Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna"

Transkript

1 Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna genom att kontinuerligt omorganisera eller införa nya organisationsformer. För att nå framgång blir det nödvändigt att utveckla organisationsformer som stödjer den utveckling som eftersträvas i företaget, samt bidra till att säkra och utnyttja att de resurser och den kompetens som krävs för att ge organisationen konkurrenskraft. För den enskilde medarbetaren innebär förändringarna på ett mer övergripande och strukturellt plan ofta även förändringar på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna. Vad finns det för trender på våra arbetsplatser? Och vilka konsekvenser får trenderna för tjänstemännen? Rapporten är framtagen av Samhällspolitiska enheten som ansvarar för Unionens utredningsverksamhet, politikutveckling och lobbying. ISBN: Tnr: 1141:1. Mars ex. Produktion: Blomquist & Co. Illustration: Klas Fahlén. Tryck: Wassberg+Skotte. Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata arbetslivet. Vår vision är att skapa trygghet, framgång och glädje i arbetslivet. Olof Palmes Gata Stockholm Tel

2 Fem trender på arbetsplatsen

3

4 Fem trender på arbetsplatsen

5 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Personalsnåla organisationer IT-systemstyrda organisationer Kompetensberoende organisationer Gränslösa organisationer Röriga organisationer Vad innebär trenderna? Tjänstemannens arbetssituation Fackliga utmaningar Inledning Så här gjordes rapporten Personalsnåla organisationer Färre ska göra mer Stressigt för de som är kvar Inhyrd personal IT-systemstyrda organisationer Ökad standardisering Tekniken styr Ständiga uppgraderingar Användarnas erfarenheter tas inte tillvara Fungerande arbetssätt bryts upp Krångligt och meningslöst att driva förändringar Kompetensberoende organisationer Teknik driver fram nya kompetensbehov Kompetensen flyttar ur företaget Mångkompetens allt vanligare Arbetsgivaren tar inte sitt ansvar Ökade krav på social kompetens Gränslösa organisationer Ständigt tillgänglig

6 Organisationens gränser otydligare Medarbetaren tvingas sätta egna gränser Röriga organisationer Matrisorganisationer vanligt Konflikthantering Svårt att prioritera i matrisen Projektorganisationen ökar Projekt ger dubbla chefer Splittring på många projekt Toppstyrning vanligare utomlands Kulturkrockar Rörighet kan stimulera Vad innebär trenderna? De viktigaste konsekvenserna av trenderna Tjänstemannens arbetssituation Den flexibla tjänstemannen Den stressade tjänstemannen Den slimmade tjänstemannen Den ansvarstagande tjänstemannen Den sociala tjänstemannen Den föränderliga tjänstemannen Fem fackliga utmaningar Rimlig arbetsbelastning Verksamhetsutveckling och systemutveckling går hand i hand Kompetensutveckling för att klara framtiden Gränserna måste bli tydligare Närvarande chefer Litteraturlista Publicerat material Muntliga källor

7

8 Förord Konkurrensen sker på en global marknad. IT-utvecklingen går mer och mer mot att data och telekommunikation går snabbare, tar mindre resurser i anspråk, blir billigare och allt säkrare. Detta innebär att tjänste männens arbetssituation förändras. Genom att kartlägga trender ges en överblick över vad som sker och vad som förväntas skall ske. Att även titta på vilka konsekvenser trenderna kan få för tjänstemännen ökar förmågan att se hot och möjligheter i framtiden. I denna rapport beskrivs och analyseras fem trender vi ser i organisationer och hur dessa påverkar tjänstemannens arbetssituation. Den Samhällspolitiska enheten har ansvar för att upprätthålla kompetensen om den utveckling som sker på företagen inom de branscher och sektorer som är viktiga för Unionen. Enhetens arbete ska bidra till att Unionen och förtroendevalda kan påverka företagens utveckling och arbetsplatser till det bättre. Samhällspolitiska enhetens grundläggande mål är att bidra till fler och bättre jobb. Fem trender på arbetsplatsen togs fram 2007 av Åsa Johansson på Sam hälls politiska enheten. Rapporten är fortfarande högaktuell och har under 2009 omarbetats för att anpassas till Unionens medlemmar. Resultaten ska bidra till att medlemmarna själva kan utveckla sin arbetsorganisation genom att delta i och påverka förändringar som drivs på företagen. Åsa Holmgren Enhetschef 7

