Detaljplan för Stallmästaregården

Transkript

1 SOLNA STAD 1 (14) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson SBN/2009:189 Utställningshandling Planbeskrivning Detaljplan för Stallmästaregården inom stadsdelen Haga, upprättad i februari 2013 Handlingar Från och med 2 maj 2011 gäller en ny plan- och bygglag. Denna detaljplan påbörjades innan dess och är därmed enligt övergångsreglerna upprättad i enlighet med Plan- och bygglagen 1987:10. Utöver denna planbeskrivning med illustrationer hör till förslaget: plankarta med bestämmelser genomförandebeskrivning Som bilagor till handlingarna finns en riskanalys (Brandskyddslaget, februari 2013), en byggnadsantikvarisk konsekvensanalys (AIX ) och en gestaltningshandling för utemiljön (Nyréns). Bakgrund Stallmästaregården har sedan 1600-talet utan avbrott haft funktionen som värdshus, något som gör det unikt i Stockholmstrakten. Den är därför av stort kulturhistoriskt värde och förklarades som byggnadsminne år Byggnaderna har tillkommit i olika epoker men har ett väl sammanhållet byggnadssätt i fråga om material och färger. Deras fasader är till största delen av gulmålad träpanel och de har svarta sadeltak. Området är en del av Nationalstadsparken och därmed finns speciella krav på bevarande av natur- och kulturmiljövärden samt allmänhetens tillgång till området. Stallmästaregården har behov av att utveckla verksamheten för att kunna trygga Stallmästaregårdens fortlevnad i framtiden. Fastighets AB Stallmästaregården vill därför bygga till för att skapa fler hotellrum och konferenslokaler och för att förbättra varu- och avfallshanteringen.

2 2 (14) Ett förslag togs fram under 2010 som också var föremål för plansamråd i augusti och september Efter samrådet har förslaget utvecklats avseende framförallt placering och gestaltning. Det förslag som nu ställs ut innebär också att det f.d. linneförrådet flyttas till dess tidigare plats vid strandkanten vilket ger större möjligheter vid utformning av ny byggnad. Solna stad bedömer efter ytterligare samråd med länsstyrelsen angående det utvecklade förslaget (yttrande ) att det inte är lämpligt att uppföra ytterligare en historiserande byggnad på platsen utan en ny byggnad bör ges en modern utformning. Mer om gestaltning under Planerad bebyggelse. Planens syfte Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnad för hotell och konferens inom Stallmästaregården. Förändringarna syftar till att skapa fler hotellrum och konferenslokaler samt att förbättra varu- och avfallshanteringen. Planen ska också reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området. Planområde Planområdet består till största delen av Stallmästaregården, Haga 2:7, som ägs av Fastighets AB Stallmästaregården. I detaljplanen ingår även en liten del av fastigheterna Haga 3:6 och Haga 2:5 som ägs av Solna stad respektive Trafikverket. Behov av miljöbedömning När ett förslag till detaljplan upprättas ska kommunen alltid göra en så kallad behovsbedömning, d.v.s. ta ställning till om en miljöbedömning för planen behövs eller inte. Behovsbedömningen ska göras utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 till

