Ekonomiska förutsättningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska förutsättningar"

Transkript

1 Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen

2 OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har medlemsföretag med tillsammans närmare anställda i Sverige. Av dessa arbetar 75 procent i ett industriföretag, medan resten, det vill säga 25 procent arbetar i ett tjänste- eller serviceföretag. IT & Telekomföretagen har ca medlemsföretag med närmare anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har cirka 700 medlemsföretag med anställda. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över företag med tillsammans mellan och anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt fler, uppskattningsvis runt en miljon.

3 Förord Unionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter kommer inom kort att inleda förhandlingar om nya kollektivavtal. En för alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar i en väl fungerande lönebildning. En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår finns behov av en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kraftiga förändringar i efterfrågan. Konjunkturen har vänt nedåt och mycket talar för att det kan bli en utdragen period av svag efterfrågan för stora delar av industrin i Sverige. Att takten nedåt i orderingång och produktion accelererat under hösten tillsammans med ett ökat antal varsel har ökat oron för konjunkturutvecklingen. Finanskraschen påverkar fortfarande den ekonomiska utvecklingen i många industriländer, men nu mer som en skuldkris. Minst lika viktiga är de strukturella förändringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker i fortsatt ökad omfattning i länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvalificerade produkter och tjänster. Globaliseringen fortsätter att i hög grad förändra förutsättningarna också för verksamheter i Sverige. Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillverkande teknikföretag har exempelvis redan idag fler tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Många tjänsteföretag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidiga beroende är det inte meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin. Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställt en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustri och tjänster inför avtalsförhandlingarna Rapporten innehåller många fakta, bland annat om betydelsen av tillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller för internationellt konkurrensutsatta företag och för dessa företags anställda, även bland de som inte lika direkt uppfattar att Sveriges ekonomiska framgångar och välstånd måste utgå från vad som sker i omvärlden. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Rapportens författare är chefekonomerna Lena Hagman (Almega) och Anders Rune (Teknikföretagen) samt t.f. chefsekonomen Gösta Karlsson (Unionen). Tobias Brännemo (Unionen) och Robert Tenselius (Teknikföretagen) har medverkat med underlag till kapitel 4 och 6. Faktainsamlingen avslutades Stockholm i december 2012 Gösta Karlsson Lena Hagman Anders Rune 3

4 Innehåll Sammanfattning 6 Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget 6 Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster 8 Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning 9 1. En väl fungerande lönebildning Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda 13 Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång 13 En väl fungerande lönebildning ger låg inflation 14 Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? 15 Arbetsmarknaden en alltmer global marknad 15 Avkastningskraven bestäms internationellt 16 Konjunkturen svänger investeringar och jobb följer med viss eftersläpning Sveriges teknikindustri och tjänster 18 Del 1. Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi 18 Industrisysselsättningen nästan oförändrad tack vare starkare samspel 19 Fler än en miljon sysselsätts i teknikindustri och tjänster 19 Teknikindustri och tjänster: företagstjänster är störst 19 Spridningseffekterna är störst i industrin 20 Snabb sysselsättningsökning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion 20 Minskad andel egenförädling i industrin 21 Ökat importberoende 22 Ökad import av tjänster som insatsprodukter 24 Industrins andel av BNP har ökat inte minskat 24 Del 2. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster 25 Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin 25 Svensk teknik lika mycket tjänster som industri 26 Företagen gör en fjärdedel själva resten köper man in 26 Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen 27 Två av tre anställda är en tjänsteman 27 Storföretagen: mer än fyra av fem anställda finns utanför Sverige 28 Mest export från teknikindustri och tjänster 29 Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och från industrin 29 4

5 4. Internationell utblick 32 Sammanfattning 32 Den globala produktionen saktar in och den höga arbetslösheten ligger kvar 33 Finanskrisen blev både en industri- och skuldkris 36 Risker och möjligheter för en annan ekonomisk utveckling 38 Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv 39 Arbetskraftskostnadsnivåer Arbetskraftskostnadsökningar fram till Relativa arbetskraftskostnader 42 Industrins produktivitetstillväxt Konjunkturläget hösten Internationellt: Cyklisk nedgång och Europamarknaden tynger 47 Teknikindustrin i Sverige: Order, produktion och anställda minskar 49 Konjunkturen bransch för bransch 52 Konjunkturläget för IT- och telekomföretagen 58 Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag 61 Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter 65 Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter Priser, valuta och produktivitet 70 Sammanfattning 70 Producentpriser 70 Valutakursen 74 Produktivitet 76 Teknikföretag och tillverkningsindustri 76 Företagstjänster 77 Revideringar, deflateringseffekter och osäkerheter i nationalräkenskaperna Investeringar 80 Sammanfattning 80 Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar 80 Immateriella investeringar allt viktigare för konkurrenskraften Utmaningar 85 5

6 Sammanfattning Rapporten sammanfattas i följande tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det ekonomiska läget och utsikterna internationellt (kapitel 4). Här sammanfattas också huvuddragen i det aktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag, främst inom IT, telekom och tekniska konsulter (kapitel 5) samt priser, valuta och produktivitet (kapitel 6). Industrins arbetskraftskostnader nominellt och hur produktivitet och valutakurser påverkar kostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tas upp i detta sammanhang (kapitel 4). Under nästa rubrik presenteras en rad viktiga fakta om teknikindustri och tjänster i Sverige. Fakta som visar den stora, för att inte säga avgörande, betydelsen för Sveriges ekonomi och välstånd som teknikindustri och tjänster har (kapitel 3). Sammanfattningen avslutas med vår analys av de ekonomiska förutsättningar som lönebildningen måste baseras på för att fungera väl (kapitel 1 och kapitel 2). Investeringar i bred bemärkelse är den faktor som är mest avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskraft och för deras anställda. Här presenteras i rapporten fakta och en analys av investeringsaktiviteterna (kapitel 7). Rapporten avslutas med en redovisning av ett antal utmaningar Sverige står inför med avseende på möjligheterna att klara positionen som industri- och kunskapsnation med god intjäningsförmåga på internationella marknader (kapitel 8). Syftet med rapporten är att presentera fakta och analys av de ekonomiska förutsättningarna som ett gemensamt underlag för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommande avtalsrörelsen. Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget Tillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli lägre än förra året, och det råder stor osäkerhet om när återhämtningen kommer och hur snabb den blir. Skillnaderna i tillväxttakt mellan nya tillväxtländer och gamla industriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommer denna skillnad mellan länder att accentueras, särskilt för de länder som har de största statsskulderna och problem med att minska sina stora budgetunderskott. De åtgärder som vidtagits för att förbättra det finansiella systemets stabilitet börjar ge resultat. Det saknas dock en gemensam politisk uppfattning om hur mer uthålliga regelsystem för det finansiella systemet i Europa ska se ut. Därför är tillväxtprognoserna för Europa behäftade med stor osäkerhet. Den globala utvecklingen innehåller flera nedåtrisker, och dessa väger fortfarande tyngre än de ljusare utsikterna. Den största nedåtrisken är utvecklingen inom eurozonen, där tilltron till politikernas förmåga att hantera den ekonomiska situationen ifrågasätts i takt med att ansvariga politiker från olika medlemsländer manifesterar oenighet snarare än gemensam vilja. En annan nedåtrisk är att USA:s två partier inte kommer att komma överens i kongressen innan årsskiftet om hur de ska undvika budgetstupet. I sådant fall kommer skattehöjningar och utgiftsminskningar att slå till automatiskt från årsskiftet, och dra ned USA:s ekonomi i recession. De tillväxtprognoser som presenteras i rapporten antar att detta inte kommer att inträffa. Idag är det dominerande hotet för den europeiska ekonomin de accelererande statsskulderna i några länder. Fordringarna på dessa länder innehas av finansiella institutioner som parallellt med skuldkrisen får nya och hårdare kapitaltäckningskrav att leva upp till. Detta leder i sin tur till svårigheter att hålla uppe en nödvändig utlåning till hushåll och företag i en del europeiska länder. I konsekvens med detta ökar åtstramningseffekterna på efterfrågan i dessa länder och inverkar följaktligen även negativt på efterfrågan på varor och tjänster från företag i andra länder. Utvecklingen i främst Europa tyngs även av en växande arbetslöshet, vilken riskerar att under lång tid hålla tillbaka tillväxten och de dystra utsikterna för sysselsättningen i Europa är bekymmersamma. Den globala industriproduktionen drabbades hårt av finanskrisen, men den snabba uppgången 6

7 därefter, särskilt i nya tillväxtländer, innebar att den globala industriproduktionen återhämtade sig. Tillväxtmotorer i världsekonomin är idag främst BRIC-länderna, även om det främst är Kina som nått en produktionsvolym som ger effekter på den globala tillväxten. Den inhemska konsumtionen i Kina måste dock ta fart för att bidra till resten av världens utveckling. Hittills har den kinesiska ekonomin investerat i produktion som främst inriktats mot export. På samma sätt som eurozonens och USAs problem innebär risker för en utdragen lågkonjunktur, finns inom dessa områden samtidigt embryon till en uppväxling i den ekonomiska aktiviteten, främst mot bakgrund av en fortsatt mycket expansiv penningpolitik. **** Industrin i Sverige är återigen inne i en lågkonjunktur. Det är en vikande efterfrågan internationellt och främst inom Europa, som under hösten 2012 i ökad omfattning fått genomslag på produktion och sysselsättning i Sverige. Mycket talar för att det blir en utdragen period av svag efterfrågan för stora delar av industrin i Sverige framöver. Att fallet för order och produktion för teknikindustrin blivit djupare under hösten tillsammans med ökningen i antalet varsel har dock spätt på oron för att nedgången accelererar. De senaste konjunkturbarometrarna i slutet av 2012 indikerar därtill att året avslutas med ett kraftigare fall i orderingång och produktion för teknikföretagen. Samtidigt minskar behovet av arbetskraft i en omfattning jämförbar med sista kvartalet Nedgången i industrin påverkar svensk ekonomi på bredare front än förra gången samtidigt som skillnaderna i utveckling i teknikindustrins olika branscher är större nu, vilket kan tala för att nedgången sammantaget begränsas, i vart fall jämfört med den kraftiga nedgången Europamarknaden är det som påverkar teknikindustrin mest för närvarande. Skillnaderna inom Europas olika delar är mycket stora, mest beroende på hur skuldkrisen slår. Oroande är att Europas motor Tyskland på senare tid visar alltfler tecken på att industrin även där är på väg ned. Även tillväxtländer som Kina har bromsat in, inte minst i bilindustrin. Teknikindustrin i USA har däremot klarat sig relativt bra jämfört med teknikindustrin i Europa. Teknikindustrin är i både en cyklisk nedgång i konjunkturen, och i en exportledd nedgång orsakad av statsfinansiella problem inom EU. Denna nedgång har under hösten undan för undan påverkat underleverantörer och andra mer hemmaorienterade företag. Ordervolymen hade till och med tredje kvartalet 2012 minskat med cirka 8 procent, produktionen med 4 procent och antalet anställda med 2 procent jämfört med motsvarande period året före. Mest omfattande är nedgången i bilindustrin. De senaste månaderna har nedgången också för maskinindustrin tagit fart medan metallvaruföretagen hittills haft en mer begränsad tillbakagång. Mot strömmen går tele-, elektronik- och instrumentindustrin där tillväxten i år stagnerat medan tillverkare av elmaskiner har ökat produktionen betydligt. Skillnaderna är således stora mellan olika delar av teknikindustrin. Sammantaget är dock trenden att nedgången fortsätter. Det stora antalet varsel under hösten visar därutöver att företagen förbereder sig för än sämre efterfrågan framöver. Olika barometerundersökningar samt den senaste statistiken från SCB ger en samstämmig bild av denna nedgång i efterfrågan. Från och med tredje kvartalet 2012 märks tecken på en svagare konjunktur för både datakonsulter och telekombranschen. Bristen på personal har minskat markant, en förändring som inleddes redan under 2011, och som hör samman med ökad outsourcing till utlandet. Teknikkonsult- och arkitektbranschen ligger också sent i konjunkturcykeln, och först under tredje kvartalet i år märks en försämring i efterfrågan även för denna bransch. För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter vände andelen företag som ser bristande efterfrågan som främsta hindret för expansion uppåt under tredje kvartalet i år. För teknikkonsulterna är personalbristen ändå fortfarande det största hindret. Däremot ser IT-konsulterna ut att i ökad grad ha löst personalbrist i Sverige med ökad outsourcing till utlandet, en utveckling som pågått under en följd av år. För första gången rapporterar IT-konsulter att bristen på personal har minskat i betydelse för verksamheten i Sverige samtidigt som efterfrågan ökat. 7

8 **** Arbetskraftskostnaderna i svensk industri har ökat med 0,7 0,8 procentenheter mer per år i genomsnitt hittills under 2000-talet. Jämfört med Västeuropa som helhet har ökningstakten i Sverige varit 0,2 0,3 procentenheter högre per år. Under det enskilda året 2011 ökade däremot arbetskraftskostnaderna något snabbare i eurozonen och Västeuropa än i Sverige framför allt på grund av en uppväxling av ökningstakten i Tyskland. Den svenska arbetskraftskostnaden har följt den västeuropeiska relativt väl under 2000-talet, med undantag för de senaste tre åren. Detta i enlighet med eurokursens utveckling. Mellan 2001 och 2007 var den svenska nivån i snitt drygt en procent högre än den västeuropeiska. Därefter följde variationer på grund av finanskrisen. Under 2011 låg arbetskraftskostnaden i Sverige 10 procent högre än i Västeuropa beroende av den starkare svenska kronan. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska arbetskraftsnivån i snitt 6 7 procent högre än nivån i eurozonen. Därefter har kronförstärkningen förändrat bilden. Under 2011 låg den svenska nivån i gemensam valuta 16 procent över eurozonens. När finanskrisen blev en industrikris påverkades produktivitetstillväxten negativt i alla länder. Den ogynnsamma produktivitetstillväxten förklaras av att produktionen minskade snabbare än vad företagen kunde anpassa arbetsstyrkan. Industriproduktionen minskade mer i Sverige än i många andra länder. Det resulterade i att den svenska industrins produktivitetstillväxt utvecklades mer ogynnsamt. När konjunkturen vände 2010 kunde företagen öka produktionstakten med befintlig arbetsstyrka, vilket bidrog till en kraftig produktivitetsökning det året. De senaste åren kring och efter finanskrisen har produktiviteten i svensk industri både fallit och stigit kraftigt. Statistiken visar extrema siffror upp och ned mellan olika år och mellan olika branscher inom teknikindustrin. Sammantaget har flera års produktivitetstillväxt förbrukats till att återhämta förlorad mark mellan ch Produktivitetsutvecklingen för teknikindustrin är sannolikt återigen negativ En bransch som påverkat teknikindustrins produktivitetsutveckling kraftigt under 2000-talet är tele- och elektronikindustrin. Kasten i produktivitet har inte varit alls så drastiska för företagstjänster som för industrin. Förloppet med en minskad produktivitet under nedgången följt av en ökning när sedan efterfrågan tog fart är däremot likartad. Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. I takt med att kronan stigit i värde har företagens priser sjunkit räknat i kronor. Minskad efterfrågan särskilt i Europa är en viktig förklaring till det kraftiga prisfallet för teknikindustrins priser hösten I rapporten visas ett starkt samband mellan valutakurser och teknikindustrins exportpriser. Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster I rapporten visas att industrisysselsättningen egentligen inte har minskat i den omfattning som den officiella statistiken visar. Detta förklaras av att ekonomin är alltmer integrerad genom att fler sysselsätts i andra branscher tack vare efterfrågan på industriprodukter. En stor del av dessa är tjänster som levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindustri och andra sektorer. Tjänste- och varuproducenter är i modern industri starkt integrerade, och det är inte längre relevant att redovisa dem var för sig. I teknikindustri och tjänster finns över företag som tillsammans har runt personer anställda. Antalet som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade i teknikindustri och relaterade tjänster uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. I den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antalet arbetare har minskat med sedan mitten av 1970-talet. I dagens teknikindustri och tjänster är i genomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för över 75 procent av lönesumman i företagen. 8

9 Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora teknikföretagen är det nu mer än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det under fem procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten dominerar svensk export. Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har haft stort genomslag på den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- som lågkonjunkturer. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag omkring 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Sammantaget uppgår exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten till miljarder kronor. Företagen producerar numera ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Genom att analysera flödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analys visar bland annat att antalet personer som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade i teknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. En stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindustri och andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknikindustri sysselsätter ungefär i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster. Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning Internationell konkurrenskraft är avgörande för framgång. För att förstå hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valutakurs och produktivitet. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning, vilket inte enbart inkluderar löneutveckling utan även andra moment som är viktiga för att arbetskraften ska kunna skaffa sig de kunskaper som är nödvändiga för den framtida internationella konkurrenskraften I den egna verksamheten är arbetskraftskostnaderna den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och mot alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i gemensam valuta. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan jämfört med våren 2012 ökat betydligt i värde mot euron finns en oro hos många företag att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. En kronförstärkning får särskilt stort genomslag på företagens lönsamhet i branscher med relativt små importandelar, då försäljningspriserna i svenska kronor måste sänkas för att inte överstiga världsmarknadspriserna. Produktionskostnaderna skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra produktiviteten på aggregerad nivå. Arbetskraftskostnad räknad i en gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller 9

10 lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation I dagsläget kan konstateras att under den hittillsvarande nedgången i konjunkturen sedan mitten av 2011 har ökade löner höjt belastningen på företagen samtidigt som produktivitetstillväxten i industrin och även i tjänstesektorn avtagit. Låg inflation höjer reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling som är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. Ökade reallöner och ökad sysselsättning är möjligt, det behöver inte vara antingen eller Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. Arbetsmarknaden en alltmer global marknad Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kunskapsnivå. För lönebildningen i Sverige innebär detta att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Allt fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens potentiella avsättningsmöjligheter ökar. Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektiv Investeringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskraften. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och anläggningar har varit låga under ett antal år före finanskrisen kan i detta sammanhang uppfattas som oroande. Investeringarna är vår viktigaste fråga, mot bakgrund av den omfattande strukturomvandling som sker internationellt efter finanskraschen 2008 och särskilt i den del av världen vi tillhör. Vår analys visar att investeringsbehoven kommer att vara mycket stora under lång tid framöver. Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner och anläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investeringarna i det närmaste fördubblats sedan Jämfört med flera konkurrentländer har svensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. Ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Utflyttningen inom läkemedelsindustrin märks redan i statistiken. Stora immateriella investeringar är en konkurrensfördel eftersom dessa visar sig starkt bidra till en högre produktivitetstillväxt. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och flertalet övriga delar av ekono- 10

11 min antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att behöva öka betydligt. Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven för de finansiella investeringarna sätts numera i huvudsak internationellt. Går det inte att räkna med att avkastningen på en investering i Sverige motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, blir investeringen inte av här, förutsatt att riskbedömningen är likvärdig. Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningar och betydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Svensk ekonomi befinner sig, tillsammans med andra länder i västvärlden, i en omfattande strukturomvandling efter finanskrisen med de omställningar av produktion, produkter och produktionssystem som krävs. Sverige står tveklöst inför många stora utmaningar som förutsätter stora nyinvesteringar i många branscher, både inom industrin och i tjänstesektorn. Det kommer att krävas kraftigt ökade investeringar i maskiner, anläggningar och i immateriellt kapital framöver för att återvinna produktionskapacitet, höja tillväxtförmågan och inte minst, för att stärka teknik- och tjänsteproducenternas konkurrenskraft. Utmaningarna kring investeringarna kompletteras av utmaningen kring arbetskraftens kompetens framöver. För att kunna fortsätta framåt, där exporten är tillräckligt konkurrenskraftig och där jobben växer med ett ökat tjänsteinnehåll, behövs både ett omfattande investerings- och kunskapslyft i svensk ekonomi. Ett första steg är att både arbetsmarknadens alla parter och beslutsfattare i svensk politik kommer till insikt om vilka utmaningarna är, agerar och arbetar tillsammans för att vi i Sverige ska klara dessa stora utmaningar. Vår förhoppning är att rapporten både bidrar till en ökad insikt om de stora utmaningarna och därmed kan medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommande avtalsrörelsen. Rapporten inleds i kapitel 1 med en redovisning av vad Unionen, Almega och Teknikföretagen gemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annat på det mer övergripande planet; För (..) teknikindustri och tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft, medarbetarnas reallöner och sysselsättningen i Sverige. 11

12 1. En väl fungerande lönebildning En väl fungerande lönebildning innebär att: Lönesättningen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårigheterna i arbets uppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Lönen skall vara differentierad och baseras på den enskilde medarbetarens skicklighet, ansvar och kompetens. Lönesättningen i företagen bör utformas så att den blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter och stimulerar till ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. Lönesättningen i företaget ska företagsanpassas. På lokal nivå sätts lönen i det enskilda företaget utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för en väl fungerande lönebildning. Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets krav på prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar och möjliggör för medarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkurrenskraft. Företaget och den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställde och företaget fortsätter att utvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sina medarbetare trygga jobb och samtidigt bra ersättning för arbetet. För de delar av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det vill säga teknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta är till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att det måste vara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagens lönekostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där internationellt konkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar, och detta sedan används som golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis inte kallas för en väl fungerande lönebildning. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än genom att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under, och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Det är på dessa grunder vi tillsammans måste säkerställa en lönebildning som fungerar väl både på makro- och mikronivån. Utvecklingen med mer lokal och företagsnära lönebildning står givetvis inte i konflikt med en väl fungerande lönebildning. 12

13 2. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda Syftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktion till för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband. Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden som vi anser centrala bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten är också att lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer har att förhålla oss till. Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång Konkurrenskraft är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande till motsvarande verksamheter (egna eller andras) utomlands. På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella som FoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då de tar tid att förändra. Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässiga konkurrenskraften, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands. Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla ett världsmarknadspris vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssituation, transportkostnader, tullar m.m. Den egna förädlingen dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet innefattar i princip bara kostnader för arbetskraft, kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskrivningar m.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad driftsöverskott). Arbetskraftskostnaderna är vanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och mot alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valuta man väljer spelar ingen roll bara det är samma. Med fokus på läget i Sverige är det mest naturligt att jämföra kostnaderna räknade i svenska kronor. Valutans betydelse behandlas i Kapitel 6 och i kapitel 4 där även industrins arbetskraftskostnader i internationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan jämfört med våren 2012 ökat betydligt i värde mot Euron finns en oro hos många företag att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. En starkare kronkurs är särskilt betungande för mer råvarubaserade industrier, vars exportpriser bestäms av världsmarknadspriser, och vars import av insatsprodukter är relativt liten. En kronförstärkning får med andra ord särskilt stort genomslag på företagens lönsamhet i branscher med relativt små importandelar, då försäljningspriserna i svenska kronor måste sänkas för att inte överstiga världsmarknadspriserna. Försäljningsintäkterna räknat i svenska kronor blir också mindre med en starkare krona när priset är bestämt i den utländska valutan. Genomslaget av ändrade växelkurser fördröjs om företagen använder sig av valutasäkringar, vilket är särskilt vanligt vid långa kontrakt. Gemensamt för alla företag är att förädlingskostnaden (vilken i huvud- 13

14 sak innefattar kostnader för egen arbetskraft) i Sverige ökar relativt utlandet när kronan stärks och vise versa. Produktionskostnaderna skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten på aggregerad nivå, men är en av två komponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder. Vanligt är därför att förändringen enbart redovisas mellan år utan att ange nivån på produktiviteten. Även förändringar mellan år är svåra att beräkna, då olika källor ofta används för produktionsvolym och arbetade timmar. Mer om produktiviteten i Kapitel 4 och 6. Att beräkningar av arbetskraftskostnader per timme också innehåller betydande osäkerhet av samma slag bör poängteras i detta sammanhang. För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta och produktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direkt påverka. Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet, mer har att acceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklar konkurrenskraften (i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men här samverkar eller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och inflation/inflationsförväntningar. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning, se portalen i Kapitel 1. Arbetskraftskostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation Att ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger inflation är ett väl känt faktum. Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen i produktivitet kan vi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med inflationen, korrigerad för effekter via importen. Att denna så kallade inhemskt genererade inflation väl överensstämmer med löneinflationen förklaras av att huvuddelen av Sveriges samlade förädlingsvärde (BNP) precis som i ett enskilt företag domineras av arbetskraftskostnaden. I dagsläget kan konstateras att under den hittillsvarande nedgången i konjunkturen sedan mitten av 2011 har ökade löner ökat belastningen på företagen samtidigt som produktivitetstillväxten i industrin och även i tjänstesektorn avtagit. Tjänstesektorn har under 2012 följt efter industrin och med viss fördröjning påverkats av nedgången i industrikonjunkturen. Tjänstesektorns produktivitetstillväxt faller med en allt svagare produktionsökning under Tidigare under uppgången i konjunkturen var löneökningarna lägre medan produktiviteten då ökade starkt, främst bland varuproducenter. Andra inflationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra iväg när en ökad efterfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbud och prisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända fram till slutkunden. Under senare tid har flertalet råvarupriser fallit i takt med att konjunkturen försämrats. Särskilt Kina påverkar alltmer de globala råvarupriserna och detta har ökat osäkerheten högst påtagligt. Tidigare bidrog Kina till kraftigt ökade priser på bl.a. stål, som följd av landets omfattande investeringar i infrastruktur och bostäder. Därefter har Kina genom att öka exporten av stål tvärtom bidragit till sänkta stålpriser globalt. På senare tid har omslagen varit både omfattande och svåra att förutse Kinas ökade påverkan på världsmarknadspriserna påverkar också inflationen i vår del av världen. Via importen får vi in mer eller mindre inflation utifrån. En stark valuta innebär att den importerade inflationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar även inflationstrycket från ökade internationella råvarupriser. 14

15 Sjunkande räntor kan å ena sidan bidra till en försvagning av kronkursen och därmed leda till högre importpriser som i sin tur bidrar till högre inflation. Å andra sidan bidrar sjunkande bolåneräntor till lägre inflation då dessa väger tungt i beräkningen av konsumentprisindex (KPI). Effekten på KPI var i september tydlig då Riksbanken sänkte styrräntan. Sambandet gäller naturligtvis i lika hög grad omvänt. Höjda räntor bidrar till ökade bolåneräntor och boendekostnader för hushållen som höjer inflationen. Sjunkande inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Inflationen har de senaste åren med betydande variationer mellan olika år i genomsnitt varit 1,5 procent per år, vilket kraftigt understigit Riksbankens mål på 2 procents inflationstakt. Låg inflation har under perioden bidragit till betydande ökningar av reallönerna. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt, förutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp priserna. Den anställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökad köpkraft efter det att inflationen räknats av. När detta ska balanseras mot företagets lika berättigade intressen gäller det att komma ihåg att företaget har att beakta inte enbart lönen utan hela arbetskraftskostnaden och att denna ska relateras till de priser företaget kan ta ut på sina produkter eller tjänster och inte något mer allmänt inflationsmått. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Lönen i förhållande till inflationen i Sverige är viktig för löntagarna, medan det är arbetskraftskostnaderna och företagens egna priser som är det viktiga för företaget. Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. Arbetsmarknaden en alltmer global marknad Arbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjuder sina tjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestation gäller även här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna och arbetstillfällen finner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga och flyttar om (tillräckligt) bättre förutsättningar finns på annat håll. Det som är nytt är dels att rörligheten för företagen (även för arbetskraften åtminstone inom Europa) ökat i takt med en ökad globalisering, dels att utbudet av arbetskraft växer kraftigt i utvecklingsländerna. Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster har idag få om några geografiska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationell integration med sina långa förädlingskedjor och med verksamheter/delar av verksamheter mer och mer spridda globalt. Fler och fler koncentrerar exempelvis expertis i särskilda centres of excellence. Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och i ökad omfattning påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen om jobben är en konkurrens som omfattar alltfler jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverige blir de som med sina medarbetare utvecklar en konkurrenskraftig verksamhet även i 15

16 förhållande till den ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. För lönebildningen i Sverige innebär detta att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med hög tillväxt och länder som snabbt blir rikare innebär många gånger också att efterfrågan på svensk produktion ökar. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens potentiella avsättningsmöjligheter ökar. Delar av arbetskraften är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att sälja sina tjänster ute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte på samma sätt som tidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geografiska närheten till kunden som tidigare varit mer avgörande för tjänster minskar i betydelse. Arbetsmarknaden och här i första hand den med mer kvalificerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer om arbetsmarknaden finns i Kapitel 4 och 5. Avkastningskraven bestäms internationellt Investeringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskraften. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och anläggningar varit låga under ett antal år före finanskrisen kan i detta sammanhang uppfattas som oroande. Investeringarna är vår viktigaste fråga, mot bakgrund av den omfattande strukturomvandling som sker internationellt efter finanskraschen 2008 och särskilt i den del av världen vi tillhör. Vår analys visar att investeringsbehoven kommer att vara mycket stora under lång tid framöver. Detta utöver att det finns ett antal förklaringar till de låga nivåerna för industrins investeringar i utgångsläget, bl.a. har företagens investeringar i immateriella investeringar varit omfattande, vilket inte fångas in i den officiella statistik som mäter företagens fasta investeringar. Mer om investeringar i Kapitel 7. Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten vill ha avkastning på investeringen. Avkastningskraven för de finansiella investeringarna sätts numera i huvudsak internationellt. Går det inte att räkna med att avkastningen på en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, blir investeringen inte av här, förutsatt att riskbedömningen är likvärdig. Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Det är bara om verksamheten förväntas fortsätta motsvara avkastningskraven som investeraren/aktieägaren förväntas kvarstå som ägare. Viss utdelning krävs också och detta av samma skäl som att en långivare kräver en marknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare är som regel också villiga att ta risk och denna riskpremie påverkar också avkastningskravet. Se vidare Kapitel 7 om investeringar. Konjunkturen svänger investeringar och jobb följer med viss eftersläpning Konjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Den kommer att fortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster där olika faktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kan närmast beskrivas som variationer i produktionsnivå, i efterfrågan på arbetskraft och maskinutrustning samt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås den tillgängliga produktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir då utnyttjandegraden av den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kan förändras påtagligt. När detta skrivs befinner vi oss i ett läge med svag efterfrågan. Nedgången för tillverkande teknikföretag, som inleddes under 2011, ser trots konjunktursvängningarnas regelbundenhet ut att bli utdragen, se vidare Kapitel 5. Nedgången innebär att antalet arbetstillfällen i företagen med viss fördröjning minskar. Hittills under nedgången har antalet anställda minskat betydligt mindre än produktionen. 16

17 Än mer har ordervolymerna sjunkit. Det stora antalet varsel som inkommit under hösten 2012 är oroande men inte överraskande. Det är uppenbart att många företag anpassar verksamheten till en förväntad lägre efterfrågan. Alla varsel verkställs normalt inte. Statistiken visar att cirka 7 av 10 varslad individ också blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Erfarenheten är också att fler varsel som läggs tidigt i en konjunkturnedgång verkställs jämfört med de som läggs senare. Antalet arbetstillfällen inom den internationellt konkurrensutsatta varuproducerande sektorn kommer att fortsätta minska under de närmaste åren, vilket kan förutspås utifrån den fortsatt fallande orderingången för industrin, den minskade produktion och uppgången i antalet varsel. Utvecklingen av investeringarna följer på samma sätt som förändringen i antalet anställda konjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, behöver i regel få tillräckligt stora vinster innan de investerar. Stora företag strävar däremot mer regelmässigt efter att investera motkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitet när nästa uppgång i konjunkturen kommer. Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. Efter uppgången i industriproduktionen fram till mitten av 2011 hade flertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydande kapacitetsreserver. Behovet av kapacitetshöjande investeringar var därför begränsat redan i utgångsläget inför innevarande nedgång i konjunkturen. Investeringsvolymen kommer därför i närtid att fortsätta minska inom industrin. 17

18 3. Sveriges teknikindustri och tjänster I detta kapitel presenteras en rad fakta om teknikindustri tillsammans med företagstjänster. I en första del visas hur stor betydelse teknikindustri och tjänster har för den svenska ekonomin. I en andra del presenteras ett stort antal fakta som belyser hur teknikindustrin alltmer integrerats med varandra fram till idag. Del 1. Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi Det går att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi genom att analysera flödet av insatsprodukter. Det här avsnittet 1 visar att: Antalet som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade i teknikindustri och relaterade tjänster i Sverige har ökat och uppgår 2011 uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. En stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindustri och andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknikindustri sysselsätter ungefär i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster. Egenförädlingens andel minskar i industrin och en ökad andel av det ökade insatsbehovet tillgodoses genom import. Det är framför allt importen av tjänster som har bidragit till att importinnehållet per produkt har ökat. Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har stor betydelse för den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP, både i hög- som lågkonjunkturer. Industrisysselsättningen har egentligen inte minskat i den omfattning som den officiella statistiken visar. Detta förklaras av att ekonomin är alltmer integrerad genom att fler sysselsätts i andra branscher tack vare efterfrågan på industriprodukter. Bidraget från en bransch till den ekonomiska utvecklingen i ett land kan analyseras utifrån ett flertal olika dimensioner. En vanlig sådan är att studera branschens andel av BNP och total sysselsättning, varvid endast den direkta sysselsättningen och branschens eget förädlingsvärde räknas in. En svaghet med detta angreppssätt är att det inte tar hänsyn till flöden mellan branscher. Då man på detta sätt inte tar hänsyn till den indirekta produktion och sysselsättning som en bransch genererar i underleverantörsleden, missar man hur mycket branschen i själva verket betyder för produktion och sysselsättning i ett land. Under lång tid saknades detta perspektiv i den svenska debatten och det finns all anledning att fortsätta med en mer verklighetsanknuten beskrivning av svensk ekonomi. Ett verktyg för detta är den så kallade input-output-metoden (IO). IO-analysen syftar framför allt till att åskådliggöra flödet av insatsprodukter mellan branscher, för att därigenom kunna analysera samspelet mellan branscher. Grunden för dessa analyser är Statistiska Centralbyråns IO-tabeller. Dessa utgår från att flöden av varor och tjänster simultant kan registreras i en matris som ursprung och destination. Produkter produceras och de används. Vissa produkter går till slutlig efterfrågan, andra används som insatsprodukter. Man kan via IO-systemet bland annat beräkna den totala produktions- och sysselsättningsökning som krävs för att möta slutlig efterfrågan i olika branscher. Dessa samband uttrycks ofta som multiplikatorer, dvs. vad en ökning av efterfrågan på en branschs 18

19 produkter genererar för produktionstillväxt och sysselsättning i andra branscher utöver produktion och sysselsättning i den egna branschen. Industrisysselsättningen nästan oförändrad tack vare starkare samspel Även om denna rapport fokuserar på Teknikföretagens och IT & Telekomföretagen samt Svenska Teknik & Designföretagen inom Almegas avtalsområden, inleder vi med att beskriva sambanden mellan industrin och dess underleverantörer som helhet. Detta för att ge en övergripande bild av dessa samband. Efter en nedgång under senare delen av och under inledningen av 1980-talet har industrins sysselsättningsmultiplikator i den inhemska svenska ekonomin ökat från 0,94 sedan mitten av 1980-talet till 1, Det innebär att år 2005 sysselsatte varje industrianställd i genomsnitt 1,14 personer ytterligare hos underleverantörer. Förklaringen till denna utveckling är ett ökat samspel med tjänstesektorn. Sedan mitten av 1970-talet har sysselsättningsmultiplikatorn till tjänstesektorn fördubblats från 0,34 till 0, Detta förklaras i sin tur av att industriföretagen har fokuserat alltmer på sin definierade kärnverksamhet, samtidigt som en industriprodukt i allt högre utsträckning är en bärare av värdeskapande tjänster. Tillsammans skapar det ett fördjupat samspel med tjänstesektorn i allmänhet och med den kunskapsintensiva delen i synnerhet. Antalet anställda som antingen direkt eller indirekt arbetar med att möta slutlig efterfrågan på industriprodukter har minskat med endast drygt från mitten av 1990-talet. I mitten av 2000-talet sysselsatte industrin direkt eller indirekt cirka en miljon personer, då de som sysselsätts för leveranser till industrin inräknas. De som var direkt sysselsatta i industrin uppgick till cirka , medan de indirekt sysselsatta i tjänstesektorn uppgick till cirka tack vare industrins efterfrågan och i sin tur tack vare efterfrågan på industrins produkter. Av dessa arbetade närmare i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Av dessa tillhörde de företagsnära tjänstebranscherna. Fler än en miljon sysselsätts i teknikindustri och tjänster Med hjälp av input-output-statistik går det att beräkna det totala antalet anställda som sysselsätts i och av teknikindustri och tjänster. 2 För att klargöra, avser tjänsteproduktionen i denna beräkning även produktion som genereras av efterfrågan på tjänster från hela ekonomin och inte enbart från teknikindustrin. Beräkningen av den totala sysselsättningen inom teknikindustri och tjänster görs genom att summera tre kategorier av sysselsatta. 3 För det första har vi dem som är direkt sysselsatta i teknikindustri och tjänster av slutlig efterfrågan på produkter som produceras i dessa branscher. För det andra har vi dem som i samtliga underleverantörsled är indirekt sysselsatta av slutlig efterfrågan på produkter från teknikindustri och tjänster. För det tredje har vi dem som indirekt sysselsätts i teknikindustri och tjänster av slutlig efterfrågan på övriga produkter i ekonomin. 4 När dessa tre kategorier summeras framgår det av diagram 3.1 att antalet anställda i teknikindustri och tjänster i Sverige ökade från till tio år senare en ökning med ungefär personer. Drygt 40 procent av dessa sysselsätts direkt av slutlig efterfrågan på produkterna från teknikindustri och tjänster, en dryg tredjedel är indirekt sysselsatta av slutlig efterfrågan på branschens produkter 5 och en fjärdedel sysselsätts indirekt av slutlig efterfrågan på övriga produkter i ekonomin. Teknikindustri och tjänster: företagstjänster är störst När vi studerar fördelningen av den totala sysselsättningen i teknikindustri och tjänster mellan dess branscher, framgår att det var företagstjänster, med drygt sysselsatta, som sysselsatte flest år Av dessa sysselsattes drygt direkt i branschen, men en majoritet sysselsattes indirekt, antingen som ett resultat av egen slutlig efterfrågan i underleverantörsledet eller som underleverantör till andra branschers slutliga efterfrågan. Närmare i branschen för företagstjänster sysselsattes av slutlig efterfrågan i andra 19

20 Diagram 3.1 Antalet sysselsatta som direkt eller indirekt arbetar med produktion av produkter från teknikindustri och tjänster Direkt sysselsättning av slutlig efterfrågan på produkter från teknik industri och tjänster Indirekt sysselsättning av slutlig efterfrågan på produkter från teknik industri och tjänster Indirekt sysselsättning i teknik industri och tjänster av slutlig efterfrågan i övriga branscher branscher. Det här visar att denna bransch är absolut störst som underleverantör till andra branscher i svensk ekonomi. 6 Efter branschen företagstjänster följer branscherna maskinindustri respektive motorfordon. Det totala antalet sysselsatta i dessa två branscher uppgår till något över respektive något under sysselsatta. Datakonsultbranschen är också viktig som insatsleverantör till andra branscher, likaså metallvaror exklusive maskiner. Spridningseffekterna är störst i industrin Teknikindustri och tjänster växte som nämnts ovan med drygt anställda mellan 1995 och av dessa var på något sätt kopplade till branscherna i tjänstesektorn. Av dessa kan drygt härledas till företagstjänster. Detta innebär att industribranscherna i teknikbranschen ökade sin totala sysselsättning med ungefär anställda mellan 1995 och Huvuddelen av detta förklaras av en ökad sysselsättning i motorfordon och maskinindustri, vilka genom en ökad integration med underleverantörsleden har ökat den indirekt genererade sysselsättningen. Det är industribranscherna som uppvisade högsta sysselsättningsmultiplikatorerna. År 2005 genererade varje anställd i fordonsindustrin i genomsnitt 1,8 ytterligare indirekt anställda i underleverantörsleden. Det är en ökning från 1,3 sysselsatta tio år tidigare. Med 1,3 är teleprodukter den bransch som uppvisar näst högst multiplikator år Snabb sysselsättningsökning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion I diagram 3.2 har den indirekta sysselsättningen i tjänstebranscherna (72 74), det vill säga företagstjänster där datakonsulter, teknikkonsulter med flera företagstjänstbranscher ingår, baserat på slutlig efterfrågan på produkter från teknikindustribranscherna (28 35), beräknats för 1995 och När uppgifterna summeras årsvis har den indirekta sysselsättningen ökat från till anställda mellan 1995 och 2005 en ökning med mer än 40 procent på ett decennium. Närmare av de sysselsatta i datakonsulttjänster, FoU samt övriga företagstjänster går alltså till jobbet varje dag på grund av den slutliga efterfrågan på de produkter 20

Ingenjören värd sin vikt i guld?

Ingenjören värd sin vikt i guld? Ingenjören värd sin vikt i guld? Förord För teknikföretag är tillgången på kompetenta medarbetare helt avgörande för konkurrenskraften. Teknikföretagen har därför som en av sina främsta uppgifter att

Läs mer

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL EN RAPPORT AV SVENSKT NÄRINGSLIV OCH PTK Sverker Rudeberg Helena Hedlund Juni 2011 2 Förord Uppdrag Svenskt Näringsliv och PTK har den gemensamma

Läs mer

10 steg. för ny industrialisering av Sverige

10 steg. för ny industrialisering av Sverige 10 steg för ny industrialisering av Sverige steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj 2014 0 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell

Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Kollektivavtal som arbetsmarknadsmodell Underlagsrapport till LOs 27e ordinarie kongress 2012 På omslaget: Ivo Gouweleeuw, 37 år, SEKO Civil: 401 Klubb Högskolor & Kultur Stiftelsen Skansen, Park- och

Läs mer

Nationell strategi för Sverige. Från tillväxt till välstånd

Nationell strategi för Sverige. Från tillväxt till välstånd Nationell strategi för Sverige Från tillväxt till välstånd The Boston Consulting Group (BCG) är ett globalt managementkonsultföretag och är en världsledande rådgivare inom affärsstrategi. Vi samarbetar

Läs mer

Lägre skatter Färre personal Större behov

Lägre skatter Färre personal Större behov Juni 2014 Lägre skatter Färre personal Större behov Om skatterna, kommunernas resurser och medborgarnas behov Sandro Scocco Josef Taalbi Lägre skatter, färre personal, större behov om skatterna, kommunernas

Läs mer

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen fredrik segerfeldt m fl Innehåll förord 4 sammanfattning 6 1. vad är globalisering? 12 1.1. Flödena ökar 12 1.2. Multi- och transnationella företag

Läs mer

Det har blivit bättre!

Det har blivit bättre! Det har blivit bättre! det har blivit bättre sverige under 15 år ekonomifakta 1 Om Ekonomifakta Tunga fakta i fickformat, ekonomifakta finns i mobilen. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap

Läs mer

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet?

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet? Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet? Laura Hartman och Helena Svaleryd Laura Hartman är docent i nationalekonomi, verksam som forskningschef hos SNS och medlem av Finanspolitiska rådet. Hennes

Läs mer

Löneomräkning i det statliga ramanslagssystemet

Löneomräkning i det statliga ramanslagssystemet Löneomräkning i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling och behov av förändringar Rapportserie 2011:2 Arbetsgivarverket Löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling

Läs mer

Den finansiella krisen var står vi idag och vart är vi på väg?

Den finansiella krisen var står vi idag och vart är vi på väg? ANFÖRANDE DATUM: 2009-06-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Danske Market s Central Bank Seminar, Snekkersten, Danmark SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11)

Läs mer

Specialstudier. Nr 39. Mars 2014. Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande?

Specialstudier. Nr 39. Mars 2014. Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande? Specialstudier Nr 39. Mars 2014 Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande? Utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Är ett bibehållet offentligt åtagande

Läs mer

Den svenska jämviktsarbetslösheten: En översikt av kunskapsläget

Den svenska jämviktsarbetslösheten: En översikt av kunskapsläget Den svenska jämviktsarbetslösheten: En översikt av kunskapsläget Per Lundborg, Juhana Vartiainen och Göran Zettergren SPECIALSTUDIE NR 11, JANUARI 2007 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET

Läs mer

Hur ska välfärden formas i framtiden?

Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] VÄLFÄRDSRAPPORT Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] 1 Förord Frågan om välfärdens långsiktiga finansiering är ständigt lika aktuell och ofta omdebatterad. Våren 2010 presenterade

Läs mer

Stabiliteten i det finansiella systemet

Stabiliteten i det finansiella systemet Stabiliteten i det finansiella systemet 12 JUNI 214 12 juni 214 Dnr 14-999 INNEHÅLL FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 Ett stort och sammanlänkat system 5 Buffertar skapas i banksystemet 5 Skuldsättning och realekonomin

Läs mer

Vad gör rika med sina pengar?

Vad gör rika med sina pengar? Vad gör rika med sina pengar? om inkomster, skatter och investeringar Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa 1 ina pengar? ch investeringar Sandro Scocco

Läs mer

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Monika Arvidsson Jakob Molinder RAPPORT 3 2014 Tankesmedjan Tiden www.tankesmedjantiden.se Tankesmedjan Tiden

Läs mer

Följ upp kostnader för kvalitetsbrister

Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Förutsättningar för byggverksamhet och lärdomar från annan industri Per-Erik Josephson och Johnny Lindström Följ upp kostnader för kvalitetsbrister Förutsättningar

Läs mer

Vad avgör företagens FoU-investeringar?

Vad avgör företagens FoU-investeringar? Vad avgör företagens FoU-investeringar? 1 2 Innehåll Förord...5 Sammanfattning... 7 Håller företagens forskning och utveckling på att försvinna från Sverige?... 10 Svag tillväxt av FoU i Sverige...10 Färre

Läs mer

Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet

Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Riksbanksstudier, februari 2015 s v e r i g e s r i k s b a n k Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Produktion: Sveriges riksbank

Läs mer

Vad har EU gjort för Sverige

Vad har EU gjort för Sverige Vad har EU gjort för Sverige och vad har Sverige gjort för EU? Fredrik Erixon ECIPE Stefan Fölster Reforminstitutet Vad har EU gjort för Sverige och vad har Sverige gjort för EU? Fredrik Erixon ECIPE

Läs mer

Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14

Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14 TCO granskar Fler till start och fler i mål Sverige behöver fler högskoleutbildade #6/14 En rapport om betydelsen av den högre utbildningens dimensionering för Sveriges ekonomi. 2014-06-17 Författare German

Läs mer

Partihandelns roll i värdekedjan- idag och imorgon

Partihandelns roll i värdekedjan- idag och imorgon Partihandelns roll i värdekedjan- idag och imorgon EN RAPPORT FRÅN HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV HANDELNS UTVECKLINGSRÅD (HUR) Förord Det så kallade mellanledet, som utgörs av den del av värdekedjan som befinner

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det?

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Dessa tre dimensioner förstärker

Läs mer

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Innehållsförteckning Förord Varför denna bok? Vad är lön? Vad är individuell lönesättning? Inget nytt Sverige långt framme Global

Läs mer

2014-01-09, rättad 2. En rapport från partistyrelsens arbetsgrupp för arbetstidsförkortning.

2014-01-09, rättad 2. En rapport från partistyrelsens arbetsgrupp för arbetstidsförkortning. Striden om tiden. dags att förverkliga visionen om sex timmars arbetsdag 2014-01-09, rättad 2 En rapport från partistyrelsens arbetsgrupp för arbetstidsförkortning. Underlag för vidare diskussion i Vänsterpartiet

Läs mer

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer