Bitidningen. Tema: Quinnor kan. Bigårdens placering Nya Zeeland Biförluster

Transkript

1 Nr 10 Oktober 2009 Bitidningen Tema: Quinnor kan Bigårdens placering Nya Zeeland Biförluster Bitidningen

2 Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vi har tillstånd att tvätta och rensa året om. Anläggningen är godkänd av Länsstyrelsen o Jordbruksverket. PM Universalbotten 3 i 1 Sveriges bästa bibotten Enkel städning, varoakontroll/ -bekämpning och fodring, Bottnen finns också med pollensamlare, 4 i 1. Håll dina bin i torra, mögelfria lådor. Enkelt, smidigt och billigt. Ring Vi behöver mer honung! Vi tar emot orörd, grovsilad honung året om. Betalning efter leverans. Bra priser. Ring angående kärl, frakter och priser. Mats Karlsson , Göran Sundström För mer information Ring Välkomna hälsar Lars Gibrand Honung Köpes Svensk Landskapshonung Grovsilad, med vattenhalt under 20%. Ingen leverans för stor, ingen för liten. Rune Axelsson, Småland, Åke Berglund, Stockholm, Thomas Dahlgren, Västmanland, Lars Hedlund, Gotland, Gunnar Henningsson, Värmland, Östen Härdell, Östergötland, Ove Kaye, Dalsland, Håkan Lantz, Östergötland, Dan Levin, Sörmland, Bo-Göran Nilsson, Skåne, Lars Pettersson, Värmland, Bitidningen

3 Ledaren Sverige behöver mycket bin! Erik Österlund Redaktör Mycket bin betyder många biodlare och biodlare med många bin. Det betyder effektiv pollinering där dessa finns. Det finns för lite bin i Sverige. Och det finns för få biodlare. Äntligen har trenden med avtagande antal medlemmar i SBR vänt! SBR behöver många medlemmar för att vara starkt. Då har vi underlag för en bra tidning, bra aktiviteter och ett bra förhandlingsläge då sådant behövs. För att göra det möjligt med många medlemmar behövs mycket bin och bin som överlever. Mycket bin ser vi till att skaffa genom att göra många avläggare varje år. De flesta biodlare i Sverige och de flesta nya biodlare vill ha bin på lågnormalmått, så de flesta avläggare bör göras på det rammåttet. Sådana avläggare har kunnat säljas i långt större omfattning i år än det funnits tillgång till. Det beror inte bara på att det är så många nya biodlare. Det beror också på att det dör alldeles för mycket bin varje år, inte bara under själva vintern, som syns i statistiken, utan också under sensommar, höst och vår. All dödlighet syns inte heller i statistiken pga utebliven redovisning. Kanske hälften inte syns. Örebrosiffrorna tyder på det. En orsak till den för höga dödligheten är invintringstekniken som behöver förfinas. En annan är varroakvalstret, dess följdverkningar med olika sjukdomsalstrare samt bekämpningsmedel av olika slag i kupan och utanför. Detta gäller inte bara i Sverige utan runt om i världen. Det land som är mest beroende av honungsbinas pollineringstjänster är USA, då var tredje tugga som äts där, har producerats med hjälp av binas pollinering. Där har man insett att man måste bort från kemiska bekämpningar så mycket som möjligt, både i kupan och i dess närhet, för binas skull. Bekämpningsmedel i kupan mot varroa påverkar binas hälsa, inte på något sätt positivt, förutom att döda kvalster. I så gott som varje nummer av de två största bitidningarna i USA, Bee Culture och American Bee Journal, handlar minst en artikel om att avla bin och sköta bin så att de klarar sig med minimalt av varroabekämpning, eller ingen alls. Flera olika projekt pågår runt om i det landet för att åstadkomma detta. Olika konferenser hålls där på detta tema. I vårt land talas allt mer om detta också. Våra forskningscentra och avelsorganisationer har med det på sina agendor. SBR och Jordbruksverket har uppmuntrat ansträngningar i detta avseende. Vi behöver diskutera ämnet ännu mer och lägga i en växel till. Alla krafter behövs för att utveckla nödvändiga strategier för att se till att Sverige får så många bisamhällen som möjligt. Årgång 108 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan Bitidningen

4 I detta nummer OKTOBER 2009 Arbeta för SBR! 5 I varroans spår i Nya Zeeland 6 Ökat intresse för bin 8 Afrikakupor i Norden 10 Minister invigde bimuseum 12 Festmåltid med honung 14 Quinnor om GMO, salva och saft 16 Monter på mässan 18 Bigårdens placering 20 Förluster av bisamhällen 23 Instruktörer för testbiodlare 24 Årsrapportblankett 25 Medlemsökning! Biodlingens Vänner 27 Möten och kurser, Vi minns 29 Marknaden 30 SBR-kontakt 31 Krabbspindlar 32 Nästa nummer (11/12-09 nov/dec-nr) utkommer i slutet av oktober. Manusstopp: 1 okt. Numret därpå (1-10) i slutet av dec. Manusstopp: 1 dec 6 12 Omslagsbilden: Honung, pollen och bin på en kaka de byggt helt själva. De kan det också. Foto: Bengt Ewald 20 i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes grön i år. 4 Bitidningen

5 Arbeta för SBR! Erik Österlund Första helgen i september var SBR:s styrelse och personal samlade i Malexander i sydvästra Östergötland för att gnugga geniknölarna och lägga upp hur vi ska arbeta i SBR. våras började arbetet med att styrelsen I diskuterade om vad som är viktigt för svensk biodling och hur SBR kan utvecklas i framtiden. Detta material har sedan varit ute hos distrikten för synpunkter. Vid konferensen bearbetades frågorna vidare för att framöver komma med i verksamhetsplan och långtidsplan. Den planeringen sätter nu fart på allvar inför nästa års budgetarbete. Många bra synpunkter har kommit in från distrikten. Särskilt glädjande är året medlemsökning där föreningar och distrikt har gjort avgörande insatser. Arbetet med marknadsföring och hur vi påverkar för att ytterligare stärka biodlingen var också viktiga frågor som diskuterades under dagarna. Det var mycket nytt folk som kom med i arbetet vid senaste riksförbundsmötet. Dessutom fick vi ny förbundssekreterare. Det märktes att alla nya i sammanhanget nu blivit varma i kläderna och ledningen för SBR har tagit tag i mycket som är viktigt för framtiden. Det är viktigt att konstatera att EU centralt uppmärksammat att den höga bidödligheten i hela Europa är viktigt att komma tillrätta med. Man har begärt in rapporter från de olika länderna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), den myndighet som i Sverige engagerar sig för rikets säkerhet har också uppmärksammat problemet och anslagit pengar till åtgärder för att förbättra situationen för bin och biodling i landet. Det är med andra ord viktigt för rikets säkerhet att vi har en väl fungerande biodlingsverksamhet i landet. Sträck på dig biodlare! Du är viktig för Sverige. Du betyder något! Styrelsen i diskussioner om framtiden under styrelsemötet efter konferensen i Malexander för styrelseledamöter och anställda i SBR centralt. Fr v Michael Cornell förbundssekreterare, Birgitta Augustsen, Jonny Ulvtorp ordförande, Krister Linnell, Stig Hansson, Alf Sjöberg, Lotta FAbricius kristiansen, Arne Johansson och Anders Lignell. Saknas från styrelsen på bilden gör Matias Köping. Foto: Erik Österlund. Bitidningen

6 I varroans spår i Nya Zeeland Per Hörnström, text och foton I NZ anger man ett nästan exakt datum för första upptäckten av varroakvalstret. Det var i april 2000 som man på Coromandelhalvön ett femtontal mil sydost om Auckland upptäckte en bigård med infekterade samhällen. Ännu idag sommaren 2009 vet man inte hur varroa tagit sig in i det strängt kontrollerade landet. Det tog sedan ca fem år innan varroakvalstret etablerat sig över hela Nordön och ytterligare ett eller två år innan den nådde Sydön och idag är varroan på hastig marsch söderut över Sydön. Då, år 2000, trodde en del (som kände sig desperata) att man med drastiska och snabba åtgärder skulle kunna utplåna varroakvalstret på Nya Zeeland eller så småningom med zonindelning åtminstone fördröja spridningen. En from förhoppning som naturligtvis var helt orealistisk. Ganska snart insåg man allvaret i situationen och inte minst jordbruks- och trädgårdssektorn tillsammans med biodlarna och staten satsade stort på att snabbt få ett grepp om läget och utbilda folk inom näringarna i bekämpning och kontroll. Karta: USFG Många nya arter Nya Zeeländarna har under mer än ett århundrade tvingats ta itu med en mängd introducerade skadegörare och diverse oönskade växter och gräs, exempelvis opossum, kaniner, hjortar och getingar (German wasp) och bland växterna sådant som ärtbusken(gorse) och björnbär (blackberry). Det innebär en ständig kamp med de mest skiftande medel och metoder, tyvärr en hel del kemiska och mer eller mindre drastiska.(på Nya Zeeland finns troligen flest flygplatser i hela världen i förhållande till ytan just på grund av flygbesprutningsbehoven.) Det är mycket som står på spel för Nya Zeeland. Främst jordbruks- och trädgårdsproduktionen, som har varit och är oerhört viktig för landet, men också en kamp under ytan som pågår för att någorlunda bibehålla landet så som turistnäringen vill se det: skönt, vackert och grönt! Jordbruksekonomin lider stora förluster Beträffande varroan så kom ganska snart flera undersökningar och prognoser under över de ekonomiska skador som kunde förväntas. I medelperspektivet angavs årliga förluster bara på Sydön till Puhutokawa eller Christmas Tree, insekters och människors älsklingsträd växer vid havet från norr till söder. 6 Bitidningen