3 3 (14) förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. En miljöbedömning ska göras om detaljplanens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. I behovsbedömningen bedöms planförslagets miljöpåverkan med avseende på omfattning, luftkvalitet, buller, störande verksamheter, risker, riksintressen samt stadsoch landskapsbild. Det aktuella förslaget innebär att varuintaget flyttas till parkeringen vid Annerovägen. Minskad trafik mot Brunnsviken samt en visuellt bättre miljö i och med ny byggnad bedöms vara positiva effekter. För Stallmästargården, både byggnadsminne och verksamhet, samt Nationalstadsparken finns stora naturoch kulturmiljöintressen. Förslaget överrensstämmer med den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken och stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att förslaget kan utföras utan att inverka negativt på natur- och kulturmiljövärden. På Värtabanan sydost om och på Uppsalavägen sydväst om planområdet transporteras farligt gods. Detta innebär att riskfrågorna måste hanteras i detaljplaneprocessen. Sammantaget bedömer stadsbyggnadsförvaltningen att detaljplanens genomförande inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Aktuella miljöfrågor bedöms kunna hanteras inom ramen för detaljplanearbetet. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Solnas översiktsplan ÖP 2006, antagen i maj 2006, ingår planområdet i riksintresseområde för kulturmiljövården och för Nationalstadsparken. E4/E20 liksom Värtabanan mellan Karlberg och Värtahamnen i anslutning till planområdet är av riksintresse. Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen, anger att förutsättningar för fortsatt värdshusrörelse inom Stallmästaregården ska upprätthållas. Nya byggnader för kultur- och friluftsändamål och för områdets drift får byggas. Vidare anger den fördjupade översiktsplanen riktlinjer för byggande inom bebyggda områden. Det finns möjlighet att inom redan bebyggda områden i begränsad omfattning komplettera med nya byggnader. Detta för att befintliga verksamheter ska ges rimliga möjligheter att utvecklas. Detaljplaner För största delen av planområdet gäller detaljplan för Stallmästaregården antagen 1998, P98/1021. Planen syftade till att uppföra en tillbyggnad för hotellverksamhet i norra delen av Stallmästaregården. Hotellet har sedan byggts. I gällande plan finns också en underbyggnadsrätt i sydöstra delen under uteserveringen. Planen reglerar även en lokalgata parallellt med Värtabanan mellan Annerovägen och Brunnsviksvägen förbi Stallmästaregården. Planområdet berör även en liten del i norra delen av detaljplan P93/0927. Här anger planen gång- och cykeltrafik för det aktuella utsnittet norr om Värtabanan. Byggnadsminne Stallmästaregården har sedan 1600-talet utan avbrott haft funktionen som värdshus, något som gör det unikt i Stockholmstrakten. Den är därför av stort kulturhistoriskt

4 4 (14) värde och sedan 1985 är Stallmästaregården byggnadsminne. Skyddsföreskrifterna innebär förbud mot rivning och förvanskning av byggnadernas yttre och för vissa byggnader inre kulturhistoriskt värdefulla kvaliteter samt krav på vård och underhåll. Om ändring av byggnadsminnet i strid med dessa skyddsföreskrifter anses nödvändiga för att byggnaderna ska vara till nytta kan avsteg göras. Byggnadsminnesförklaringen innebär att förändringar i den byggda miljön, förutom prövning enligt plan- och bygglagen, även skall prövas mot Kulturminneslagen (KML) där Länsstyrelsen är beslutande myndighet. Miljöprogram Solna stads miljöprogram som antagits av kommunfullmäktige, ska ligga till grund för både extern och intern verksamhet. De uppsatta målen ska så långt som möjligt implementeras i plan- och byggprojekt. Strandskyddsförordnande Strandskydd gäller 100 m från Brunnsvikens strandlinje. När nya detaljplaner upprättas ska frågan om strandskydd utredas. 100 m strandskydd på land och i vatten gäller automatiskt när nya detaljplaner tas fram. Kommunerna får från och med den 1 juli 2009 bestämma att strandskyddet hävs för ett område, om det finns särskilda skäl. De lagliga förutsättningarna för att upphäva strandskyddet i detaljplan regleras i 7 kap. miljöbalken. Se vidare under Förutsättningar och förändringar/strandskydd. Förutsättningar och förändringar Befintlig bebyggelse Stallmästaregården är av högt kulturhistoriskt värde. Värdshuset präglas av byggnader och tillbyggnader från olika epoker. Idag rymmer det restaurang, konferenslokaler och 49 hotellrum i olika byggnader. Byggnaderna, som tillkommit under olika epoker, har till stora delar ett sammanhållet byggnadssätt i fråga om material och färger. Fasaderna består till största delen av gulmålad träpanel och taken är svarta sadeltak. I sydöstra delen av fastigheten, där den nya byggnaden planeras, finns idag ett f.d. linneförråd som är skyddat i byggnadsminnesförklaringen. Här finns också en personalbyggnad från 1950-tal, en anläggning för inlastning och avfallshantering mot Brunnsviken och en servering under en pergola som däremot inte omfattas av skyddsföreskrifterna. Den byggnadsantikvariska konsekvensanalysen (AIX ) visar att det f.d. linneförrådet tidigare haft en annan placering. Den ska enligt uppgift uppförts som ett brygghus Byggnaden flyttades till sin nuvarande plats, troligen någon gång vid sekelskiftet 1900 och inreddes då till linneförråd. Den nu aktuella detaljplanen föreslår och genomförandet förutsätter att det f.d. linneförrådet flyttas till dess tidigare plats vid strandkanten. I detta framtida läge ersätter linneförrådet en befintlig åttkantig kiosk från 1980-tal. Kiosken har inte kulturhistoriskt värde. En flytt av f.d. linneförrådet till strandkanten skulle i princip återställa det utseende gården hade vid