9 Sammanfattning Förändringstakten ökar, kundkraven blir allt högre, konkurrensen ökar och IT har gjort sitt definitiva intåg på så gott som alla arbetsplatser. För att möta dagens krav måste företag och anställda vara kundfokuserade, vara förändringsbenägna och snabbt kunna lära sig nya saker. De bakomliggande faktorerna till trenderna är att det dels sker en ökad marknadsanpassning och ökat teknikutnyttjande i företagen. En trend definieras som en utvecklingsinriktning i företagets organisering. Organisering betyder hur arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter fördelas, samt hur ledning och styrning av verksamheten hanteras. Personalsnåla organisationer Motivet till att många företag är personalsnåla är att de vill hålla nere sina kostnader. Ofta styrs företaget efter antalet anställda så kallad headcount, vilket innebär att antalet medarbetare inte får överstiga en viss nivå utan hänsyn till om verksamheten förändras och nya åtaganden tillkommer. Många gånger blir den personalsnåla organisationen en belastning på kvarvarande personal och ställer stora krav på att kunna rycka in där det behövs för stunden. De tendenser som vi har sett är: Färre ska göra mer. När personal slutar fördelas arbetsuppgifterna på kvarvarande personal i teamet. Stressigt för de som är kvar. Arbetsintensiteten ökar när organisationen blir mer personalsnål. Inhyrd personal används istället för att anställa när det behövs. 8

10 IT-systemstyrda organisationer IT-system har under senare år blivit en avgörande faktor bakom hur arbetet organiseras inom många företag. Systemen leder till anpassningar av företagsstruktur, ändrade rutiner, nya arbetsroller, förändrade arbetssätt och nya kompetenskrav. De anställda påverkas i hög grad och utvecklingen vi kan se på arbetsplatserna är: Ökad standardisering när det gäller arbetsprocesser, kvalitetsproces ser, personalutveckling och administration. Tekniken styr förändringstakten i många företag. Det som är tekniskt möjligt att införa sker oberoende av om organisationen och personalen har hunnit förbereda sig. Ständiga uppgraderingar av IT-systemen för allt fler tjänstemän, där orsaken till förändringen ofta är okänd. Användarnas erfarenheter tas inte tillvara vid införandet av nya IT-system. Om företagsledningen istället utgick ifrån hur organisationen fungerar och medarbetarna arbetar, så skulle IT-systemen fungera bättre. Ofta måste tjänstemannen ändra sitt arbetssätt när det nya ITsystemet införs. Fungerande arbetssätt bryts upp. Krångligt och meningslöst att driva förändringar när IT-systemen är standardiserade i hög grad. 9

11 Kompetensberoende organisationer I och med att produktion av varor och tjänster blivit mer kunskapsintensiv har kompetensfrågorna fått ett större fokus. Antingen kan företaget utveckla den befintliga personalen, anställa personal med ny kompetens, hyra in personal eller välja att samarbeta med andra för att få in den rätta kompetensen i företaget. I framtiden kommer individens kunskap vara det som är tryggheten i arbetslivet. Kompetensfrågorna har därmed blivit allt viktigare för medarbetaren. Kompetensberoende organisationer karaktäriseras av att: Nya kompetensbehov i och med att teknikområden mognar och försvinner, och nya kommer in, i en allt snabbare takt. Ökad konsultanvändning kan innebära att kompetensbasen på sikt urholkas och flyttar ut från företaget. Det förväntas ofta att medarbetare ska ha bred och djup kunskap inom många olika ämnesområden. Arbetsgivaren tar inte sitt ansvar för kompetensutvecklingsinsatser utan det har skett en ansvarsförskjutning till individen. Ökade krav på social kompetens i det allt närmare arbetet med leverantörer och kunder. Gränslösa organisationer Gränslösheten beror på att sätten att utnyttja teknik har gett andra möjligheter till att arbeta mobilt. Ett ökat självbestämmande har också gjort arbetssituation mer gränslös. Utvecklingen går mer och mer åt att: Många tjänstemän har fått en mer mobil arbetssituation och större möjlighet att ständigt vara tillgänglig. Gränsöverskridande samverkan med kunder och leverantörer gör att organisationens gränser känns otydligare. Det saknas tydliga gränser för när arbetet börjar och slutar. Med ett ökat självbestämmande och egenkontroll har arbetssituationen blivit mer gränslös. 10