7 314 miljoner NZ$ (idag motsv 1475 miljoner kr och maximal uppskattning fram till 2035 uppgavs till 433 miljoner NZ$ årligen). Av detta står de beräknade förlusterna inom jordbruket - främst mjölk och köttproduktionen för ca 90 %. Huvudorsaken är ingen nyhet: nämligen ökade behov av konstgödning på grund av brister i pollineringen (av främst klöverväxter) och därmed kvävefixeringen. För de enskilda biodlarna amatörer och yrkesverksamma kan förlusterna och merarbetet vara nog så betungande, men ekonomiskt sett i det stora hela ganska beskedliga ändå (ca 3 %). Detta till trots beräknas många hobbyodlare och mindre honungsproducenter falla bort under de kommande åren på grund av dålig lönsamhet. Också beräknade ekonomiska förluster i fröodlingar o dyl, och bär och frukt, var förhållandevis små (4 resp 2,5 %) i de här prognoserna. Biodlare alltid optimistiska När vi besöker några mindre och större biodlare på Sydön (i Canterbury) vintern 2008, slås vi av att de flesta ändå tycks uppfatta problemen och vad som kan göras och att det finns en viss optimism trots allt (känt fenomen bland de flesta biodlare!?), att biodlarföreningarna tar fight gentemot politiker och branschorganisationer, vilket man kan läsa om i deras husorgan (http: // och speciellt under rubriken bees come to the Beehive, där Beehive förutom bikupa står för Nya Zeelands parlament i Wellington som är byggt som en bikupa, men mer av gammal halmmodell. Man slås dock av att flera hyfsat stora honungsproducenter lider av gammal och tungarbetad utrustning. Ibland har den utnyttjats i flera generationer. Samhällen fraktas fram och åter en hel del och arbetskraft är både svårfunnen och dyr, där som här. De flesta yrkesodlare måste komplettera med andra inkomster eller på något sätt delta i kommersiell pollineringsbiodling, som f ö beräknas till mellan % av all biodling på Nya Zeeland. Bitidningen Bina betyder mycket på Nya Zeeland. Man satsar stort för att skydda sig mot kvalstrets härjningar. 36 bisamhällen på pollineringsuppdrag på fårbetesmark, vitklöver huvudsakligen, på mitten av Nordön. Honungsbutik som säljer olika sorters honung, bl a den alltmer uppmärksammade Manukahonungen, honungsvin och många olika biprodukter. Avel i centrum Hittills har biodlarna förlitat sig på olika kemikalier och skötselåtgärder. Nu har emellertid åtminstone två nya vägar i bekämpningen av varroa dykt upp här på Nya Zeeland. I båda fallen figurerar ett stort i huvudsak statligt företag inom jordbruksforskningen, New Zealand Institute for Plant and Food Research, tidigare Hortresearch, med internationella förgreningar. Det är forskaren Mark Goodwin som här står i första ledet och är affischnamn i massmedia. Det handlar om motståndskraftiga bin (alltså mot varroa) och biologisk bekämpning. Insemineringsverksamheten har varit febril (och kostsam) på labben utanför Hamilton strax söder om Auckland, och forskarna där anser sig ha förädlat fram bisamhällen med 80 % motståndskraft. De senaste åren har man flyttat till den kända ön Mercury Island där man upprättat en station med ett antal samhällen med idag många miljoner bin för en mer uthållig och permanent drift. Materialet har tagits fram genom ett mödosamt sök- och urvalsarbete över hela Nya Zeeland på basis av strikta genetiska kriterier. Kampen mot varroa går vidare. par.hornstrom@amf.lulea.se Läs mer här: Encyclopedia of Entomology, varroa/assessment-review.pdf templates/issuestemplate.asp?articleid= 682&zoneid=5 events/news_archive/2007_archive/bees_ bred_to_resist_varroa_mite Om jordbruksministern som biodlare: page=236&news=58 7

8 Ökat intresse för bin! Erik Österlund I Sverige har trenden med minskande antal biodlare vänt. Nu är vi fler än förra året. En av orsakerna är naturligtvis alla våra ansträngningar att informera om biodlingen, nöjet och nyttan med den. Problemen som uppmärksammats i media har bidragit till den ökande medvetenheten bland allmänheten om binas betydelse för både ekologin och ekonomin. Det passar bra in i den nya gröna vågen i samhället. Nyligen deltog jag i en biodlingskonferens i USA. Många biodlare slutar i USA bl a pga de många problemen. Men många nya kommer till, från pensionerade militärer till hemmafruar i förorten. På konferensen fanns många nya biodlare och sådana som bara hållit på några år, förutom veteranerna. De nya biodlarna är många gånger också mycket miljömedvetna. De dras till biodling bl a därför att det är en miljöpositiv verksamhet och de vill sköta bina så miljöskonsamt som möjligt. Detta kommer till uttryck på flera sätt. Temat på den konferens jag deltog i var Behandlingsfri biodling (Treatmentfree beekeeping). I närheten, både i tid och plats, hölls en liknande lite större konferens med temat Mot kemikaliefri biodling. Den konferens jag deltog i hade ca 120 deltagare och hölls strax väster om Boston. Efter konferensens tre dagar besöktes några yrkesbiodlare i Vermont. En var föredragshållare på konferensen. Petersons USA är ett mångkulturellt samhälle vars invånare har sitt ursprung i många av världens länder. Det lär t ex finnas fler ättlingar till svenskar i USA än invånare i Sverige. Lite slarvigt uttryckt skulle man kunna säga att det bor fler svenskar där än här. En av deltagarna på konferensen var Bill Peterson och hans fru Natalie. Det syns på efternamnet att Bills förfader kom från Sverige. Bill har också danskt och irländskt påbrå och han ser ut som en stor rödhårig viking. Natalie härstammar från Italien. Bill och Natalie Peterson, Boston förstaårs-biodlare. Foto: Erik Österlund. I den unga tvåbarnsfamiljen från en av Bostons förorter är det Natalie som är den engagerade biodlaren. Hon är nybörjare från i år och har redan 11 bisamhällen, medvetet möblerade med matchande målade kupor i trädgården. Två av dem är s k topplistkupor (TBH). De har bara överlister som ramar på vilka bina själva får bygga sina kakor utan hjälp av mellanväggar. Natalie har redan hunnit med att ta rätt på ett vildbisamhälle som satt i en vägg i ett uthus. När hon körde hem det i personbilen fick hon inte helt tätt så det flög lite bin i kupén, men hon hade ju slöja på sig så det gjorde inget. Men en bekant som kom förbi när hon stannade bilen blev orolig. Natalie sa bara lugnande att det var naturligt med lite bin i bilen, hon körde bara en liten tur med sina husdjur. Bill hade lovat sin fru att följa med på konferensen, snäll som han var, och räknade med att sova sig igenom den. Men han sa att han nog var den som lärt sig mest då han säkert var den som visste minst från början. Åk på konferenser och gå på kurser! Man lär sig mycket och gör många trevliga bekantskaper. I trädgården finns ett litet uthus. Det är målat i matchande färger med kuporna och med boningshuset. Foto: Peterson. 8 Bitidningen

9 Både höns och barn trivs bra ihop med bina. Uppe til vänster ses en topplistkupa (TBH, Top Bar Hive) i vilken bina bygger fritt på överlister. Foton: Peterson. Man kan inte säga annat än att Natalie är en entusiastisk nybörjare, med 11 bisamhällen redan första året. Här tar hon reda på ett vildbisamhälle från en vägg i ett hus, med hjälp av sonen. Hela familjen är inblandad. Foton: Peterson. Bitidningen

10 Afrikakupor i Norden Bengt Ewald Sommaren 2008 var jag på biresa till Danmark med min förening Nordvästra Skånes Biodlarförening. På väg till Köpenhamn passerade vi Hørsholm och gjorde ett besök i deras föreningsbigård, som var mycket fin med sina danska 12x10-kupor. Här utbildade man många nya biodlare, som efter utbildningen fick låna ett samhälle om de var osäkra på om man kunde ha bin i ett villaområde. Man odlade också snälla drottningar till sina medlemmar. En underlig kupa I ett av föreningsbigårdens hörn stod en underlig kupa som visade sig vara en TBH (Top Bar Hive), som ursprunligen är gjord för att passa under mindre goda ekonomiska förhållanden i Afrika. Många var intresserade av den, bland andra undertecknad, då jag som biodlare under många år fått höra andra säga ungefär så här: Jag skulle också vilja ha bin, men då måste man ju skaffa så mycket material, och sedan har jag inte så mycket tid över. Min egen TBH-kupa Med dessa funderingar i huvudet byggde jag en TBH under vintern 2008, satte en liten svärm i den på försommaren, och nu kan ni se resultatet på bilderna. Många besökare har visat stort intresse för denna kupa, då jag berättat att en sådan kan man själv bygga och ha i trädgården, skörda några kakor honung, och låta bina övervintra på resten. Mest för pollineringens skull Det är ganska enkelt att krama ur honung ur några kakor, och denna blir väldigt aromatisk och god. Eventuellt kan man göra en liten press. Går man in på Internet, kan man få mycket information om TBH-kupor. Jag övervintrar min kupa på honung. Detta är kanske något som kan intressera nya biodlare som inte anser sig ha tid eller råd med traditionell biodling. bengt37@telia.com 10 Bitidningen