5 5 (14) 1800-talets slut och skulle därmed återupprätta ett historiskt mer korrekt utseende. Detaljplanen ger möjlighet att flytta linneförrådet till tidigare placering vid Brunnsviken. En byggrätt markerad (2) för detta finns intill Brunnsviken. Flytten är en förutsättning för att kunna bygga den planerade flygelbyggnaden. Se beskrivning av berörda planbestämmelser under Planerad bebyggelse nedan. Det f.d. linneförrådet som föreslås och förutsätts flyttas vid genomförandet av planen. Detaljplanen innebär också att inlastning och avfallshantering flyttas från strandområdet till angöringsvägen mot Annerovägen. Här föreslås delar av gaveln på det hotell som uppfördes under början av 2000-talet inrymma varuhanteringen. Detaljplanen innebär därmed att befintlig inlastning liksom pergola och personallokal från 1950-tal rivs. De är befintliga byggnader av relativt stökig och temporär karaktär som uppfattas som en förflackning av områdets värden (AIX ). Planerad bebyggelse Planen medger en ny flygelbyggnad innehållande en konferensanläggning och ca 30 hotellrum i Stallmästaregårdens sydöstra del. En ny byggnad i detta läge ger möjlighet att inom Stallmästaregården styra gårdens historiska inramning. Den nya byggnaden ramar in befintlig bebyggelse genom att skapa en pendang till huvudanläggningen i väster. Den fungerar också som en avskärmning mot trafikmiljön söder och öster om gården. Denna trafikmiljö påverkar i dagsläget påtagligt upplevelsen av Stallmästaregården. Byggnadens placering och form tar avstamp i den befintliga bebyggelsens förhållanden mellan byggnad och gård vilket ger tydlighet i förhållandet mellan gammalt och nytt. Till skillnad mot den västra gården, öppnar sig den nya östra mot vattnet vilket ger en öppen inbjudande karaktär för förbipasserande vid Brunnsviken liksom förutsättningar för goda hotell- och konferenslokaler med utsikt mot Brunnsviken. Flygelbyggnaden är i två plan, terrasserad med sin lägsta byggnadshöjd närmast Brunnsviken. Mellan den nya flygelbyggnaden och befintlig byggnad skapas en underbyggd gård, även den terrasserad ned mot vattnet. Totalhöjder på plankartan reglerar gårdens höjder. Under gården planeras en konferensanläggning.