12 Röriga organisationer Organisationer har blivit mer röriga i den bemärkelsen att frågor kring ansvar, fördelning av arbetsuppgifter, ledning, samordning och styrning skiljer sig från traditionella hierarkiska organisatoriska modeller. När företag växer och får många affärsområden drabbas de ofta av interna problem och stora organisatoriska kostnader. Det blir svårt att få ett helhetsperspektiv på verksamheten och svårt att nyttja organisationens kompetens och förena den på ett vettigt sätt. Nya arbetssätt där olika funktioner, till exempel marknad, inköp, tillverkning, fors kning arbetar parallellt och integrerat skapar därmed nya arbetssituationer. Projektorganiserat arbete och matrisorganisationer är effektiva sätt att hantera komplexiteten i organisationer. Tendenserna i de röriga organisationerna är att: Matrisorganisationer är ett vanligt sätt att lösa komplexitet i större företag. Cheferna hamnar ibland i konflikt i matrisorganisationen i frågor som rör personalresurser. Tjänstemannen kan bli ett offer i dessa konflikter. Matrisorganisationen kan ge upphov till hög arbetsbelastning, vilket gör att det är svårt att prioritera och väga vad som är viktigt bland arbetsuppgifterna. Projektorganiserat arbete tenderar att ökar. Projekt ger dubbla chefer, det vill säga både projektledare och linjechef. Det kan innebära att det är svårt att få återkoppling på prestationer. Splittring på många projekt kan ge en hög arbetsbelastning och tidspress, vilket leder till bristande tid för återhämtning. Toppstyrning är vanligare utomlands och beslut är redan fattade långt innan de når tjänstemannen, vilket minskar påverkans möj ligheter. Kulturkrockar är vanliga i internationella organisationer. Det kan gälla såväl möteskultur som att insyn i frågor minskar. Många tjänstemän trivs i rörigheten. 11

13 Vad innebär trenderna? Oavsett hög- eller lågkonjunktur sker det en ständig förändring och omorganisation på företag. Trenderna leder till en stressig arbets situation. Det finns också en otydlighet i organisationer vad gäller vem som ska vara göra vad och dubbla chefer. IT-systemen styr i stor utsträckning hur tjänstemannen utför sitt arbete. Kompetens frågorna har fått större fokus både för företag och medarbetare. Svårt att sätta sina egna gränser vid ett ökat självbestämmande och mobilare arbetssituation. Det sker en ansvarsförskjutning från arbetsgivaren till individen i en rad olika frågor, tillgänglighet, kompetensutveckling och att anpassa sig till nya IT-system. Tjänstemannens arbetssituation Den flexibla tjänstemannen Flexibiliteten eftersträvas på olika plan för den anställde både vad gäller anställning, arbetsinnehåll, kompetens och arbetstid. Den stressade tjänstemannen Ökad arbetsintensitet i den personalsnåla och underbemannade organisationen. Allt fler tjänstemän känner sig styrda av sina IT-system. Att alltid vara nåbar och uppkopplad kan ge ökad stress. Den slimmade tjänstemannen I den slimmade organisationen kan det finnas en risk att bara de mest effektiva platsar. Tjänstemannen upplever brist på engagemang, tid och energi i den personalsnåla organisationen. Det finns färre tillfällen för kompetensutveckling och reflektion. Den ansvarstagande tjänstemannen De anställda tar ett större ansvar i sitt eget arbete. Kompetensutveckling, IT-systemutveckling och i hela arbetssituationen har en ansvarsförskjutning skett från arbetsgivaren till tjänstemannen. 12