11 Bitidningen

12 Jordbruksministern invigde bimuseum Janne Mårtensson Den 3 juli invigde jordbruksminister Eskil Erlandsson Uppvidinge Bf:s nya bimuseum i Älghult. Med sedvanlig pompa och ståt kompletterat med ett fint sommarväder, klipptes det blågula bandet inför ett hundratal inbjudna gäster och besökare. Muséet, som byggts av egen kraft och med välvilligt stöd från såväl ortens företag som SBR och EU, blir ett nytt fint besöksmål för SBR:s distrikt och föreningar. Med ordförande Peter Overdick som primus motor har Uppvidinge Bf gjort ett helt fantastiskt arbete och omvandlat ett Jordbruksminister Eskil Erlandsson på hemmaplan i Småland inviger bimuséet i Älghult. Invigningen hade lockat allmänhet och biodlare från när och fjärran, t o m ända från Boden. Foton: Janne Mårtensson. 12 Bitidningen

13 Jordbruksminister Eskil Erlandsson och förbundssekreterare Michael Cornell i samtal om binas betydelse och roll i samhället, förr och nu. Foton: Janne Mårtensson. Tre bi-entusiaster, Peter Overdick primus motor i mycket bl a bimuséet, Bi-Birger Johansson från Boden som skänkt en gammal kupa och Janne Mårtensson utvecklingskonsulent i SBR. lätt förfallet hus till ett modernt museum, där biodlingen visas upp även i modern form. Det finns medlemmar som bidragit med över 300 arbetstimmar. Det är bara att imponeras! Intresserad jordbruksminister Dagens huvudperson var givetvis jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han kom punkligt körande till lilla Älghult i egen bil. En resa på ca 15 mil. Men var var livvakterna? Nja, jag tycker det är lite överdrivet det där... och i de här bygderna känner jag de flesta, så grabbarna fick ledigt i dag. Efter en första visning av muséet invigningstalade jordbruksministern, klippte av bandet, njöt av goda hemgjorda snittar, minglade med besökarna, gick ytterligare en runda i muséet innan färden gick hemåt igen. Det var en påtagligt intresserad och nöjd minister, som vände hemåt först efter nästan två timmar hos oss biodlare. Under besöket passade SBR:s nye förbundssekreterare, Michael Cornell, och undertecknad på att informera ministern om biodlingen i landet bl a med utgångspunkt från EU-resolutionen från november Den gemytliga samvaron under invigningen resulterade senare i ett besök i Mantorp den 23 september av handläggande personal på Jordbruksdepartementet och Statens Jordbruksverk. Michael Cornell i samtal med Evert Eriksson, en viktig representant för ett viktigt stycke svensk kulturhistoria. Evert är halmkupebiodlare och är en av de få som ännu vet hur man gör granbarksskydd för halmkupor. (Foto tv JM, th EÖ) Bitidningen

14 Marita Delvert SBR-Quinnor Festmåltid med honung Ta vara på den ljumma höstkvällen eller uteplatsen med infravärme genom att grilla en köttbit. Servera denna tillsammans med sensommarens härliga rotsaker i sällskap med kantareller, gula eller tratt. Avsluta med en härlig fruktsallad av blandade frukter toppad med turkisk yoghurt, honung och nötter. Allt beräknat för fyra personer. Carpaccio på rödbetor och chévre 4 stora nykokta rödbetor 100 g chévre 2 msk flytande honung 2 msk röd balsamvinäger Flingsalt och peppar Rostade pinjenötter Skiva de ljumma rödbetorna tunt och lägg på en bädd med salladsblad i olika färger. Smula chévren över. Blanda flytande honung och balsamvinäger och häll över rödbetorna. Salta och peppra och strö sist över de rostade pinjenöt terna. 14 Bitidningen

15 Fylld lövbiff med rotsaker och kantareller 4 stora lövbiffar 3 msk honung 3 msk fransk senap 4 skivor rökt skinka Salt och peppar 2 palsternackor 2 stora morötter 1 liter rensade kantareller Små, gula coctailtomater 2 msk honung Rapsolja, salt och peppar Honungs- och senapssås 2 dl créme fraiche 1 dl gräddfil 2 tsk fransk senap 2 tsk honung Ett stänk tabasco eller cayennepeppar, salt och peppar 2 äpplen Börja med att blanda ingredienserna till såsen. Tillsätt äpplena skurna i små bitar. Fräs kantarellerna tills vattnet försvunnit. Lägg dessa tillsammans med stavar av morötter och palsternackor på en plåt, droppa över olja, honung, salt och peppar och rosta i ugn 225 grader i ca 20 minuter. Lägg i de gula tomaterna efter halva tiden. Bred honung och senap på lövbiffarna, lägg på skinkan och vik ihop i tre delar. Salta och peppra och grilla biffarna några minuter eller stek dem i panna. Fruktsallad med topping Blanda sensommarens frukter och bär i en skål och servera med turkisk yoghurt, garnera med rostade nötter och mandlar och ringla honung över. Marita.Delvert@skl.se Bitidningen

16 Marie Rosell SBR-Quinnor GMO gäller inte bara ekonomin GMO har många bottnar. Den berör oss på många plan. Den är en politisk och ekonomisk fråga, men den är så mycket större än så. Upplands biodlarkvinnor har haft årsmöte hos Britta Löfberg i Skärplinge. Hos Britta finns naturens fantastiska mångfald i miniatyr. Nio tackor och lamm där ingen är den andra lik. Kossor vi kände igen från förr som alla är individer och lätta att urskilja. Växtlighet i sådan variation att den beredde oss glädje och mycket att prata om. Daphne Thuvesson som arbetar med GMO policy-frågor hos SBR var med oss och visade film, svarade på frågor och berättade om GMO och vad den har för inverkan på naturen. Av den information vi fick kunde vi konstatera att GMO skall behandlas som den existentiella fråga den är. Den är så livsavgörande att den inte i första hand ska skötas av forskare, politiker och ekonomer. Den berör var och en av oss och ingen kommer att kunna komma undan. GMO måste behandlas ur ett moraliskt-etiskt, filosofiskt, psykologiskt, andligt, känslomässigt, biologiskt, humanistiskt, naturvetenskapligt, medicinskt perspektivt och överhuvudtaget utifrån alla de aspekter som betingar vår existens. Diskussionerna skall ske öppet och alla ska kunna ta del av resultaten. Människor behöver ta ställning både som individer och som del i ett större sammanhang. Framför allt yrkesgrupper som på något sätt hanterar mat och mediciner är nödgade att ta ställning då GMO-produkter förändrar vårt arbetes förutsättningar radikalt. Är vi beredda att arbeta med födoämnen smittade eller uteslutande bestående av GMO? Vad händer med vår personli- Ambrosia och Nektar. Gudaspis. Bikupan och dess innehåll har alltid varit ansedd som helig. Jag vill be dig att läsa Daphne Thuvessons text om GMO och att du sedan tar dig en funderare över hur många procent GMO du är beredd att bjuda din gud på om den kommer för att smaka din honung. Här är Daphne omgiven av sin åhörarskara på Upplandsmötet. ga känsla för vårt hantverk? Hur kommer materialen vi skall handskas med att se ut? Vi uppländska biodlarkvinnor vill uppmana våra kollegor, kvinnliga och manliga att bjuda in Daphne Thuvesson till era möten för att kunna få ta del av hennes gedigna kunskapsbank. Daphne har bland annat varit chefredaktör för en tidning avsedd som nätverksoch kommunikationsverktyg för ett internationellt landsbygdsutvecklingsprogram koordinerat av FAO (Food and Agriculture Organisation) och 13 år med landsbygdsutveckling, genusoch näringsfrågor i Afrika. Hon ägnar flera timmar om dagen åt att sätta sig in i GMO och följa multinationella företag och deras produkter. Den svåraste frågan under vårt möte: Hur får vi stopp på det hela? Det verkar så svårt och stort och omöjligt att påverka och hur ska vi orka? Vi kom fram till att gräv där du står är vad som gäller för oss. EU tillåter GMO-fria zoner Alltså på t ex kommunal- och/eller länsnivå. Som biodlare kan du ta kontakt med din lokala tidning och övertala dem att publicera Daphne Thuvessons text tillsammans med en förklaring att ni som förening kräver en GMO-fri kommun. Uppmana andra att följa er. Tillsammans kommer ni att hitta vägar och möjligheter att påverka övriga kommuninnevånare. Vad som behövs är någon som kanaliserar det kompakta motstånd mot GMO som finns bland allmänheten. Där har vi biodlare en möjlighet att hjälpa till. För tag sedan startade Karina Karlsson, biodlare i Uppland en namninsamling på nätet. Den vänder sig till alla SBR:s medlemmar men också andra människor. Lägg till din namnteckning för att du önskar att ditt förbund, SBR skall arbeta aktivt för ett Sverige fritt från GMO grödor Bitidningen

17 Eva Carlsson Kristina Bäckström SBR-Quinnor Quinnor i Göteborg och Bohuslän I våras träffades 30 SBR- Quinnor i instruktionsbigården i Södra Inlands Bf. Deltagarna kom från 10 av distriktets 17 lokalföreningar och från Trollhättans bf. Kvällens tema var hur man gör bivaxsalva och använder sina egna örter. Eva Stockfelt ordförande i Hisingens Bf berättade och delade med sig av sina recept. Diskussionerna var livliga och Eva fick många frågor. Efter Evas föredrag fortsatte bi-pratet. Det var både nybörjare och mer erfarna biodlare som hittade till Rollsbo denna kväll. Alla hade inte hunnit skaffa bin än, andra hade nära anknytning till biodling och ville lära sig hur man gör salva. Detta var 4:e gången som SBR-Quinnorna i Göteborg och Bohuslän träffades. Första gången var vi hembjudna till en biodlare. Därefter har träffarna varit i Rollsbo. Tidigare har vi haft besök av Lotta Fabricius och lyssnat till föredrag om ergonomi av sjukgymnast. Denna gång hade vi skickat brev till alla kvinnliga medlemmar i distriktet. I Göteborg och Bohuslän är det 21 % kvinnliga medlemmar. Av de nya medlemmarna som tillkommer är ca 30 % kvinnor. Distriktet är avlångt vilket gör att det blir långa resor mellan norr och söder. Vid träffarna har det kommit önskemål om föredrag av Kerstin Ebbersten, det blir 10 oktober i Kungälv. Hit inbjuds samtliga intresserade i distriktet och runt omkring. Se info under möten och kurser. Nästa träff för SBR-Quinnorna är inte planerad än men vi brukar träffas en gång per år. Kom gärna med förslag på ämne och föredragshållare. Är det någon annan lokalförening som vill arrangera en träff för distriktets SBR-Quinnor är ni välkomna att höra av er. evai.carlsson@gmail.com Lemonad på diskvattnet Att slunga honung är ett svettigt jobb. Svalka dig med lemonad gjord på diskvattnet. Naturligtvis menar jag inte det där diskmedelsskummiga vattnet utan en ren honungsvariant. Häll lite vatten i den tömda slungan eller tappkärlet och vispa runt med en slickepott eller en visp så att så mycket som möjligt av honungskladdet löses upp i vattnet. Om vattnet tas ur slungan måste det silas så att du blir av med oönskat vaxskräp. Honungsvattnet blandas sedan med vatten till önskad sötma och spetsas med en rejäl dos pressad citron eller lime. Serveras väl kyld, gärna med lite citronmeliss. Honungsvattnet kan hällas i PET-flaskor och sparas i frysen några veckor men inte längre. Det är så benäget att jäsa att det till och med kan jäsa i frysen. kristina.backstrom@gmail.com Bitidningen

18 Monter på mässan Kristina Sandberg Under fyra dagar i maj pågick mässan Interfood/Ekonord/ Wine& Spirits i Göteborg. Mässan omfattar utställare för storköksutrustning, ekologiskt och närproducerat samt alkoholprodukter från södra och västra Sverige. Totalt var ca 250 utställare på plats för att visa marknaden sina produkter. Biprojekt Västra Götaland hade valt ut denna mässa för den del av projektet som omfattar marknadsföring. Tanken var att locka biodlare till att dels medverka och dels närvara för att på så sätt grunda sina kunskaper och erfarenheter i hur det fungerar att ställa ut på en så här stor mässa. Varför mässor? Varför ska vi ställa ut på mässor av den här storleken kan man ju undra. Den bästa anledningen är nog att om inte vi visar upp att vi finns och vad vi kan så är risken stor att marknaden väljer andras produkter framför våra. Här finns konsumenterna, journalisterna, provsmakarna, trendsättarna. De som tycker, de som bestämmer och de som köper. Och här finns även de som rest till Sverige för att upptäcka nya produkter att importera till sitt hemland. Den bästa anledningen till att vi ska ställa ut på mässor är att visa att vi finns så att marknaden vet om och blir påminda om våra produkter så att inte andra väljs framför våra. Människor söker i allt större utsträckning efter andra värden än de som bjudits på den senaste tiden. Nästan varje dag kan man läsa om värdet av att ha en produkt som är naturlig, närproducerad och nyttig. Honung passar som en smäck på den beskrivningen! Mässteknik I januari var jag med på en inspirationsdag som hölls av Björn Malmström som är något av en mässdoktor. Under en dag var vi ett trettiotal utställare som blev gnuggade i mässteknik. Vi fick ta del av ett kompendium samt en hel dags föreläsning om hur man bäst utformar sin monter, förmedlar sitt budskap och framhåller sina produkter. Det är så mycket att tänka på, så många små detaljer som kan 18 Bitidningen

19 fälla avgöranden. Björn visade bilder från mässor där det framgick hur lätt det är att det blir fel. Tiden före mässan var hektisk med mycket planerande och tankesmidande. Hur ska montern se ut? Vad får det kosta? Vem ska bygga? Vad är vårt budskap? Vilka ska delta? Vilka produkter ska vi ha med? Vad ska vi ha för pressmaterial? Då det började dra ihop sig gjorde vi upp ett bemanningsschema efter allas önskemål. Några ville vara med alla dagarna, andra bara en speciell. Att kunna vara trevlig, kundfokuserad och skärpt en hel dag är svårt. Därför är det viktigt att alla kan få paus och andningshål under dagarna. På lördag eftermiddag började Arne och Bengt att snickra ihop montern och det såg ut som de aldrig gjort annat. Våra sexkantiga hyllor blev extra bra med alla burkar på plats. Min roll under dagarna blev att se till att de praktiska detaljerna flöt på. Mässans servicecenter är en ovärderlig hjälp när det gäller snabba lösningar till det som ingen tänkt på. Man upptäcker att det fattas några kopior, det behövs en extra lampa eller en hurts. Allt går att fixa men det är klart, det kostar att inte vara förberedd. Priserna är högre under mässan än om man beställer i förväg. Vi provade VIPS som är ett system för informationsinsamling som mässan tillhandahåller gratis. Man slipper skriva kladdlappar samtidigt som man pratar med kunderna och kan koncentrera sig på vad de vill. Det går till så att alla besökare på mässan har ett utställarkort med personuppgifter de måste lämna till mässan. Kortet avläses med läspenna och sedan dras en rad streckkoder som för oss blir en rapport om vem kunden var, vem av oss som ska ha rapporten, vad kunden var intresserad o.s.v. Inspirerande möten På första dagen för branschfolket stod Bengt, Arne, Ebbe, Hans och jag själv i montern. Denna dag var det rätt lugnt och vi fixade med lite smådetaljer. Samtidigt passade vi på att leta efter ny inspiration för våra verksamheter. Det är en speciell stämning på så här stora mässor. Att få gå runt och se alla andras montrar och hur man framhåller produkternas fördelar. Det känns verkligen som det väckts liv i landsbygden Ebbe och Hans, som är kravbiodlare, fick förklara för intresserade vilka villkor Bitidningen de arbetar under och vad detta innebär för konsumenterna och även för bina. Bengt hade stort tryck på sej från första dagen. Hans pollenburkar drog till sej uppmärksamheten och besökarna undrade vad detta var för färgglada prickar. Med samma glada dialekt förklarade han i fyra dagar hur bina hämtar pollen från olika växter, hur det fastnar i fällorna, torkas och bereds. Hur man kan använda det som t.ex. kosttillskott och vad det är för nytta med det. På måndagen stöttade Gunilla upp. Vi gjorde enkäter som besökarna fick svara på och informerade om biodling. Gunilla gjorde också välförtjänt reklam för det kvinnliga nätverket genom att dela ut den speciella receptfolder de arbetat fram i ett projekt. På tisdagen kom två nya ansikten i form av Robert och Mats. Robert kommer från Österrike och bedriver sedan en tid tillbaka en större biodling i Karlsborg. Han hade ett visitkort i form av nyslungad honung i 45-grams burk. Mats har deltagit i ett projekt tillsammans med SIK (institutet för livsmedel & bioteknik AB). Syftet var att fastställa vilken karaktär olika sorters honung kan ha. Då honung ska vara en ingrediens i något bakverk eller någon maträtt och man vill att denna rätt ska smaka likadant från gång till gång, vill man använda sig av en honungssort med beskrivningsbara egenskaper. Dessa egenskaper presenterades i ett överskådligt spindeldiagram där man kan jämföra att t.ex. maskroshonung är syrligare än rapshonung. Ungefär som vinprovning! Senare under dagen ledde Kirsten Jensen från Länsstyrelsen en utfrågning av Mats om projektet. Intresserade åhörare lyssnade uppmärksamt. Vila med förhoppningar Den sista dagen på mässan var öppen för allmänheten och man kunde sälja över disk. Under sista dagens sista timme började vi så smått att riva vår monter. Det är inte utan att tröttheten tar ut sin rätt och man vill bara hem till egna sängen och sova. Göteborg bra men Böja bäst! Under de fyra dagarna som gick fick vi en del förfrågningar om våra produkter och tjänster. Nu börjar arbetet med att sortera ut vilka som kan bli kommande affärer och hur man i så fall ska gå vidare med dem. Jag hoppas att det blir napp för dem som var med. Nästa mässa är i april 2011, kommer du? Vi som medverkade var: Robert Amann, Karlsborg Hans Aronsson, Edsvära Gunilla Ivehag, Nossebro Arne Johansson, Väring Bengt Karlsson, Alingsås Ebbe Lennartsson, Hjo Mats Mellblom, Tibro Kristina Sandberg, Timmersdala kristina_sandberg@telia.com 19

20 Matias Köping SBR:s Näringsbiodlargrupp Näringsbiodling Bigårdens placering I en artikelserie från näringsbiodlargruppen presenteras ett antal kriterier som är viktiga för att bedriva biodling i stort som smått. Vad är en bigård? En bigård är en permanent, varaktig plats eller en plats till vilken återkommande uppställning av en eller fler bisamhällen förekommer. Bigårdens placering har några grundläggande faktorer som påverkar bisamhällets utveckling och produktion under en säsong: Vindskyddat läge är att föredra, framför allt under den kallare delen av året. Vattentillgången är av avgörande betydelse för att bisamhället inte ska behöva transportera vatten alltför långa sträckor, till ynglet och till kylning av kupan då det behövs. Vägframkomligheten med bil eller bil och kärra kan vara betydelsefull. Skugga under eftermiddagen på sommaren är en fördel. Biodlare befinner sig i olika miljöer med sina bigårdar. Valet av miljö har inverkan på bisamhället och driftmetoden för biodlingen samt honungsskörden. Här följer ett antal förekommande miljöer, beskrivna i korthet. Trädgårdsmiljö Bigårdar i trädgårdsmiljö har tillgång till både nektar och pollenkällor under hela säsongen. Trädgårdar har en stor variation av blommor och annat som bisamhället drar nytta av och som underlättar för biodlaren att vidmakthålla I park- och stadsmiljö finns värdefulla träd, som linden. Foto: Bosse Malmgren. I en trädgårdsmiljö finns en rik variation på träd, frukter och örter som passar bina fint. Foton: Erik Österlund. en bra bistyrka under säsongen så att bimängden hålls på topp med stor nektarinsamling som resultat. Det kan dock vara svårt att hålla ett större antal samhällen i sådana bigårdar p g a närhet till barn och lite för kort avstånd till dem som känner/upplever olägenheter av bin. Sälg och lönn finns ofta i trädgårdens närhet. Dessa är av stor betydelse för bisamhällets start på våren. Stads- och parkmiljö Stads- och parkmiljön liknar trädgårdsmiljön mycket, men har ofta en väsentlig skillnad då kastanjer och lindträd ofta förekommer. Dessa träd är bra nektarkällor som ofta ger ett extra bra tillskott i skörden och en egen karaktär på honungen. 20 Bitidningen

21 Skogsbigården kan ha flera speciella honungsdrag som mjölkört, skogshallon och ljung. Foto: Matias Köping Ett samarbete med markägare och hänsyn till allmänhet är viktigt för att få tillgång till dessa områden. Denna miljö kan ge torftigt drag på höstkanten om inte närhet finns till andra miljöer. Om inslaget av lind är stort kan det faktiskt vara en miljö att vandra till under en kort period i samband med lindblomningen. Det kan vara värt arbetsinsatsen för att få fram en sorthonungsprodukt. Stort inslag av lövträd kan också ge inslag av rikligt bladhonungsdrag vissa år. Skogsbigård Dessa bigårdar har utmaningar på våren då det ofta saknas pollenkällor i en omfattning som kan medverka till att bisamhället får en bra start för yngelsättningen. Finns det inte sälg i omgivningen varför inte plantera sticklingar som ger resultat efter ett par år. Gamla torp och gårsdmiljöer kan dock finnas i skogarna som kan innehålla sälg och lönn. Dessa blir väsentliga i våruvecklingen. Skogsmiljön behöver inventeras innan du ställer ut kupor. Prova Bitidningen t ex med ett par kupor och följ utvecklingen. Studera markerna runt omkring. Troligen är honungsdraget baserat på skogshallon och mjölkört (rallarros) och ev ljung på sensommaren. En bra indikator är om förekomsten av fjärilar är riklig på sommaren. Då finns det rimligt bra nektarkällor. Fjärilar behöver också sådana villkor för sin livscykel. Om man inte har en fast bigård här är skogsbigården en bra miljö att vandra till när skogshallondraget sätter in. I permanenta skogsbigårdar i skogslänen/glesbygden är risken för björnbesök påtaglig och man behöver överväga en åtgärdsstrategi och samarbete med andra. Vatten i skogsbigårdar finns ofta i små bäckar och andra vattendrag Odlingslandskap Ett kännetecken i odlat landskap är att det ofta finns en monokultur som präglar förutsättningarna. Nektartillgången kommer då stötvis i form av blomning av raps eller klöver och annat. Det är svårt att hålla samhället i topp vid varje tillfälle för att flygbin skall finnas i största möjliga omfattning. Mellan och efter dessa drag är det ofta tomt på honungsdrag. Det utmanar biodlaren. I dessa områden är det av vikt att hålla kontakt med jordbrukare för att förvissa sig om säsongens förutsättningar. Till sådan miljö kan vandring vara ett bra alternativ, eller vandring till olika nektarkällor inom geografin, från höstrapsblomningen till klöverblomning till vårrapsblomning. Strategiskt bra placerade bigårdar i samarbete med jordbrukare kan ge bra nektarkällor inom samhällets flygradie. Här kan vattentillgången vara svår att tillgodose och blir en utmaning för bisamhället. Diken kan torka ut under sommaren, men sensommaren ger oftast dagg på växter som ligger kvar på morgonen en stund som bina kan nyttja. Brutet landskap Biodling i brutet landskap är som biodling i trädgårdsmiljö, men har även tillgång till skogsmiljö och mindre odlade 21

22 Odlingslandskapet kan bjuda på många olika slags grödor. Raps är en typisk sådan som ofta ger bra utdelning. Vitklöver är en annan som brukar ge bra skörd. Foto: Matias Köping. arealer. Dessa bigårdar har ofta en god utveckling under säsongen och kan ofta vara idealiska att bedriva biodling i. Här kan det vara möjligt att ha ett större antal samhällen inom respektive bigård och även inneha bisamhällen som kan flyttas till odlingslandskap under säsongen. Slutsatser Hur man än bedriver sin biodling så är förutsättningarna olika beroende på var man befinner sig inom landet. Kustnära biodling har också sina fördelar och utmaningar, men huvudsakligen behöver biodlaren bedöma driftmetoden utifrån den omgivaande naturen och dess tillgång till nektar för att uppnå bäst utbyte av bisamhället och nedlagd tid för skötseln. I vissa fall kan ett avstånd på några mil till en bigård vara väl motiverat för att öka utbytet per samhälle. Det kan vara bättre än att år från år stå på en plats med osäkra förutsättningar eller svag utveckling som gör att bina inte kan utnyttja huvuddraget fullt ut. Att strategiskt välja bigårdsplats är en Tabell för nektarinventering av tänkbara bigårdar Mars/april Tillgång till sälg i rikligt mått April Lönn Maj Maskros och bär och fruktträd samt eventuellt höstraps Juni Kastanjeträd och hallon (främst vildhallon) Juli Klöver, mjölkört, lind och ev vårraps Augusti Ljung, bladhonung. nyckelfaktor för framgångsrik biodling. Att identifiera luckor i nektartillgången på befintliga bigårdar och se möjligheten att då flytta en del samhällen till annat område med pågående drag kan vara väl värt besväret och bli en del av ditt normala biodlande. Att ha fler bigårdar (uppställningsplatser) än bisamhällen ger dig en flexibilitet som ökar nyttjandegraden av material och samhällenas förmåga. Gör en nektarinventering för tänkbara bigårdar. Det kan hjälpa dig att optimera grunden för honungsskörden och bisamhällenas utveckling. Ta hjälp av tabellen. Har du tillgång till flera eller alla förutsättningar då har du förmodligen en hög snittskörd per samhälle. Lycka till med planeringen av dina bigårdar, permanenta och sådana dit du vandrar under kortare tid av säsongen! 22 Bitidningen

23 Förluster av bisamhällen och nätverket COLOSS Lars-Martin Liljenvall På initiativ av Zentrum für Bienenforschung i Bern (Schweiz) har ett nätverk, kallat Prevention of Honeybee COlony LOSSes (COLOSS), bildats. Syftet är att samordna arbetet med olika länders svårigheter och problem i samband med förluster av bisamhällen. Förluster av bisamhällen är något som inte enbart bekymrar den svenske biodlaren. Problemet är känt över hela världen. Genom att etablera ett övergripande nätverk har Zentrum für Bienenforschung i Bern påbörjat ett gemensamt arbete med dessa frågor. Dött samhälle på våren, en tråkig syn, som dessutom skapar mycket deprimerande arbete. Vi arbetar alla på att minimera detta. Inget nytt problem De senaste åren har omfattande förluster av bisamhällen orsakat stora problem för biodlarna. Förlusterna uppträder överallt oavsett region och årstid i trakterna omkring Bern (min källartikel speglar förhållandena i Schweiz) men där främst vintertid. De sedan några år i USA uppmärksammade stora förlusterna av bisamhällen, vilket förkortningsmässigt myntats CCD (Colony Collapse Disorder) har förekommit tidigare och beskrivits av biodlare i Europa. Exempelvis förekom på Irland redan åren 950, 992 och 1443 stora förluster av bisamhällen. De senaste åren tycks emellertid förlusterna ha ökat och fått en mer omfattande spridning samt även börjat uppvisa andra symtom. I Washington, USA, kunde författaren till den schweiziska artikeln iaktta samhällen med ett stort antal icke täckta yngelceller och ett fåtal vuxna, kvarvarande bin med eller utan drottning. Detta pekar på att många bin på kort tid dött utanför samhällena. Baserat på beräkningar som COLOSSnätverket utfört uppgår förlusterna till mer Bitidningen än 640 miljoner schweizerfrancs (ca. 4,5 miljarder SEK). Denna summa är dock lågt beräknad då binas pollineringsarbete inte medtagits samt att några deltagarländer, trots förluster, inte inkommit med några uppgifter. Pollinering är ju inte bara för oss biodlare av stor vikt. Den är av central betydelse för jordbruket och för reproduktionen av växter i världen, både odlade och vilda. Det är därför synnerligen angeläget att komma till rätta med problemen och etablera ett samarbete mellan biodlare, forskare och veterinärer m.fl. Om adekvata åtgärder ska kunna genomföras och bli framgångsrika måste de bakomliggande faktorerna vara väl kända. Orsaker dåligt utforskade Med undantag av kvalstret Varroa destructor är de flesta orsaker till förlusterna otillräckligt undersökta. Vilken roll kortvariga infektioner och sjukdomar, förorsakade av kvalster, men även av olika bakterier, nosema, osv. spelar, råder det stor okunnighet om. Dessa kortvariga infektioner spelar förmodligen en väsentlig roll och är oundvikliga då samtliga bin i ett samhälle drabbas av varroakvalstret. Detta utgör således grundprincipen rörande infektioner uppkomna pga. yngelröta och varroa. En växelverkan mellan flera inblandade faktorer, t.ex. sjukdom, förgiftning och bristande näring (otillräcklig pollentillgång) kan förekomma. Förutom olika förgiftningar orsakade t.ex. av ogräsbekämpningsmedel, måste även effekten av faktorer som reducerad livslängd och/eller försvagning av vinterbina undersökas. Deras inverkan är fortfarande till stor del inte känd, t.ex. samverkan mellan pesticider och binas immunförsvar. Prestationsförmåga och vitalitet hos bin Den enskilde biodlarens skötsel har med all säkerhet stor inverkan på förhållandena i detta sammanhang, t.ex. otillfredsställande eller sen varroakontroll, stress som uppkommer vid förflyttning av samhällen, dåliga uppställningsplatser, etc. Men orsaksfaktorer kan även härröra från bina själva. På grund av varroakvalstret så finns det i Schweiz nästan inga vilda bin längre. 23

24 Den genetiska variationen påverkas därför till stor del av biodlarnas avel av honungsbina. Från andra djurarter vet vi att den genetiska variationen spelar en viktig roll (t.ex. motståndskraften mot sjukdomar) i samband med epidemier. Den framgångsrika selektionen och framtagandet av många drottningar från få utvalda mödrar hos bina under senare årtionden kan under vissa omständigheter oavsiktligt frambringa sidoeffekter, som exempelvis mindre vitala bin pga mindre genetisk variation. Denna effekt är sedan länge känd då det gäller andra djurarter. Högeffektiva bin (vänliga, svärmtröga och flitiga) kräver förmodligen ännu mer omsorg av biodlaren. Vilken roll dessa möjliga faktorer spelar i förlusten av samhällen återstår ännu att reda ut. Internationellt samarbete Idag finns inga exakta siffror rörande förluster av samhällen tillgängliga och inte heller några med säkerhet kända faktorer presenterade. Regler för ett gemensamt arbetssätt och bedömningar måste utarbetas för att det ska vara möjligt att göra jämförelser mellan observationer från olika tider och länder. Sammanfattningsvis kan konstateras att vi idag har svårt att förklara problematiken kring förluster av bisamhällen. Då detta stora arbete överstiger Zentrum für Bienenforschungs kapacitet har ett internationellt nätverk bildats. I detta ingår forskare och vetenskapsmän, biodlare och representanter för näringen, vilka gemensamt ska bearbeta de olika frågorna. I fyra undergrupper samarbetar deltagare från trettiofyra länder och dessa har sedan november 2008 träffats i ett gemensamt arbete som finansieras från Bryssel. Inom gruppen Bisjukdomar deltar professor Ingemar Fries, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala tillsammans med Peter Neumann, Zentrum für Bienenforschung, Bern. Med hjälp av standardiserade metoder identifieras olika faktorer som sedan presenteras för forskarna för undersökning och utvärdering. Det är viktigt att biodlare, vetenskapsmän och representanter för näringen samarbetar. Endast så kan problemet med förluster av bisamhällen lösas. liljenvall@zeta.telenordia.se Instruktörer för testbiodlare Lasse Naimell Svensk Biavel hade i maj sin första heldagsutbildning av instruktörer inom ramen för Svensk Biavels program för bättre bin i Sverige. Linköpings biodlarförening ställde upp med lokaler och förträfflig runtomkring-service genom Sven-Erik Källberg. Vädret var det allra bästa för att testa binas sinnelag och annat som ingår i testbiodlingsprogrammet. Enligt den överenskommelse som finns mellan de olika rasföreningarna och Svensk Biavel AB så ska från och med 2009 de olika föreningarna själva ansvara för dels nyutbildning av testbiodlare och dels ansvara för att kunskaperna vidmakthålls genom kalibreringsmöten varje år. För att kunna klara denna uppgift krävs bl a att varje rasförening har ett antal utbildade instruktörer. Idag finns ca hundratalet utbildade testbiodlare, men det är en viss snedfördelning utifrån de olika birasernas användning i landet. Melliferagruppen, dvs NordBi har ca 50- talet utbildade och väl spridda över landet och kan sägas ha tillräckligt med kompetens i sin rasgrupp. Ligustica gruppen har alltför få utbildade testbiodlare (ca 15 st ) mot ett beräknat behov på ca st som ska vara väl spridda över Ligusticabiets kärnområde. Även i Buckfastgruppen och Carnicagruppen är nuvarande numerär av utbildade testbiodlare för lågt sett mot ett beräknat långsiktigt behov. I majnumret av Bitidningen fanns en sammanfattning över de olika kurser i kalibreringsövningar eller testbiodling som erbjöds den gångna sommaren. Förhoppningsvis blir det ett betydligt större antal och bättre utbud till nästa år. Bli testbiodlare! Biodlingen blir mer rolig och på sikt mer lönsam av att vara testbiodlare. Oavsett om man vill få fram bilinjer som har en högre förmåga att dra in honung, pollinera bättre eller ha förmåga att tolerera varroa i sitt samhälle så är den enda hållbara vägen ett mödosamt avelsarbete. Naturligtvis ska man inte bedriva ett systematiskt avelsarbete helt ensam, utan man ska utnyttja den hjälp man kan få i en rasförening för att snabbare nå de uppsatta målen. Så om du inte är med i någon rasförening, gå då in i den som passar dig och dina bin bäst. En del av deltagarna, fr v Pelle Ahlstöm, Jan-Erik Jansson, Håkan Rönnberg, Anders Rosin, Inger Lindberg, Gideon Önnestam och Hans Lindberg. Utdrag ur Schweizerische Bienen-Zeitung, 131 (2008): Artikelförfattare: Peter Neumann, Zentrum für Bienenforschung, Bern tematiskt avelsprogram. Så bli testbodlare du Min uppfattning är att även näringsbi- med! lars.naimell@telia.com 24 Bitidningen odlare borde vara mer aktiva i de olika rasföreningarna. De är en viktig grupp som på sikt kan utnyttja de avelsförbättringar som en kader av hobbybiodlare har dragit fram, men då bör man också vara med och bidra med sin kompetens redan under de första stegen, kanske genom att ta emot systerlinjer med drottningskandidater för t ex bättre pollinering. En annan aspekt är att man bör gå samman och bilda en separat testbigård där man kan dela på bördan att inspektera och poängsätta de olika bisamhällena. Det blir sannolikt bättre bedömningar när man får möjlighet till diskussion direkt vid kupan och mycket roligare biodling. De svenska bina Granskar man de honungsproduktionssiffror som SBR redovisar årligen och gör en beräkning om det blivit bättre genom åren, så blir man minst sagt nedslagen. I princip så har inte den svenska bistammen förbättrats ett dugg sedan början av 1980-talet. Korrelationskoefficienten (det mått som anger grad av samverkan mellan olika faktorer, i detta fall tiden(år) och honungsproduktionen (kg) ) är svagt positiv och visar en årlig ökning med några gram. Man kan ha massor av invändningar mot SBR-statistiken, men de olika typfelen bör vara likartade från de olika åren. Nog kan man dra den slutsatsen att det svenska genomsnittsbiet är för dåligt utvecklat sett ur denna aspekt och att man bättre kan ta tillvara den avelspotential som finns. Lokalt har man i några drottningsodlingsklubbar eller motsvarande visat att man kan förbättra den genomsnittliga honungsproduktionen med minst en 500 grams-burk årligen under en 20 års-period. Det blir gratispengar det och de hade säkert mycket roligt och hade berikande samtal i samband med sitt avelsarbete. Det kan vi alla få om vi deltar i ett sys-

25 Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober september 2009 Upplysningar om biodlaren Skicka senast 31 okt till lokalavdelningens styrelse Man Kvinna Födelseår:... Jag bedriver min biodling som privatperson Jag bedriver min biodling som näringsverksamhet (enskild firma, handelsbolag eller liknande). Bitidningen Upplysningar om min biodling Invintrat antal samhällen hösten bisamhällen Vinterförluster... bisamhällen Avläggare bildade sommaren bisamhällen Sålda bisamhällen... bisamhällen Köpta bisamhällen/avläggare +... bisamhällen Invintrat antal hösten bisamhällen Honungsskörd totalt...kg Jag invintrar bina med:... Socker (kg);... Bifor (kg)... Honung (kg) Konstaterade bisjukdomar och varroa Amerikansk yngelröta i... bisamhällen Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober september 2009 Upplysningar om biodlaren Man Kvinna Födelseår:... Jag bedriver min biodling som privatperson Kopia som behålles Jag bedriver min biodling som näringsverksamhet (enskild firma, handelsbolag eller liknande). Upplysningar om min biodling Invintrat antal samhällen hösten bisamhällen Vinterförluster... bisamhällen Avläggare bildade sommaren bisamhällen Sålda bisamhällen... bisamhällen Köpta bisamhällen/avläggare +... bisamhällen Invintrat antal hösten bisamhällen Honungsskörd totalt...kg Jag invintrar bina med:... Socker (kg);... Bifor (kg)... Honung (kg) Konstaterade bisjukdomar och varroa Amerikansk yngelröta i... bisamhällen Varroa. Första året varroa konstaterades var... Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra, antal gånger per år,...gånger Mjölksyra Oxalsyra Drönarbortskärning Spärrbox Apistan Annat, ange vad/vilken metod... Ej bekämpat varroa... Namn Varroa. Första året varroa konstaterades var... Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra, antal gånger per år,...gånger Mjölksyra Oxalsyra Drönarbortskärning Spärrbox Apistan Annat, ange vad/vilken metod... Ej bekämpat varroa... Namn 25

26 Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober september 2009 OBS! Efter sammanställning (utan namnuppgifter) i lokalbf kastas biodlarens blankett. Ta ut blanketten ur tidningen eller kopiera den, fyll i den och skicka den till ordföranden i din biodlarförening. Du kan också ladda hem en blankett från SBR:s hemsida och skriva ut den på din skrivare. Beroende på om du har program i din dator som klarar det kan du fylla i blanketten i datorn och sedan skriva ut den. Kanske kan du också spara den ifyllda blanketten till en ny pdf-fil och bifoga till ett mail till din ordförande i föreningen. Föreningen sammanställer alla årsrapporter och skickar ett sammandrag av alla medlemmars rapporter till distriktet som sammanställer föreningarnas rapporter och rapporterar till förbundet. Din rapport stannar alltså i föreningen. Genom denna statistikinsamling får distrikt och förbund värdefulla fakta om svensk biodling som används i kontakt med myndigheter och beslutsfattare för att förbättra villkoren för svensk biodling. Tack för din hälp! 26 Bitidningen

27 Nu har det äntligen vänt! Vi har blivit 140 fler medlemmar 2009! Medlemsutvecklingen för medlemsåret 2009 blev precis så fantastisk, som vi kunde ana redan på försommaren. I tabellen ser du siffrorna från slutsummeringen den 31 aug 2009, när medlemsåret bryts. Alla jämförelser med 2008 är alltså på plussidan!! För första gången på väldigt, väldigt länge har vi fler fullbetalande jämfört med föregående år. Juniorerna har ökat med 26%. För 9:e året i följd ökar rekryteringen av nya medlemmar! För första gången sedan 1998 ökar medlemstalet i SBR!! Använd BV-pins! Finns inom kort i bibutiken. Bidrag ansöks en gång per år. Bidrag börjar delas ut, när fonden når 100 tusen SEK. Fonden innehöll i september -09: kr Tips 1: Hur kan föreningen vara en biodlingens vän? Vid t ex föreningsmöten kan en insamling göras till stödfonden Biodlingens Vänner. Andra organisationer som föreningen samarbetar med kan uppmanas att stödja Biodlingens Vänner. Vid föreläsningar eller andra aktiviteter för allmänheten kan insamlingar göras till Biodlingens Vänner. Tips 2: Hur kan du som enskild medlem vara en biodlingens vän? Köp Biodlingens Vänners nya pins, bär den själv eller fäst en pins på någon du anser är en biodlingens vän. Hitta personer t ex på jobbet, som kan skänka en slant till Biodlingens Vänner. När du visar bin eller föreläser om biodling berätta också om Biodlingens Vänner. Köp gåvobevis från Bibutiken. Gåvobeviset kan sedan ges bort som present. Fråga: Behöver gåvor till biodlingens vänner vara stora belopp? Nej, allt från 100 kr och uppåt är välkommet och belönas med ett Gåvobevis. Beloppen sätts in på pg och märks med Biodlingens Vänner. Ange namn och adress. Honungsbedömningskortet finns på SBR:s hemsida SBR:s hemsida utvecklas och blir allt bättre. En bra funktion är de blanketter som finns att ladda hem till din egen dator för att skrivas ut på skrivaren där hemma. Detta sparar sidor i Bitidningen som kan användas till artiklar istället. Blanketterna finns alltid att tillgå så att man slipper Bitidningen vänta på att ett speciellt nummer av tidningen skall komma ut. Blanketter blir aktuella snabbare eftersom de ändras fortare än de kan göra då man måste vänta på nästa tryckning. Om du har svårigheter av en eller annan anledning att ladda hem och skriva ut, hör med någon i din lokalförening om han/hon kan hjälpa dig med det. Har du frågor kan du också höra av dig till expeditionen, En blankett som är aktuell nu är honungsbedömningskortet. Ladda ner det och bifoga din provburk till din lokalförenings honungsbedömningskommitté då du vill ha din honung bedömd. Det ger dig rätt att köpa den värdefulla SBR-etiketten till din honung. Beställningsblankett för etiketter finns också att ladda hem och skriva ut så du kan skicka in din beställning till expeditionen. Red 27

28 Ta vara på barnens nyfikenhet Vårt barnbarn Elise Lönnegren hjälpte mig att slunga honungen i somras. Hon deltog med stor entusiasm i både avtäckning och slungning. Det skall börjas i tid. Kjell Greén Östergötlands biodlardistrikt Höstmöte med Bert Thrybom 24 oktober har distriktet höstmöte på Himmelstadlundsskolan i Norrköping. Bert Thrybom håller föredrag om avelsarbete och berättar om sin nya bok, som också kommer finnas att köpa. Max hundra personer. Först till kvarn. Avgift 150 :. Kaffe och lunch ingår. Anmälan, helst per mail, till: hulta_ m@hotmail.com eller per telefon till Sven Eric Andersson, , , senast 19 oktober. Program: Kaffe från kl 09. Kl 10 Föredrag av Bert Thrybom. Kl 12 Lunch. Kl 13 Frågor, info från distriktet, lottdragning. Välkomna! Skånes Biodlardistrikt Utbildnings- och informationsdag Distriktets årliga utbildnings- och informationsdag för biodlarna Skåne genomför vi lördagen den 24 oktober klockan ca på kursgården Råbyvägen, Hörby. Claes Ramel föreläser om pollineringens vikt för framställande av biobränsle från raps. LP:s biodling demonstrerar utställning om det senaste inom biodling Vi lottar ut två nya skälderhuskupor, ramvirke, spik och tråd. Professor Ingemar Fries föreläser på temat Bihälsa V.Ordf. Alf Sjöberg: Info från SBR. Ordf. Bo Lindahl: Info från Svensk Biavel och Distriktet. Lunch med kaffe och äpplen i pauserna ingår i kursavgiften 125:-, som betalas på plats. Bindande anmälan senast den 19 oktober till Bo Lindahl , E-brev @telia.com eller till Ingrid Bondesson Max 100 personer får plats i lokalen, först till kvarn gäller. Distriktets årliga utbildnings- och informationsdag delfinansieras av Länsstyrelsen i Skåne, Landsbygdsavdelningen. Välkomna! Lönsam Binäring i Mälardalen Lär dig att göra rätt från början! Ekonomi för biodlare Lär dig knepen och få kontroll på ditt företag. Innehåll: Affärsplan, investeringskalkyl, redovisning, deklaration och försäkringar mm. Tid: oktober färja avgår kl avslutning på söndagen med lunch kl 12. Plats: Bryggholmen i Enköping. Deltagaravgift: 650 kr inklusive moms. Då ingår lunch, fika och middag för bägge dagarna. För övernattning kontakta Bryggholmen på , se mer på Vill du veta mer kontakta Lotta Fabricius Kristiansen på lotta.fabricius@apinordica.se eller på mobil

29 Möten och kurser Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Göteborgs och Bohusläns biodlardistrikt samt SBR-Quinnorna Medlemsmöte lö 10 okt kl 12-ca på Kvarnkullen, Kvarngatan 8, Kungälv. Kerstin Ebbersten: Avel för hållbar biodling. Kaffe till självkostnadspris. Lotteri. Studieförbundet Vuxenskolan är medarrangör. Anmäldeltagande till Eva Carlsson tel , , eller Rolf Bengtsson tel , , - Om ni är allergiska mot något, anmäl också detta. Vägbeskrivning: Söderifrån ser man kvarnen från motorvägsbron, Kvarnkullen ligger intill. Kör av motorvägen i Rollsbo, kör genom Rollsbo till Marstrandsvägen. Tag vänster ut på Marstrandsvägen mot Kungälv, tag höger i nästa korsning, sedan strax till vänster. Nu är man på Utmarksvägen, fortsätt rakt fram (vägen svänger), kör rakt fram i nästa korsning. Ni passerar Willys på hö sida. Tag vänster i T-korsningen in på Kastellegårdsgatan, kör under motorvägen och omedelbart till vänster. Det är Kvarngatan, Kvarnkullen ligger uppe i backen. Åker man buss är det hållplats Kungälvsmotet alldeles intill. Åker man tåg är det en bit från Ytterby station till Kungälv. Hör av er i så fall så försöker vi ordna samåkning från Ytterby. Kronobergs distrikt Utvecklingsseminarium för biodlare okt. Tillsammans med andra biodlare och handledare ventilerar vi problem och erfarenheter som uppkommer i samband med biodling för att därigenom utvecklas till att bli bättre biodlare. Seminariet delfinansieras av EU landsbygdsutveckling via Länsstyrelsen, Kronobereg. Deltagareantalet är begränsat. Information och anmälan : Bernt Bengtson, tel , e-post: @telia.com Skånes Biodlardistrikt Utbildningsdag lö 24 okt kl på kursgården i Hörby. Se särskild annons i denna tidning. Östergötlands biodlardistrikt Höstmöte 24 okt lö 10 (kaffe kl 9) på Himmelstadlundsskolan i Norrköping. Bert Thrybom håller föredrag om avelsarbete och berättar om sin nya bok, som också finns att köpa. Max hundra personer. Först till kvarn. Avgift 150 :-. Kaffe och lunch ingår. Anmälan, helst per mail, till: hulta_m@hotmail.com, eller per telefon till Sven-Eric Andersson, , , senast 19 okt. Info från distriktet, lotteri. Föreningar Grannföreningar är välkomna Alvesta Moheda Bf Årsmöte 11 okt kl 14 i Alvesta kommunförråds matsal. Samåkning från Moheda via sekr Honungsbedömning efter mötets slut. Medtag honung som skall bedömas. Årsrapporten skall inskickas till kassören snarast, senast veckan innan mötet. Ervalla med omnejd Bf Honungsbedömning 18 okt kl 17 i Frövi Fors gamla skola. Ta med omärkt burk 700 eller 350 g och årsrapport (finns i detta nummer av Bitidningen) Himle Bf Honungsbedömning. Lämna burk samt protokoll senast 10 okt till Gustavssons Blommor i Tvååker eller Stig Svensson Katrineholmsortens Bf Höstmöte 13 okt kl 18 i Studiefrämjandets lokaler. Kristianstads Bf Höstmöte to 22 okt kl 19 på Fackens Hus. Det gångna biåret. Kungsbackatraktens Bf Årsmöte lö 14 nov kl14 på Naturum Fjärås Bräcka. Föredrag om biodlarresa i Litauen. Medtag honung för bedömning. Lämna årsrapporten. Lidköping-Kållands Bf Biodlingsdiskussion to 1 okt kl ca 21 på Kaffekvarnen. Houngsleverans, endast fre em 2 okt kl Inlämning på Origo (f.d.bilspedition) där Ni också kan lämna tomma kärl samtidigt. Skicka in anmälan till HF först (blankett fanns i BT nr 6). Honungsprov- och vaxinlämning samt utlämning av oxalsyra to 15 okt kl ca 21 (Vaxinlämmning kl 17.30) på Kaffekvarnen. Kom ihåghonungsbedömningskortet. Laddas ner från SBR:s hemsida. Årsrapportblankett i detta nr. Glöm ej gamla oxalsyraburken för påfyllning. På inlämnade årsrapporter till Åke Karlsson lottar vi ut en vinst. Kaffe med tilltugg serveras till självkostnadspris. Emballera vax och ramar väl! Vaxinlämnare tar med ett frankerat kuvert med eget namn o adress påskrivet! I det öppna kuvertet läggs meddelande om antal kolli, antal ramar (samt storlek), Kakmått på vaxet, Övriga önskemål. Biodlingsdiskussion onsdagarna 2 1och 29 okt kl ca 21 på Kaffekvarnen. Lunds Biodlare Honungskväll ti 6 okt kl 19 på Lineros Fritidsgård. Honungsbedömning, diskussion om honungskvalitet. Tag med honungsburk och årsrapport. Malmöortens Bf Honungsbedömning sö 11 okt kl 14-ca 17 på Wowragården, Klågerupsvägen 475, Malmö. Föreningens bedömning för etikettbeställning. Bästa honung utses. Två klasser, ljus resp. mörk honung. Provburk 700/350 gr i glas utan etikett. OBS! Årsrapporten skall bifogas provburken. I pausen, fika á 20:-. Övriga skickar årsrapporten till Per Andersson, Rudbecksg. 53, Limhamn. På årsmötet lottas två drottningar på alla inlämnade årsrapporter Nässjöortens Bf Honungsbedömning samt utvärdering av biåret to 8 okt kl 18 å Flustret, Nässjö. Årsmöte fr 23 okt kl 18 å HSO-lokalen, Industrigatan 2, Nässjö. Föreningen bjuder på en bit mat. Sollentuna Bf Medlemsmöte to 8 okt kl 19 på Fridshyddev. 17. Sundbybergs och Spångaortens Bf Ljugarbänk 30 sep, Föredrag 28 okt. Båda tillfällena på Eddagård, Kasernvägen 3 i Rissne. Ta med årsrapport och honung för bedömning till oktobermötet. Söderåsens Bf Honungsbedömning 6 okt kl 19 i Stenestads bibliotek. Medtag honung till bedömning och årsrapporten. Genomgång av reglementen för honung. Årsmöte 3 nov kl 19 i Stenestads bibliotek. Södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömning on 28 okt kl 18.30, Bränneriet, Brunstorp. Honungsproven lämna till någon i styrelsen eller i Bränneriet på bedömningskvällen från kl Observera att honungsproven skall vara rumsvarma! Uddevallaneidens Bf Höstaktuellt to 8 okt kl 17 besök på det nya kraftvärmeverket på Lillesjö. Vikbolandets Bf Höstmöte lö 3 okt kl 14 i Ö Stenby Bygdegård. Robert Amann, Karlsborg: Arbeta med Bi-biprodukter. Värnamoortens Bf Allergi av bistick. To 15 okt kl 18 på Finnvedens Gymnasium, Mini aulan. Inträde. Läkaren Janne Björkander om allergi Det händer i SBR Viktiga planerade händelser för förbundet. Fattas något, hör av dig till redaktören: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org sep Apimondia i Frankrike 23 sep Besök i Mantorp från Jordbruksdepartementet och Statens Jordbruksverk 9 nov Arbetsutskott förbundsstyrelsen 21 nov Förbundsstyrelse 16 okt Arbetsutskott förbundsstyrelsen 22 okt Förbundsstyrelse 27 okt Arbetsutskott förbundsstyrelsen 21 nov Förbundsstyrelse Vi minns Sven Carleson Göinge Bf Birgit Westén Järpås Bf Jörgen Petersson Vislandaortens Bf Rättelse Av misstag infördes i föregående nr av BT Ingvar Gisslander i Norra Västbo Bf under rubriken Vi minns. Ingvar lever i högönsklig välmåga och läser Bitidningen, liksom hans syster gör. Det var deras far Thure som tyvärr gick bort tidigare i år och som varit införd under Vi minns. Red i samband med bistick. Västeråsortens Bf Honungbedömninng - Honung i SBR godkänd glasburk samt bedömningskort ska snarast lämnas till Lena Nilsson eller Hans-E Karlsson. Bifoga också ifylld årsrapport. Växjöortens Bf Honungsinlämning till Schenker i oktober. Hör med Lennart om datum. Honungsbedömning 6 okt kl 18 på Bastanäs. Förtäring till självkostnadspris. Vaxinlämning i samband med honungsbedömningen. Årsmöte 3 nov på Bastanäs kl 18. Årsrapporten lämnas/skickas till Torsten Persson, Januariv. 23, Växjö. Anmälan till Ingold Gustafsson. vxo.bf@telia.com eller tel Örebro Bf Höstmöte on 14 okt kl 19 i golfrestaurangen Mosjö. Lämna in honungsprov, ta med årsrapporten samtidigt (GLÖM EJ). Östra Sörmlands Bf Oktobermöte ti 13 okt kl 19 på Solberga.

30 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , freddy.duwe@biodlingsforetagarna.nu Biodlingsföretagarna bli medlem i föreningen för professionell biodling. Läs mer på vår hemsida Slunga rostfri m motor 4 ramar 3000kr. Biredskap fr 5kr-300kr Stockholm Bitidningen inb. Åren 1943, 1945, 500 kr/st + frakt eller högstbjudande. Tel Begagnade bikupor och skötselutrustning, vax, mm Drottningar Drottningar säljes! Oparade Buckfast 100:-st +moms Bisamhällen 4-5 bisamhällen LN i låda säljes. tel Köpes Fungerande motorslunga 4 LN ram, köpes. Tel Vaxinlämning Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober-mars. Vi säljer glasburkar i plastpaket, som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns? Var säker på att få tag på Apistan till nästa år - köp nu. Apistan säljs enligt gällande bestämmelser t.o.m 31/ Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , E-post: info@joelvax.se Semesterstängt 22 dec - 6 jan. Bitidningen Kvartssidor.indd :02:36 Små radannonser är gratis! Det är bra att vara medlem i SBR. En av anledningarna är att du får två radannonser om högst tre rader gratis om året! Du får hålla ordning på detta själv. Vi litar på dig. Om du missar och betalar in ändå så tackar vi för bidraget till allas vår gemensamma verksamhet. Skicka manus till redaktören, adresser sid 31. Red. Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75: - och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 30 Bitidningen

31 SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: Fax: 0142/ Förbundssekreterare: Michael Cornell, Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, Bisjukdomskonsulent: Preben Kristiansen, Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, E-post: Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, E-post: Plusgiro: Bankgiro: Öppet: må-to: fre: Lunchstängt FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, LISTERBY Tel , E-post: VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, Väring. Tel E-post: Förbundssekreterare Michael Cornell Tel: E-post: Utvecklingskonsulent Jan Mårtensson. Tel E-post: Bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Tel E-post: Redaktör Erik Österlund, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel: , E-post: Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen Till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se SBR styrelseledamöter och KOMMITTÉER Styrelseledamot: Lotta Fabricius, Rättar Vigs väg 124, Vällingby. Tel , E-post: lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Stig Hansson, Snorres Väg 8, Hässleholm , E-post: stig.hansson.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Anders Lignell, Haminavägen 11, Falun. Tel , E-post: anders.lignell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, Gränna , E-post: krister.linnell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, Brösarp. Tel: , E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Matias Köping, Klamparegatan 40, Gävle. Tel , E-post: matias.koping.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, Stavtorp, Malmköping. Tel: , Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, Sv. Lantbruksuniversitet, Box 7071, UPPSALA. Tel vx 018/ Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. Annonser till Bitidningen Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. Prenumeration på Bitidningen Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg till SBR. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, MANTORP. Tel: , Fax: 0142/ E-post: hf@biodlarna.org VD: Christer Ankarlid E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org Sekr.: Gunnel Hertzman, E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, E-post: lotta.nystedt.hf@biodlarna.org Ekonomi: Maria Krantz, E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org Bitidningen Postgirokonto: , Bankgirokonto: Öppettider må-fr: HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, , e-post: gostarappe@auditeco.se Svenskt Sigill: Linda Cederlund, E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 31