6 6 (14) Bygglov får inte ges till den nya flygelbyggnaden innan befintligt linneförråd, byggnad markerad med (1), flyttas till dess äldre placering intill Brunnsviken (byggrätt markerad med (2) på plankartan). En administrativ bestämmelse a 1 reglerar detta. Bestämmelse q 1 omfattar linneförrådet både på befintlig och framtida plats. Bestämmelsen q 1 har formulerats så att byggnaden får flyttas till angiven plats. Detaljplanen medger även transportkulvertar under mark genom underbyggnadsrätt. Förutom två tillkommande kulvertar regleras en befintlig. Gestaltning Gestaltningen av den nya byggnaden är en viktig fråga. Solna stad bedömer efter ytterligare samråd med länsstyrelsen om förslaget (yttrande ) att det inte är lämpligt att uppföra ytterligare en historiserande byggnad på platsen utan en ny byggnad bör ges en modern utformning. Ambitionen är alltså att en ny årsring skapas i Stallmästaregårdens långa historia på platsen. Tillägget ska hålla hög arkitektonisk kvalitet med en dignitet som är värdig den intressanta och värdefulla miljön. Den föreslagna flygelbyggnaden har inspirerats av Hagaparkens bebyggelse. Den utformas med stora tältliknande tak med drag av 1700-talets lekfulla paviljongarkitektur men är med sitt reducerade formspråk tydigt nutida. En bestämmelse v 2 med tillhörande principsektion och principtakplan reglerar det böljande taket. Mot vattnet har taket sin lägsta punkt (+9,4 över nollplanet) och mot järnvägen sin högsta (+15,8 m över nollplanet). Takfot mot gården ligger på +12,2 m över nollplanet för att på ett bra sätt möta befintlig bebyggelse. Utformningen har inspirerats av bl a Hagaparkens koppartält och ska i sitt uttryck förmedla samma känsla av materialitet och färguppfattning. Koppar, målad plåt och trädetaljer är möjliga materialval. Material och uttryck studeras vidare i det gestaltningsprogram som ska tas fram och kopplas till exploateringsavtalet vid antagandet av detaljplanen. Mötet mellan ny bebyggelse och kulturhistorisk värdefull och skyddad bebyggelse bedöms förbättras när den låga personalbyggnaden med terrassen rivs. Fotomontage. Vy från Brunnsviken. Föreslagen ny byggnad till vänster i bilden. Material-, färgval och uttryck kommer att studeras vidare i gestaltningsprogram och i bygglovskede.

7 7 (14) Fotomontage. Stallmästaregården vid entrén från Annerovägen. Föreslagen ny byggnad till höger. Material-, färgval och uttryck kommer att studeras vidare i gestaltningsprogram och i bygglovskede. Modellfoto. Fågelperspektiv sett från norr.

8 8 (14) Modellfoto. Fågelperspektiv sett från väster. Ny byggnadsvolym i bortre delen av bilden närmast Värtabanans nya bro. Parklandskap och vegetation Fastigheten är en del av det historiska parklandskapet runt Brunnsviken och ingår i Nationalstadsparken. Fastigheten ingår i ett populärt sammanhållet stråk utmed Brunnsviken där utblickarna mot vattnet har stort värde. På fastigheten finns många stora och värdefulla träd. Planförslaget har avvägts för att göra så liten inverkan som möjligt på befintlig vegetation. Detaljplanen innebär dock att tre träd behöver fällas, vilka framgår av plankartan. Det är en skogslind, en lönn och en alm. Övriga värdefulla träd skyddas med planbestämmelser, se vidare nedan under Skydd av träd. Parallellt med framtagandet av bebyggelseförslaget har en övergripande plan för utvecklingen av utemiljön runt Stallmästaregården tagits fram för att sammantaget, trots att tre träd fälls, skapa en mer utvecklad, historiskt förankrad och mer kvalitativ utemiljö. Vid Stallmästaregården möter den engelska parkstilen mer traditionell gårdsmiljö. Stallmästaregårdens närmaste grannar Hagaparken och Bellevueparken är parkmiljöer som präglas av den engelska parkstilen. Båda gestaltades av Fredrik Magnus Piper i Gustav III:s stora projekt att omvandla Brunnsvikens stränder till en sammanhållen engelsk park. Stallmästaregården har däremot genom åren behållit sin karaktär av mer symmetriskt upplagd park och trädgård runt en traditionell herrgårdsliknande miljö.

9 9 (14) Stallmästaregårdens utemiljö föreslås utformas som en småskalig park och trädgård som tar utgångspunkt i den enkla symmetriska anläggning som funnits här tidigare. I Stallmästaregårdens äldre historia rådde barockparkens symmetri som ideal. Barockanläggningen har inspirerat det nya förslaget även om den helt genomförda, storslagna barockparken givetvis är främmande för Stallmästargårdens enklare och jordnära karaktär. Illustrationsplan. Återplantering och förstärkning av trädbeståndet ska göras. Vid entrén från Annerovägen förelås en ny trädrad som kompletterar befintliga lindar. Mot Brunnsviken ramar två nya äppellundar in trädgården och serveringen centralt på fastigheten. Skydd av träd Nationalstadsparken är skyddad med anledning av sina höga natur-, kultur- och rekreationsvärden. För dessa värden har träden en stor betydelse. Det kungliga inflytandet under flera hundra år har inneburit att natur-, jordbruks- och parkområden med lång kontinuitet har bevarats. Lagskyddet för nationalstadsparken (4 kap 7 miljöbalken) innebär förbud mot att skada det historiska landskapet natur- och kulturvärden, men gäller endast vid åtgärder som kräver vissa former av tillstånd. Eftersom trädfällning och annan åverkan på träd i normala fall inte kräver tillstånd saknar träden i parken skydd mot sådana åtgärder. Skyddet för träden innefattar träd som har ekologisk och/eller kulturhistorisk betydelse. Olika trädslag har olika dimensioner när de börjar bli värdefulla. Därför har olika gränser valts för olika trädslag. Eftersom trädstammar oftast har en oregelbunden form har måttangivelserna angetts som omkrets. De träd som är aktuella på

10 10 (14) Stallmästaregården är alm (60 cm omkrets, ca 20 cm diameter), lind och pil (95 cm omkrets, ca 30 cm diameter), och björk (125 cm omkrets, ca 40 cm diameter). Trädens omkrets mäts i midjehöjd (ca 100 cm över marken). Detaljplanens genomförande innebär att tre träd behöver fällas, se beskrivning och utvecklingsförslag under Parklandskap och vegetation ovan. Övriga värdefulla och för Stallmästaregården aktuella befintliga träd skyddas med en generell planbestämmelse för hela planområdet. Nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är enligt 4 kap 7 Miljöbalken utsett till nationalstadspark som i sin helhet är klassat som riksintresse. Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen anger att förutsättningar för fortsatt värdshusrörelse inom Stallmästaregården ska upprätthållas. Nya byggnader för kultur- och friluftsändamål och för områdets drift får byggas. Vidare anger den fördjupade översiktsplanen riktlinjer för byggande inom bebyggda områden. Det finns möjlighet att inom redan bebyggda områden i begränsad omfattning komplettera med nya byggnader. Detta för att befintliga verksamheter ska ges rimliga möjligheter att utvecklas. Förslaget innebär att varuintaget flyttas till parkeringen vid Annerovägen. En visuellt bättre miljö och minskad trafik mot Brunnsviken är positiva effekter av förslaget. Detaljplanen innehåller x-områden som säkerställer allmänhetens tillgång till parken och Brunnsviken. Förslaget överrensstämmer med den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken och bedöms kunna utföras utan att inverka på Nationalstadsparkens värden negativt. Kulturhistoriska värden På Stallmästaregården har det sedan 1600-talet bedrivits värdshusrörelse utan avbrott. Inget annat nu verksamt värdshus i Stockholmstrakten har så lång historisk tradition. Stallmästaregården förklarades som byggnadsminne år Under Stallmästaregårdens historia har byggnader kontinuerligt till- och ombyggts, flyttats eller rivits. De olika årsringarna har olika kulturhistoriskt värde. Sammantaget har dessa årsringar stort värde då de belyser byggnadshistoriens och rörelsens utveckling. Det unika med Stallmästaregården är att anläggningen sedan 1600-talet behållit samma funktion. En byggnadsantikvarisk konsekvensanalys har gjorts av förslaget (AIX ). Sammanfattningsvis kommer AIX fram till att Stallmästaregårdens högst vägande enskilda kulturhistoriska värde utgör det kontinuitetsvärde som restaurangverksamheten utgör. Genom tiden, och framgent, bör förändringar i den fysiska miljön kring byggnaderna kunna medges för att upprätthålla detta värde. Upplevelsen av Stallmästaregården påverkas starkt av Värtabanan och trafikplats Norrtull. Detaljplanen ger möjlighet att styra inramningen av Stallmästaregården på ett konkret sätt.

11 11 (14) En flytt av f.d. Linneförrådet till strandkanten skulle i princip återställa det utseende gården hade vid 1800-talets slut. Slutligen kommer AIX i sin analys fram till att ändringsåtgärderna kan tänkas ligga inom ramen för målsättningen med bevarandet av byggnadsminnet och kan anses vara acceptabla ur kulturhistorisk synvinkel. Tillgänglighet De nya byggnaderna ska uppfylla tillgänglighet enligt gällande lagstiftning. Gator och trafik Biltrafik och varuintag Stallmästaregården angörs via infart från Annerovägen. Planen förutsätter att Stallmästaregården flyttar varuintaget från nordöstra sidan mot Brunnsviken till angöringsvägen mot Annerovägen. Här föreslås delar av gaveln på det hotell som uppfördes under början av 2000-talet inrymma varuhanteringen. Åtgärden innebär minskad trafik mot Brunnsviken och en förenklad varu- och avfallshantering. Stockholms stad planerar att rusta upp Bellevueparken till Byggnationen av Norra länken har inneburit ett schakt i parken. Vid återställandet av schaktet tas ett helhetsgrepp för hela parken. En av idéerna är att minska fordonstrafiken i parken genom att stänga av stora delar av Brunnsviksvägen för motortrafik. Stängs trafiken av blir Stallmästaregårdens båtsällskap, öster om Stallmästaregården, hänvisade att nyttja förbindelsen mellan Stallmästaregården och Värtabanan. Stallmästaregårdens båtsällskap har mellan fordonsrörelser per dag (Bellevueparken Trafikutredning februari 2009 gjord av Tyréns). För att möjliggöra fordonstrafik till och från båtklubben föreslås lokalgata i detaljplanen. Solna stad bör dock besluta om trafikregleringar som innebär att annan motortrafik än transporter till båtklubben inte tillåts. Detta för att gatan i första hand ska användas för gång- och cykeltrafik förbi Stallmästaregården. Gång- och cykeltrafik Gående och cyklister passerar över Stallmästaregårdens mark när de rör sig mellan Hagaparken och Bellevueparken. Detta säkerställs genom servitut över gården. Gång- och cykelvägen är grusad och trafiken ska vara av promenadkaraktär. Cykeltrafik ska ske på de gåendes villkor. Goda förutsättningar för snabb cykeltrafik mellan Annerovägen och Brunnsviksvägen ska finnas på lokalgatan söder om Stallmästaregården för att på så sätt styra undan den snabba farliga cykeltrafiken från Stallmästaregården. Detaljplanen innehåller en bestämmelse bro, som möjliggör en eventuell framtida gång- och cykelbro parallellt med, norr om, Värtabanan. Bron binder samman Norra station och östra Karolinska med Bellevueparken/Brunnsviksvägen. Detaljplanen innehåller x-områden som säkerställer allmänhetens tillgång till parken och Brunnsviken. Dessa x-områden säkras med servitut. Servitutet intill Brunnsviken möjliggör en framtida strandpromenad.

12 12 (14) Parkering Parkering sker inom fastighetsmark vid Stallmästaregårdens entré från Annerovägen. Efter omdisponering av parkeringsytorna bedöms ungefär 30 parkeringsplatser kunna anordnas vilket bedöms som tillräckligt för verksamheten. Kollektivtrafik Ett flertal bussar trafikerar Annerovägen och Norrtull. Inom en kilometer från planområdet finns också spårbunden kollektivtrafik. Vid Odenplan finns grön tunnelbanelinje och, när Citybanan är utbyggd, även pendeltåg. Miljöfrågor Buller Stallmästaregården är utsatt för trafikbuller. Den ekvivalenta ljudnivån ligger mellan db(a) (Tyréns 2008). Enligt BBR anges som allmänt råd att föreskrivet krav är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS för respektive lokaltyp uppnås. För hotellrum gäller ekvivalentljudnivå högst 30 dba och maximalt ljudnivå högst 45 dba inomhus. Krav på ljudnivå utomhus finns inte. Luftföroreningar Uppsalavägen är i dagsläget hårt trafikerad. Spridningsberäkningar har utförts av Luftvårdsförbundet i Stockholm och Uppsala län 2002 för halter inandningsbara partiklar (PM10) och Kvävedioxid (NO 2 ). Beräkningen som redovisas i ÖP2006 visar miljökvalitetsnormerna för PM10 (50 μg/m 3 ) överskrids utmed Uppsalavägen i dagsläget. Inom Stallmästaregården ligger nivån under normen, mellan μg/m 3. Miljökvalitetsnormen för Kvävedioxid (NO 2 ) innehålls också inom planområdet. Efter utbygganden av Norra länken bör trafiken på denna del av Uppsalavägen minska. Genomförande av aktuell detaljplan bedöms inte nämnvärt förändra luftkvaliteten varför normerna bedöms klaras inom Stallmästaregården. Radon Enligt översiktlig radonriskinventering som utförts 1994 av MRM konsult AB ligger det aktuella planområdet inom normal- och högriskområde för radon. Byggnader skall grundläggas och konstrueras så att gällande gränsvärden för radon ej överskrids. Strandskydd I detaljplanen föreslås att strandskyddet inom hela planområdet upphävs, både inom kvartersmark, på allmän plats och inom vattenområde. Planens genomförande ändrar inte allmänhetens tillgänglighet till området eller villkoren för djur- och växtliv på något avgörande sätt jämfört med nuvarande förhållanden. De skäl som enligt lagen kan ligga till grund för upphävande av strandskydd regleras i 7 kap. 18 c Miljöbalken. För Stallmästaregården är punkterna 1, 4 och 5 aktuella. 1: Området är redan ianspråktaget och förändringarna ändrar inte förutsättningarna att upprätthålla strandskyddets syften.

13 13 (14) 4: Stallmästaregården är en pågående verksamhet med behov att utvidga verksamheten och denna utvidgning kan inte genomföras utanför strandskyddat område. 5: Stallmästaregårdens kontinuitet i användning, krogverksamhet, utgör en viktig del av byggnadsminnets kulturhistoriska värde. Det är ett allmänt intresse att Stallmästaregårdens verksamhet kan finnas kvar på platsen. Stallmästaregården är i behov av att utveckla sin verksamhet och kan förstås inte göra det utanför strandskyddat område. Riskfrågor Farligt gods och urspårning Stallmästaregården angränsar till både Uppsalavägen, som utgör primär transportled för farligt gods, samt Värtabanan, som trafikeras av vagnar med gods till och från Värtahamnen och Frihamnen, däribland transporter av farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att riskerna analyseras vid planläggning inom 150 meter från väg eller järnväg med transport av farligt gods. Närheten till de två riskkällorna innebär att en riskanalys har upprättats som underlag till den nya detaljplanen (Brandskyddslaget, februari 2013). Riskanalysen syftar till att ur risksynpunkt undersöka lämpligheten med den nya detaljplanen och föreslagen bebyggelse. Vilka risker som människor inom området utsätts för utvärderas och utifrån dessa föreslår riskanalysen hur de ska hanteras för att nå en acceptabel risknivå. I riskanalysen identifieras de olycksscenarier som kan medföra allvarliga konsekvenser inom planområdet: Urspårning på Värtabanan Olycka vid transport av farligt gods på Värtabanan Olycka vid transport av farligt gods på Uppsalavägen. Riskerna förknippade med urspårning av tåg på Värtabanan ska hanteras vid rälsen genom förlängning av planerat urspårningsskydd. Urspårningsräl anläggs när Värtabanan återläggs i definitivt läge över den nya bron. Avtal ska träffas mellan Solna stad och Trafikverket för att säkerställa att urspårningsskyddet förlängs ca 50 meter. Detaljerade studier av övriga olycksscenarier visar att trafiken på Värtabanan respektive Uppsalavägen medför en förhöjd risknivå inom planområdet och innebär att riskreducerande åtgärder behöver beaktas vid ny bebyggelse samt vid förändring av verksamheten inom befintlig bebyggelse. Utifrån riskanalysen konstateras att följande åtgärder ska vidtas vid ny bebyggelse eller vid förändring av befintlig bebyggelse inom det aktuella planområdet: Obebyggda områden utomhus inom 25 meter från Värtabanan respektive Uppsalavägen ska utföras så att de ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Inom 50 meter från Värtabanan respektive Uppsalavägen ska lokaler för stadigvarande vistelse utformas så att utrymning kan ske till säker plats vid olycka på järnvägen respektive vägen. För att förhindra brandspridning till den nya hotellbyggnaden ska fasader (väggar och fönster) mot riskkällorna utföras så att risken för brandspridning in i byggnaden begränsas under den tid det tar för personer att utrymma utsatta byggnadsdelar eller att nå säker plats.

14 14 (14) Om ny bebyggelse uppförs inom 25 meter från Uppsalavägen ska fasader (väggar och fönster) utföras så att risken för brandspridning in i byggnaden begränsas under den tid det tar för personer att utrymma utsatta byggnadsdelar eller nå säker plats. En planbestämmelse b 1 har formulerats utifrån ovanstående som ska säkerställa att fasader (väggar och fönster) som vetter mot Värtabanan eller Uppsalavägen utförs så att brandspridning in i byggnaden förhindras under utrymningstiden. Bestämmelsen säkerställer också att lokaler för stadigvarande vistelse i de byggnader som ligger 50 meter från Uppsalavägen respektive Värtabanan utformas så att säker utrymning kan ske. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till allmänna ledningar. Inom planområdet utmed fastighetsgränsen mot Haga 2:4 ligger dag- och spillvattenledningar. För dessa gäller i detaljplanen planbestämmelsen: u, marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Norrvatten har sin huvudvattenledning i Annerovägen. Vid arbeten nära denna bör försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika skador. El Ledningarna till exploateringen kan behöva förstärkas, vilket i så fall sker från befintlig nätstation. Vid genomförandet behövs dialog mellan Vattenfall och exploatören. Genomförande Planens genomförandetid är 15 år från det att planen vunnit laga kraft. Övriga administrativa frågor behandlas i Genomförandebeskrivningen. Medverkande Detaljplanen har tagits fram av planarkitekt Per Anders Olsson och stadsarkitekt Eva Darolf Linnros. Medverkande tjänstemän har varit stadsträdgårdsmästare Lars Johansson och exploateringsingenjör Martin Åslund. Byggnadsgestaltning och illustrationer har tagits fram av Wingårdh Arkitektkontor AB genom Gert Wingårdh, Per Henrik Söderberg och Anna Höglund. Landskapsplanering har tagits fram av Nyréns arkitektkontor genom Bengt Isling. Eva Darolf Linnros Stadsarkitekt / Plan- och byggchef Per Anders Olsson Planarkitekt