14 Den sociala tjänstemannen Nya sätt att organisera sig, som till exempel matris- och projektorganisationer, har tillsammans med ökat internationellt samarbete lett till att social kompetens är en allt viktigare egenskap. Den föränderliga tjänstemannen I samtliga utvecklingsinriktningar som sker på företaget finns det ett omvandlingstryck oavsett konjunkturläge. Det ställer krav på tjänstemannen att vara ständigt förändringsbenägen. Fackliga utmaningar De beskrivna trenderna ger konsekvenser för Unionens medlemmar och ställer förtroendevalda och medlemmar inför en rad fackliga utmaningar. Rimlig arbetsbelastning så alla kan göra ett bra jobb. Verksamhetsutveckling styr IT-systemutveckling. Kompetensutveckling för att klara framtiden både för individen och företaget. Gränserna i arbetssituationen måste bli tydligare. Närvarande chefer är ett måste när förändringarna uppstår. Facklig medverkan är en förutsättning för att medlemmarna ska kunna stärka sin position i företaget. Det är positivt för före taget att få konstruktiv feedback från facket. 13

15 Inledning Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna genom att kontinuerligt omorganisera eller införa nya organisationsformer. För att nå framgång blir det nödvändigt att utveckla organisationsformer som stödjer den utveckling som eftersträvas i företaget, samt bidra till att säkra och utnyttja att de resurser och den kompetens som krävs för att ge organisationen konkurrenskraft. För den enskilde medarbetaren innebär förändringarna på ett mer övergripande och strukturellt plan ofta även förändringar på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna. Medarbetare påverkas i deras arbetssituation och det gäller för Unionen att veta vad som händer på Unionens arbetsplatser för att kunna vara med och påverka utvecklingen. Med en ökad kunskap om de trender som finns på arbets platser idag har Unionens förtroendevalda och medlemmar en större möjlighet att agera proaktivt i frågor som rör arbetets organisering. Rapporten syftar till att dels ge en övergripande bild kring trender i organisationen och hur dessa påverkar tjänstemannen och dels utgöra ett diskussions- och arbetsmaterial för förtroendevalda på arbetsplatsen. De trender vi tittar närmare på i denna rapport kan delas in i två kategorier avseende bakomliggande drivkrafter. Dels sker en ökad marknadsanpassning och dels ett ökat teknikutnyttjande i företagen. Det sker en likriktning i sätt att organisera arbetet för att leva upp till de nya förutsättningarna. Det är när flera företag väljer att organisera sig på ett visst sätt som vi kan tala om trender. En trend definieras här som en utvecklingsinriktning i företagets organisering. Organisering betyder hur arbetet organiseras i ett företag. Det vill säga hur arbetsuppgifter, ansvar och befogenhet fördelas och hur ledning och styrning av verksamheten hanteras. Genom att kartlägga trender ges en överblick över vad som sker och vad som förväntas ske. Genom att titta på vilka konsekvenser trenderna kan få för tjänstemännen ökar förmågan att se hot och möjligheter i framtiden. 14

16 Drivkrafter Trender Tjänstemännens arbetssituation Marknadsanpassning Teknikutveckling Personalsnåla organisationer IT-systemstyrda organisationer Kompetensberoende organisationer Gränslösa organisationer Röriga organisationer De trender som vi ser är att organisationer är: personalsnåla, ITsystem styrda, kompetensberoende, gränslösa och röriga. Så här gjordes rapporten Det material som ligger till grund för den här rapporten är öppna intervjuer med förtroendevalda på företag från Scania, Astra Zeneca, Nobel Biocare, Lear, Saab, EDS och Volvo Aero. Ett seminarium anordnades även med 14 bolagsstyrelserepresentanter där frågor om trender på deras arbetsplatser diskuterades. Dessutom har kompletterande intervjuer gjort i den omarbetade versionen. Det finns en risk att det som är viktigast för stunden blir det som intervjupersonerna vill föra fram vid intervjutillfället. Därför har vi även intervjuat sakkunniga och forskare inom arbetsorganisation och arbetsmiljöområdet för att få en så flerdimensionerad bild som möjligt. Relevant litteratur inom området har också varit en referenspunkt till intervjuerna. Vi har haft för avsikt att undersöka vilka trender som är mest framträdande. Rapporten gör ett försök att samla den problembild som våra medlemmar upplever på sina arbets platser. 15

17 Personalsnåla organisationer Konsekvenserna blir att färre ska göra mer, vilket leder till ökad stress. Dessutom ökar användningen av inhyrd personal för att minimera den fastanställda personalen. Organisationer har blivit mer personalsnåla än tidigare. Vid omorganisationer och effektiviseringar gör sig ofta företag av med personal. Som regel ökar arbetsinnehållet som fördelas på dem som är kvar, samtidigt sker ingen ökning av det administrativa stödet. Efter effektiviseringar, centraliseringar av enheter och outsourcing av verksamhet är de som är kvar vanligen en mindre kärna av anställda. Konsekvenserna blir att färre ska göra mer, vilket leder till ökad stress. Dessutom ökar användningen av inhyrd personal för att minimera den fastanställda personalen. Motivet till att ha en personalsnål organisation är att minimera sina kostnader. Ofta styrs företaget efter antalet anställda så kallad headcount, vilket innebär att antalet medarbetare inte får överstiga en viss nivå utan hänsyn till om verksamheten förändras och nya åtaganden tillkommer. Inom vissa företag finns det ett uttalat krav att man inte ska ha personalbuffertar i organisationen. Personalsnålheten medför ofta en alltför ensidig fokusering på kortsiktighet och koncentration på näraliggande mål. Där fokus blir att minimera kostnader på kort sikt istället för att ha ett långsiktigt perspektiv på personalförsörjningen. Många gånger blir den personalsnåla organisationen en be lastning på personalen som ställer stora krav på att de anställda ska kunna rycka in där det behövs. Tjänstemannen måste ha en bred kompetens för att kunna rotera i organisationen. Det kräver både tåla mod och engagemang för att passa in. 16

18 Färre ska göra mer Det sker idag en större uppdelning av arbetsuppgifter genom att många företag försöker renodla organisationens arbete i processer. Samtidigt som renodlingen i processer sker försöker arbetsgivaren eliminera dubbelarbete och ta bort onödiga arbetsmoment. Arbetssituationen förändras och innebär oftast mer arbete, utökade befattningar och nya ansvarsområden för tjänstemännen. För vissa tjänstemän innebär detta att arbetssituationen blir utvecklande. För andra blir arbetsuppgifterna mer enformiga och det finns mindre utrymme för egna initiativ. Dessutom saknas ofta tid till reflektion, framåtsyftande kompetensutveckling och utvecklingsarbete. Stressigt för de som är kvar I den personalsnåla organisationen finns det ofta en ständig känsla av att aldrig räcka till och en stressig tillvaro för personalen. I personalsnåla organisationer ställs höga krav på medarbetarna eftersom man ska vara kompetent att klara av många olika typer av arbetsuppgifter, vilket kan vara utvecklande och omväxlande för tjänstemannen. Företags ledningen resonerar att man ska inte ha mer personalresurser än vad som precis behövs. Det kan ses som självklart, men det medför att företag blir oerhört sårbara och oflexibla om inte rätt kompetens finns till förfogande vid just den stund den behövs. Om så inte är fallet kommer sannolikt inte själva jobbet (ordern, affären, konsultationen, hjälpinsatsen) bli gjort, alternativt köper företaget in tjänsten från en konsult. En annan konsekvens som uppstår när arbetsintensiteten ökar är att det blir svårare för tjänstemannen att påverka och utöva inflytande över sitt eget arbete. Denna situation lämnar lite utrymme för deltagande i planering, utveckling för medarbetaren och lärande i arbetet. Den personalsnåla arbetsplatsen försvårar de anställdas möjligheter att påverka arbetet och tillmötesgå höga krav. Det hindrar därmed tjänstemannen i sin utveckling och gör arbetsplatsen mer stressig. 17

19 Inhyrd personal Istället för att ha stora personalresurser att tillgå finns en tendens att företag hyr in personal när behov finns för att hantera arbetstoppar i syfte att hålla nere sina personalkostnader. Hela 70 procent av företagen där Unionen har medlemmar använder sig av 0 5 procent konsulttjänster i sin verksamhet. Vanligast är att företagen använder konsulter inom IT och produktion. Det främsta motivet är att avlasta personen vid arbetstoppar, 60 procent, och att tillföra kompetens, 47 procent. Motivet är att uppnå en hög flexibilitet i företaget det vill säga att företaget kan ta in personal när det behövs och göra sig av med konsulterna när de inte behövs. Utvecklingen går mot att organisationen krymper, i många fall till en mindre kärna av fast anställda. Många vittnar om en allt sämre kontinuitet i organisationen och att hyra in personal kan medföra att kompetensbasen på sikt urholkas i organisationen. 70 procent av företagen har 0 5 procent konsulter i verksamheten. Många företag har många konsulter i organisationen för att uppnå hög flexibilitet, det vill säga att företaget kan ta in personal när det behövs och göra sig av med konsulterna när de inte behövs. 18

20 IT-systemstyrda organisationer Utvecklingen går mot en ökad likriktning i organisationen när det gäller arbetsprocesser, kvalitetsprocesser, personalutveckling och administration. IT-systemen möjliggör denna standardisering och likriktning. IT-system har under senare år blivit en avgörande faktor bakom hur arbetet organiseras inom ett stort antal företag. Genom företagsövergripande affärssystem försöker organisationer öka kundanpassning, effektivitet, integrering, harmonisering och samordning. Systemen leder till anpassningar av företagsstruktur, ändrade rutiner, nya arbetsroller, förändrade arbetssätt och nya kompetenskrav. De anställda påverkas, oavsett yrkesroll även om de som arbetar i verksamhet av administrativ karaktär drabbas i högre grad. Genom att använda nya system och standardiserade processer ändras existerande arbets processer. Ofta utgår företagsledningen från IT-systemet och förändrar verksamheten där efter, inte allt för sällan efter inrådan från en extern konsult. Om företagsledningen tvärtom först utgår från vad som är bra i organisationen och sedan beslutar vilket IT-system som matchar verksamheten bäst hade många införandeprocesser kunnat se helt annor lunda ut, ofta till det bättre. IT-systemen leder till en ökad standardisering. Systemutveckling blir i många fall det som styr verksamhetsutvecklingen. För individen tenderar IT-systemen att påverka arbetssätt och ofta står inte användarnas synpunkter i fokus när uppgraderingar och nya system införs. Ofta kombineras IT-förändringarna också med andra förändringar i till exempel bemanning, arbetsorganisation och ledarskap. Alla nya IT-system eller förändringar i redan existerade, leder till förändringar i arbetets innehåll. Det är allvarligt att det är så många som inte är med i dessa förändringsprocesser. De senaste åren har Unionen tagit fram två kartläggningar av tjänstemännens IT-miljö 1. 1) Johansson Å, Bättre men långtifrån bra Om sifmedlemmars IT-miljö, Beskow C, Tjänstemännens IT-miljö Varför blir det inte bättre?, I båda rapporterna ser vi att IT styr i stor utsträckning det moderna arbetslivet vad gäller arbetsorganisation, arbetsmiljö, arbetssätt och kompetensutveckling. 19

21 Ökad standardisering För att hantera komplexiteten i större organisationer finns ett ökat behov av jämförbarhet mellan verksamhetsplanering, kostnadsuppföljning och personalpolitik inom koncerner, både för ledning och medarbetare. Utvecklingen går idag mot en ökad likriktning i organisationen när det gäller arbetsprocesser, kvalitetsprocesser, personalutveckling och administration. IT-systemen möjliggör denna standardisering och likriktning. Konsekvensen blir att standardisering underlättar tjänstemannens arbete genom att arbetssätt ser likadant ut var man än arbetar i företaget. Det finns många fördelar med att standardisera och öka likriktningen i verksamheten, men det kan leda till en ökad byråkrati och administration. 8 av 10 tjänstemän är nöjda med IT-systemets kvalitet och effektivitet 2. Tekniken styr Vid införandet av företagsövergripande affärssystem styr ofta de tekniska förutsättningarna förändringstakten. Allteftersom det tekniskt är möjligt att införa det nya systemet, sker det, oberoende av om organisationen och personalen har hunnit anpassa och förbereda sig. Följden blir att det kan skapa frustration bland de anställda. De utlovade förbättringarna uteblir ofta. Timing är en grund för att införandet ska gå smidigt. Vissa delar av företaget kan bli tvungna att invänta andra enheters förmåga att tillgodogöra sig förändringen. Ett försenat införande kan innebära att medarbetare sitter i nya team och konstellationer som inte har något syfte innan affärssystemet är infört. 2) Johansson Å, Bättre men långtifrån bra Om sifmedlemmars IT-miljö, 2007 Beskow C, Tjänstemännens IT-miljö Varför blir det inte bättre?,

Fria eller förvirrade i det moderna arbetslivet. - en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Fria eller förvirrade i det moderna arbetslivet. - en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Fria eller förvirrade i det moderna arbetslivet - en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation 1 Innehållsförteckning Fria eller förvirrade i det moderna arbetslivet... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna

Läs mer

Organisera för lärande och konkurrenskraft. en undersökning om kompetensutveckling på företag

Organisera för lärande och konkurrenskraft. en undersökning om kompetensutveckling på företag Organisera för lärande och konkurrenskraft en undersökning om kompetensutveckling på företag Organisera för lärande och konkurrenskraft en undersökning om kompetensutveckling på företag Innehållsförteckning

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Tjänstemännens IT-miljö. Ett steg fram och två steg tillbaka

Tjänstemännens IT-miljö. Ett steg fram och två steg tillbaka Tjänstemännens IT-miljö Ett steg fram och två steg tillbaka 1 2 Förord............................................................... 4 Satsa på en bättre IT-miljö det gynnar företagen, medarbetarna och

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Fria eller förvirrade. En studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Fria eller förvirrade. En studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Fria eller förvirrade En studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation 1 Fria eller förvirrade En studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Förord.................................................................................................................................................

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Rapporten är framtagen av Elisabet Åberg, Samhällspolitiska enheten som ansvarar för Unionens utred ningsverksamhet, politikutveckling och lobbying.

Rapporten är framtagen av Elisabet Åberg, Samhällspolitiska enheten som ansvarar för Unionens utred ningsverksamhet, politikutveckling och lobbying. Syftet med Att anlita löntagarkonsult är att vara ett stöd för förtroendevalda att anlita löntagarkonsult och tydliggöra processen vid konsult användning. Ofta kommer löntagarkonsulten in i ett för sent

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011 Sida 1 av 11 Riksgälden medarbetarundersökning rapport - Mars 2011 Antal svar på Totalt 2011: 146 av 167 (87%) Antal svar på Totalt 2009: 140 av 149 (94%) Antal svar på Totalt 2007: 140 av 152 (92%) Skala

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Xxxxxxxxxx. Xxxxxxxxxx. Xxxxxxxxxx. Xxxxxxxxxx. Xxxxxxxxxx

Xxxxxxxxxx. Xxxxxxxxxx. Xxxxxxxxxx. Xxxxxxxxxx. Xxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx personal som handelsvara? Xxxxxxxxxx Tjänstemännens IT-miljö personal som 2013 handelsvara? ingen ljusning i sikte Xxxxxxxxxx personal som handelsvara? Xxxxxxxxxx personal som handelsvara? Xxxxxxxxxx

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se Tnr: 1856:1. ISBN: 978-91-7391-348-5. Oktober 2012. 3 000 ex. Produktion: Blomquist & Co. En politik för Rapporten Granskning av hållbarhetsredovisningen i 25 svenska storföretag analyserar och beskriver

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1 2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Medarbetarsamtal och lönesamtal 2010-12-28 Medarbetarsamtal och lönesamtal Här finns mallar som kan användas som underlag för medarbetarsamtal och lönesamtal. Lönesamtal inom Teknikförvaltningen Varför? Syftet med samtalet är att arbetsgivaren

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön Lönekartläggning lönar sig Kön ska inte avgöra lön Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Unionen anser...4 Förord...5 Bakgrund...6 Resultat av mätning 2009...7 3 Sammanfattning Lönegapet mellan kvinnor

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete 40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer