektivavtalsmodell såsom i Sverige men att modellen är svår att tillämpa på arbetstagare som utstationeras i Sverige. Dock finns det på arbetsmarknaden två parter. Den ena parten säljer arbete och den andra köper. Att en tredje part då ska sätta priset förefaller ologiskt. Om staten blandar sig i denna överenskommelse skulle det leda till att avtalets och parternas legitimitet undermineras. Det finns även svårigheter för statsmakten när det gäller att bestämma minimilönenivån eftersom det inte finns en minimilön som passar alla branscher och regioner. Skulle en lagstadgad minimilön sättas väldigt lågt, vilket erfarenheterna från de länder som har ett sådant system visar, skapar det en stelhet på arbetsmarknaden eftersom lönen inte är anpassad efter olika branscher. Priset på arbetet blir helt enkelt felaktigt. Genom att lagstifta om minimilön minskar troligtvis även den fackliga organisationsgraden och kollektivavtalens täckningsgrad eftersom fripassagerarproblemet även här ökar kraftigt. Kapitel 1 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell 19

20 Facket som folkrörelse Det finns många olika perspektiv på fackföreningsrörelsen och dess verksamhet. Ett som ibland kommer i skymundan på grund av den offentliga debattens fokusering på centrala beslutsfattare och institutioner, är facket som folkrörelse. De kriterier på en folkrörelse som finns med i praktiskt taget alla definitioner av detta begrepp, är bland annat följande: Arbetar för att främja ett gemensamt intresse bland medlemmarna. Inga inträdeskrav utan öppen för alla som ingår i den grupp som respektive folkrörelse företräder. Har en oberoende ställning bestämmer om sin egen verksamhet. Är ej affärsdrivande utan arbetar utan vinstintresse. Har en ideologi en utvecklad idé om hur samhället bör utvecklas Har stor anslutning. Ett stort antal människor är medlemmar omfattar en stor del av folket. Bygger på frivillighet och demokratiska organisationsprinciper. Utifrån punkterna ovan är facket utan tvekan en folkrörelse och de flesta skulle nog hålla med om det. Men lika ofta sprids bilden av facket som en byråkratisk koloss eller ett pampvälde utan kontakt med löntagarna. Det finns också två sidor av fackets verksamhet. En där medlemmarna har rätt att förvänta sig professionellt stöd när de har problem och en annan där medlemmarnas eget engagemang står i centrum. De här två sidorna måste leva parallellt och utvecklas tillsammans. Det måste vara fullt möjligt att både vara en professionell organisation, som står upp för medlemmarnas intressen, och att vara en demokratisk folkrörelse. Men det finns en risk att den professionella sidan tar ett växande utrymme för att lösa svåra situationer. Det känns kanske enklare att lösa ett problem åt någon istället för att involvera medlemmarna. Det finns en risk att en facklig organisation permanentar en omhändertagandekultur i stället för att sprida makt, kunskap och uppgifter på fler. Om facket ska ha rätt att kalla sig folkrörelse måste organisationerna ha en stark tilltro till medlemmarnas kunnighet och vilja att vara aktiva. Lokalt och centralt När forskare ska förklara att den fackliga anslutningsgraden är så mycket högre i Sverige än i flertalet andra länder pekar man bland annat på det förhållandet att den svenska fackföreningsrörelsen på en och samma gång både är mer decentraliserad och mer centraliserad än facket i länder med låg organisationsgrad. Genom ett mycket väl utbyggt nätverk av fackklubbar eller motsvarande, och ett stort antal fackligt förtroendevalda, kan facket möta medlemmarna direkt på arbetsplatsen och genom förhandlingar eller på annat sätt tillgodose de behov eller önskemål som medlemmarna har. Det faktum att facket organisatoriskt finns företrätt på arbetsplatserna underlättar också rekryteringen av nya medlemmar. Facket byggs underifrån. 20 Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version Ett program för förändring Partiprogram beslutad version Innehållsförteckning ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING... 4 DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN... 5 VÅRA VÄRDERINGAR... 7 Demokrati... 7 Frihet, jämlikhet och

Läs mer

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Innehållsförteckning Förord Varför denna bok? Vad är lön? Vad är individuell lönesättning? Inget nytt Sverige långt framme Global

Läs mer

Vad ska vi med facket till?

Vad ska vi med facket till? Vad ska vi med facket till? S o c i a l i s t i s k a P a r t i e t Vad ska vi med facket till? En skrift utgiven av Socialistiska Partiet info@socialistiskapartiet.se Tel: 0700 193081 Inledning Fackföreningarna

Läs mer

Arbete. Arbete för alla - Full sysselsättning

Arbete. Arbete för alla - Full sysselsättning Arbete. Arbete för alla - Full sysselsättning Arbete för alla är grunden för socialdemokratins generella välfärdsmodell. Full sysselsättning och arbete för alla är förutsättningen för ökad ekonomisk jämlikhet.

Läs mer

Bilag 13. Erland Olauson. Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal?

Bilag 13. Erland Olauson. Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal? Bilag 13 Erland Olauson Reglering av arbetsrätten genom lag eller avtal? 1. Inledning REGLERING AV ARBETSRÄTTEN GENOM LAG ELLER AVTAL? Av chefsjurist Erland Olauson, Sverige Det påstås ofta att det finns

Läs mer

Vad är socialdemokrati?

Vad är socialdemokrati? Vad är socialdemokrati? En bok om idéer och utmaningar Ingvar Carlsson ordförande i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och statsminister 1986-1996. Anne-Marie Lindgren utredningschef i Arbetarrörelsens

Läs mer

en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program

en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program, antaget vid den 35e ordinarie kongressen 29 oktober 3 november

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Monika Arvidsson Jakob Molinder RAPPORT 3 2014 Tankesmedjan Tiden www.tankesmedjantiden.se Tankesmedjan Tiden

Läs mer

2014-01-09, rättad 2. En rapport från partistyrelsens arbetsgrupp för arbetstidsförkortning.

2014-01-09, rättad 2. En rapport från partistyrelsens arbetsgrupp för arbetstidsförkortning. Striden om tiden. dags att förverkliga visionen om sex timmars arbetsdag 2014-01-09, rättad 2 En rapport från partistyrelsens arbetsgrupp för arbetstidsförkortning. Underlag för vidare diskussion i Vänsterpartiet

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER för ökat BOSTADSBYGGANDE och bättre INFRASTRUKTUR drat 16 x 16 mm, samt röda. tgår texten Förlag Logotyp C C SNS Förlag NYA REGLER FÖR ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

Läs mer

Kampen mot all form av diskriminering är av central betydelse för

Kampen mot all form av diskriminering är av central betydelse för Handels rapporterar Kampen mot all form av diskriminering är av central betydelse för Handels Underlag för utarbetande av handlingsplan syftande till att stärka Handels arbete mot diskriminering En rapport

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

Perspektiv på fattigdom

Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Utvecklingssamarbetets mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Perspektiv på fattigdom beskriver

Läs mer

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det?

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Dessa tre dimensioner förstärker

Läs mer

Din roll och ditt uppdrag. som förtroendevald

Din roll och ditt uppdrag. som förtroendevald Din roll och ditt uppdrag som förtroendevald Innehållsförteckning Saco-S fackliga politik med fokus på verksamhet och individ sidan 4 Inflytande på arbetsplatsen sidan 6 Saco-S roll i den lokala lönebildningen

Läs mer

Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna

Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna genom att kontinuerligt omorganisera eller införa nya organisationsformer. För att nå framgång blir det nödvändigt att

Läs mer

_ En rapport om höjda tak i sjukförsäkringen

_ En rapport om höjda tak i sjukförsäkringen _ En rapport om höjda tak i sjukförsäkringen Under höga tak ryms alla Rapport av Anna Hedborg Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Kommunals krav: höjda tak...6 Under höga tak ryms alla Tillit byggs

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

En välfärd fri från kommersiella intressen

En välfärd fri från kommersiella intressen En välfärd fri från kommersiella intressen Vänsterpartiet 2012 Innehåll Sammanfattning 3 Därför blir välfärden bättre om den avkommersialiseras 4 Välfärden ska fördelas efter behov, inte efter lönsamhet

Läs mer

Framtidskontraktet. Beslutad version

Framtidskontraktet. Beslutad version Framtidskontraktet Beslutad version Innehållsförteckning Ekonomin växer när människor växer... 3 Fler jobb är grunden för allt... 7 Med kunskaper växer Sverige... 13 En bra välfärd gör att människor växer

Läs mer

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD

JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD 6 JAG TAR VÄRKTABLETTER MEN DET HJÄLPER INTE EN ANALYS AV ARBETARKVINNORS ARBETSMARKNAD RAPPORTFÖRFATTARE: REBECKA BOHLIN, VICTOR BERNHARDTZ & ANNA NORELL Katalys - Institut för facklig idéutveckling

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. en teoribakgrund. Mats Bergman UPPDRAG VÄLFÄRD

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. en teoribakgrund. Mats Bergman UPPDRAG VÄLFÄRD UPPDRAG VÄLFÄRD ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE UPPHANDLING OCH KUNDVAL AV VÄLFÄRDSTJÄNSTER en teoribakgrund Mats Bergman e Upphandling och kundval av välfärdstjänster en teoribakgrund

Läs mer

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Alla vill göra rätt för sig Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Förord Uppdraget till denna undersökning kom ursprungligen från Skatteverkets Generaldirektör Mats Sjöstrand. Syftet med uppdraget

Läs mer

Lägre skatter Färre personal Större behov

Lägre skatter Färre personal Större behov Juni 2014 Lägre skatter Färre personal Större behov Om skatterna, kommunernas resurser och medborgarnas behov Sandro Scocco Josef Taalbi Lägre skatter, färre personal, större behov om skatterna, kommunernas

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer